Västeråsmodellen - en modell för att minska generella begränsningsåtgärder. Ulrika Stefansson

Transkript

1 Västeråsmodellen - en modell för att minska generella begränsningsåtgärder Ulrika Stefansson

2 Uppdrag till Västerås Stad (Socialdepartementet S2013/4019/FST) Uppdrag angående teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga Finansiering från tidigare Hjälpmedelsinstitutet och Handisam Nuvarande Myndigheten För Delaktighet

3 Klockarkärlekens äldreboende com/watch?v=gswhyz XRJxU

4 Västeråsmodellen Med syfte att minska generella begränsningsåtgärder i den fysiska boendemiljön Ny arbetsmetod och nytt synsätt Verksamhetsstyrd boendemiljö Verksamhetsstyrd teknik

5 Ny arbetsmetod och nytt synsätt Att en generellt låst dörr är en skyddsåtgärd Att tillsyn ska vara en insats

6 Tillsyn utifrån individens behov?

7 Tillsyn utifrån varje individs behov Bedömning, dokumentation, uppföljning av tillsyn som insats

8 Använda teknik på nytt sätt

9 Entréplan

10 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

11 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

12 Entrédörr

13 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

14 Våning 2

15 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

16 Våning 3

17 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

18 Inne på en hemvist

19 Miljöanpassningar och teknik förändrar Och understödjer aktivitets - och delaktighetsförmåga för personer med demenssjukdom

20 Verksamhetsstyrd teknik

21 Verksamhetsanpassad teknik Individuellt anpassade armbandslarm Rörelsesensor vid dörr till hemvist Rörelsesensor vid dörr till trädgård Rörelsesensor vid entrédörr Individuellt anpassningsbara sensorer för tillsyn i lägenhet

22 Öppna dörrar ger många positiva effekter Förbättrad nattsömn Ökad integritet genom självständig rörelsefrihet Ökad möjlighet till utevistelse Ökade möjlighet till aktiviteter Ökad valfrihet Nya möjligheter till sociala kontakter Minskad stress runt stängda dörrar

23 Öppna dörrar ger många positiva effekter Fall Oro Sömn

24 Öppna dörrar ger många positiva effekter Jobba lagligt Metod utveckling Minskad stress runt dörrarna

25 Ny kunskap på ytterligare ett boende Klockar kärleken Gryta Hälleborg

26 Nu breddinför vi Västeråsmodellen! Fatburen Ankaret Hälleborg Klockar kärleken Gryta HagaÄng Vallonen

27 Juridik och samtycke, en utmaning

28 Nya möjligheter att använda teknik Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga utan samtycke En rättslig analysmodell En metod för införande Checklista för individbedömning

29 Nya möjligheter att använda teknik Iakttagande Åtgärdande Motsvarar att personal håller uppsikt Motsvarar att personal ingriper Typ av teknik: Larm Sensor Kamera Typ av teknik: Lås Grind Inte tvångsåtgärd Tvångsåtgärd

30 Faser vid genomförande av insats 1. Faktiskt handlande Iakttagande Ingripande Agerande 2. Typ av trygghetsteknik Trygghetskamera Sensorer Larm 3. Grundlagsbestämmelse RF 2 kap. 6 andra stycket var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. 4. Rättsligt stöd för ATT användande får ske 5. Lagkrav för HUR användningen ska gå till 1. Samtycke 2. Utan samtycke, efter laglighetsbedömning enligt HSL/PDL / SoL/ LSS Använd METOD till stöd för bedömningen; jfr. bedömning enligt överviktsprincipen i KÖL Lås Grindar RF 2 kap 8 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Samtycke eller uttryckligt lagstöd PuL, PDL och SoL-PuL, Information, Säkerhet, Kvalitet vid genomförande

31 Checklista behovsanalys Följande frågor ska besvaras för att få ett bra underlag för bedömning av tillsyn, om åtgärder är tillåtet, lämpligt och rätt metod i den aktuella situationen. 1 Inventera och analysera problembilden a) Beskriv vilka inträffade händelser som föranleder att ni vill använda tillsyn som stödåtgärd b) Vilka tider på dygnet uppstår problemen? Hur ofta har problemen inträffat? c) På vilka platser eller i vilka utrymmen? 2 Vilka andra åtgärder har prövats? Beskriv vilka andra åtgärder som redan har prövats och varför dessa inte bedöms som tillräckliga. 3 Beskriv de uppskattade vinsterna/förväntade effekterna för individen om a) tillsyn sker med stöd av personal b) tillsyn sker med stöd av trygghetslösning

32 En avvägning utifrån individens behov Tillsyn med personal Tillsyn med trygghetsskapande teknik

33 Riktlinje Trygghetsskapande teknik. Rättsliga förutsättningar för införande inom vård och omsorg Möjliggör för personer som inte kan ge sitt uttryckliga samtycke att få tillgång till trygghetsskapande teknik. Kan inte användas för att möjliggöra användning av skydds- och tvångsåtgärder. Här ska fortfarande samtycke dokumenteras.

34 Uppdaterad Hälso-och sjukvårdsriktlinje 9. Nödrätt, tvång och samtycke Ytterdörr/avdelningsdörr Boendeenhetens ytterdörr/avdelningsdörr kan vara låst men låset måste vara utformat så att den enskilde själv kan låsa upp låset, eller personal måste finnas tillhands så att de snabbt kan hjälpa den enskilde att öppna. Inlåsning med generellt låsta dörrar till avdelning/hemvist får inte ske. Om dörr låses som skyddsåtgärd så måste detta bedömas och dokumenteras i journal. Beslutad av äldrenämnden november 2016

35 Att gå från generellt låst till olåst, ett arbete som involverar många Västerås stad Förvaltning av fastigheter Verksamheter Nybyggnation Fastighetsägare Ombyggnation

36 Att stegvis förändra i fastigheterna Steg 1 Vi följer lagarna! - Inga generella begräsningsåtgärder. Detta innebär att inga dörrar till hemvister eller entréer är generellt låsta. - Alla dörrar till utrymningsvägar är utformade så att personer som vistas i fastigheten vid fara kan ta sig ut utan förkunskap om låsanordningar och nycklar. Steg 2 Vi förbättrar boendemiljön! Alla dörrar till hemvister går att ställa i uppställt läge. Steg 3 Vi utökar möjligheten för tillsyn med stöd av teknik! Parallellt med steg 1 och steg 2 pågår arbete med att öka tillången till trygghetsskapande teknik knutet till fastigheten. Detta arbete kommer att ske långsiktigt under en lång tid framöver.

37 SNF och TFF skapar förutsättningar i fastigheten Steg 1 åtgärder Vi möjliggör olåsta dörrar genom att - justera dörrens lås för att dörren ska kunna vara olåst - utifrån fastighetens utformning ev frostning av dörr till hemvist - frostning av entrédörr - grindar vid ev trappa i trapphus Vi utformerar utrymningsvägarna - dörrarna är olåsta - grindar till trappor i utrymningstrapphus utrymningstrapphusen som sitter ovan trappor - frostning av utrymningsdörrar - dörrlarm (ej individnivå) i de fastigheter som detta är möjligt att göra till befintligt trygghetslarm. Inga nya installationer. Personal får en indikation i sina handenheter om att en dörr öppnats

38 SNF och TFF skapar förutsättningar i fastigheten Steg 2 åtgärder - montering av brandmagneter. - frostning av dörrar till hemvister utifrån behov. Steg 3 åtgärder - upphandla trygghetsskapande teknik - tydlig kravprofil till fastighetsägare som ska installera trygghetsskapande teknik

39 Vill du veta mer? Facebook Sök på Viktig Vasteras Västerås Stads hemsida eller Sök på Västeråsmodellen Västeråsmodellen - en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Myndigheten för Delaktighet Under publikationer finns en rapport Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga - delrapport Här finns även material om Checklista Miljöanpassning som bidrar till ökad delaktighet Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet Etik, miljö och nedsatt beslutförmåga Välfärdsteknologi och miljöanpassningar Olika filmer Myndigheten för Delaktighet Workshop Lycksele Projektledare Ulrika Stefansson och arbetsterapeut Sophie Andersson presenterar projekt Välfärdsteknologi på äldreboende och utvecklingsarbetet på Klockarkärlekens äldreboende Inslag SVT SKL Smartare Välfärd i Västerås NKA play Ulrika Stefansson, projektledare och Mats Rundkvist, strateg om Västerås arbete med att införa E-hälsa och välfärdsteknologi.

40 Vill du veta mer? Svenskt Demenscentrum Under den nya vinjetten Bra att veta om demens publicerar Svenskt Demenscentrum korta filmklipp med olika teman. Vägled med färg och form Hur förvandlar man, med enkla medel, en institutionsliknande miljö till ett hemtrevligt boende så att det passar personer med demenssjukdom? Vi besöker Klockarkärleken i Västerås, ett demensboende som arbetar med vägledande design Socialstyrelsens publikationer Mot mindre tvång och begränsningar Att vända intresset bort från dörrarna Arbetet på Klockarkärleken lyfts fram som ett gott exempel