Kravnivå? Anna Borg KIND

Transkript

1

2 Kravnivå?

3 Att skapa en inkluderande skola för elev Vilka krav ställer läroplanen på eleverna idag? Aktuell forskning om metoder och arbetssätt som underlättar skolgången för alla elever och i synnerhet NPF Arbetssätt som möjliggör hög elevdelaktighet Konkreta och goda exempel från olika skolor Hur kan pedagoger och elevhälsans professioner samarbeta för att motivera och stödja alla elevers lärande och gemensamt stödja det pedagogiska ansvaret att anpassa skolan för elever med särskilda behov?

4 Vad krävs av elever i grundskolan idag? Söka information Kategorisera Se övergripande samband Ställa hypoteser vad om? Tänka logiskt och systematiskt Tolka Värdera Sammanställa och dra slutsatser - Vetenskapligt och teoretiskt angreppsätt - Högre krav på elevers förmåga att planera, organisera och styra(ansvara) över sitt lärande

5 Vad påverkar resultatet i svensk grundskola

6 Elevröster från skolinspektionsrapport om elevhälsa 2015 Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår. Vi är stressade av det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg. Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov i morgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer för höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress.

7 Ökade krav på kognitiva funktioner i dagens läroplan

8 Ökade krav på kognitiva funktioner i skola X Framtagna ur IUP/PU/ÅP startknapp välja vänta växla/ hålla fokus egen drivkraft impulskontroll se sammanhang uthållighet upprätthålla koncentration relatera lärandet till sig själv uttrycka egna åsikter ångestreducering motivation överblick kunna fråga avsluta förhålla sig i tid förhålla sig till andra arbetsminne självreglering perceptionskänslighet strukturera organisera Planera Etc 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum matsal Idrottslektion(innan och efter) läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp Förstå och hålla schemat planering av tid i förhållande till uppgifter i olika ämnen planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint)

9 Elever i riskzonen En grupp elever som är i riskzonen är barn med neuropsykiatriska svårigheter. (Se undersökningarna gjorda av Autism och Asbergerförbundet) Främsta anledningarna: bristande anpassning av skolmiljön frånvaro av adekvat stöd i skolan bristande kunskap hos skolpersonalen om Autism och Aspergers syndrom

10 Aktuell forskning som underlättar skolgången för alla elever och i synnerhet NPF

11 Mentalisering ( Theory of Mind, ToM) Innebär förmåga att: förstå att andra har ett eget inre liv föreställa sig vad andra vet och inte vet dra slutsatser om andras tankar, känslor, önskningar och avsikter dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteenden ljuga och luras använda vita lögner låtsas

12 Central koherens Innebär en kognitiv stil som karakteriseras av en normal tendens att koncentrera sig på innehållet-helheten Vid svag central koherens ses detaljer före helheten/innehållen Vid stark central koherens uppfattas helheten/meningen men detaljer kan missas (o)förmåga att sätta ihop delar till en helhet Påverkar såväl perception som social förmåga (svårt att se en koppling mellan eget agerande och konsekvenser)

13 Exekutiva funktioner Hjärnans dirigent, chef, organisatör etc. Handlar om planera, starta upp, genomföra, vara flexibel och slutföra en aktivitet. Handlar om att kunna prioritera och vara framtidsorienterad Heterogent begrepp

14 Exekutiva funktioner (EF) Har ingen större betydelse i bekanta situationer Ställer krav på arbetsminne Däremot ställs det höga krav på EF vid: - Nya situationer - Situationer där erfarenheter ska anpassas till en ny situation ( t.ex. generalisering) - Kompromisser - Förändringar - Förflyttningar - Konflikter - Problemlösningssituationer EF och dess olika delområden utvecklas under barndom till tonår/tidiga vuxenår

15 Utvärderingar av kartläggningsarbetet inom Nytorpsmodellen Individens funktionsnivå Krav i miljö Kontextuella krav i skolmiljön Uppstartsdagar Förändringar Nya lärare/kamrater/salar/ämnen När börjar jag? Vad ska jag ha med mig? Friluftsdagar Förflyttningar(mellan klassrum), Självständigt planera en arbetsuppgift Hur mycket hinner jag på en lektion? Vad menas med en liten stund? Om en vecka, hur långt är det? När behöver jag gå hemifrån för att hinna till skolan i tid? Äta i matsalen Etc

16 Lunchsituationen 24,7% Krav i skolmiljön

17 Vad förenklar skolgången för alla elever? Krav i miljö Individens funktionsnivå

18 Kartläggningsarbete Möjliggör hög elevdelaktighet

19 Visuella metoder ökar elevens delaktighet Cirklar Värdera Termometer Stämmer Stämmer inte Smileys Energiinventering Trappa Steg för steg mot mål Värdera Bra/dålig Kul/tråkig Känslor ex. ilska/glädje Ringa in alternativ Muntlig redovisning + Listor/ rangordna Skala Hemuppsats Prov

20 Visuella frågor ökar elevens delaktighet Exempel Duscha Ulrika Aspeflo

21 Kartläggningsarbete Samarbeta kring nulägesförståelse

22 Hur förstår vi behoven tillsammans men utifrån elevens perspektiv? P VH Elev

23 Kartlägga Hur förstår eleven själv sin situation? Pedagog Elev Vårdnadshavare 11. Ger du lätt upp om en uppgift är för svår? Förstår ibland inte fast jag får hjälp. Men vågar aldrig äga det. 15: Vet du vad du ska göra på rasterna? Jag följer oftast med de andra. Nästan alltid. Om jag inte gör det så går jag runt på skolgården. Fram och tillbaka. Jag får ofta göra saker jag inte vill eller orkar. 16. Visar du på något sätt för läraren om du blir trött eller behöver paus? Nej har aldrig gjort det och tror jag aldrig att jag kommer att göra. Eleven la till frågan: Har du det bra i skolan? Bra kompisar men mycket bråk mellan dom. Jag vågar inte säga till om något är jobbigt eller om jag inte orkar. Jag gör bara samma sak som alla andra. Varje dag längtar jag till skolan är slut och jag tittar på klockan hela tiden. Är det tillräckligt med lärare?

24 Kartläggningsarbete med förankring i skolans alla styrnivåer Organisationsnivå Elevhälsa Gruppnivå Individnivå

25 Kartlägga på individnivå med hjälp av situationsanalyser Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH

26 Kartlägga på individnivå med hjälp av situationsanalyser Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH

27 Kartlägga på individnivå med hjälp av situationsanalyser Vad ska jag göra? Med vem/vilka= När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ska jag gå in nu? Vad tänker de andra om mig? Tänk om jag kommer in sent? Hur länge ska vi ha rast? Blir stressad när jag inte vet exakt vad som ska hända under dagen om det t ex är något som är annorlunda mot andra dagar. Jag räcker upp handen när det är många som räcker upp handen för att det är minst risk att jag ska få svara då. Jag vill inte prata och jag är rädd för att svara fel. LUNCH Jag tycker att LUNCH det är jobbigt att LUNCH LUNCH LUNCH prata även om vi bara arbetar två och två. Kommer vi få sluta tidigare? Kommer mamma att stå vid parkeringen? Blir otroligt stressad när eleven får sluta Anna Borg tidigare KIND Vill egentligen inte spela fotboll hela tiden men vet inte vad hen ska göra annars.

28 Bd Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Sl Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Id Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Vad ska jag göra ute? Ska jag gå in nu? Vad tänker de andra om mig? Tänk om jag kommer in sent? Hur länge ska vi ha rast? Ma Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Mu Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Eng Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Geo Rast Hi Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Bi Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Re Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Sh Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Tk Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Fy Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan? Ke Vart ska jag vara? Vilken dörr ska jag gå in i? Id Vad betyder utegympa? Rast Vad ska jag göra ute? Ska jag gå in nu? Vad tänker de andra om mig? Tänk om jag kommer in sent? Hur länge ska vi ha rast? Sv Vad ska jag göra? Med vem/vilka? När? Hur? Hur länge? Var? Vad händer sedan?

29 Kartläggningsarbete med förankring i skolans alla styrnivåer Organisationsnivå Elevhälsa Gruppnivå Individnivå

30 Kartläggning via energiinventering Elevhälsa

31 Energiinventering, insats och utvärdering Lättare att hitta mitt material i bänkar. Nu vet jag hur länge jag behöver orka Nu vet jag var jag ska gå. Äntligen hittar jag till bilden. Nu kan jag se hur lång tid rasten är. Nu gör det inget om jag glömmer något eftersom jag har allt i bänken redan. Bra att ha egen krok på gymnastiken för då vet jag var jag ska hänga mina kläder. Är inte orolig över att jag ska få någonstans att sitta längre Nu har jag allt mitt material i olika färgade ämnesmappar och då är det lättare att ha med sig materialet till lektionen

32 Metoder som stödjer en kognitivt utmanande lärmiljö Organisation, grupp och individnivå Tydliga och synliga förväntningar ökar förutsägbarhet och bidrar till en hanterbar lärmiljö

33 Elever (med NPF) behöver En tydlig och synlig undervisning Information om vad, var, när, med vem, hur och gärna varför - i förväg, visuellt, tillgängligt. Tydliga instruktioner förstå och kunna själv. Hjälp att välja bland, sortera, jämföra information synliga valalternativ, tabeller, begreppskartor, tankekartor. Hjälp att minnas, beskriva, redovisa, utvärdera bildstöd, begrepp, mallar. Ulrika Aspeflo

34 Ett exempel Tillverka en låda/hylla i trä Material Tekniker Verktyg Plywood Tjockare träskiva Trälim Spik Färg Val: Mäta Såga Slipa Limma Spika Måla Färg: Tumstock Såg Sandpapper Tving Hammare Pensel Ulrika Aspeflo

35 Multidisciplinärt samarbete skapar motivation och syftar till att stödja alla elevers lärande

36 Vi gick från att ge eleverna det stöd vi trodde att de behövde eller det stöd vi visste hur vi skulle ge, till att utveckla metoder för att undersöka behoven och ge stöd därefter. Forskning inom kognitionsområdet hjälpte oss att förstå varför vi behövde förändra, hur stödet till eleverna behövde utformas och varför detta var viktigt (lärare efter systematiskt samarbete med elevhälsa på en grundskola 2014)

37 Multidisciplinärt samarbete gynnar alla elevers lärande Ett exempel Årkurs 8 Svenska: När du läst ut boken Hjärtans fröjd blir din uppgift att skriva ett brev till bokens huvudperson. Du skriver alltså ett brev från henne till honom. Tänk dig att det har gått några månader sedan han satt i lägenheten och tänkte tillbaka på tiden med henne. I berättelsen om hjärtans fröjd får vi endast hans version av vad som hände, men plötsligt dimper det ner ett kuvert i brevinkastet från henne detta brev ska du nu skriva. Följande bör finnas med i brevet: hennes förklaring till vad som hände och varför det blev som det blev var hon befinner sig nu vad hon tror om framtiden tillsammans med honom

38 Multidisciplinärt samarbete gynnar alla elevers lärande Ett exempel Årkurs 8 Svenska: När du läst ut boken Hjärtans fröjd blir din uppgift att skriva ett brev till bokens huvudperson. Du skriver alltså ett brev från henne till honom. Tänk dig att det har gått några månader sedan han satt i lägenheten och tänkte tillbaka på tiden med henne. I berättelsen om hjärtans fröjd får vi endast hans version av vad som hände, men plötsligt dimper det ner ett kuvert i brevinkastet från henne detta brev ska du nu skriva. Följande bör finnas med i brevet: hennes förklaring till vad som hände och varför det blev som det blev var hon befinner sig nu vad hon tror om framtiden tillsammans med honom

39 Multidisciplinärt samarbete gynnar alla elevers lärande Konkreta och goda exempel från olika skolor Salt? Bakpulver? Bakpulver? Salt?

40 Underlätta skolgången för alla elever genom att samordna samverkan 2 =18 Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualisera bemötande och insats. Utan spaning, ingen aning VH Fritid Skola Läkare Elev HAB BUP 2 Soc LSS NÄPO

41 Underlätta skolgången för alla elever genom att samordna samverkan Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualis era bemötande och insats. SKOLA Via EHT? 2 1 VH Fritid Skola 1 Läkare Elev Soc LSS NÄPO 1 =7 Utan spaning, ingen aning. HAB 1 BUP 1

42 Aktörsdokument Mötesplats: Närvarande: Datum: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering:

43 Underlätta skolgången för elever (med NPF) genom att Nytorpsmodellen- vad säger vårdnadshavare? samordna samverkan Det ju väldigt mycket nätverkande och jättetight kontakt mellan föräldrar och skola via mentor som gör att man får förtroende för varann Samarbetet med mentor fick mig att orka trots att jag inte alltid räckte till. Som minst har man liksom ett veckobrev som bollas fram och tillbaks, där både föräldrar, mentor och pedagoger och dessutom eleven och ger feedback på hur det går och hur saker som man har bestämt har fungerat att genomföra (Citat från VH i djupintervjuer ang NM: 2014) Många vårdnadshavare har många kontakter att hålla i- synkronisera åtgärderna!

44 Avlösare Socialtjänsten Samordnare avlösare Sjuksköterska Kurator BUP LSS Samordnare Kortidsvistelse Personal på kortidsvistelse Läkare Psykolog Kollektiv försäkring Individuell försäkring Försäkringsbolag Gruppförsäkrin g Specialpedagog Skolläkare Kurator Psykolog taxichaufför Skola Rektor Administratör skolskjutsansvarig Fritidspersonal Lärare Taxibolag Elevassistent Sjukskötersk a Arbetsterapeut Kurator Tillfällig föräldrapenning Vårdbidrag Läkare Habilitering Psykolog Läkare Barnmottagning Sjuksköterska Försäkringskassan Andra ersättningar

45

46

47 Relationens betydelse Ainscows resultat påvisar att en välkomnande miljö är att föredra för att få eleverna att vilja vara med och uppleva sig inkluderade samt vilja fullfölja sin utbildning (Ainscow et al., 2012). Ainscow visar att skolsamhörighet och skolklimat är indikatorer på huruvida eleverna känner sig trygga, accepterade, respekterade och värderade i skolan. Sociala och positiva relationer mellan kamrater och lärare i skolan har i tidigare forskning visat sig vara av stor betydelse för huruvida eleven fullföljer sin skolgång eller inte. Där arbetet kring att öka elevers skolnärvaro oavkortat bör vara inriktad på att skapa förtroendefulla relationer i skolan (Ainscow et al., 2012; Hjern, Alfven & Östberg, 2007; Ingul et al., 2011).

48 Relation Hur har vi organiserat för relationer mellan elever och vuxna, mellan elever, mellan skolpersonal och elevers vårdnadshavare? Lee och Burkam (2003) menar att villkoren för att skapa goda relationer är starkt förbundna med skolans organisation och struktur.

49 Tack!