Skolan som uppväxtmiljö: hur påverkas pojkar och flickor av vad de upplever i skolan? Insikter från systematiska kunskapsöversikter
|
|
- Sandra Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolan som uppväxtmiljö: hur påverkas pojkar och flickor av vad de upplever i skolan? Insikter från systematiska kunskapsöversikter Mara Westling Allodi mara.allodi@specped.su.se Specialpedagogiskt nätverk, 17 februari 2011
2 Systematiska kunskapsöversikter
3 En del av ett sammansatt projekt om barns och ungdomars psykisk hälsa Child and adolescent mental health three tracks, different perspectives Trends in mental health School, learning and mental health Programs for prevention of poor mental health among school children Conference April, 2010 Conference April, 2010 The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care, SBU 19 May, 2010 Hearing 26 May, 2010 Information and implementation
4 Arbetsgrupp i kunskapsöversikten: School, learning and mental health Gustafsson, Jan-Eric (ordförande) professor i pedagogik, Göteborgs universitet Allodi, Mara Westling (projektledare i ag) docent i specialpedagogik, Stockholms universitet Alin Åkerman, Britta professor emerita i specialpedagogik, Stockholm universitet Eriksson, Charli professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet Eriksson, Lilly, MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Fischbein, Siv professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Granlund, Mats professor i psykologi, professor i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping Gustafsson, Per docent i barnpsykiatri, Linköpings universitet Ljungdahl, Sophia MD, utredare, Statens folkhälsoinstitut Persson, Roland S. Professor i pedagogisk psykologi, Högskolan i Jönköping, (fram till augusti 2009) Ogden, Terje professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Atferdssenteret, Norge (fram till oktober 2009)
5 Arbetsgrupp forts. En särskild grupp har arbetat med en delstudie bestående av översiktstudier; förutom vissa av arbetsgruppens medlemmar (Mats Granlund, Lilly Eriksson, Roland S. Persson, Mara W. Allodi) har deltagit i detta uppdrag: Almqvist, Lena universitetslektor i pedagogik och psykologi, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping Bertills Karin Universitetsadjunkt idrott och hälsa/rörelse, Högskolan i Jönköping Murray, Mac, FD i pedagogik, har arbetat med en delstudie om den utbildningshistoriska bakgrunden Allodi, Mara Westling har arbetat med en delstudie om kvalitativa svenska studier Referensgrupp KVA Hälsoutskottet Docent Curt Hagquist, Kungliga Vetenskapsakademien Professor Per-Anders Rydelius, Karolinska Institutet PhD Sten Anttila, Socialstyrelse MEng Agneta Pettersson, SBU Professor Måns Rosén SBU Samarbete med informatiker på Karolinska Institutets och Stockholms universitets bibliotek
6 Projektet finansierades av forskningsfonder och statliga forskningsmedel Bristol Myer Squibb Familjen Erling-Perssons Stiftelse FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Kungl. Vetenskapsakademien Stiftelsen Clas Groschinskys minnesfond Stiftelsen Kempe-Carlgrenska Fonden Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Stiftelsen Sven Jerrings Fond Svenska Läkaresällskapet Vetenskapsrådet Läs mer om projektets bakgrund här:
7 Syften I Kartlägga forskningen som behandlar vilka samband som finns mellan skola och psykisk hälsa vilka aspekter av skola och psykisk hälsa har studerats i vilka kombinationer med vilka åldersgrupper med vilka metoder
8 Syften II Syntetisera forskning som studerar de kausala sambanden mellan psykisk hälsa och skolresutat Effekter av skolresultat på psykisk hälsa Effekter av psykisk hälsa på skolresultat Hur påverkas dessa samband av andra skolfaktorer Utvärderingar, betygsystem, prov, sorteringsprocedurer Specialpedagogiska system Undervisningsmetoder och arbetsätt Skolklimat
9 Syften III Syntetisera svensk forskning om barn- och ungdomars erfarenhet av psykisk hälsa och välbefinnande i förhållande till deras erfarenheter och upplevelser i skolan.
10 Faser i systematiska översikter (Harden & Thomas, 2005) Development of user-driven review question and boundaries Development of review protocol Comprehensive search Application of inclusion criteria Quality assessment Data extraction Synthesis of findings
11 Psykisk hälsa och välbefinnande Internaliserande symptom: ängslighet, oro, depression, självskadebeteende Externaliserande symptomer: hyperaktivitet, koncentrationsproblem, beteendestörningar Andra psykiatriska symptom Positiva aspekter av psyskisk hälsa: självkänsla, självuppfattning, välbefinnande
12 Skola och lärande Individens aktiviteter, resultat och lärande Gruppering och sortering av elever enligt olika kriterier Åtgärdssystem och speciella undervisningsinsatser Skolmisslyckande, skolk, avhopp Relationer i skolan: relationer mellan elever, mellan lärare och elever, skolklimat Skolorganisation, ledarskap, administration, utvärderingssystem Utbildningssystem: betyg, regler, stadieövergång Förändringar och reformer i utbildningssystem, komparativa studier
13 Longitudinella studier om skola och psykisk hälsa Litteratursökningar i flera databaser Granskning av ca vetenskapliga artiklar Kartläggning och analys av 22 översikter Kartläggning av 471 studier Narrativ syntes av 51 relevanta studier
14 Barn- och ungdomars syn på skola och psykisk hälsa Litteratursökningar av svenska studier i olika databaser Granskning av ca 500 artiklar, uppsatser och rapporter Kartläggning av ca 100 studier Narrativ syntes av 38 studier
15 Resultat Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserande och externaliserande psykiska problem Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer Reaktionerna kan vara olika för pojkar och flickor och vid olika utvecklingsfaser
16 Resultat Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar internaliserande symptom för flickor under tonåren Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa Goda resultat i skolan har en positiv effekt på elevers självuppfattning En god självuppfattning i sig bidrar inte direkt till bättre skolresultat, men andra faktorer som motivation och upplevd kontroll påverkar lärande och resultat Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem
17 Skyddsfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven når goda resultat Eleven möts med positiva förväntningar Eleven har goda relationer med sina lärare Eleven har goda relationer med andra barn /ungdomar
18 Riskfaktorer i skolan för välbefinnande och hälsa Eleven har låga eller ofullständiga betyg Eleven möts med negativa förväntningar Eleven har konflikter med sina lärare Eleven har inte goda relationer med andra barn eller har konflikter
19 Negativa erfarenheter i skolan är en betydelsefull länk mellan risker i uppväxtmiljön och psykosociala problem. Problem i skolan är en betydelsefull del i en nedåtgående spiral av negativa erfarenheter: den negativa spiralen kan dock hejdas om barnet lyckas bra med sin utbildning och känner sig uppskattad ( Social rapport, 2010, McLeod & Fettes 2007)
20 Ett exempel: Kvalitet i förskola som förebyggande insats som stärker barnens motståndskraft Longitudinell studie med 2857 barn (Hall, Sylva et al., 2009) Global kvalitet (skyddar mot risker i uppväxtmiljö) Kvalitet i relationer (skyddar mot risker på individnivå) Kvalitet i läroplanen (skyddar mot båda typer av risker) Pedagogiska aktiviteter av hög kvalitet gör barnen mer resilienta mot individuella riskfaktorer och riskfaktorer i uppväxtmiljö
21 Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön Funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, koncentrationssvårigheter, stigmatisering relaterad till inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, hörselnedsättning Skolk, skolfrånvaro, avhopp Skolmisslyckande, erfarenheter av specialundervisning som upplevs som inadekvata eller bestraffande Familjeproblem, emotionell omsorgssvikt, psykisk och fysisk barnmisshandel, missbruk, sociala problem och psykisk ohälsa i familjen Social isolering, utstötning, mobbning
22 Negativa erfarenheter i skolan: exempel från översikten av svenska studier om barn och ungdomars erfarenheter just nu går det skit i skolan för jag har valt fel program så jag vet inte vad jag ska göra längre. Jävla lärare de nedvärderar en hela tiden man duger inte till nånting längre. (Tonårspojke, citerad i Lövheim, p. 45)
23 Men det är ju där det blir, eftersom om man får bra betyg, då har man lust att plugga mer för att få ännu bättre. Om man får dåligt, då har man ingen lust, då skiter man i skolan. (Fokus grupp, citerad i Göransson, p. 46) I årskurserna två till fem kände jag mig som en utomjording. Jag blev mobbad från förskolan till nian. Slagen och sparkad. Mössan kunde ligga i slasken och skorna på taket, när jag skulle ut på rast. (Moa, citerad i Heimdahl Mattson, p. 20)
24 Riskfaktorer, riskfyllda erfarenheter och riskfaktorer i miljön (forts.) Problem med kroppsidealen Språk och kommunikationssvårigheter Skolstress, oro, nivågruppering Tävling, prestationsstress, betygshets Dåliga relationer med lärare Brist på anpassning och stimulans, sociala svårigheter
25 Vad är det som skyddar i skolans miljö? Goda exempel från barn och ungdomar Goda relationer och förståelse Positiva relationer med kamrater Personliga relationer med lärare Positiva förväntningar, stimulans Bra undervisning, lärare som inte ger upp Lärare som bryr sig om elevernas välbefinnande, skapar motivation och behandlar eleven med respekt, ansvariga personer som gör insatser Trygghet, samvaro och meningsfulla aktiviteter
26 När skolan är en positiv erfarenhet: ett exempel från översikten av svenska studier om barn och ungdomars erfarenheter Det viktigaste i en skola är att man känner sig välkommen, har vänner och blir respekterad för den man är (David, 16 år). (citerad i Lundberg, p.18)
27 Utveckla kvaliteten i förskolan och vid skolstart Betydelsen av tidiga skolsvårigheter och upplevda misslyckanden för barnens hälsa gör det viktigt att upprätthålla en förskola av hög kvalitet. Det är viktigt att förskolan tidigt bidrar till att utveckla och stimulera barnens sociala, språkliga och kognitiva färdigheter och kompetenser, i syfte att förebygga framtida skolsvårigheter, men det är också viktigt att inte introducera synsätt och bedömningar som synliggör vad som uppfattas som brister hos barnen. Övergångsperioden vid skolstarten är en känslig period. I Sverige innebär skolstarten för barnen flera byten mellan olika pedagogiska verksamheter och personal under kort tid. Tidiga upplevda skolsvårigheter har en stor betydelse för barnens fortsätta skolgång och för deras välbefinnande. Därför är det viktigt att utvärdera hur övergången mellan förskola, förskoleklass och skola organiseras i kommunerna.
28 Låt inte elever uppleva skolsvårigheter och skolmisslyckanden Under de första skolåren kan det vara särskilt viktigt att undvika att elever upplever skolmisslyckanden. Färre elever i de lägre årskurser, säkerställd hög kompetens kring läsinlärning och matematik för lärare, samt god tillgång till lärarresurser och specialpedagogiskt stöd under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat och psykiska hälsa. Specialpedagogiskt stöd av hög kvalitet bör erbjudas och organiseras på sätt som inte upplevs som stigmatiserande av eleverna. De individuella utvecklingsplanerna bör bidra till en positiv utveckling av skolprestationerna, och inte bara lämna över ansvaret till eleven och föräldrarna. Betygen i slutet av grundskolan och betygen i gymnasieskola behöver utformas på ett sätt som inte innebär underkännande av eleven
29 Fördjupning: uppdrag av Delegationen för jämställdheten i skolan (DEJA) Ett syfte är att belysa forskning om skolfaktorers inverkan på flickors och pojkars psykosociala hälsa. Litteraturmaterialet, som är resultat av ett tidigare systematiskt genomfört urval, analyseras och sammanställs med särskilt fokus på frågor som har relevans för jämställdheten i skolan Ett syfte är att analysera vilken betydelse dessa resultat kan ha i det svenska samhället och dess skolsystem
30 Litteraturflöde Referenser inkluderade i kartläggningen N= 471 Potentiellt inkluderade N= 86 Referenser exkluderade N=385 Manuella tillägg N= 2 Referenser inkluderade i den narrativa syntesen N=51 Referenser inte inkluderaden= 39 Relationer med Lärare=7 Relationer med kamrater och mobbning= 7 Relationer och skolklimat = 4 Förskola och Skolstart =3 Skolsvårigheter och internaliserande symptom= 11 Externaliserande symptom och skolanpassning= 5 Skolprestationer och positiva aspekter av psykisk hälsa=14
31 Genus- och könsskillnader i psykisk hälsa Gender as a social determinant of health (WHO, 2010). Skillnader ska undersökas, men det kan också vara annorlunda för barn och ungdomar (WHO, 2008) I Sverige: psykisk ohälsa ökar särskilt bland unga kvinnor Dödligheten bland unga män har ökat (Socialstyrelsen, 2008) Internaliserande symptom vanligare bland kvinnor Externaliserande symptom vanligare bland män Early onset neuropsychiatric disorders: male preponderance Adolescent onset emotional disorder: female preponderance (Rutter, Caspi & Moffitt, 2006)
32 Tidiga relationer med lärare: konflikter har negativa effekter Konflikter och beroende i tidiga relationer med lärare är kopplade till senare problembeteenden och låga skolresultat, sambandet är särskilt starkt för pojkar. Närhet är gynnsam för flickor (Hamre & Pianta, 2001) Barn med esternaliserande beteenden riskerar att utveckla konfliktfyllda relationer med lärare, vilket förvärrar deras sociala anpassning i skolan. Barn med internaliserande symptom får någt sämre relationer också, men deras skolanpassning påverkas inte lika starkt (Henriksson & Rydell, 2004)
33 Relationer med lärare i tonåren: lärarstöd skyddar mot stress och depression Varma och accepterande relationer med vuxna i skolan kan vara en skyddande faktor särskilt för de elever som har ökade nivåer av depressiva symptom och oro (Reddy Rhodes & Mulhall, 2003) Upplevelsen av lärarstöd har ett samband med nivåer av nuvarande och framtida depressiva symptom (Undheim & Sund, 2005) Lärarens stöd relaterar till lägre nivåer av depression och kan ge skydd mot tidigare negativa erfarenheter (Murberg & Bru, 2008)
34 Skolsvårigheter, självuppfattning och depression: ömsesidiga samband Skolsvårigheter orsakar internaliserande problem och är relaterade till senare depression för flickor Barn och ungdomar med psykiska problem riskerar också att få problem med skolarbetet: förmågan att engagera sig i arbetet påverkas, men också relationerna med lärare och kamrater, och förväntningarna i omgivningen Insatser mot skolmisslyckanden kan ses som insatser för att främja även välbefinnande och hälsa
35 Skolsvårigheter och externaliserande symptom Externaliserande symptom är mer vanliga hos pojkar. Faktorer som bidrar till en ökning av dessa symptom i skolan: problematiska erfarenheter, läs- och skrivsvårigheter, låg självuppfattning, förväntningar om misslyckande, undvikande av uppgifter, kontakter med avvikande kamrater, mobbning Skyddande skolfaktorer: motivation, skolresultat, stöd från lärare Barn och ungdomar som uppvisar ständiga problem i skolan riskerar att bli stigmatiserade, bli bestraffade, inte få adekvat stöd
36 Skolprestationer, självuppfattning välbefinnande Flickor har lägre självuppfattning än pojkar under tonåren, trots att de har högre skolresultat Självuppfattning påverkas av externa faktorer (krav, skolbyte) Goda resultat, positiva bedömningar, självuppfattning är skyddande faktorer Medierande faktorer: egna förväntningar, hopp, motivation för lärande, kontroll, intresse, typ av målinriktning Pojkars och flickors självuppfattning påverkas negativt av svårigheter i skolan. Pojkar kan vara känsliga för negativ feedback som påverkar deras status (t.ex. placering i en särskild grupp), medan flickor är mer känsliga för den personliga erfarenheten i sig (t.ex. av att ha misslyckats i en kurs)
37 Genusroller: instrumentella och expressiva (Hoffman, Powlishta & White, 2004) Instrumentella (independency, assertiveness) skyddar mot depression Expressiva (empathy, emotionality) skyddar mot externaliserande symptom Att stödja förmågan att vara oberoende och självsäker (instrumentalitet) och förmågan att känna empati och medlidande (expressivitet) kan vara positivt för både pojkar och flickor eftersom dessa förmågor kan delvis skydda mot internaliserande och externaliserande symptom
38 Pojkars psykiska hälsa i skolan: tolkningar om möjliga processer Pojkar som grupp har mer problem vid skolstart En grupp får svårigheter att möta skolans krav Skolans reaktioner (konflikter, särkilda grupper) kan påverka deras självbild och lärandemotivation negativt Läraren kan också påverkas av dessa problem och kan eventuellt omedvetet sänka sina förväntningar på pojkar och/eller behandla pojkgruppen och flickgruppen på ett stereotypiskt sätt, som om alla var lika. Att bemötas med lägre förväntningar hindrar eleverna att utvecklas optimalt Om den lågpresterade gruppen blir tongivande bland pojkarna, kan de bli en förebild i pojkgruppen med negativa konsekvenser Eleverna försöker behålla en positiv självbild. Rädslan för misslyckande bidrar till att etablera försvarstrategier som undvikande av uppgifter och detta hindrar utvecklingen av kompetenser
39 Flickors psykiska hälsa i skolan Ökad sårbärhet för flickor i början av tonåren för internaliserande symptom och lägre självuppfattning Förebygga erfarenheter av skolmisslyckande, undvika skolstress och negativ feedback Förståelse av förändringar, negativa trender och tidigare debut Flera faktorer verkar vara inblandade i dessa processer Skyddande faktorer i skolans miljö: goda relationer med lärare och vänner, goda skolresultat
40 Referenser Allodi, M. Westling (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze Allodi, M. Westling (2010). Vad gör skolan för utsatta barn? I: B. Lundborg (Ed.) Se de tidiga tecknen: Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Utredning om utsatta barn i skolan U 2009:05. p Gustafsson, J-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R. S., (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic review. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences, The Health Committee. Göransson K. (2007). Man vill ju vara som alla andra. Specialpedagogiska Institutet. Hall, J., Sylva, K. Melhuish, E. Sammons, P. Siraj-Blatchford, I. Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education, 35, 3, Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola? Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska institutet. Lundberg Å. (2006). Elevernas perspektiv: att ha koncentrationssvårigheter i skolan. Karlstads högskola. Lövheim, M. (2008). Hur mår du? Ungas berättelser om hälsa. Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet (41-56). Ungdsomsstyrelsen McLeod, J.D., Fettes, D.L. (2007). Trajectories of failure: the educational careers of children with mental health problems. American Journal of Sociology. 113, 3, Social rapport (2010). Stockholm: Socialstyrelsen OBS : flera referenser finns i översikterna ovan Dokumentation från konferensen:
Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter
Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter Mara Westling Allodi Jan-Eric Gustafsson Per-Anders Rydelius Stockholms universitet Göteborgs Universitet Karolinska
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Läs merBarn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag
Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag Mara Westling Allodi Specialpedagogikens dag 14 mars 2018 Specialpedagogik
Läs merKungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa 26-28 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig panel
Läs mer3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium
Skola, lärande och psykisk hälsa Om orsakssambanden mellan skolprestation och psykisk hälsa Charli Eriksson 2011-03-29 1 2011-03-29 2 Målsättning med dagens seminarium Presentera ett aktuellt tema Berätta
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merPojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt
Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt Mara Westling Allodi Rapport IX från Delegationen för jämställdhet i skolan Stockholm 2010 SOU 2010:79 SOU och Ds kan köpas från Fritzes
Läs merSOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)
SOFIA gillar skolan Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Vikten av att barn redan tidigt trivs i skolan Tidig positiv skolanpassning relaterat till:
Läs merInkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI
Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI Specialpedagogiskt forskningsnätverk Ett nätverk för forskare, studenter och yrkesverksamma 3 Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser - ILTI
Läs merKultur. Kulturförändring. Att bygga en bro mellan förväntningar och uppdrag skolkuratorns utmaning!
Elevhälsan ur ett uppdrags-, lednings- och organisationsperspektiv om att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och ge rätt stöd med elevens lärande i fokus Monika Törnsén 1 Att bygga en bro mellan förväntningar
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merDet sociala klimatet i lärmiljön
Det sociala klimatet i lärmiljön Mara Westling Allodi Verktyg för att främja välbefinnande - motverka svårigheter och ohälsa Specialpedagogiska Institutionen Stockholms Universitet Innehåll Det sociala
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merDEJA utredningen är snart levererad!
DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Läs merVad är SOFIA studien?
Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Läs merKupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Läs merAtt vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.
Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. - Riskfaktorer - Upptäckt och kartläggning - Främja närvaro - Elevhälsans roll - Insatser - Utredningens förslag Malin Gren Landell,
Läs merHur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merEn modell av stödjande insatser för elevhälsa i lärmiljöer
En modell av stödjande insatser för elevhälsa i lärmiljöer Utveckling av ett verktyg för att bedöma det sociala klimatet Mara Westling Allodi Professor Linda Sundbom & Carina Yrwing Specialpedagoger Specialpedagogiska
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merKungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige
Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig
Läs merHemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9
Definitioner Hemmasittare VAD SÄGER FORSKNINGEN? Martin Karlberg Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att vara sjuk eller att ha annat giltigt skäl. Skolk innebär att man har
Läs merStockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Stockholm Tel: (vxl) Kurskod: Fristående kurs UQ154F
Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: Fristående kurs UQ154F Specialpedagogik I: Barns och ungas utveckling och psykiska
Läs merFoU Södertörn 6 april, 2017
FoU Södertörn 6 april, 2017 www.sou.gov.se/ sök på problematisk frånvaro Presskonferens om förslagen i korthet http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2017/01/gustav-fridolin-tar-emot-utredning-omproblematisk-elevfranvaro/
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merStockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Stockholm Tel: (vxl) Kurskod: Fristående kurs UQ154F
Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: Fristående kurs UQ154F Specialpedagogik I: Barns och ungas utveckling och psykiska
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merMobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet
Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merSkolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.se Psykisk hälsa Inte bara frånvaro av ohälsa. En resurs som
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merIntervensjon for elever i risikosonen
Intervensjon for elever i risikosonen Årsaker til fravær og konkrete metoder for å få elever til skolen Martin Karlberg Definitioner Även giltig frånvaro kan vara problematisk. Ogiltig frånvaro innebär
Läs merStockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Stockholm Tel: (vxl)
Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm Tel: 08 16 20 00 (vxl) www.specped.su.se Kurskod: Fristående kurs UQ154F Specialpedagogik I: Barns och ungas utveckling och psykiska
Läs merSkolprestationer förbättras av utomhusundervisning
Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning Ingen ifrågasätter vad kunniga och engagerade lärare betyder för skolarbetet. Nu visar forskningen att även platsen för lärarens pedagogiska undervisningsupplägg
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merSkolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad
Skolframgång och social bakgrund Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk
Läs merSkolan som skyddsfaktor
Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir
Läs merJämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se
Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet
Läs merInbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merStöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Utbildningens syfte Utbildningen inom
Läs merAtt klara skolan skyddsfaktorn för barn och unga! agneta.nilsson@skolverket.se
Att klara skolan skyddsfaktorn för barn och unga! agneta.nilsson@skolverket.se Kvalitetsutvecklingsenheten inom utvecklingsavdelningen. JUST NU pågående uppdrag: - Värdegrund, likabehandling - Jämställdhet
Läs merKrigstrauma i bagaget och mobbad i skolan
Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade
Läs merÖkad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst
Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merYttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merUmeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merFöräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan
Föräldra- och elevenkät 2014 Publicering på hemsidan Om undersökningen Prioriteringsmatris Svagare Dessa frågor är de frågor som har lägst undersökningsresultat på skolan/förskolan samtidigt som de tillhör
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merDansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merTematisk analys över rätten till stöd
Publiceringsår 2016 Tematisk analys över rätten till stöd Erfarenheter efter regelbunden tillsyn och anmälningsärenden första halvåret 2016 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,
Läs merTrender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merLäs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Läs merLikvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018
Likvärdig utbildning? Rektor med vetande, Malmö 14/3 2018 Artikel 28 Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013
20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merSyftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete
En bra skola för elever med Aspergers syndrom? En studie i Norrköpings kommun Marita Falkmer Specialpedagog doktorand i handikappvetenskap Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Jönköping marita.falkmer@hlk.hj.se
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merVilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Läs merFRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO
FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA 17-10-24 WWW.SOU.GOV.SE/ SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO PRESSKONFERENS OM FÖRSLAGEN I KORTHET HTTP://WWW.REGERINGEN.SE/PRES SMEDDELANDEN/2017/01/GUSTAV- FRIDOLIN-TAR-EMOT-UTREDNING-
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merNationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa
1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merUtvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Läs merÖvergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder
Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder 1990- tal uppmärksammades dessa diagnoser NPF- är ett samlingsnamn för flera
Läs mer