Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa"

Transkript

1 Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig panel bestående av personer med hög vetenskaplig expertis men utan egen forskning inom konferensens ämnesområde eller andra intressekonflikter. Uttalandet baseras på a) en systematisk litteraturöversikt utarbetad av en arbetsgrupp tillsatt av Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott; b) föredrag av experter under konferensen; c) frågor och kommentarer från åhörare under konferensen; d) panelens överläggningar under konferensen. Detta uttalande uttrycker den oberoende panelens uppfattning och är inte ett uttalande från Kungl. Vetenskapsakademien. Sammanfattning Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet och att barnet lär sig läsa är viktigt för barnets fortsatta lärande och för att de ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan även leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks när lärare och kamrater bemöter barnets beteende negativt. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och att utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Mycket tyder på att barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalité kan förbättra barnets läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har effekt upp i ungdomsåren. Enligt studien var en högkvalitativ förskola är speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna. Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor. Svenska skolbarn presterar sedan början av 1990-talet allt sämre i alla de nationella jämförelser som har genomförts. Frågan är varför? Sedan 1990-talet har kommunaliseringen, skolvalsreformen och friskolereformen lett till en genomgripande förändringar av svenska skolan. Samtidigt har till exempel eget arbete blivit allt vanligare i klassrummen. Hur 1

2 förändringar har påverkat barnens lärande och psykiska hälsa, vet vi väldigt lite om. Det avgörande för barnens framtid att vi tar reda hur vi kan förbättra deras situation i skolan. Inledning Sedan den ekonomiska krisen vid början av 1990-talet har många rapporter om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar presenterats. Det har skapat en offentlig bild av att allt fler ungdomar mår dåligt. Den bilden präglar både media och det politiska samtalet. I forskarvärlden har det dock funnits en diskussion kring hur starkt vetenskapligt stöd det egentligen finns för en sådan negativ trend. För att få klarhet i frågan beslöt Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott år 2006 att göra en vetenskaplig utvärdering av den. Hälsoutskottet tillsatte två arbetsgrupper. Med hjälp av arbetsmodeller, liknande dem som till exempel brittiska EPPI-center 1, använder för att grundligt och systematiskt utvärdera vad vetenskapen säger 2, tog arbetsgrupperna fram två olika kunskapsöversikter: Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige och School, Learning and Mental Health. Den senare, där fokus har legat på kopplingen mellan skolan, lärande och den psykiska hälsan, har legat till grund för detta uttalande. Panelens uppgift har varit att med utgångspunkt i den kunskapsöversikten och i den information som kom fram i föredrag och diskussioner under State-of-the-Sciencekonferensen Skola, lärande och psykisk hälsa vid Kungl. Vetenskapsakademien april 2010, sammanställa ett uttalande över kunskapsläget i följande frågor: 1. Skolprestation och mental hälsa: 1.1 Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation/lärande och psykisk hälsa? 1.2 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön? 1.3 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position? 1.4 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans system för bedömning av elevers skolprestation? 1.5 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa? 2. Skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö: 1 The Evidence for Policy and Practice Information and Coordinating Centre 2 Systematiska kunskapsöversikter görs efter strikta fördefinierade regler för hur litteratur ska sökas, identifieras, relevansprövas och kvalitetsbedömas. 2

3 2.1 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet? 2.2 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av läraregenskaper och lärarskicklighet? 2.3 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av arbetsformen eget arbete? 2.4 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet? 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? Metodologiska och andra överväganden De frågor som panelen har att besvara avser orsakssamband (kausalitet), något som är problematiskt, särskilt inom de områden som rapporten avser. Inom dessa är det i allmänhet svårt att genomföra försök där de tilltänkta orsaksfaktorerna manipuleras experimentellt. Forskare kan till exempel inte placera barn i skilda skoltyper i syfte att studera skolans betydelse för barnens utveckling. Att flera undersökningar påvisar ett stabilt samband mellan två variabler är inte tillräckligt för att etablera ett kausalt förhållande. Att barn som har gått i högkvalitativa förskolor presterar bra i skolan, kan till exempel bero på att det finns en överrepresentation av barn till välutbildade föräldrar i dessa förskolor. Forskare måste också fastställa, eller åtminstone troliggöra, en mekanism genom vilken sambandet etableras för att det ska kunna räknas som kausalt. Samtidigt som det är angeläget att ställa mycket strikta krav på kausala slutsatser, är det icke desto mindre angeläget att diskutera möjliga kausala relationer. I en vetenskaplig framställning bör man därför inte begränsa sig till slutsatser som bedöms som säkra, utan även ta fasta på mindre välbelagda observationer, men då tydligt ange vilken grad av tillförlitlighet man bedömer resultaten ha. För detta talar också att en påvisad kausalitet efter ytterligare forskning kan visa sig vara felaktiga eller ofullständiga. Den systematiska kunskapsöversikt som ligger till grund för panelens slutsatser har begränsats till longitudinella studier som samtidigt undersöker skolprestation och mental hälsa. Detta har också varit arbetsgruppens uppgift. Om inklusionskriterierna hade innefattat relationen mellan skolförhållanden och skolprestation och/eller mental hälsa hade kunskapsunderlaget blivit bredare. Men de strikta inklusionskriterierna gör att det i många av de frågor som panelen är satt att besvara saknas ett tillräckligt gediget underlag för ett uttalande. Att panelen inte kan uttala sig beror alltså inte nödvändigtvis på att det saknas forskning. I urvalsprocessen föll alla kvantitativa studier från Sverige bort. Slutsatserna i detta uttalande bygger därför på generella slutsatser från internationella studier. Däremot finns i 3

4 kunskapsöversikten ett kapitel med kvalitativa studier från Sverige som exemplifierar resultaten från de internationella studierna. Fördelen med de strikta urvalskriterierna är att det vetenskapliga underlaget för kunskapsöversikten är av mycket hög vetenskaplig kvalité och hanterar komplexiteten med kausalitet väl. De slutsatser som panelen drar i detta uttalande bygger därför på solid vetenskaplig grund. Med hänsyn tagen till dessa överväganden gör panelen följande bedömningar av forskningsläget: 1. Skolprestation och mental hälsa 1.1 Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation/lärande och psykisk hälsa? Forskningen visar entydigt att barn som presterar dåligt i skolan löper högre risk att må psykiskt sämre än andra barn. En dålig psykisk hälsa ökar också oomtvistligt risken för att barnet presterar dåligt i skolan. Dåliga skolprestationer ökar risken för att barnet får en låg självkänsla. Dåliga prestationer kan även leda till utagerande beteenden, som till exempel skolk och mobbning. Sådana beteendeproblem ökar också risken för försämrade kamrat- och lärarrelationer och ännu svagare skolprestationer. Många studier visar också att en låg självkänsla påverkar skolresultaten negativt. Eftersom skolprestation påverkar mental hälsa och mental hälsa påverkar skolprestation finns en risk för att onda cirklar uppstår. Det finns också belägg för att sambanden mellan mental ohälsa och skolprestation följer individen från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Därför är förskolan och de tidiga åren i skolan särskilt viktiga för barnens kunskapsutveckling och psykiska välmående. Den tidiga läsförmågan är central för barns kunskapsutveckling och den psykiska hälsan. En dålig läsförmåga medför ökad risk för negativ feedback, svag självkänsla och svårigheter att längre fram tillgodogöra sig annan kunskap och leda till psykiska problem. Samtidigt som forskning visar att problemen ofta följer barnen under lång tid finns det också i några studier belagt att den negativa spiralen kan brytas vid övergångar mellan skolnivåer. Om elever lägger ner stor möda på sitt skolarbete utan att de ger några resultat ökar risken för depression. 4

5 Det finns även goda cirklar. Goda prestationer kan bidra till en känsla av ökad kompetens och upplevelser av kontroll. Positiva skolresultat och bedömningar medför ökat självförtroende som i sin tur kan leda till ökad motivation, ett starkare engagemang och som ett resultat fortsatt höga eller högre prestationer. Ett gott självförtroende i sig leder dock inte garanterat till ett gott skolresultat. 1.2 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön? Brister i språklig och kognitiv förmåga leder till svagare skolprestationer, vilket medför ökad risk för annan psykisk ohälsa. Bland tonåringar är sambandet mellan en svag skolprestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor än hos pojkar. 1.3 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position? Positivt stödjande kamrater, familjen och lärare kan förhindra eller dämpa negativa hälsoeffekter av dåliga skolresultat. Omgivningens beteende kan också förvärra den psykiska ohälsan. Förskoleverksamhet av en hög pedagogisk kvalitet, som stärker barnens språkliga och kognitiva utveckling, har en positiv effekt på deras senare sociala förmåga, läsförmåga och matematiska kunskaper. Det finns forskning som tyder på att detta särskilt gäller barn från mindre resursstarka hem. 1.4 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans system för bedömning av elevers skolprestation? Panelens underlag innehåller inte tillräckliga vetenskapliga data för att göra ett uttalande inom detta område. 1.5 Hur påverkas relationerna i fråga 1.1 av skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa? Panelens underlag innehåller inte tillräckliga vetenskapliga data för att göra ett uttalande inom detta område. 2. Skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö I arbetet med kunskapsöversikten utgick arbetsgruppen bara från studier som samtidigt undersökte lärande och psykisk hälsa. De flesta studier som undersökt påverkan av skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö har inte fokuserat på båda aspekterna. Därför är det kunskapsunderlag som panelen har haft att utgå från väldigt begränsat. 2.1 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av 5

6 organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet? Det finns forskning som visar att en uppdelning av barn i grundskoleåldrarna efter förväntad prestationsförmåga påverkar barnens självkänsla. En studie i underlaget tyder på att lågpresterande elever som går tillsammans med högpresterande elever får en sämre självbild, däremot presterar de bättre i skolan. 2.2 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av läraregenskaper och lärarskicklighet? Studier som kopplar lärarens egenskaper och skicklighet till elevers prestationer och psykisk hälsa saknas nästan helt i de underlag som panelen har haft tillgång till. En studie i kunskapsöversikten visar att lärarens sätt att förmedla skolresultaten påverkar elevernas självbild. 2.3 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av arbetsformen eget arbete? Utifrån panelens underlag går det inte att göra något uttalande om detta. 2.4 Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet? Positivt stödjande kamrater och lärare kan förhindra eller dämpa negativa hälsoeffekter av dåliga skolresultat. Omgivningens beteende kan också förvärra den psykiska ohälsan. 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? Svenska skolbarns resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har enligt internationella jämförande studier minskat påtagligt sedan början av 1990-talet, både absolut och i jämförelse med andra länder. Samtidigt har spridningen i resultat mellan olika skolor och mellan elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund ökat. Likaså har skillnaden i resultat mellan könen ökat, där flickor presterar bättre än pojkar. Tre genomgripande förändringar av skolan skulle kunna ha bidragit till detta: skolans kommunalisering, friskolereformen och det fria skolvalet. Det finns även farhågor att det allt vanligare tillämpandet av eget arbete i skolan har bidragit till de försämrade resultaten och till ökande spridningen mellan olika elevgrupper. Men studier av sambandet mellan skolans utformning, lärandet och barnens psykiska hälsa saknas i stort sett helt i underlagsmaterialet. Viktiga studier har gjorts av Skolverket och andra, men panelen anser att det är angeläget med fortsatt forskning om dessa stora reformer och skolans påverkan på både skolprestation och psykiska hälsa. Speciellt med tanke på att en hel del talar för att andelen äldre skolbarn som lider av psykisk ohälsa, sedan början av 1990-talet, har ökat. Det är viktigt att ha med genusperspektiv i den framtida forskningen kring olika skolfaktorers påverkan på barns lärande och psykiska hälsa. 6

7 Mycket talar för att de genomsnittligt sämre skolprestationerna bland barn till lågutbildade föräldrar delvis sammanhänger med barnens språkutveckling under förskoleåren. Det är klarlagt att svårigheter att läsa har stora effekter på skolprestationerna och att lässvårigheter under de första skolåren tenderar att kvarstå genom hela skoltiden. En högkvalitativ förskola är till fördel för alla barn och troligtvis särskilt för dem med lågutbildade föräldrar. Resultat som framkom under konferensen talar för att särskilt en pedagogiskt inriktad förskola, som dock inte arbetar i skolliknande former, är gynnsam för barnens utveckling. Forskning som ytterligare klarlägger förskolans betydelse för barnens utveckling och mentala hälsa särskilt då om hur förskolans arbete utformas bäst, framstår som mycket angelägen. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsförmåga kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen är angelägna. Det är angeläget att genomföra studier av barns villkor under de första levnadsåren och sambandet med deras senare kognitiva utveckling, lärande och mentala hälsa. Effekter på den mentala hälsan av hur skolan bedömer och redovisar barnens prestationer framstår som mycket angelägna, särskilt med tanke på att tidiga misslyckanden i skolan får allvarliga konsekvenser för barnens senare utveckling med avseende på mental hälsa och skolprestationer. Arbetsgruppen har gjort ett stort arbete med att identifiera, katalogisera och klassificera 471 högkvalitativa studier som undersöker relationen mellan skolprestationer, lärande och/eller psykisk hälsa. Av dessa specialstuderades sammanlagt 51 studier. Panelen anser att det är angeläget att de övriga också blir föremål för systematisk granskning. För att förstå hur skolan inverkar på barnens kunskapsutveckling och psykiska hälsa krävs longitudinella mätningar av barnens prestationer. Skolverkets systematiska insamling av skolresultat från nationella prov är därför mycket värdefull. Det är viktigt att detta sker på individnivå i skilda årsklasser, så att det går att följa barnens utveckling mellan till exempel nationella prov i årskurs 6 och i årskurs 9. Det är också angeläget att lägga till hälsodata på individnivå. Därmed kan samhället få ett bättre grund för att bedöma enskilda skolors betydelse för barnens kunskapsutveckling och utveckling av deras psykiska hälsa. Betydelsen av rekrytering och kvalitet i lärarutbildningen för barnens kunskapsutveckling och psykiska hälsa bör undersökas. En jämförelse med förhållanden i Finland och andra länder är befogad. Det är angeläget att på ett kontrollerat sätt försökt mäta effekterna av olika pedagogiska program och inriktningar, förändringar i skolmiljön etc på barns inlärning och psykosociala hälsa. 7

8 Konferenspanel Robert Erikson, panelens ordförande, professor i sociologi, Stockholms universitet Rune Åberg, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, Umeå universitet Martin Grann, adj. professor i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Karin Taube, professor i pedagogiskt arbete, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet Barbro Åsman, professor i fysik, Fysikum, Stockholms universitet Niels Egelund, professor i specialpedagogik, Direktör för Center for Strategisk Utdanningsforskning, Aarhus Universitet 8

9 Talare Prof Gunnar Öquist, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien Dr Arne Wittlöv, ordförande i Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott Prof Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Prof Sir Michael Rutter, Institute of Psychiatry, London, UK Prof em Ulla Lahtinen, Specialpedagogik, Åbo Akademi, Vasa, Finland Prof Kathy Sylva, EPPI-Centre, London, UK Prof Bente Hagtvet, Institutet för Specialpedagogik, Oslo, Norge Prof Jay Giedd, NIMH, Betheseda, USA 9

10 Planeringskommitté Per-Anders Rydelius, ordf, professor i barn- och ungdomspsykiatri, KI Siv Fischbein, professor i specialpedagogik, Lärarhögskolan, Stockholm Eva Björk Åkesson, professor i pedagogik, VD och akademisk ledare för Högskolan lärande och kommunikation, Jönköping Sven Bremberg, docent i socialmedicin KI; Statens folkhälsoinstitut Gunilla Bohlin, professor i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi, Uppsala universitet Görel Bråkenhielm, skolöverläkare, Stockholm Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, CHESS, Stockholms universitet/ki ElisabetNihlfors, fil dr i pedagogik, huvudsekreterare utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet Björn Kadesjö, med dr, barnneuropsykiatriker, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Sven-Olof Holmgren, professor i fysik, Stockholms universitet; repr KVA:s skolutvecklingsprogram Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA-projektet) Robert Erikson, professor i sociologi, Stockholms universitet, Institutet för social forskning (ordförande i panelen för rubr konferens) Curt Hagquist, ordförande i planeringskommittén för Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa 10

11 Arbetsgruppen för systematisk kunskapsöversikt School, Learning and Mental Health Jan-Eric Gustafsson, (ordförande) professor i pedagogik, Göteborgs universitet Mara Westling Allodi, (projektledare i ag) docent i specialpedagogik, Stockholms universitet Britta Alin Åkerman, professor emerita i specialpedagogik, Stockholm universitet Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap, Örebro universitet Eriksson Lilly MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Lilly Eriksson, MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Siv Fischbein, professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Mats Granlund, professor i psykologi, professor i handikappvetenskap, Högskolan i Jönköping Per Gustafsson, docent i barnpsykiatri, Linköpings universitet Sophia Ljungdahl, MD utredare, Statens folkhälsoinstitut Roland S. Persson, Professor i pedagogisk psykologi, Högskolan i Jönköping Terje Ogden, professor i pedagogisk psykologi, forskningsledare, Atferdssenteret, Norge En särskild grupp har arbetat med en delstudie bestående av översiktstudier; förutom vissa av gruppens medlemmar (Mats Granlund, Lilly Eriksson, Roland S. Persson, Mara W. Allodi) har deltagit i detta uppdrag: Lena Almqvist, universitetslektor i pedagogik och psykologi, Mälardalens högskola, Högskolan i Jönköping Karin Bertills, Universitetsadjunkt idrott och hälsa/rörelse, Högskolan i Jönköping Mac Murray, FD i pedagogik, har arbetat med en delstudie om den utbildningshistoriska bakgrunden Andra medarbetare i projektet: Anna Björnberg, Fil Mag. i bibliotek och informationsvetenskap, projektassistent Jan Sydolf, Fil Mag. i Historia, projektassistent

12 Martin Angeland, projektassistent 2009 Karl Berglund, projektassistent

13 Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott Dr. Hc. Arne Wittlöv, ordförande Professor Leif Andersson, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet Görel Bråkenhielm, f.d. överläkare vid Skolhälsovården Stockholms stad Professor Per-Anders Rydelius, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet Professor Olle Söder, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet Professor Lars Terenius, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet Professor Denny Vågerö, CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms Universitet/ Karolinska Institutet Projektledare: Docent Curt Hagquist, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet. 13

Arbetsmetodik och resultat

Arbetsmetodik och resultat Arbetsmetodik och resultat State-of-the-Science konferenser om Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet Förord Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) genomförde 2010 två State

Läs mer

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12 14 april 2010 Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet State-of-the-Science Konferensuttalande Om konferensuttalandet Detta uttalande har utarbetats

Läs mer

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium Skola, lärande och psykisk hälsa Om orsakssambanden mellan skolprestation och psykisk hälsa Charli Eriksson 2011-03-29 1 2011-03-29 2 Målsättning med dagens seminarium Presentera ett aktuellt tema Berätta

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Maxtak mindre barngrupper i förskolan

Maxtak mindre barngrupper i förskolan 2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige.

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. 1 Skolprestationers betydelse Skolprestationer har en viktig betydelse för individerna och för samhället. Individerna som hög utbildning har en högre

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Konferens den 20-21 januari 2016 Ingenjörshuset Stockholm HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSA 2016

Konferens den 20-21 januari 2016 Ingenjörshuset Stockholm HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSA 2016 Elevhälsokonferens för både grundskola och gymnasiet! Konferens den 20-21 januari 2016 Ingenjörshuset Stockholm HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE Framgångsrika samverkansformer som leder till att eleverna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? Torsdagen den 27 november kl 10:00 11:45 Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan? JAN-ERIC GUSTAFSSON, professor i pedagogik, Göteborgs universitet ERIK

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom

FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom Tidig barndom 28 OKTOBER 2013 sårbarhet/möjlighet FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 10 år 2003-2013 FORSKNING PÅGÅR... om barn och ungdom 2003-2013 10 år av samverkan mellan Uppsala universitet och

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Panel members that participated year 2004 and/or 2005 plus one of - or all of the years 2006,

Panel members that participated year 2004 and/or 2005 plus one of - or all of the years 2006, Panel members that participated year 2004 and/or 2005 plus one of - or all of the years 2006, Surname First name Sex University City Country Alarcón-Riquelme Marta K Uppsala Universitet Uppsala Sverige

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp

Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Barn av vår tid - FoU i Väst/GR Konferens 17 mars 2011, Göteborg Elevers vardagsliv i en särskild undervisningsgrupp Yvonne Karlsson Yvonne.Karlsson@ped.gu.se Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Lokala krav för lärarexamen

Lokala krav för lärarexamen Lokala krav för lärarexamen 210/240/270/300/330 högskolepoäng (hp) Fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden att gälla fr.o.m. 2007-07-01 reviderad 2008-11-13 reviderad 2010-03-24 Innehållsförteckning

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin Akutpsykiatrisk vård kunskap utveckling inspiration Suicidala personer öka din förmåga i samtal, bemötande och diagnostisering! Omvårdnad i intensiv och akutpsykiatri ta del av senaste forskningen och

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer