Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Transkript

1 DATUM UTSKRIFT SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER SN REVIDERAD Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg Innehållsförteckning 1 Om skydds- och begränsningsåtgärder Avgränsning Begrepp och dess innebörd Vilka verksamheter omfattas av riktlinjen Roller och ansvar Medarbetare Verksamhetschef Föreskrivare av hjälpmedel Avdelningschef Förebyggande arbete Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt arbete på individnivå Specifika metoder och kunskapsstöd Användning av skyddsåtgärder Olika typer av samtycke Uttryckligt samtycke Konkludent samtycke (överensstämmande handlande) Presumerat samtycke (antagande) Inre samtycke Hypotetiskt samtycke Återkallande av samtycke Samtycke från god man eller förvaltare Samtycke från anhöriga Användning av begränsningsåtgärder Nödrätt Dokumentation Avvikelser Avvikelsehantering Misstänkta missförhållanden Löpande egenkontroll Revidering av riktlinje...

2 DATUM UTSKRIFT SIDA 2/10 1 Om skydds- och begränsningsåtgärder Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bygger på frivillighet och respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne utifrån individuella behov och förutsättningar. Det finns olika typer av åtgärder som kan behöva användas inom vård och omsorg för att undvika att den enskilde utsätts för fara eller skadar sig. De åtgärder det handlar om är 1 : låsta dörrar i ett boende, använda brickbord, bälte eller sänggrind, övervaka person med kamera, mikrofon eller liknande teknik samt följa om en person lämnar ett visst område eller spåra var den enskilda befinner sig med hjälp av larm eller GPS. Det kan också vara åtgärder som att ge läkemedel med en begränsande effekt, blanda medicin i mat eller dryck utan att den enskilda vet om det samt ta ifrån eller hindra den enskilda att använda pengar, alkohol, cigaretter, mat eller föremål som bedöms vara farliga. Det kan även handla om att genomföra omvårdnadsinsatser som exempelvis kan vara känsliga ur integritetssynpunkt. Om dessa åtgärder utförs med ett tydligt syfte att skydda eller underlätta för den enskilde och med dennes samtycke kallas de för skyddsåtgärder. Om samma åtgärder används utan den enskildes samtycke handlar det istället om begränsnings- eller tvångsåtgärder. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra hur skydds- och begränsningsåtgärder ska hanteras inom vård och omsorg. Ytterligare information om bedömningsunderlag, dokumentation och uppföljning av åtgärder finns i dokumenterade rutiner för skyddsoch begränsningsåtgärder. 2 Avgränsning Riktlinjen omfattar endast verksamheter som riktar sig till vuxna, dvs. enskilda som är 18 år och äldre, och som beviljats bistånd enligt SoL eller insatser enligt LSS. När det gäller barn och unga under 18 år, behöver reglerna i föräldrabalken beaktas, vilket gör att hanteringen är något annorlunda än för vuxna. 1 Skapa trygghet utan tvång. Rapport om tillsynsinsats vid verksamheter där personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO), Sid.

3 DATUM UTSKRIFT SIDA 3/10 3 Begrepp och dess innebörd För att det inte ska råda några oklarheter om vad som avses med olika begrepp inom detta område finns nedan en sammanställning av begrepp vi använder. Begrepp Begränsningsåtgärd /Tvångsåtgärd Frihetsberövande Godmanskap och förvaltarskap Nedsatt beslutsförmåga Nödrätt Beskrivning/innebörd Åtgärd som används i syfte att begränsa eller utöva tvång mot den enskilda. Det kan också handla om att åtgärden har till syfte att skydda eller underlätta för den enskilda men utan att den enskilde gett samtycke till åtgärden. I riktlinjen används enbart begreppet begränsningsåtgärd, detta innefattar även tvångsåtgärd. Omständighet som innebär att någon är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område. Den enskilde kan t.ex. vara förhindrad att lämna vissa lokaler, genom att han eller hon saknar nyckel till dörrarnas låsanordningar eller inte behärskar den teknik som krävs för att öppna dörren. Olaga frihetsberövande blir det om den enskilde vid behov inte får hjälp ta sig ut om den enskilde så önskar. Godmanskap och förvaltarskap beslutas av Tingsrätten och anordnas med stöd av 11 kap. Föräldrabalken. God man eller förvaltare kan utses för personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Att förvalta egendom innebär bland annat att sköta den enskildes ekonomi. Förordnandet omfattar vanligtvis alla tre delar, men en eller flera delar kan uteslutas. Vuxna som har en kognitiv störning eller nedsättning som innebär att den enskilde inte kan förstå information och överblicka konsekvenser av beslutet. Det handlar främst om personer med demenssjukdom, men kan även beröra personer med utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada eller en djup och varaktig psykisk sjukdom. Nödrätt kan åberopas av anställd inom vård- och omsorg när denne förhindrat en handling med våld eller tvång för att skydda någons liv. Nödrätt kan bara användas i undantagsfall och i akuta

4 DATUM UTSKRIFT SIDA 4/10 Samtycke Samtycke innebär i generell mening accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. I detta sammanhang avses dock en något begränsad form av överenskommelse, som innebär ett tillåtande av den andre partens agerande, snarare än ett avtal mellan två jämbördiga parter. Ett samtycke kan när som helst återkallas av den enskilde. Skyddsåtgärd Åtgärd som har ett tydligt syfte att skydda eller underlätta för den enskilde och som han eller hon gett samtycke till. Att den enskilda samtycker till åtgärden ska inte bero på otrygghet som orsakats av brister i bemanning eller kompetens. 4 Vilka verksamheter omfattas av riktlinjen Riktlinjen avser verksamheter inom Vallentuna kommuns socialnämnd som utför socialtjänst, insatser enligt LSS eller kommunal hälso- och sjukvård oavsett om verksamheten utförs i kommunal regi eller av annan huvudman. 5 Roller och ansvar 5.1 Medarbetare Samtliga medarbetare ska: Tillämpa socialnämndens riktlinje och dokumenterade rutiner gällande skydds- och begränsningsåtgärder. Tillämpa dokumenterade rutiner gällande utåtagerande och självskadebeteende. Använda kunskapsbaserade arbetsmetoder samt tillsammans med verksamhetschef utveckla arbetssätt för att undvika begränsningsåtgärder. Uppmärksamma misstanke om otillbörligt användande av skydds- och begränsningsåtgärder genom att rapportera detta som avvikelse. 5.2 Verksamhetschef Verksamhetschef ansvarar för att: Fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Medarbetarna känner till och tillämpar socialnämndens riktlinje och dokumenterade rutiner gällande skydds- och

5 DATUM UTSKRIFT SIDA 5/10 Det finns dokumenterade rutiner för hur medarbetarna ska förhålla sig om den enskilde är utåtagerande eller har ett självskadebeteende. Personalens kompetens, bemanning och lokaler är anpassade till verksamheten och de krav som ställs i SoL, LSS och HSL. Medarbetarna har rätt förutsättningar för att kunna använda kunskapsbaserade arbetsmetoder för att undvika begränsningsåtgärder i verksamheten. Tillsammans med medarbetarna utveckla arbetssätt för att undvika begränsningsåtgärder i verksamheten. Inträffade avvikelser gällande skydds- och begränsningsåtgärder rapporteras och åtgärdas. Utföra löpande egenkontroller av skydds- och begränsningsåtgärder. 5.3 Föreskrivare av hjälpmedel Legitimerad sjukvårdspersonal som föreskriver hjälpmedel (sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut) ansvarar för att: Tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Tillämpa riktlinje och dokumenterade rutiner för skydds- och begränsningsåtgärder vid föreskrivning av hjälpmedel som är att betrakta som skydds- och begränsningsåtgärder. 5.4 Avdelningschef Avdelningschef för verksamhetsstöd och kvalitet ansvarar för att: Löpande omvärldsbevakning och utveckling av tillämpbara skyddsåtgärder. Riktlinjerna revideras vid behov. Avdelningschef för Utföraravdelningen ansvarar för att: Följa upp att löpande egenkontroller gällande skydds- och begränsningsåtgärder utförs. 6 Förebyggande arbete 6.1 Systematiskt kvalitetsarbete För att förebygga, synliggöra och åtgärda begränsningsåtgärder som kan förekomma i verksamheten är det viktigt med ett systematiskt kvalitetsarbete 2. Det handlar bland annat om att 3 : Vid planering av ny verksamhet beakta bemanning, kompetens, lokaler, inomhusmiljö, utomhusmiljö, teknik, stödfunktioner i form av en närvarande chef, behov av handledning, internt och externt stöd, samarbete och 2 I enlighet med Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 3 Vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. Slutrapport. Socialstyrelsen,

6 DATUM UTSKRIFT SIDA 6/10 samordning med andra huvudmän utifrån perspektivet att undvika, förebygga och åtgärda situationer där begränsningsåtgärder förekommer eller riskerar att förekomma. Vid planering säkra att verksamheten förmår att stödja så många enskilda som möjligt i att ta egna beslut. I det perspektivet är till exempel den enskildas möjlighet att kunna kommunicera av yttersta vikt samt att den enskilda kan orientera sig så bra som möjligt i tid och rum. Hit hör aspekter som hög personkontinuitet, tillgång till kognitiva hjälpmedel, att involvera anhöriga och att personalen har tid att lyssna samt även kan förstå den andra partens språk eller sätt att utrycka olika saker. Kontinuerligt och vid behov (till exempel nya boende, personalförändringar etc.) genomföra riskbedömningar samt att därefter revidera det som beaktats i punkterna ovan. I återkommande uppföljningar och löpande egenkontroll granska verksamheten utifrån perspektivet begränsningsåtgärder. Lära av de begränsningsåtgärder som förekommer eller riskerar att förekomma, genom att personalen rapporterar missförhållanden eller risker för missförhållanden i enlighet med bestämmelserna om lex Sarah i SoL respektive LSS och i SOSFS 2011:5. Skapa dokumenterade rutiner för bedömning, dokumentation och uppföljning av skydds- och begränsningsåtgärder. 6.2 Systematiskt arbete på individnivå Det är också viktigt att ha ett systematiskt arbete på individnivå. Det innebär bl.a. att ha ett individanpassat arbetssätt utifrån målen i den enskildes genomförandeplan. Fokus bör ligga på den enskildes förmågor. Det handlar också om att använda de kvalitetsregister som finns, t.ex. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD Specifika metoder och kunskapsstöd Det finns idag ett flertal kunskapsbaserade arbetsmetoder samt kunskapsstöd som kan användas för att förebygga begränsningsåtgärder, t.ex. reminiscensmetoden och Lågaffektivt bemötande. 5 7 Användning av skyddsåtgärder Om det trots förebyggande arbete finns behov av att använda åtgärder för att skydda eller hjälpa den enskilde ska det alltid göras en riskanalys och en individuell bedömning av åtgärdsbehov. 6 Beslutade åtgärder ska följas upp och omprövas löpande. 4 Information om förebyggande arbete finns bl.a. i: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. Nationellt demenscentrum, Skapa trygghet utan tvång. Rapport om tillsynsinsats vid verksamheter där personer med nedsatt beslutsförmåga bor eller vistas. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO), Se ovan. 6 Exempel på hur åtgärder kan användas finns i Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna på Socialstyrelsens

7 DATUM UTSKRIFT SIDA 7/10 Åtgärder i form av hjälpmedel ska vara medicinskt motiverade och förskrivas av legitimerad personal med omvårdnadsansvar, det kan t.ex. handla om hjälpmedel vid förflyttning, påklädning eller rehabilitering. Vid bedömning och beslut om åtgärder ska förvaltningsgemensamma rutiner för skydds- och begränsningsåtgärder användas. Åtgärder för att skydda eller hjälpa den enskilde ska genomföras med den enskildes samtycke. Samtycke kan uttryckas eller visas på olika vis Olika typer av samtycke Om den enskilde inte kan ge sitt uttryckliga samtycke på grund av nedsatt beslutsförmåga kan konkludent, presumerat eller inre samtycke användas. Kraven på samtyckets art är högre om åtgärderna är av särskilt ingripande natur, exempelvis fastspänning i bälte och inlåsning. Åtgärder av särskilt ingripande natur kan inte genomföras med stöd av presumerat eller inre samtycke Uttryckligt samtycke Den enskilde har aktivt, antingen skriftligt, muntligt eller genom t.ex. jakande nick gett sitt samtycke till en viss åtgärd Konkludent samtycke (överensstämmande handlande) Den enskilde agerar på ett sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker till åtgärden, t.ex. genom att underlätta att åtgärden kan genomföras Presumerat samtycke (antagande) Den som ska vidta åtgärden förutsätter att det är förenligt med den enskildes vilja utan att samtycket har kommit till uttryck Inre samtycke Situationer då den enskilde är fullt medveten om vad som planeras och faktiskt samtycker till åtgärden i fråga, men inte på något sätt låter detta samtycke komma till uttryck. Det går i denna situation endast att anta eller presumera att den enskilde samtycker. Ett sådant antagande måste bygga på att den berörde har informerats om den planerade åtgärden och då inte har gett uttryck för någon motvilja mot att den genomförs Hypotetiskt samtycke En form av presumerat antagande som innebär att faktiskt samtycke inte föreligger från den enskilde, men att det antas att denne skulle ha samtyckt till åtgärden om han eller hon getts tillfälle att ta ställning till frågan. 7 Meddelandeblad 12/2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsen,

8 DATUM UTSKRIFT SIDA 8/ Återkallande av samtycke Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke och ett samtycke kan också av andra skäl upphöra att gälla. Om den enskilde t.ex. genom sina reaktioner visar att han eller hon känner obehag kan det inte längre bedömas att ett samtycke föreligger. 7.3 Samtycke från god man eller förvaltare En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen är alltså ett biträde till den enskilde (huvudmannen) i den eller de delar som uppdraget omfattar. Den gode mannen ska inhämta huvudmannens samtycke innan en rättshandling vidtas för den enskildes räkning. Samtycke krävs dock inte om den enskildes tillstånd hindrar att samtycke lämnas eller när det inte är möjligt att höra hans eller hennes mening av någon annan orsak. Gode mannen behöver inte inhämta huvudmannens samtycke för de rättshandlingar som avser den dagliga hushållningen som till exempel inköp av livsmedel och kläder samt betalning av hyra, om inte huvudmannen gett uttryck för något annat. 8 Samråd med god man kan därmed användas som underlag för ett presumerat eller inre samtycke till åtgärder som faller inom ramen för gode mannens uppdrag, t.ex. att sköta den enskildes ekonomi. Åtgärden kan inte användas om den enskilde uttrycker eller visar att han eller hon inte samtycker till den. Till skillnad mot vad som gäller för en god man har en förvaltare inom ramen för sitt uppdrag ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder ensam denna i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Det innebär att förvaltaren inte behöver inhämta huvudmannens samtycke innan en rättshandling vidtas för den enskildes räkning. 9 Samråd med förvaltare kan därmed användas som underlag för samtycke till åtgärder som faller inom ramen för förvaltarens uppdrag, t.ex. att sköta den enskildes ekonomi. Vid tveksamheter kring frågor som berör god man eller förvaltare ska överförmyndarnämnden kontaktas, t.ex. om det är oklart vad gode mannens eller förvaltarens uppdrag omfattar eller om det finns misstanke om att denne inte handlar i den enskildes intresse. 7.4 Samtycke från anhöriga Anhöriga och andra närstående har inte några rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person. Anhöriga eller annan närstående kan därmed inte samtycka till vård eller omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av begränsningsåtgärder. Chefer och medarbetare kan inte heller sanktionera eller medverka till begränsningsåtgärder, som vidtas av anhöriga. Anhöriga kan inte heller 8 Enligt Föräldrabalken 11 kap Enligt Föräldrabalken 11 kap.

9 DATUM UTSKRIFT SIDA 9/10 beordra personal eller ställa krav på att personal ska utföra vård eller omsorg mot en persons vilja eller att använda olika begränsningsåtgärder. 10 Anhöriga och andra närstående kan dock behöva rådfrågas för att få en bättre grund för bedömning i de fall personen har en nedsatt beslutsförmåga. 8 Användning av begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder, dvs. åtgärder som innebär ett påtvingat kroppsligt ingrepp eller frihetsberövande, eller åtgärder som utförs utan den enskildes samtycke är inte förenligt med insatser enligt Sol, LSS och HSL. 11 Åtgärder som används för att kompensera för otillräcklig bemanning, bristande kompetens eller att verksamheten bedrivs i lokaler som inte är ändamålsenliga är också att betrakta som begränsningsåtgärder, även om den enskilde lämnat sitt samtycke. Begränsningsåtgärder kan i undantagsfall användas med stöd av Föräldrabalken 11 kap. om en person står under förvaltarskap. Förvaltaren kan då, inom ramen för sitt uppdrag, godkänna åtgärder för att skydda den enskilde även om denne inte samtycker till åtgärden. Det kan t.ex. handla om att begränsa hantering av pengar eller bruksartiklar. Åtgärden får inte innebära ett påtvingat kroppsligt ingrepp eller användas för att frihetsberöva den enskilde. Innan användning av begränsningsåtgärder ska det alltid göras en riskanalys och en individuell bedömning av åtgärdsbehov. 12 Det måste även göras en löpande uppföljning av att åtgärden leder till en kvalitetshöjning för den enskilde samt finnas en plan för hur åtgärden ska kunna förebyggas. 9 Nödrätt Nödrätt kan åberopas av anställd inom vård- och omsorg när det finns en verklig allvarlig och överhängande fara för liv eller hälsa. Det kan exempelvis handla om att med våld eller tvång förhindra att någon kastar sig ut från ett fönster eller en balkong eller att den enskilda allvarligt skadar någon annan. Andra exempel kan vara att den enskilde är på väg ut i en starkt trafikerad gata eller ger sig ut i tunna kläder och riskerar att frysa ihjäl. Nödrätt kan bara användas i undantagsfall och i akuta situationer. Handlingen ska stå i proportion till den fara som föreligger. 13 Om en medarbetare har använt sig av nödrätten i en akut situation ska det inträffade dokumenteras i social journal samt rapporteras som en avvikelse. 10 Meddelandeblad 12/2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsen, Meddelandeblad 12/2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsen, Exempel på hur åtgärder kan användas finns i Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna på Socialstyrelsens hemsida. 13 Meddelandeblad 12/2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsen,

10 DATUM UTSKRIFT SIDA 10/10 10 Dokumentation Riskanalys, bedömningsunderlag, beslut om åtgärder samt uppföljning ska dokumenteras i den enskildes akt samt i social journal. Även ställningstagande att inte vidta någon åtgärd ska dokumenteras. Samtycke ska dokumenteras i den enskildes akt samt registreras i samtyckesmodulen i ärendehanteringssystemet. Uppgifter om åtgärder och samtycke ska också dokumenteras i samband med upprättande eller revidering av genomförandeplan och vårdplan. 11 Avvikelser 11.1 Avvikelsehantering Avvikelser gällande användning av skydds- och begränsningsåtgärder ska hanteras enligt Socialnämndens riktlinjer och dokumenterade rutiner för avvikelsehantering Misstänkta missförhållanden Hantering av misstänkta missförhållande rörande skydds- och begränsningsåtgärder ska ske enligt socialnämndens riktlinjer samt förvaltningsgemensamma rutiner för Lex Sara (vård och omsorg) och Lex Maria (hälso- och sjukvård). Vi misstänkta missförhållanden ska Avdelningschef eller högsta ansvarig chef alltid informeras och ta ställning till om polisanmälan ska göras. 12 Löpande egenkontroll Hantering av skydds- och begränsningsåtgärder och tillämpning av riktlinje och dokumenterade rutiner ska ingå i den löpande egenkontrollen i berörda verksamheter. 13 Revidering av riktlinje Uppföljning av denna riktlinje ska ske årligen och revideras vid