Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 25 maj 2011

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 25 maj 2011

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 25 maj 2011 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl 9.00 Val av protokolljusterare Informationer 1. Förslag till justeringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård från 2012 /Rose-Marie Nyborg 2. Verksamhetsanalys 2010 /Marianne Förars, Anna Kjellström, Kristina Narbro, Jarl Torgerson, Nils Conradi 3. Vårdbarometern, Befolkningens syn på vården , RS , Anna Kjellström 4. Uppföljning av handlingsplan med anledning av resultaten i Öppna Jämförelser 2010, dnr RSK /Marianne Förars, Lena Gustafsson, John Karlsson 5. Aktuella frågor dosexpedierade läkemedel /Karin Lendenius, Lena Gustafsson 6. Rapport om förutsättning för sammanhållna neurovaskulära interventionsenheter inom Västra Götalandsregionen, RSK /Tony Holm 7. Information från Kompetenscentrum för psykisk hälsa m a a återremitterat ärende HSU avseende ansökan från Suicidprevention i Väst (SPIV) om regionalt resurscentrum för suicidprevention, dnr RSK /Stephan Ehlers, Christina Möller, Elisabeth Gruneau 8. Uppföljning av handlingsprogrammet för God Vård, RS 106/10, dnr RSK , /Bo Hallin 9. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut 10. Förslag till regional handlingsplan för äldre och läkemedel, dnr RS /Karin Lendenius, Kristina Eskilsson POSTADRESS: Regionens hus Skövde BESÖKSADRESS: Hertig Johans gata 6 TELEFON: HEMSIDA:

3 Sammanträdesdatum Sida: (2) 11. Lägesrapport Läkemedelsförsörjning 2011, dnr RSK /Karin Lendenius, Jan Hallén 12. Vårdval via närhetsprincipen vid Medpro Clinic AB Torpa Vårdcentral, dnr RS / Stefan Bengtsson 13. Nya sammanträdesdagar hösten 2011 HSU / 14. Anmälningsärenden Eventuella tillkommande ärenden

4 Ärende 10

5 1(2) TU/Tjänsteutlåtande Ärende 10 Referens Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsutskottet Förslag till regional handlingsplan för äldre och läkemedel Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet fastställde 2008 strategi och handlingsplan för äldre och läkemedel. Läkemedelskommittén och terapigruppen äldre och läkemedel har nu gjort en revidering av handlingsplanen. Förslaget bifogas. Förslag till handlingsplan Handlingsplanen utgår från fyra utvecklingsområden; styrning dokumentation ansvar uppföljning Handlingsplanen ska genomföras under 2011 och Det finns en projektledare för genomförandet. Nationellt finns ett antal initiativ som också syftar till att förbättra läkemedelsbehandlingen och läkemedelsanvändningen. Det handlar bland annat om en nationell läkemedelstrategi som ska presenteras kring halvårsskiftet, en nationell äldresamordnare och SKL:s nationella patientsäkerhetssatsningar på Läkemedelsfel i vårdens övergångar och Läkemedelsrelaterade problem. Genomförandet av handlingsplanen kommer att koordineras med dessa initiativ. Ärendets beredning Terapigruppen äldre och läkemedel har hållit ihop arbetet med handlingsplanen. Förslaget har remitterats till bl a regionens förvaltningar och berörda sektorsråd. Handlingsplanen har presenterats i den regionala läkemedelsgruppen, regiondirektörens utförargrupp, pensionärsrådet och pensionärsrådet för läkemedelsfrågor.

6 Sida 2(2) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna regional handlingsplan för äldre och läkemedel HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Lendenius Sten Landahl Läkemedelschef Ordförande i läkemedelskommitten

7 REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL

8 Regional handlingsplan för äldre och läkemedel Bakgrund Under 2007 utarbetade Läkemedelsenheten tillsammans med representanter från sjukvården och kommunen en strategi för äldre och läkemedel med efterföljande handlingsplaner. Hälso- och sjukvårdsutskottet antog 2008 denna strategi och fastställde samma år en regional handlingsplan för äldre och läkemedel med det övergripande målet Högsta möjliga livskvalitet genom en ändamålsenlig, dokumenterad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling i samsyn mellan patient och förskrivare Handlingsplanen utgår från fyra utvecklingsområden: - styrning - dokumentation - ansvar - kvalitet Under de två år som gått sedan handlingsplanen fastställdes har många förändringar skett, vissa delar som effekter av handlingsplanen och andra delar till följd av sjukvårdens utveckling. För att kunna fortsätta att bidra till en gynnsam utveckling av läkemedelsanvändning hos äldre är handlingsplanen i behov av en revision. Terapigruppen Äldre och läkemedel har av Läkemedelskommittén fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till en förnyad handlingsplan för äldre och läkemedel för åren 2011 och Inledning Åldrandet leder till förändringar i kroppen som påverkar omsättning och effekter av läkemedel. Många äldre har flera diagnoser, vilket medför att behandling med flera läkemedel kan bli aktuell. Äldre får oftare biverkningar av läkemedelsbehandlingen. Det kan vara svårt att skilja på vad som är symtom på en sjukdom, en läkemedelsbiverkning eller åldrandet i sig. Dessa förhållanden gör att äldres läkemedelsbehandling är mera riskfylld. Läkemedelsrelaterade problem står för % av inläggningar på sjukhus av patienter över 75 år. Av slutsatserna i SBU-rapporten Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? (2009) framgår att det inte finns någon enskild åtgärd som kan lösa dagens problem med läkemedelsbehandling av äldre. Flera samtidiga förändringar krävs och flera aktörer måste samverka runt patienten. Vårdens organisation och ansvarsfördelning bör också anpassas och klargöras. Handlingsplanen för äldre och läkemedel är ett led i detta arbete. Någon åldersgräns för äldre finns inte definierad, men där behov av åldersgräns finns i handlingsplanen avses personer 75 år och äldre. Handlingsplanen är tillämplig även för yngre personer med många sjukdomar och läkemedel.

9 Styrning Mål: Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar äldres läkemedelsanvändning. Av regionfullmäktiges budget framgår att äldres hälsa och välbefinnande är av stor betydelse för framtida krav på sjukvården. Öppna Jämförelser 2009 visar att läkemedelsanvändningen är hög hos äldre, och att läkemedelsbehandlingens kvalitet behöver förbättras i regionen. Uppdrag Äldres läkemedelsanvändning prioriteras i de villkor och förutsättningar som utarbetas för att bedriva öppen- och slutenvård inom regionen. Läkemedelsrelaterade problem orsakar 15-20% av inläggningar på sjukhus av patienter över 75 år. Vårdprogram fokuserar generellt på en optimal behandling för en viss sjukdom. Många äldre har flera sjukdomar, vilket medför att flera vårdprogram är aktuella samtidigt. En behandling utifrån flera vårdprogram ger en komplex medicinsk situation. Därför bör det i vårdprogram ingå särskilda riktlinjer för hur äldre med många sjukdomar bör behandlas. I Program- och prioriteringsrådets anvisningar för utformande av regionala vårdprogram framhålls att äldre bör beaktas. Uppdrag Äldre patienter beaktas i regionala och lokala vårdprogram. Dokumentation Mål: En heltäckande läkemedelsdokumentation är tillgänglig för såväl samtliga vårdgivare som patient. En patient ordineras ofta läkemedel av flera läkare inom olika vårdnivåer. För att undvika felmedicinering är det viktigt att alla förskrivare har tillgång till en sammanhållen information om patientens läkemedelsbehandling. Flera rapporter visar på svårigheterna med överföring av patientinformation, så väl mellan sluten- och öppenvården som till kommunen. De olika journalsystem som används i regionen försvårar en sammanhållen läkemedelsinformation. Tillgång till Läkemedelsförteckningen, där uppgifter om vilka läkemedel på recept patienten hämtat ut de senaste 15 månaderna, bidrar till att ge information om patientens läkemedelsbehandling. Patientens tillgång till information om sin läkemedelsbehandling är viktig, i syfte att öka förståelsen för läkemedelsbehandlingen och att nå god följsamhet. Patientens information ska vara lättillgänglig och enkel att förstå. I Västra Götalandsregionens budget för 2011 fastslås att läkemedelsdokumentation skall följa patienten genom vården samt ingå i utvecklingen av journalsystem.

10 Uppdrag Regionen verkar för utvecklande av en sammanhållen läkemedelslista, nåbar inom och mellan olika vårdnivåer, och utskrivbar till patienten. Varje vårdenhet tillhandahåller på begäran en tydlig läkemedelslista från senaste vårdkontakten. Vid varje läkarbesök uppdateras patientens läkemedelslista så att den innehåller alla därefter aktuella läkemedelsordinationer. Alla läkare och sjuksköterskor inom regionen har tillgång till Läkemedelsförteckningen. Varje läkemedelsordination dokumenteras så att dosering, indikation, behandlingstid och planering av uppföljning ingår. Vid uppföljning dokumenteras effekt, eventuella biverkningar och vid ändring orsak härtill. Vid utskrivning från sjukhus har en läkemedelsberättelse (bilaga 1) visat sig halvera läkemedelsfelen vid byte av vårdnivå. Läkemedelsberättelse är en sammanställning över de förändringar i patientens läkemedelsbehandling som gjorts under vårdtiden och är ett komplement till en aktuell läkemedelslista. Läkemedelsberättelse och läkemedelslista överlämnas till patienten vid utskrivning och ska ha nått nästa vårdgivare (regional och kommunal) inom ett dygn. Uppdrag Läkemedelsberättelse skrivs vid utskrivning från sjukhusvård för alla 75 år och äldre. Läkemedelsberättelse ingår som krav i vårdöverenskommelser/vårdavtal. Många äldre får sina läkemedel via dosexpedition, som ordineras på särskilda dosrecept, vanligen via webbapplikationen e-dos. E-dos nås inte via journalsystemen, vilket försvårar ordinationer och ökar risken för dubbelförskrivning. Uppdrag Regionen verkar för integrering av e-dos i befintliga journalsystem. I varje journal noteras eventuell dosexpedition enligt lokal rutin.

11 Ansvar Mål: En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som informerar varandra och samverkar. Äldre personer med flera sjukdomar kommer ofta i kontakt med flera förskrivare på olika vårdnivåer. Dessa patienter har behov av en läkare som ser helheten i läkemedelsbehandlingen. Denna läkare behöver inte ha behandlingsansvar för alla läkemedel. Uppdrag Inom VG Primärvård erbjuds patienter 75 år och äldre en läkare med ansvar för koordinationen av patientens hela läkemedelsbehandling. Inom regionen definieras roll, ansvar och uppgifter för den koordinationsansvarige läkaren. För att stärka äldre personers ställning och inflytande bör det finnas tillgång till en fast vårdkontakt, som vid behov kan fungera som vårdlots, och som har en god överblick över personens medicinska situation. En sjuksköterska kan fylla denna funktion. Uppdrag På varje vårdcentral inom VG Primärvård erbjuds personer 75 år och äldre en fast vårdkontakt, till exempel en sjuksköterska. Kvalitet Mål: Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling. Det är ofta motiverat med flera läkemedel till äldre eftersom sjukligheten är hög. En kombination av många läkemedel, hög ålder och flera sjukdomar kan göra äldres läkemedelsbehandling mer riskfylld. Risken för läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. Många psykofarmaka utgör en särskild risk. Läkemedelsavstämning (bilaga 2) är ett systematiskt arbetssätt som läkaren genomför för att förebygga läkemedelsfel såväl i vårdens övergångar som i primärvård, vid sjukhusvård och i kommunal vård. Läkaren kartlägger den aktuella läkemedelsbehandlingen i samsyn med patienten och ibland även med närstående och/eller vårdpersonal. En medicinsk rimlighetsbedömning görs och en aktuell läkemedelslista upprättas. Läkemedelslistan skrivs ut och överlämnas till patienten/närstående, som också informeras om vidtagna förändringar. För värdering av effekter och biverkningar kan med fördel en symtomskattningsskala (bilaga 3) användas. Läkemedelsavstämning görs också vid sjukhusvård. Vid inläggning på sjukhus kartläggs den aktuella läkemedelsbehandlingen och en medicinsk rimlighetsbedömning görs. Förändringar av läkemedelsbehandlingen kommuniceras fortlöpande med patienten. Vid utskrivningen överlämnas aktuell läkemedelslista tillsammans med en läkemedelsberättelse.

12 Läkemedelsavstämning ingår i villkoren för VG Primärvård och har en målrelaterad ersättning. Den genomförs minst en gång årligen och snarast efter inflyttning till särskilt boende eller registrering i hemsjukvården. Uppdrag I VG Primärvård utgår målrelaterad ersättning för läkemedelsavstämningar som uppfyller kvalitetskraven hos patienter 75 år och äldre. Socialstyrelsen har utarbetat indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010). Här finns såväl generella som specifika indikatorer för god läkemedelsbehandling. Det finns behov av att använda kvalitetsindikatorer både som instrument för att mäta och följa upp kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling och för att ge stöd för att förbättra den. Uppdrag Regionala kvalitetsindikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre fastställs utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Insatser för att underlätta värdering av en enskild patients läkemedelsbehandling utarbetas från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Många studier pekar på orsaker till bristande följsamhet i läkemedelsbehandlingen. Följsamheten påverkas om patienten använder många läkemedel och har svårigheter att hantera sin medicinering. Följsamheten ökar om patienten och den behandlande läkaren har samsyn kring läkemedelsbehandlingen. Samsynen ökar om patienten har god kännedom om sin sjukdom och läkemedelsbehandling. Ett kort Vet du varför du tar ditt läkemedel? (bilaga 4) har utarbetats i regionen. Detta innehåller frågor som kan ställas till läkaren i syfte att öka patientens delaktighet och kunskap om sin läkemedelsbehandling. Uppdrag Patientkortet Vet du varför du tar ditt läkemedel? finns tillgängligt för patienter på alla vårdenheter i regionen. Läkemedelsrelaterade problem (LRP) definieras som problem som kan relateras till en patients läkemedelsbehandling, som påverkar eller har potential att påverka det medicinska resultatet. Det kan röra sig om biverkningar, för kraftig eller otillräcklig effekt av läkemedel. LRP kan kartläggas med hjälp av punktprevalensmätningar på vårdavdelningar (bilaga 5). Utfallen ger en uppfattning om problemens karaktär och omfattning och kan ligga till grund för utvecklingsarbete. Uppdrag Metod för punktprevalensmätning avseende läkemedelsrelaterade problem utarbetas i regionen, testas och utvärderas inom verksamheterna medicin och geriatrik, samt utvärderas regionalt.

13 Bilaga 1 Läkemedelsberättelse I vården saknas ofta en samlad bild av patientens historiska och aktuella läkemedelsanvändning som kan förmedlas till den vårdnivå där patienten fortsättningsvis söker vård. En studie från Lunds universitetssjukhus visar att var femte läkemedel blir fel överfört då patienten förflyttas från sjukhus till kommunal hemsjukvård. Vid användning av modellen läkemedelsberättelse minskade andelen överföringsfel. Läkemedelsberättelsen är en redogörelse för vilka förändringar som gjorts i patientens läkemedelsbehandling under vårdtiden och skälen till dessa. Den skrivs av läkare vid utskrivning från sjukhus och överlämnas till patienten tillsammans med övrig utskrivningsinformation. Läkemedelsberättelsen kan med fördel ingå i epikrisen. Läkemedelsberättelse enligt VGR-modell Skrivs av läkare vid utskrivning från vårdenhet Kompletterar/ingår i övrig utskrivningsinformation Skrivs på ett sådant sätt att patienten förstår Beskriver vidtagna läkemedelsförändringar och orsaken till dessa Innehåller planering av läkemedelsbehandlingen (uppföljning, behandlingstid) Innehåller aktuell medicinlista Överlämnas till patienten vid utskrivningssamtalet Skickas tillsammans med läkemedelslista till mottagande vårdnivå (regional och kommunal) inom ett dygn

14 Bilaga 2 Läkemedelsavstämning Läkemedelsavstämning syftar till en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel patienten är ordinerad, är i behov av och använder vid det aktuella vårdtillfället. Alla åtgärder i avstämningen är till för att säkerställa behandlingen i samsyn med patienten. Resultatet blir en aktuell läkemedelslista som säkrar informationsöverföringen vid vårdens övergångar. Läkemedelsavstämning görs av läkare vid ett möte med patienten, vid behov tillsammans med närstående och/eller vårdpersonal. Läkemedelsavstämning genomförs minst en gång per år i primärvården. Vid inflyttning till särskilt boende eller beslut om hemsjukvårdsinsatser görs en läkemedelsavstämning så snart som möjligt, dock senast inom tre månader. Vid sjukhusvård påbörjas läkemedelsavstämning vid inskrivningen. Läkemedelsavstämning i primärvården enligt VGR-modell Aktuell läkemedelslista upprättas Källor som kan användas: patient/närstående/vårdpersonal, patientjournal, Läkemedelsförteckningen (Apotekens Service), e-dos Gör en medicinsk rimlighetsbedömning av patientens läkemedelsbehov. Var observant på njurfunktion och eventuella riskläkemedel. Kontrollera de laboratorieprover som behövs för att utvärdera behandlingen. Dokumentera vilka läkemedelsförändringar som görs och varför Fastställ aktuell läkemedelslista Överlämna en aktuell läkemedelslista till patienten/närstående och gå tillsammans igenom eventuella förändringar Läkemedelsavstämning vid sjukhusvård enligt VGR-modell Aktuell läkemedelslista upprättas Källor som kan användas: patient/närstående/vårdpersonal, patientjournal, Läkemedelsförteckningen (Apotekens Service), e-dos Gör en medicinsk rimlighetsbedömning av patientens läkemedelsbehov. Var observant på njurfunktion och eventuella riskläkemedel. Kontrollera de laboratorieprover som behövs för att utvärdera behandlingen. Fastställ aktuell läkemedelslista Dokumentera fortlöpande under vårdtiden vilka läkemedelsförändringar som görs och varför Informera patienten under vårdtiden om vilka läkemedelsförändringar som görs och orsakerna till dem Vid utskrivningssamtalet överlämnas en aktuell läkemedelslista till patienten/närstående tillsammans med en läkemedelsberättelse (bilaga 1) Läkemedelslista och läkemedelsberättelse vidarebefordras till nästa vårdgivare (regional och kommunal) inom ett dygn

15 Bilaga 3 Symtomskattningsskalor Vid utvärdering av läkemedelsbehandling kan en symtomskattningsskala användas för att inventera symtom och problem som kan vara läkemedelsrelaterade. Patienten/närstående/vårdpersonal fyller i formuläret som sedan kan användas vid läkemedelsavstämning. Exempel på symtomskattningsskalor är PHASE-20 och LÄR UT. PHASE-20 kan hämtas på Klicka på Stöd till förskrivare. LÄR UT kan hämtas på Samverkansprojekt/L%C3%84R-UT/Blankett_symtomskattning.pdf

16 Bilaga 4 Patientkortet Vet du varför du tar ditt läkemedel? Patientkort beställs via adress.distributionscentrum@vgregion.se.

17 Bilaga 5 Punktprevalensmätning läkemedelsrelaterade problem Läkemedelsrelaterade problem Ett läkemedelsrelaterat problem, LRP, definieras som ett problem som kan relateras till en patients läkemedelsbehandling och som påverkar eller har potential att påverka det medicinska resultatet. LRP sätts sällan som diagnos i epikriser. Risken för LRP ökar med stigande ålder och antal diagnoser. LRP kan yttra sig som Biverkningar Interaktioner Felaktig dosering (patient- eller läkarrelaterad), t ex för hög dos i förhållande till patientens njurfunktion Complianceproblem Punktprevalensmätning Vid en och samma tidpunkt bedöms samtliga inneliggande patienter på medicinsk eller geriatrisk klinik avseende LRP som huvudorsak eller bidragande orsak till aktuell sjukhusvård LRP som uppstått under vårdtiden En punktprevalensmätning ger en uppfattning av frekvens och art av LRP inom den egna verksamheten. Den genomförs årligen och används som kartläggning inför och uppföljning av förbättringsarbete. En åtgärdsplan utformas baserat på mätningens utfall och fynd. Den kunskap som erhållits genom punktprevalensmätningen sprids inom den egna verksamheten och till berörda vårdgrannar.

18 Ärende 11

19 1(4) TU/Tjänsteutlåtande Ärende 11 Referens Datum Diarienummer Jan Hallén RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Lägesrapport Läkemedelsförsörjning 2011 Bakgrund Omregleringen av apoteksmarknaden har inneburit förändringar för läkemedelsförsörjningen till vården. Läkemedelsförsörjningen regleras i Lagen om handel med läkemedel (2009:366) som trädde i kraft Enligt lagen ska all läkemedelsförsörjning till vården göras inom ramen för en sjukhusapoteksfunktion. Med detta begrepp avses de funktioner och aktiviteter som sörjer för läkemedelsförsörjningen till och inom en sjukvårdsinrättning. Ändringen innebär även att de tjänster som Apoteket Farmaci sålt till vården måste upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling, om inte landstinget väljer att själv utföra dem. De tjänster som Apoteket Farmaci säljer till regionen omfattar att leverera läkemedel, att tillverka extemporeläkemedel och ett flertal ytterligare tjänster såsom sakkunnighetsuppdrag och kvalitetsgranskningar. Strategi för regionens läkemedelsförsörjning Västra Götalandsregionen har arbetat fram en strategi för läkemedelsförsörjningen. Strategin beslutades av hälso- och sjukvårdsutskottet och regionstyrelsen Målen är ökad patientsäkerhet och effektiv försörjning. Strategin innebär att verksamheten ska ledas och styras i egen regi men att tjänster ska upphandlas. Strategin innehåller olika steg. I det första stegen sker omställning till ny försörjningsmodell, upphandling och tester med automatiserad patientindividuell försörjning (API). I det andra steget tillträder upphandlade leverantörer. I det tredje steget utvärderas automatiserad patientindividuell försörjning och breddinförande planeras. I det fjärde steget görs breddinförande av automatiserad patientindividuell läkemedelsförsörjning. Genomförandet av strategin Genomförandet av strategin pågår. Enligt den ursprungliga tidplanen skulle upphandling av tjänsterna annonseras i slutet av 2009 och införas , då avtalet med Apoteket Farmaci skulle upphöra. Tidplanen har reviderats och införandet sker Avtal med Apoteket Farmaci har tecknats t o m februari Upphandlingen har gjorts tillsammans med Region Halland.

20 j 2(4) Regionens sjukhusapotek Regionen ansvarar för läkemedelsförsörjningen inom sitt ansvarsområde och har valt att organisera och genomföra läkemedelsförsörjningen i egen sjukhusapoteksfunktion med resurser för styrning och ledning i egen regi samt genom att upphandla och teckna avtal med externa aktörer för tjänsterna läkemedelsleveranser och tillverkning. I den nya försörjningsmodellen ingår även förändringar i lagerstrukturen vilka kommer att påverka varuflöden och volymer. Nuvarande fysiska sjukhusapotek kommer att försvinna och ersättas av ett regiongemensamt lager. God tillgänglighet till läkemedel säkras genom läkemedelsautomater och gemensamma förråd, som personalen på sjukhus har tillgång till dygnet runt. På varje sjukhus ska det finnas ett eller flera sjukhusgemensamma förråd med tillgänglighet dygnet runt. Dessa benämns VNL (vårdnära lager). De ska ha ett specificerat sortiment som kompletterar de läkemedel som finns på vårdenheterna. Läkemedelsautomater ska, bland annat av säkerhetsskäl, användas i VNL. Respektive förvaltningens egen läkemedelsorganisation ska svara för driften av läkemedelsautomater och ansvara för påfyllnad av läkemedelsförråd. Upphandling av läkemedelsautomater är genomförd och ibruktagandet kommer att ske under perioden april 2011 oktober Under 2010 och 2011 har delar av den nya lagerstrukturen införts, vilket bl a innebär smalare sortiment i avdelningsförråden och införande av förråd för sällanläkemedel. Ett grundutbud av tjänster för läkemedelsförsörjningen ska upphandlas och kostnaden för dessa tjänster ska vara enhetlig i regionen. För olika tjänster ska finnas förutbestämda möjligheter att öka servicegraden. Detta innebär en modell där varje verksamhet/förvaltning bär sina kostnader och väljer bland de möjligheter som kommer att finnas. I VGR s strategi ingår att försörjning med patientindividuella doser med hjälp av automatiserad teknik (API) ska bli dominerande försörjningsform. Försök med alternativa metoder ska genomföras på SÄS och SkaS. Den nya läkemedelsförsörjningen kommer att ha IT-stöd som utvecklats på befintlig plattform för depå-verksamheten och e-handelslösningen. Utvecklingen av IT-stödet baseras på regiongemensamma processer och rutiner som tagits fram i workshops med vårdpersonal. Upphandling av tjänsten leveranser av läkemedel Uppdraget innefattar leverans av läkemedel till regionens verksamheter. Detta innebär att leverantören ansvarar för inköp/avrop, tillhandahållande och lagerhållning, orderberedning och leverans av de produkter och enligt den servicenivå som kunderna beställer. Regionen eftersträvar ett partnerorienterat samarbete där man gemensamt arbetar med att utveckla den nya försörjningsmodellen så att kvalitet, säkerhet och effektivitet ständigt förbättras. Relationen ska innebära winwin-relation med effektiviseringar som ska påverka priserna och prismodellen över tid. Till upphandlingen av läkemedelsleveranser inkom två anbud som kvalitetsmässigt ansågs likvärdiga. Apoteket Farmaci fick tilldelningsbeslutet på grund av det lägre anbudspriset. Beslutet har inte överprövats.

21 j 3(4) Upphandling av tjänsten tillverkning av extempore Uppdraget innefattar drift av enhet för tillverkning/beredning av extempore läkemedel till VGR. Det innebär att leverantören ansvarar för anskaffning, tillverkning/beredning, förpackning och distribution av de produkter som kunderna beställer. Uppdragets syfte är dels att förse sjukvården med läkemedel i efterfrågad beredningsform när dessa inte finns att tillgå färdigberedda på marknaden, dels att erhålla en kostnadseffektiv tillverknings/ beredningsproduktion. Omfattningen på uppdraget är att förse ca 500 patienter dagligen i regionen med tillverkade läkemedel. Under projektet har diskussion förts avseende möjligheterna att standardisera vårdverksamheten som köper tillverkningstjänster i syfte att reducera antalet tillverkningsenheter och därmed kostnaderna. Projektet har inte lyckats att införa enhetliga rutiner för dessa patientgrupper och denna potential finns kvar för framtida utveckling. Avseende servicenivå och partnerskap gäller samma som för leveranser ovan. Till upphandling av tillverkningstjänster inkom tre anbud. Dessa bedömdes som kvalitetsmässigt relativt likvärdiga. APL fick tilldelningsbeslut på grund av det lägsta priset. Apoteket Farmaci har begärt överprövning av beslutet och förvaltningsrätten handlägger frågan. Rättsprocessen har hittills tagit 2,5 månader och beredskap måste skapas för att säkerställa patientsäkerheten. Införandet av upphandlade tjänster VGR ska tillsammans med region Halland och upphandlade leverantörer bilda en organisation för införande av de upphandlade tjänsterna i den regionala sjukhusapoteksfunktionen. Införandeorganisationen ansvarar för framtagande av genomförandeplan och implementering. Införandet påverkas negativt av pågående process med överprövning av tilldelningsbeslutet för tillverkning. Ekonomi Av tjänsteutlåtandet som ligger till grund för hälso- och sjukvårdsurskottets och regionstyrelsens beslut om genomförande av den nya modellen för läkemedelsförsörjning i maj 2009 framgår bl a Kostnaderna för den nya organisationen och upphandlade tjänster bedöms rymmas inom nuvarande nivå. Principen är att dessa kostnader ska finansieras av respektive förvaltning. Eventuella överskott tillfaller respektive förvaltning. Under införandet under 2009 och 2010 kommer engångskostnader att uppstå Regionstyrelsen beslutade om bidrag till finansiering av puckelkostnader för lokala försörjningsorganisationer, IT, API-tester och projektorganisation om 35,5 miljoner kronor för 2009 och Ursprunglig tidplan för projektet har, som ovan redovisats, inte kunnat hållas då den nya strategin innebär stora förändringar vars effekter krävde mer tid än planerat för analys samt att det var första gången upphandling av dessa tjänster gjordes, d v s det fanns ingen erfarenhet av hur de skulle beskrivas i kravspecifikation. Arbetet med kravspecifikationer skulle enligt plan varit klara fjärde kvartalet 2009 men gick ut till anbudsgivarna i september 2010.

22 j 4(4) Av regionstyrelsen beslutade bidrag till förändringen om 35,5 mkr har 23,6 mkr utnyttjats under 2009 och I ärenden till Ägarutskottet och regionstyrelsen föreslås att återstående 11,9 Mkr får överföras till 2011 för att finansiera lokala försörjningsorganisationer, API-tester och projektorganisation. Resultatet av genomförda upphandlingar och etableringen av regionens organisation för ledning och styrning indikerar att den nya försörjningsmodell kan genomföras inom ramen för tidigare kostnader. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att godkänna upprättad rapport om Läkemedelsförsörjning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Lendenius Läkemedelschef

23 Ärende 12

24 Sida 1(4) Ärende 12 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS VG Primärvårdskontoret Handläggare Stefan Bengtsson Hälso- och sjukvårdsutskottet Vårdval via närhetsprincipen vid Medpro Clinic AB Torpa Vårdcentral Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 har inkommit med skrivelse till Hälso- och sjukvårdsutskottet 1 avseende Invånarnas val av vårdcentral inom Torpaområdet i Vänersborg. Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 förordar att de medborgare som vid avslutandet av Torpa VC blev placerade på vårdcentralen närmast medborgarens folkbokföringsadress enligt VG Primärvårds regelverk för närhetsprincipalternativ, skall flyttas över till Medpro Clinic Torpa VC. Bakgrund begärde primärvården i Fyrbodal upphörande av kontrakt att bedriva verksamhet inom VG Primärvård i skrivelse till HSN 3 2. HSN 3 godkände förtida upphörande av kontrakt den Medpro Clinic Torpa Vc ansökte därefter om kontrakt att bedriva primärvård i Vänersborgs kommun. Kontrakt mellan Medpro Clinic Torpa VC och HSN 3 godkändes av HSN Ärende Primärvården Fyrbodal har begärt förtida inlösen av sitt kontrakt i VG Primärvård, vilket godkänts. Därvid upphör detta kontrakt i VG Primärvård och de som vid sista dagen verksamheten pågick var listade vid enheten fördelas ut till sitt ickevalsalternativ. Enligt Lag om Valfrihet skall ett vårdval alltid ha ett ickevalsalternativ där medborgare som inte gör ett eget vårdval skall hänvisas. I VG Primärvård är ickevalsalternativet hanterat enligt närhetsprincipen. Närhetsprincipen i VG Primärvård beräknas på ett enhetligt sätt för alla vårdcentraler i VG Primärvård. Systemet bygger på en geografisk analys av vägnätet, varvid områden skapas runt varje vårdcentral. De fastigheter som ligger inom en vårdcentrals område kopplas till vårdcentralen. Om en medborgare inte har ett vårdval kontrollerar systemet vilken fastighet medborgaren är folkbokförd på, och kopplar sedan medborgaren till den vårdcentral som ligger närmast fastigheten. När nedläggningen av Torpa VC blev känd ansökte två vårdgivare om att få bedriva vårdverksamhet i VG Primärvård i Vänersborgs kommun. 1 Datum , Diarienummer HSN Dnr PVFBD Dnr HSN Dnr HSN

25 Sida 2(4) Medpro Clinic AB samt Achima Care AB. Båda leverantörerna blev godkända av RS att bedriva vårdverksamhet i Vänersborgs kommun. Båda leverantörerna angav i sin ansökan planerad verksamhet på samma adress som Torpa VC bedrivit sin verksamhet på. Leverantörerna förde sedan förhandlingar med hyresvärden om vem som fick teckna hyresavtal. Eftersom Torpa VC kontrakt skulle avslutas skickade Hälso- och sjukvårdskansliet i Uddevalla ungefär en månad innan kontraktet upphörde ett brev till alla de medborgare som var listade på Torpa VC, som tydligt förklarade: 1. Att Primärvården Fyrbodal avslutar sin verksamhet (vilket senare ändrades till ) 2. Att Medpro Clinic Torpa VC skulle öppna i samma lokaler. 3. Att alla listade skulle flyttas till den VC som ligger närmast medborgarens folkbokföringsadress 4. Att man kan välja vilken vårdcentral man vill om man inte är nöjd med den man listats på. VG Primärvårdskontoret har tagit fram ett regelsystem för förtida upphörande av kontrakt, i enlighet med Lag om valfrihetssystem. Dessa rutiner har följts i ett flertal fall där förtida upphörande av kontrakt beviljats. VC Stenbocken VC Skepplanda VC Bohus VC Sjuntorp Allemanshälsan Nya Varvet Allemanshälsan VC Kyrkbyn Torgatans läkarmottagning hade kontraktet med Torpa VC avslutats och de som då var listade på enheten fördelades ut enligt närhetsprincipen. Detta fick till följd att personer flyttades till den vårdcentral som låg närmast medborgarens folkbokföringsadress. Eftersom Medpro Clinic Torpa VC startade sin verksamhet fanns de med som ett alternativ vid fördelningen. De fick då medborgare listade på sin enhet. Vårdcentralen Vänerparken fick medborgare och vårdcentralen Nordstan fick 575 medborgare. Sammanlagt påverkades 88 vårdcentraler som fick mellan och 1 medborgare listade efter Torpa VC kontrakts upphörande. När VG Primärvård startade publicerades en karta på VG Primärvårds hemsida 5 där alla befintliga och presumtiva vårdgivare kunde se de geografiska områdesindelningar som vårdcentralerna fått. 5

26 Sida 3(4) Denna karta har kontinuerligt uppdaterats varje gång en vårdcentral tecknat eller avslutat kontrakt. Medpro Clinic Torpa VC tog över exakt samma område vid starten , som Torpa VC hade innan. Verksamhetschefen på Medpro Clinic Torpa VC påpekade då att en del av vägnätet runt Torpa VC har förändrats sedan VGR köpte in sin vägdatabas. VGR har dock inte påtagit sig ansvaret att uppdatera databasen med ny information med definierat intervall. Vägnätet uppdateras kontinuerligt och det är inte rimligt att VGR skall upphandla kartinformation varje gång ett kontrakt tecknas eller avslutas. Ur neutralitetshänseende förordar VG Primärvårdskontoret att en uppdatering av vägdatabasen måste ske samtidigt i hela regionen. Detta föranleder då en kostnad på över 200 tkr och måste föregås av en upphandling eftersom det finns flera leverantörer av informationen. Verksamhetschefen på Medpro Clinic Torpa VC pekar speciellt ut två vägar som byggts runt Vänersborgs arena, och som uppfyller de kriterier som VG Primärvårds områdesindelningssystem använder för att beräkna geografiska områden. Torpavägen samt Brättevägen. Om VG Primärvårds system för områdesindelning hade varit uppdaterad med en vägdatabas innehållande dessa vägförändringar hade förmodligen ett bostadsområde med ett hundrafemtiotal fastigheter kopplats till Medpro Clinic Torpa VC. En analys av listningen för personer boende i detta område ger att ytterligare ca. 440 personer sannolikt hade placerats på Medpro Clinic Torpa VC vid en sådan förändring i det geografiska området. Ungefär personer hade i så fall således placerats på andra vårdcentraler än Medpro Clinic Torpa VC , en och en halv månad efter verksamheten startades, hade Medpro Clinic Torpa VC medborgare listade på vårdcentralen. Det vill säga att 725 personer tillkommit på listan sedan Medpro Clinic Torpa VC startade sin verksamhet Ställningstagande från VG Primärvårdskontoret VG Primärvårdskontoret har tillsammans med jurist samt IT-ansvariga för vårdvalssystemet analyserat situationen och kommit fram till följande ställningstagande som bygger på gällande lagrum. 1. Det är ingen verksamhetsövergång utan en vårdcentral som fått godkännande för att avsluta sitt avtal samt en annan vårdcentral som fått ett nytt avtal på samma adress. 2. Vårdcentralen Torpas geografiska område har varit publicerat sedan oktober 2009 och tillgängligt för alla befintliga och presumtiva vårdgivare på Internet. 3. Medpro Clinic Torpa VC har fått ta över exakt samma område som VC Torpa hade innan de avslutade sitt kontrakt.

27 Sida 4(4) 4. VGR har agerat på samma vis i detta ärende som tidigare i andra liknande ärenden. Att frångå gällande regelverk skulle påverka förtroendet för modellen och tilliten av likabehandling av leverantörer negativt. 5. Medborgarna kan fritt välja vilken vårdcentral de vill, när de vill och utan begränsning i hur ofta de vill göra omval. En rutinbeskrivning över hur systemet för områdesindelning i VG Primärvård beräknas samt information om hur ofta uppdatering av databaserna kommer att genomföras planeras att tas fram under hösten och kommer att finnas tillgängligt inför Krav och kvalitetsboken Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta att redovisad hantering av listningen vid avslut av kontrakt för Torpa VC samt tecknande av kontrakt med Medpro Clinic Torpa VC, har hanterats enligt gällande tolkning av LOV samt upprättade regler och rutiner för VG Primärvård. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Rose-Marie Nyborg Chef VG Primärvårdskontoret

28

29

30 Ärende 14

31 Ärende 14 Hälso- och sjukvårdsavdelningen ANMÄLNINGSÄRENDEN Sonja Gillving Dnr RS Anmälningsärenden vid sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 25 maj 2011 Regionstyrelsen 1. RS Förslag om godkännande av vårdenhet i VG Primärvård, dnr RS Samverkansnämnden 2. Protokoll fört vid sammanträde med Samverkansnämnden den 8 april Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 3. HSN Fördjupad behovsanalys psykiatri, dnr RS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren.