Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa"

Transkript

1 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig panel bestående av personer med hög vetenskaplig expertis men utan egen forskning inom konferensens ämnesområde eller andra intressekonflikter. Uttalandet baseras på a) en systematisk litteraturöversikt utarbetad av en arbetsgrupp tillsatt av Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott; b) föredrag av experter under konferensen; c) frågor och kommentarer från åhörare under konferensen; d) panelens överläggningar under konferensen. Detta uttalande uttrycker den oberoende panelens uppfattning och är inte ett uttalande från Kungl. Vetenskapsakademien. Sammanfattning Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet och att barnet lär sig läsa är viktigt för barnets fortsatta lärande och för att de ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan även leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks när lärare och kamrater bemöter barnets beteende negativt. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och att utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Mycket tyder på att barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalité kan förbättra barnets läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har effekt upp i ungdomsåren. Enligt studien var en högkvalitativ förskola är speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna. Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor. Svenska skolbarn presterar sedan början av 1990-talet allt sämre i alla de nationella jämförelser som har genomförts. Frågan är varför? Sedan 1990-talet har kommunaliseringen, skolvalsreformen och friskolereformen lett till en genomgripande förändringar av svenska skolan. Samtidigt har till exempel eget arbete blivit allt vanligare i klassrummen. Hur 1

2 förändringar har påverkat barnens lärande och psykiska hälsa, vet vi väldigt lite om. Det avgörande för barnens framtid att vi tar reda hur vi kan förbättra deras situation i skolan. Inledning Sedan den ekonomiska krisen vid början av 1990-talet har många rapporter om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar presenterats. Det har skapat en offentlig bild av att allt fler ungdomar mår dåligt. Den bilden präglar både media och det politiska samtalet. I forskarvärlden har det dock funnits en diskussion kring hur starkt vetenskapligt stöd det egentligen finns för en sådan negativ trend. För att få klarhet i frågan beslöt Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott år 2006 att göra en vetenskaplig utvärdering av den. Hälsoutskottet tillsatte två arbetsgrupper. Med hjälp av arbetsmodeller, liknande dem som till exempel brittiska EPPI-center 1, använder för att grundligt och systematiskt utvärdera vad vetenskapen säger 2, tog arbetsgrupperna fram två olika kunskapsöversikter: Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige och School, Learning and Mental Health. Den senare, där fokus har legat på kopplingen mellan skolan, lärande och den psykiska hälsan, har legat till grund för detta uttalande. Panelens uppgift har varit att med utgångspunkt i den kunskapsöversikten och i den information som kom fram i föredrag och diskussioner under State-of-the-Sciencekonferensen Skola, lärande och psykisk hälsa vid Kungl. Vetenskapsakademien april 2010, sammanställa ett uttalande över kunskapsläget i följande frågor: 1. Skolprestation och mental hälsa: 1.1 Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation/lärande och psykisk hälsa? 1.2 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön? 1.3 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position? 1.4 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans system för bedömning av elevers skolprestation? 1.5 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa? 2. Skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö: 1 The Evidence for Policy and Practice Information and Coordinating Centre 2 Systematiska kunskapsöversikter görs efter strikta fördefinierade regler för hur litteratur ska sökas, identifieras, relevansprövas och kvalitetsbedömas. 2

3 2.1 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet? 2.2 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av läraregenskaper och lärarskicklighet? 2.3 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av arbetsformen eget arbete? 2.4 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet? 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? Metodologiska och andra överväganden De frågor som panelen har att besvara avser orsakssamband (kausalitet), något som är problematiskt, särskilt inom de områden som rapporten avser. Inom dessa är det i allmänhet svårt att genomföra försök där de tilltänkta orsaksfaktorerna manipuleras experimentellt. Forskare kan till exempel inte placera barn i skilda skoltyper i syfte att studera skolans betydelse för barnens utveckling. Att flera undersökningar påvisar ett stabilt samband mellan två variabler är inte tillräckligt för att etablera ett kausalt förhållande. Att barn som har gått i högkvalitativa förskolor presterar bra i skolan, kan till exempel bero på att det finns en överrepresentation av barn till välutbildade föräldrar i dessa förskolor. Forskare måste också fastställa, eller åtminstone troliggöra, en mekanism genom vilken sambandet etableras för att det ska kunna räknas som kausalt. Samtidigt som det är angeläget att ställa mycket strikta krav på kausala slutsatser, är det icke desto mindre angeläget att diskutera möjliga kausala relationer. I en vetenskaplig framställning bör man därför inte begränsa sig till slutsatser som bedöms som säkra, utan även ta fasta på mindre välbelagda observationer, men då tydligt ange vilken grad av tillförlitlighet man bedömer resultaten ha. För detta talar också att en påvisad kausalitet efter ytterligare forskning kan visa sig vara felaktiga eller ofullständiga. Den systematiska kunskapsöversikt som ligger till grund för panelens slutsatser har begränsats till longitudinella studier som samtidigt undersöker skolprestation och mental hälsa. Detta har också varit arbetsgruppens uppgift. Om inklusionskriterierna hade innefattat relationen mellan skolförhållanden och skolprestation och/eller mental hälsa hade kunskapsunderlaget blivit bredare. Men de strikta inklusionskriterierna gör att det i många av de frågor som panelen är satt att besvara saknas ett tillräckligt gediget underlag för ett uttalande. Att panelen inte kan uttala sig beror alltså inte nödvändigtvis på att det saknas forskning. I urvalsprocessen föll alla kvantitativa studier från Sverige bort. Slutsatserna i detta uttalande bygger därför på generella slutsatser från internationella studier. Däremot finns i 3

4 kunskapsöversikten ett kapitel med kvalitativa studier från Sverige som exemplifierar resultaten från de internationella studierna. Fördelen med de strikta urvalskriterierna är att det vetenskapliga underlaget för kunskapsöversikten är av mycket hög vetenskaplig kvalité och hanterar komplexiteten med kausalitet väl. De slutsatser som panelen drar i detta uttalande bygger därför på solid vetenskaplig grund. Med hänsyn tagen till dessa överväganden gör panelen följande bedömningar av forskningsläget: 1. Skolprestation och mental hälsa 1.1 Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation/lärande och psykisk hälsa? Forskningen visar entydigt att barn som presterar dåligt i skolan löper högre risk att må psykiskt sämre än andra barn. En dålig psykisk hälsa ökar också oomtvistligt risken för att barnet presterar dåligt i skolan. Dåliga skolprestationer ökar risken för att barnet får en låg självkänsla. Dåliga prestationer kan även leda till utagerande beteenden, som till exempel skolk och mobbning. Sådana beteendeproblem ökar också risken för försämrade kamrat- och lärarrelationer och ännu svagare skolprestationer. Många studier visar också att en låg självkänsla påverkar skolresultaten negativt. Eftersom skolprestation påverkar mental hälsa och mental hälsa påverkar skolprestation finns en risk för att onda cirklar uppstår. Det finns också belägg för att sambanden mellan mental ohälsa och skolprestation följer individen från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Därför är förskolan och de tidiga åren i skolan särskilt viktiga för barnens kunskapsutveckling och psykiska välmående. Den tidiga läsförmågan är central för barns kunskapsutveckling och den psykiska hälsan. En dålig läsförmåga medför ökad risk för negativ feedback, svag självkänsla och svårigheter att längre fram tillgodogöra sig annan kunskap och leda till psykiska problem. Samtidigt som forskning visar att problemen ofta följer barnen under lång tid finns det också i några studier belagt att den negativa spiralen kan brytas vid övergångar mellan skolnivåer. Om elever lägger ner stor möda på sitt skolarbete utan att de ger några resultat ökar risken för depression. 4

5 Det finns även goda cirklar. Goda prestationer kan bidra till en känsla av ökad kompetens och upplevelser av kontroll. Positiva skolresultat och bedömningar medför ökat självförtroende som i sin tur kan leda till ökad motivation, ett starkare engagemang och som ett resultat fortsatt höga eller högre prestationer. Ett gott självförtroende i sig leder dock inte garanterat till ett gott skolresultat. 1.2 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön? Brister i språklig och kognitiv förmåga leder till svagare skolprestationer, vilket medför ökad risk för annan psykisk ohälsa. Bland tonåringar är sambandet mellan en svag skolprestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor än hos pojkar. 1.3 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position? Positivt stödjande kamrater, familjen och lärare kan förhindra eller dämpa negativa hälsoeffekter av dåliga skolresultat. Omgivningens beteende kan också förvärra den psykiska ohälsan. Förskoleverksamhet av en hög pedagogisk kvalitet, som stärker barnens språkliga och kognitiva utveckling, har en positiv effekt på deras senare sociala förmåga, läsförmåga och matematiska kunskaper. Det finns forskning som tyder på att detta särskilt gäller barn från mindre resursstarka hem. 1.4 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans system för bedömning av elevers skolprestation? Panelens underlag innehåller inte tillräckliga vetenskapliga data för att göra ett uttalande inom detta område. 1.5 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa? Panelens underlag innehåller inte tillräckliga vetenskapliga data för att göra ett uttalande inom detta område. 2. Skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö I arbetet med kunskapsöversikten utgick arbetsgruppen bara från studier som samtidigt undersökte lärande och psykisk hälsa. De flesta studier som undersökt påverkan av skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö har inte fokuserat på båda aspekterna. Därför är det kunskapsunderlag som panelen har haft att utgå från väldigt begränsat. 2.1 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av 5

6 organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet? Det finns forskning som visar att en uppdelning av barn i grundskoleåldrarna efter förväntad prestationsförmåga påverkar barnens självkänsla. En studie i underlaget tyder på att lågpresterande elever som går tillsammans med högpresterande elever får en sämre självbild, däremot presterar de bättre i skolan. 2.2 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av läraregenskaper och lärarskicklighet? Studier som kopplar lärarens egenskaper och skicklighet till elevers prestationer och psykisk hälsa saknas nästan helt i de underlag som panelen har haft tillgång till. En studie i kunskapsöversikten visar att lärarens sätt att förmedla skolresultaten påverkar elevernas självbild. 2.3 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av arbetsformen eget arbete? Utifrån panelens underlag går det inte att göra något uttalande om detta. 2.4 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet? Positivt stödjande kamrater och lärare kan förhindra eller dämpa negativa hälsoeffekter av dåliga skolresultat. Omgivningens beteende kan också förvärra den psykiska ohälsan. 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? Svenska skolbarns resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har enligt internationella jämförande studier minskat påtagligt sedan början av 1990-talet, både absolut och i jämförelse med andra länder. Samtidigt har spridningen i resultat mellan olika skolor och mellan elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund ökat. Likaså har skillnaden i resultat mellan könen ökat, där flickor presterar bättre än pojkar. Tre genomgripande förändringar av skolan skulle kunna ha bidragit till detta: skolans kommunalisering, friskolereformen och det fria skolvalet. Det finns även farhågor att det allt vanligare tillämpandet av eget arbete i skolan har bidragit till de försämrade resultaten och till ökande spridningen mellan olika elevgrupper. Men studier av sambandet mellan skolans utformning, lärandet och barnens psykiska hälsa saknas i stort sett helt i underlagsmaterialet. Viktiga studier har gjorts av Skolverket och andra, men panelen anser att det är angeläget med fortsatt forskning om dessa stora reformer och skolans påverkan på både skolprestation och psykiska hälsa. Speciellt med tanke på att en hel del talar för att andelen äldre skolbarn som lider av psykisk ohälsa, sedan början av 1990-talet, har ökat. Det är viktigt att ha med genusperspektiv i den framtida forskningen kring olika skolfaktorers påverkan på barns lärande och psykiska hälsa. 6

7 Mycket talar för att de genomsnittligt sämre skolprestationerna bland barn till lågutbildade föräldrar delvis sammanhänger med barnens språkutveckling under förskoleåren. Det är klarlagt att svårigheter att läsa har stora effekter på skolprestationerna och att lässvårigheter under de första skolåren tenderar att kvarstå genom hela skoltiden. En högkvalitativ förskola är till fördel för alla barn och troligtvis särskilt för dem med lågutbildade föräldrar. Resultat som framkom under konferensen talar för att särskilt en pedagogiskt inriktad förskola, som dock inte arbetar i skolliknande former, är gynnsam för barnens utveckling. Forskning som ytterligare klarlägger förskolans betydelse för barnens utveckling och mentala hälsa särskilt då om hur förskolans arbete utformas bäst, framstår som mycket angelägen. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsförmåga kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen är angelägna. Det är angeläget att genomföra studier av barns villkor under de första levnadsåren och sambandet med deras senare kognitiva utveckling, lärande och mentala hälsa. Effekter på den mentala hälsan av hur skolan bedömer och redovisar barnens prestationer framstår som mycket angelägna, särskilt med tanke på att tidiga misslyckanden i skolan får allvarliga konsekvenser för barnens senare utveckling med avseende på mental hälsa och skolprestationer. Arbetsgruppen har gjort ett stort arbete med att identifiera, katalogisera och klassificera 471 högkvalitativa studier som undersöker relationen mellan skolprestationer, lärande och/eller psykisk hälsa. Av dessa specialstuderades sammanlagt 51 studier. Panelen anser att det är angeläget att de övriga också blir föremål för systematisk granskning. För att förstå hur skolan inverkar på barnens kunskapsutveckling och psykiska hälsa krävs longitudinella mätningar av barnens prestationer. Skolverkets systematiska insamling av skolresultat från nationella prov är därför mycket värdefull. Det är viktigt att detta sker på individnivå i skilda årsklasser, så att det går att följa barnens utveckling mellan till exempel nationella prov i årskurs 6 och i årskurs 9. Det är också angeläget att lägga till hälsodata på individnivå. Därmed kan samhället få ett bättre grund för att bedöma enskilda skolors betydelse för barnens kunskapsutveckling och utveckling av deras psykiska hälsa. Betydelsen av rekrytering och kvalitet i lärarutbildningen för barnens kunskapsutveckling och psykiska hälsa bör undersökas. En jämförelse med förhållanden i Finland och andra länder är befogad. Det är angeläget att på ett kontrollerat sätt försökt mäta effekterna av olika pedagogiska program och inriktningar, förändringar i skolmiljön etc på barns inlärning och psykosociala hälsa. 7

8 Konferenspanel Robert Erikson, panelens ordförande, professor i sociologi, Stockholms universitet Rune Åberg, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, Umeå universitet Martin Grann, adj. professor i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Karin Taube, professor i pedagogiskt arbete, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Barbro Åsman, professor i fysik, Fysikum, Stockholms universitet Niels Egelund, professor i specialpedagogik, Direktör för Center for Strategisk Utdanningsforskning, Aarhus Universitet 8

9 Talare Prof Gunnar Öquist, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien Dr Arne Wittlöv, ordförande i Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott Prof Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Prof Sir Michael Rutter, Institute of Psychiatry, London, UK Prof em Ulla Lahtinen, Specialpedagogik, Åbo Akademi, Vasa, Finland Prof Kathy Sylva, EPPI-Centre, London, UK Prof Bente Hagtvet, Institutet för Specialpedagogik, Oslo, Norge Prof Jay Giedd, NIMH, Betheseda, USA 9

10 Planeringskommitté Per-Anders Rydelius, ordf, professor i barn- och ungdomspsykiatri, KI Siv Fischbein, professor i specialpedagogik, Lärarhögskolan, Stockholm Eva Björk Åkesson, professor i pedagogik, VD och akademisk ledare för Högskolan lärande och kommunikation, Jönköping Sven Bremberg, docent i socialmedicin KI; Statens folkhälsoinstitut Gunilla Bohlin, professor i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi, Uppsala universitet Görel Bråkenhielm, skolöverläkare, Stockholm Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, CHESS, Stockholms universitet/ki ElisabetNihlfors, fil dr i pedagogik, huvudsekreterare utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet Björn Kadesjö, med dr, barnneuropsykiatriker, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Sven-Olof Holmgren, professor i fysik, Stockholms universitet; repr KVA:s skolutvecklingsprogram Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA-projektet) Robert Erikson, professor i sociologi, Stockholms universitet, Institutet för social forskning (ordförande i panelen för rubr konferens) Curt Hagquist, ordförande i planeringskommittén för Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa 10

11 Arbetsgruppen för systematisk kunskapsöversikt School, Learning and Mental Health Jan-Eric Gustafsson, (ordförande) professor i pedagogik, Göteborgs universitet Mara Westling Allodi, (projektledare i ag) docent i specialpedagogik, Stockholms universitet Britta Alin Åkerman, professor emerita i specialpedagogik, Stockholm universitet Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet Eriksson Lilly MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Lilly Eriksson, MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Siv Fischbein, professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Mats Granlund, professor i psykologi, professor i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping Per Gustafsson, docent i barnpsykiatri, Linköpings universitet Sophia Ljungdahl, MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Roland S. Persson, Professor i pedagogisk psykologi, Högskolan i Jönköping Terje Ogden, professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Atferdssenteret, Norge En särskild grupp har arbetat med en delstudie bestående av översiktstudier; förutom vissa av gruppens medlemmar (Mats Granlund, Lilly Eriksson, Roland S. Persson, Mara W. Allodi) har deltagit i detta uppdrag: Lena Almqvist, universitetslektor i pedagogik och psykologi, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping Karin Bertills, Universitetsadjunkt idrott och hälsa/rörelse, Högskolan i Jönköping Mac Murray, FD i pedagogik, har arbetat med en delstudie om den utbildningshistoriska bakgrunden Andra medarbetare i projektet: Anna Björnberg, Fil Mag. i bibliotek och informationsvetenskap, projektassistent Jan Sydolf, Fil Mag. i Historia, projektassistent

12 Martin Angeland, projektassistent 2009 Karl Berglund, projektassistent

13 Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott Dr. Hc. Arne Wittlöv, ordförande Professor Leif Andersson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet Görel Bråkenhielm, f.d. överläkare vid Skolhälsovården Stockholms stad Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet Professor Olle Söder, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet Professor Lars Terenius, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet Professor Denny Vågerö, CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms Universitet/ Karolinska Institutet Projektledare: Docent Curt Hagquist, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. 13

Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter

Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter Skola, lärande och psykisk hälsa insikter och slutsatser från systematiska kunskapsöversikter Mara Westling Allodi Jan-Eric Gustafsson Per-Anders Rydelius Stockholms universitet Göteborgs Universitet Karolinska

Läs mer

Arbetsmetodik och resultat

Arbetsmetodik och resultat Arbetsmetodik och resultat State-of-the-Science konferenser om Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet Förord Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) genomförde 2010 två State

Läs mer

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12 14 april 2010 Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet State-of-the-Science Konferensuttalande Om konferensuttalandet Detta uttalande har utarbetats

Läs mer

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium Skola, lärande och psykisk hälsa Om orsakssambanden mellan skolprestation och psykisk hälsa Charli Eriksson 2011-03-29 1 2011-03-29 2 Målsättning med dagens seminarium Presentera ett aktuellt tema Berätta

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

DEJA utredningen är snart levererad!

DEJA utredningen är snart levererad! DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Kvalitet och lärande i skolan

Kvalitet och lärande i skolan Lär av framgångsrika kommuners systematiska kvalitetsarbete Kvalitet och lärande i skolan På vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Så kan du få det systematiska kvalitetsarbetet att löpa som en röd

Läs mer

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan Inledning De sjunkande resultaten i skolan är ett svårt och komplicerat problem som berör och påverkar många människor. I Upplands Väsby gick 120 elever ut grundskolan med ofullständiga betyg år 2010.

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Status för rekryteringsärenden i HSV

Status för rekryteringsärenden i HSV Ref.nr. 2016/0008 Professor i sociologi, 2016-04-15fa Ref.nr. 2016/0009 Professor i psykologi, 2016-04-15 7 a -Gerd Lindgren, Karlstads Deadline 2016-09-15 -Per Nilsen, Linköpings Deadline 2016-07-15 11

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

På lika villkor- för lärande och likabehandling

På lika villkor- för lärande och likabehandling På lika villkor- för lärande och likabehandling Skolan främjar och förebygger Välkommen till en konferens för dig som är utbildningschef, skolledare eller skolpolitiker i Fyrbodal! HOTELL BOHUSGÅRDEN,

Läs mer

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se

Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla. Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Jämställdhet som ett sätt att skapa en skola för alla Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik mia@miaheikkila.se Föreläsningens upplägg Perspektiv på jämställdhet Hur ser verkligheten ut gällande jämställdhet

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Vad är matematiskt kunnande

Vad är matematiskt kunnande Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige.

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. 1 Skolprestationers betydelse Skolprestationer har en viktig betydelse för individerna och för samhället. Individerna som hög utbildning har en högre

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Jämställdhet i språkundervisning

Jämställdhet i språkundervisning Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan

Läs mer

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Till Kungl Vetenskapsakademien Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Såvitt vi kunnat finna är årets årsberättelse den första från Nationalkommittén för psykologi sedan bildandet 1985.

Läs mer

i- svenska- lar- av- varandra.cid hur

i- svenska- lar- av- varandra.cid hur Lärarutbildare i svenska lär av varandra Under en eftermiddag träffades ett 30- tal lärarutbildare i svenska från lärosäten runtom i Sverige för att utbyta erfarenheter av hur kurserna i Grundlärarprogrammet

Läs mer

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 2013-11-25 1 (6) Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 Utvärderingsplanen visar Utbildningsnämndens kvalitetssystem. Planen visar också när resultat från olika uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet Psykisk ohälsa i primär- och företagshälsovården Stress hur påverkar långvarig stress den psykiska hälsan aktuell forskning! Sömnproblem hur kan du hjälpa patienten? Konkreta råd att ge och förslag på

Läs mer

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program Kunskapstorget, Skolforum 2008 Program Välkommen till Kunskapstorget på Skolforum! Här kan du ta del av den senaste forskningen inom vitt skilda områden som är viktiga för dig i skolan. Mitt på Skolforum

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Kupol står för Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande och är ett

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Sammanfattning Frågan om ålder och skolstart har varit återkommande i den svenska skoldebatten. Skolstartsåldern är relativt sen i Sverige i internationell jämförelse. I de flesta skolsystem tycks

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? ------------------------------------------------- Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare:

Läs mer

Konferensrapport. Elevhälsans och skolans uppdrag. vi stödjer varandra

Konferensrapport. Elevhälsans och skolans uppdrag. vi stödjer varandra Konferensrapport Elevhälsans och skolans uppdrag vi stödjer varandra SKOLVERKET anordnade fyra konferenser om skolans och elevhälsans uppdrag hösten 2010. Syftet med konferenserna var bland annat att lyfta

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Specialpedagogiskt forum

Specialpedagogiskt forum Kognitiva arbetsminnet - matematiksvårigheter och dyskalkyli språkstörningar och språkutveckling inkludering och elevhälsa Elite Palace Hotel, Stockholm, den 23 och 24 september 2014 Matematiksvårigheter

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Maxtak mindre barngrupper i förskolan

Maxtak mindre barngrupper i förskolan 2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan.

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Verksamhetsrapport för tiden 201201-201212. Regionalt utvecklingsnätverk, RUN. Mittuniversitetet

Verksamhetsrapport för tiden 201201-201212. Regionalt utvecklingsnätverk, RUN. Mittuniversitetet Verksamhetsrapport för tiden 201201-201212 Regionalt utvecklingsnätverk, RUN Mittuniversitetet Monika Karlsson, Marina Nord-Öberg och Ingrid Burlin 2 av (8) Innehållsförteckning RUN:s ledningsgrupp och

Läs mer

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i skolan. Dir. 2008:75. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i skolan. Dir. 2008:75. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i skolan Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008 Dir. 2008:75 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Att klara skolan skyddsfaktorn för barn och unga! agneta.nilsson@skolverket.se

Att klara skolan skyddsfaktorn för barn och unga! agneta.nilsson@skolverket.se Att klara skolan skyddsfaktorn för barn och unga! agneta.nilsson@skolverket.se Kvalitetsutvecklingsenheten inom utvecklingsavdelningen. JUST NU pågående uppdrag: - Värdegrund, likabehandling - Jämställdhet

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer