Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt
|
|
- Dan Persson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt Ansvarig Nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodals kommuner och Lilla Edets kommun. Godkänd av MAS nätverket den Reviderad den Reviderad av Pia Settergren MAS, Sotenäs, Munkedal Lysekil Malin Petzäll MAS Lysekil
2 Innehåll 1. Vad är skydds- och frihetsinskränkande åtgärder och när kan de användas? Undantag av skyddet mot skydds- och frihetsbegränsande åtgärder och nödrätt Vilka omfattas av rutinen Gradering av tvångsåtgärder Samtycke Behörig att lämna samtycke Olika typer av samtycke från enskild och dess giltighet Analyser som ska göras före skyddsåtgärd Skydds- och frihetsbegränsande åtgärder Generella larm Passiva larm Bälte och brickbord Sänggrindar Låsning av lägenhetsdörr/ytterdörr Inlåsning - nödrätt Person som avvikit från boendeenheten Dokumentation Referenser
3 7.1 Lagar och författningar Litteratur Bilagor Bilaga 1. Checklista och dokumentationsunderlag för ställningstagande till skydds- och frihetsbegränsande åtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt Bilaga 2. Riskanalys om skydds- och frihetsbegränsande åtgärder inte sätts in Vad är skydds- och frihetsinskränkande åtgärder och när kan de användas? Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande (2 kap. 6 och 8 RF). Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja begränsa hens rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser såsom bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Med påtvingat ingrepp avses i första hand våld men även läkarundersökningar, vaccineringar och blodprovstagning som den enskilde inte vill göra. Tvångsmedicinering är ett ingrepp som kräver lagstöd och får inte förekomma i kommunal verksamhet, se punkt 1.1. Den etiska grundståndpunkten måste vara att alla åtgärder ska vidtas för personens bästa. Det handlar om att ge den enskilde bästa möjliga livskvalitet. Av detta följer att man alltid bör sträva efter att undvika frihetsbegränsande åtgärder och att alternativa åtgärder ska ha provats innan. Om åtgärder måste sättas in ska den minsta möjliga frihetsbegränsande åtgärden användas. Gradering av tvångs- och skyddsåtgärder, se rubrik 2. Verksamheten ska vara av god kvalitet och ingen skydds- och frihetsbegränsande åtgärd får vidtas på grund av för låg bemanning, bristande kompetens eller olämpliga lokaler (2 a, e HSL, 3 kap. 3 SoL, 6 LSS). Personalen ska erbjudas utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska skyddsåtgärder. Vid användning av skydds- och frihetsbegränsande åtgärder så ska individuell planering ske. 1.1 Undantag av skyddet mot skydds- och frihetsbegränsande åtgärder och nödrätt Undantag från skyddet mot frihetsberövande eller frihetsbegränsande åtgärder kan endast förskrivas i lag så som i lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och smittskyddslagen (SmL). Det finns inga undantags bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) eller i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skyddet kan också i undantagsfall hävas genom bestämmelsen om nödrätt (24 kap. 4 BrB). Nödrätt innebär att om det inte går att avleda den enskilde och det är förenat med allvarlig 3
4 fara för den enskildes liv och hälsa kan personal ingripa mer handgripligt för att förhindra att den enskilde går ut. Exempel på situationer kan vara att den enskilde är på väg ut i trafikerad gata eller ger sig ut i tunna kläder och riskerar att frysa ihjäl. Nödrätten kan endast användas i akuta situationer och mycket restriktivt vid enstaka händelser. 1.2 Vilka omfattas av rutinen Personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning som bor på särskilt boende, gruppboende eller i ordinärt boende med insatser av hemtjänst och/eller hemsjukvård. 2. Gradering av tvångsåtgärder Nedanstående är taget ur Svenskt demenscentrums rapport till Socialdepartementet, För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. 1. Att utan samtycke flytta någon till ett särskilt boende 2. Att låsa in någon som bor i ett särskilt boende. 3. Att med t ex brickbord eller bälte förhindra att personen kan resa sig upp ur stolen eller rullstolen eller med sänggrind hindra personen att komma upp ur sängen 4. Att kontinuerligt övervaka den enskilde med kamera eller mikrofoner eller liknande teknik 5. Att mot den enskildes vilja utföra omvårdnadsinsatser som t ex dusch, munhygien och byte av inkontinenshjälpmedel 6. Att med larm (på t ex dörr eller larmmatta) eller GPS/liknande teknik kunna följa om den enskilde lämnar rummet/huset och/eller spåra var han/hon är HSL 7. Att utan den enskildes samtycke tillföra läkemedel som har en begränsande effekt, exempelvis läkemedel som är lugnande eller dämpande 8. Att blanda medicin i mat eller dryck då man vet att personen annars kommer att vägra att ta den. Åtgärderna ovan är graderade efter allvarlighetsgrad där den mest ingripande är när en person, mot sin vilja, flyttas till ett särskilt boende. Som mest allvarliga bedöms åtgärderna 1 5 och som mindre allvarlig åtgärd 6. Läkemedelsbehandling kan uppfattas som en begränsningsåtgärd när det gäller att ge lugnande eller dämpande läkemedel i syfte att underlätta vård eller omsorgssituationer eller att blanda läkemedel i mat eller dryck när man vet att personen kommer att göra motstånd mot att ta medicinen. 3. Samtycke Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Verksamheten ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Hälso- och sjukvården ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 4
5 Socialtjänstens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med hen. Det innebär att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Ett samtycke från den enskilde kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Begreppet samtycke innebär i generell mening ett accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med till exempel en demenssjukdom eller efter en stroke har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan kan genom sina reaktioner visa hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall. Åtgärderna kan ibland användas efter en individuell bedömning av den enskildes behov av den aktuella åtgärden samt hens samtycke. Till exempel kan ett grenbälte vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att hen inte vill vara fastspänd utan upplever det som obehagligt. Användandet av sänggrindar kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att hen inte vill ha sänggrinden uppfälld utan upplever det som obehagligt. 3.1 Behörig att lämna samtycke Samtycke kan endast lämnas av personen själv. Anhörig, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva användande av skyddsåtgärder. 3.2 Olika typer av samtycke från enskild och dess giltighet Inhämtande av samtycke ska alltid föregås av information till den enskilde om vad åtgärden avser. Samtycke kan ges uttryckligt, konkludent eller presumerat. Uttryckligt Konkludent Presumerat Att den enskilde aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom exempelvis en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. Den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att hen samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten för dess avgivande, medför detta inte att samtycket gäller för all framtid. Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke och då kan skyddsåtgärden inte vidtas. 4. Analyser som ska göras före skyddsåtgärd Innan skydds- och frihetsbegränsande åtgärd sätts in ska det göras en analys om: Varför skyddsåtgärden behövs? 5
6 Vilka risker som finns om skyddsåtgärden inte insätts? Allvarlighetsgrad och sannolikhet, se bilaga 2, Riskanalys om skydds- och frihetsbegränsande åtgärder inte sätts in. Har alla alternativa åtgärder prövats? Är personalens kunskap tillräcklig? Finns behov av handledning? Personalresurser? Har enheten rätt utrustning? Vad som kan ha orsakat behovet? Bilaga 1, Checklista vid användande av skydds- och frihetsbegränsande åtgärder, innehåller orsaksanalys: Sitt- och viloanalys Smärt- och rörlighetsanalys Nutritions- och eliminationsanalys Social/psykisk analys Aktivitets/miljöanalys Läkemedelsanalys Det är av stor vikt att en analys och individuell planering genomförs. Om möjligt bör den enskilde, närstående, läkare, omvårdnadspersonal, berörd sjuksköterska och övrig hälso- och sjukvårdspersonal medverka. Enhetschefen är sammankallande. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska informeras om alla vidtagna skydds- och frihetsbegränsande åtgärder. 5. Skydds- och frihetsbegränsande åtgärder 5.1 Generella larm Generella passagelarm signalerar via ljudsignal eller signal till personalens larmtelefon när någon passerar. Kan användas på dörr till boendeenhet. Enhetschef har huvudansvaret men samråder med ansvarig sjuksköterska. 5.2 Passiva larm Med passivt larm menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Exempel på passiva larm är GPSlarm, passagelarm (dörrvakt, dörrlarm, rörelselarm, linjedetektor), sängvakt, larmmatta och nödsändare. Många som bor i ordinärt boende, gruppboende eller i kommunens särskilda boende har på grund av allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning, en mycket dålig orienteringsförmåga. I dessa fall är det svårt för såväl närstående i ordinärt boende som personal i särskilt boende 6
7 eller gruppboende att hålla ständig uppsikt över personen i fråga. Ett enkelt passagelarm på dörren eller vid sängen gör att man direkt blir uppmärksam på att någon är på väg upp eller på väg ut i olämpliga kläder. Riskgrupper som kan bli aktuella för passiva larm är personer med hög fallrisk, personer med nedsatt orienteringsförmåga och risk för att gå vilse eller inte hitta hem efter en promenad. Passiva larm som skydds- och frihetsbegränsande åtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Enhetschef har huvudansvaret men samråder med ansvarig sjuksköterska. I akuta situationer på icke kontorstid tas beslut av tjänstgörande sjuksköterska. Noggrannare analys och beslut fattas av enhetschef och omvårdnadsansvarig sjuksköterska snarast. Enhetschefen ansvarar för att rutiner och handhavande för olika tekniska lösningar, som används i frihetsbegränsande syfte, är juridiskt försvarbara och följer gällande föreskrifter. 5.3 Bälte och brickbord Riskgrupper som kan bli aktuella för bälte och brickbord är de som har återkommande fallolyckor, personer med yrsel, syn- eller balansrubbningar. Bälte och brickbord som skydds- och frihetsbegränsande åtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Förskrivning Bälte och brickbord är att anse som personligt hjälpmedel och förskrivs och följs upp av arbetsterapeut enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. Arbetsterapeut förskriver. OBS! När bälte eller brickbord används ska personal alltid finnas nära tillgänglig och ha tillsyn över den enskilde. Fastspänning/fixering med bälte/brickbord får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga förhållanden förekomma. 7
8 5.4 Sänggrindar Riskgrupper som kan bli aktuella för sänggrind är till exempel de som har återkommande fallolyckor, personer med yrsel, syn eller balansrubbningar. Det är viktigt att olika alternativa lösningar som bedömts lämpliga prövats. Alternativ kan vara: Låg säng, madrass på golvet Övervakning/tillsyn Rörelselarm/larmmatta Höftskyddsbyxor Halksockor Sänggrind som skydds- och frihetsbegränsande åtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Förskrivning Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast ansvarar för förskrivning då sänggrind förskrivs som personligt hjälpmedel enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. Är sänggrind integrerad behövs ingen förskrivning. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast. 5.5 Låsning av lägenhetsdörr/ytterdörr Riskgrupper som kan bli aktuella är personer med allvarlig kognitiv svikt med oro och vilsenhet. Det kan få till följd att personen inte kommer ihåg var hen har sitt nuvarande boende och vill lämna boendet. Av erfarenhet vet vi att denna oro och rastlöshet oftast är övergående och beror i de flesta fall på stora omställningar i livet så som vid inflyttning i särskilt boende/gruppboende eller försämring av sjukdomen. Ett passagelarm i ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Låsning av lägenhetsdörr Lägenhetsdörr i särskilt boende kan vara låst om det sker på den enskildes egen begäran. Enhetschefen ansvarar för att en riskanalys genomförs. Låsning av boendeenhetens ytterdörr Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem under förutsättning att de boende själva kan låsa upp. Dörren kan ha ett lås som det tar viss tid att öppna. Om den boende inte kan öppna dörren själv ska hen utan dröjsmål få hjälp av personalen att öppna. Om det inte går att avleda den boende så måste personalen följa med. Detta gäller både vanliga lås och kodlås. 8
9 Enhetschef har huvudansvaret men samråder med ansvarig sjuksköterska. 5.6 Inlåsning - nödrätt Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är förbjuden enligt lag. Inlåsning på närståendes, god mans eller personalens begäran strider mot vår grundlag och får därmed inte förekomma. Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsbegränsningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag. Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet. Om den enskilde utsätter sig för fara för liv eller hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan dennes samtycke handla så att man räddar hens liv eller hälsa. Exempel Det kan t.ex. gälla om den enskilde är så starkt förvirrad att hen inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa. Det får avgöras från fall till fall om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för personalen att förhindra att den enskilde lämnar bostaden. Då en person på grund av oro och förvirring inte kan förmås att stanna kvar på boendet och då den olåsta dörren i kombination med övervakning, individuella larm, passagelarm eller andra åtgärder inte bedöms vara tillräckliga, för att undanröja fara för liv och hälsa, gäller följande: Beslut om inlåsning genom att låsa dörren till boendeenheten tas av enhetschef i samråd med berörd sjuksköterska beslutet dokumenteras och en plan upprättas för att snarast undanröja inlåsningen. De boende och vid behov närstående och god man informeras om att enheten är låst och hur länge detta beräknas pågå. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas snarast om beslutet. Enhetschef har huvudansvaret men samråder med ansvarig sjuksköterska. 5.7 Person som avvikit från boendeenheten Eftersom personalen vanligen inte har någon laglig kvarhållningsrätt eller på annat sätt rätt att hindra någon från att lämna bostaden kan situationer uppstå där personer med allvarlig kognitiv svikt lämnat boendet utan att någon personal uppmärksammat detta. Personer med allvarlig kognitiv svikt behöver ofta en hög grad av insatser bl.a. för att de inte skall komma till skada om de på egen hand lämnar sin bostad. Om någon avvikit från sitt boende och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka skall följande åtgärder göras: Omvårdnadspersonalen genomsöker omedelbart samtliga lokaler och närmaste omgivningar. 9
10 Omvårdnadspersonalen underrättar anhöriga och informerar enhetschef. Kontakta tjänstgörande sjuksköterska. Enhetschef kontaktar polisen och kallar vid behov in extra personal. Rapport till MAS. 6. Dokumentation Beslut om bedömning, faktiska omständigheter, händelser av betydelse, skydds- och frihetsbegränsande åtgärd, samtycke, uppföljning/händelser av betydelse ska dokumenteras i den enskildes hälso- och sjukvårdsjournal och SoL/LSS akt (11 kap. 5 SoL, 21 a LSS, 3 kap.6 Patientdatalagen). Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens personal ska kontinuerligt observera, utvärdera och dokumentera hur den enskilde upplever den vidtagna fysiska skyddsåtgärden. 7. Referenser 7.1 Lagar och författningar BRB 1962:700 Brottsbalken, BrB SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag, HSL SFS 1991:1128 Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SFS 1988:870 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM SFS 2008:355 Patientdatalagen, PDL SFS 1974:152 Regeringsformen, RF SFS 1993:387 Socialtjänstlagen, SoL SFS 2004:168 Smittskyddslagen, SmL 7.2 Litteratur Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder. Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2010. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsens meddelandeblad nr 12/2013 För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Svenskt Demenscentrums rapport till Socialdepartementet Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. Frågor och svar om tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Socialstyrelsen. Tillgänglig på 10
11 8. Bilagor Bilaga 1. Checklista och dokumentationsunderlag för ställningstagande till skydds- och frihetsbegränsande åtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt Bilaga 2. Riskanalys om skydds- och frihetsbegränsande åtgärder inte sätts in. 11
Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder
Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Omsorgsförvaltningen MAS Anna-Lill Karlsson 2012-09-27 Innehållsförteckning SKYDDSÅTGÄTDER, FRIHETSKRÄNKANDE OCH INTEGRITETSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER...
Läs merRutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder
Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutinerna är framtagna av nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodalskommunerna samt Lilla Edet. Rutinen är en gemensam bas
Läs merVägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts
den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merRutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder
SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv
Läs merSKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER
HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll
Läs merRiktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder
Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Utfärdardatum: Utfärdare: Godkänd: Senast reviderad: Reviderad av: Godkänd revidering: 2012-04-17 Jan-Åke Karlsson Utgåva: 1 Ankie Jönsson Giltig
Läs merUtgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Läs merRiktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Regelverk Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen, 2017:80 Patientsäkerhetslag, 2010:659
Läs merTvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga
Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder
Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3
Läs merFrågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna
Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?
Läs merRiktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning
Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden
Läs merSkyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Skyddsåtgärder Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig MAS/SAS Skribent MAS/SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 345/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2017-01-30 Senast
Läs merTvångs och skyddsåtgärder
Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds
Läs merRutiner för tvångs- och skyddsåtgärder
Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD
Läs merRiktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun
1(8) Riktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun 2(8) 1 Inledning Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar.
Läs merRutin för skydds- och begränsningsåtgärder
Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i
Läs merRiktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder
Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens
Läs merLokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder
Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och
Läs mer~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
KARLSBORGS KOMMUN Bilaga 7, SN 2017-09-06 96 Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 2017-109 Beslutande: Socialnämnden Antaget: 2011-03-02, SN 44 Reviderat:
Läs merInformation om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 29 JUNI 2010 SID 1 (7) DNR 1.1-311 2010 SAMMANTRÄDE 28 SEPTE MBER 2010 Till Hässelby-Vällingby
Läs merHjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för
Läs merSkyddsåtgärder, riktlinje och rutin
Dokumenttyp: Riktlinje, rutin Dokumentet gäller för, personalkategori: Personal inom VOÄ och SOC Fastställt av, befattning och namn: Kristina Bornhall, MAS Fastställelsedatum: Eventuellt diarienummer:
Läs merBeslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare
Dokumenttyp Rutin Skydds-och frihetsinskränkande åtgärder Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 17 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,
Läs merRutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen
Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merRiktlinje för skyddsåtgärder
Socialtjänsten Dnr: 2018-92-730 Riktlinje för skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) Tibro Kommun 2018-08-17 Författare: Elin Zell Forozan Magouli Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress:
Läs merRiktlinje och vägledning kring skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Annika Erikssin, Karin Holmin, Harriet Hultin, Eva Rönnbäck SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 4.0 1(7) Författare Datum: Datum revidering: Markku
Läs merMeddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer
Läs merRiktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig
Läs merRevidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-16 SN-2014/261 Socialnämnden Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig
Läs mer1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad
Läs merINAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer i kommunal hälso- och sjukvård.
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder
Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merSkyddsåtgärder - riktlinje
Skyddsåtgärder - riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem
Läs merSkyddsåtgärder riktlinje
Skyddsåtgärder riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande
Läs mer1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad
Läs merRutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016
Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Välfärd samhällsservice 2016 Välfärd samhällsservice 2016 Syfte Denna rutins syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder används på rätt sätt. Tvångs och skyddsåtgärder
Läs merBILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg
1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER
Läs merSKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE FÖR SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret, ledningsteam Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig
Läs merSkyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter. Riktlinje & Diskussion
Skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter Riktlinje & Diskussion Definitioner Begränsningsåtgärd: En begränsningsåtgärd är en åtgärd som syftar till att begränsa eller utöva en åtgärd mot
Läs merRiktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm
2014-05-12 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Framtaget av: Medicinskt ansvarig för rehabilitering vård och omsorgskontoret och sakunnig på vård och omsorgskontoret Riktlinjen har
Läs merRiktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder
Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten
Läs merRIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin
Läs merRIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin
Läs merinda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011
valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.
Läs merSammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende
2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt
Läs merRiktlinje för vård- och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg
Riktlinje för vård- och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: SN-2016/159, version 4 Beslutande nämnd: Socialnämnd Beslutsdatum:
Läs merVar inte rädd för tekniken!
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning
Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Läs merSKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad: Biståndskontoret, Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen,
Läs merRiktlinje, Skyddsåtgärder
Riktlinje, Skyddsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2017-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten Muskötvägen, Solskiftets
Läs merRutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer
sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder
Läs merRiktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-18 77 Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159 Beslut
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
DATUM UTSKRIFT 2015-06-02 SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER
Läs merRiktlinjen har tagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.
Riktlinje 2017-01-17 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Diarienummer VON F 2017/00023 Riktlinjen har tagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012. Reviderad:
Läs merRiktlinje för användning av skyddsåtgärder inom vård och omsorg. Riktlinjen har antagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.
Riktlinje 2019-04-04 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder inom vård och omsorg Diarienummer VON F 2019/00120 Riktlinjen har antagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012. Senast
Läs merFår vi göra så mot människor?
Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande
Läs merSkyddsåtgärder för personer med demenssjukdom på Vilhelmina kommuns särskilda boendeformer.
Riktlinje Utgåva nr 3 Sida 1 av 2 Vård och omsorg Dokumentets namn På särskilt boende Vilhelmina kommun Utfärdare/handläggare Birgitta Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-02-03 Reviderad
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merRiktlinje för skyddsoch
Riktlinje för skyddsoch begränsningsåtgärder i Örebro läns kommuner Riktlinje Datum: 2017-06-27 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinjer
Läs merTekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24
2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2
Läs merSamtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Läs merÄldreforskningens hus
Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi
Läs merFör vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se
För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne
Läs merVästerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg
Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Den 21 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges
Läs merOlofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011
Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.
Läs merVästeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga
Västeråsmodellen Att införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga Jeanna Thorslund, jurist och samordnare informationssäkerhet, SKL Ulrika Stefansson, projektledare,
Läs merEGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)
Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2010-03-03 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Ska man göra gott
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merAktörer Äldreforskningens hus. Svensk grundlag förutsätter att ingen medborgare ska kunna utsättas för samhälleligt tvång utan lagstöd
Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh - A.A. Milne Äldreforskningens hus Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Forskning
Läs merEn demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merKvalitetsrevision i äldreboende
Kvalitetsrevision i äldreboende Frågor till hemvårdare Enhet: Personal som intervjuats: Datum Sammanfattning Värdegrund och vision 1. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen säger att omsorg om äldre
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merYttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik
1 (2) 2011-08-08 Tjänsteskrivelse Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Sofie Somers 08-523 063 78 sofie.somers@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Enhörna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Järna
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland 2009:20. Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL
Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20 Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL Västernorrlands län 2006-2007 2 (12) 701-8091-08 Förord Länsstyrelsen skall inom länet följa
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merGPS teknik inom demensvården
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 108-97/2009 SID 1 (5) 2009-06-30 Handläggare: Ulla Fredriksson, tel. 508 36 216 Birgitta Karlsson, tel. 508 40 610 Till Äldrenämnden 15 september 2009 Svar på skrivelse
Läs merTrygghetsskapande teknik
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 Reviderad
Läs mer