Användning av skyddsåtgärder

Transkript

1 Sida 1 (6) Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

2 Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Samtycke... 3 Återkalla samtycke... 4 Nödrätt... 4 Beslutsprocess... 4 Information... 5 Dokumentation... 5 Skyddsåtgärder... 5 Lås på enhetens dörrar... 5 Dörrlås till boendes lägenhet... 5 Generella och individuella larm... 5 Skyddsutrustning med ökad risk för upplevd begränsning... 6

3 Sida 3 (6) Inledning All hälso- och sjukvård och omsorg bygger på frivillighet vilket innebär att insatser inte kan vidtas mot den enskildes vilja. Det innebär i praktiken att det inte är möjligheten att vidta en skyddsåtgärd utan personens samtycke då det saknas lagstöd, både i socialtjänst- eller hälso- och sjukvårdslagen. Utan ett samtycke från den enskilde betraktas åtgärden som ett tvång, även om syftet är att skydda personen för skada. Detta innebär även att god man, förvaltare eller närstående inte har några rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person och kan därmed inte ge samtycke till vård och omsorg mot den enskildes vilja. Verksamhetschef ansvarar för att personal känner till riktlinjer och rutiner och får information och kunskap gällande skyddsåtgärder och de etiska dilemman som kan uppstå i syfte att minska behovet av att använda skyddsåtgärder i verksamheten 1. Användande av skyddsåtgärd eller förskrivning av skyddsutrustning kan syfta till att skydda eller underlätta för den enskilde. Det kan t.ex. vara för att hindra någon att falla och skada sig eller för att möjliggöra ett aktivt sittande för personer som behöver stöd för att förstärka eller kompensera för förlorad förmåga. Samtycke Begreppet samtycke innebär generellt sett ett accepterande eller godtagande av ett förslag eller erbjudande. Ett samtycke kan vara uttryckligt, vilket avser att personen aktivt skriftligen, muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd Ett samtycke kan också vara konkludent, vilket är då personen agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Ett presumtivt samtycke bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med personens vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Stöd för beslutet kan inhämtas från närstående till personen. Om patient har en legal företrädare ska samråd med denne ske. En legal ställföreträdare är god man eller förvaltare med rätt att företräda patienten i vård- och omsorg. 1 Nollvision - för en demensvård utan tvång och begränsningar, Svenskt demenscentrum, 2015

4 Sida 4 (6) Anhöriga kan inte ställa krav på personal att utföra vård eller omsorg mot en patientens vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. Det betyder att personalen i en kommun inte ska gå med på eller medverka till tvångsåtgärder, som vidtas av anhöriga. 2 Återkalla samtycke Om patienten i ett senare skede återkallar sitt samtycke, eller bedömning görs att det inte längre föreligger något samtycke, får skyddsåtgärden inte längre användas. Nödrätt 3 Bestämmelsen om nödrätt är endast tillämplig i en nödsituation och kan inte åberopas som stöd för rutinmässiga återkommande åtgärder och får endast vara av tillfällig art. En nödhandling får inte vara oförsvarlig med hänsyn till den rådande faran. 4 Om allvarlig fara för liv eller hälsa uppstår för en enskild person kan personalen ingripa fysiskt för att till exempel förhindra att det sker. Det kan vara att någon försöker hoppa ut från ett fönster eller en balkong eller skadar sig själv eller skadar någon annan allvarligt. En riskbedömning ska alltid göras med ställningstagande till alternativa åtgärder. Beslutsprocess Åtgärder som riskerar att ligga i gränslandet mellan att vara skyddande, begränsande eller frihetsberövande är en angelägenhet för fler professioner inom de särskilda boendeformerna. En personcentrerad vård är en förutsättning för att eventuella skyddsåtgärder svarar mot den enskildes behov. Inför beslut om att använda skyddsåtgärd eller skyddsutrustning ska alltid en kartläggning/utredning med risk- och behovsbedömning göras med ställningstagande till alternativa åtgärder. Samtycke ska inhämtas innan användning. Produkter ska förskrivas och åtgärden ska fortlöpande följas upp. Processen ska dokumenteras och kommuniceras så att alla känner till bakgrunden till insatsens och hur den får och ska utföras. Användning av skyddsutrustning kräver samråd med ansvarig chef. 2 Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärd, s 7. Meddelandeblad nr 12/2013, december 2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. 3 Brottsbalken (BrB) 24kap. 4 Proposition 1993/94:130, Ändringar i brottsbalken m.m. (ansvarsfrihet m.m.)

5 Sida 5 (6) Information 5 Patienten ska ges information om den skyddsåtgärd som beslutats. Informationen ska vara anpassad till patienten och därför blir innehåll och utformning skiftande beroende på patientens tillstånd. Närstående ska informeras om beslutet och om skälen till åtgärden, om det inte finns hinder för det. Dokumentation Samtycke, riskanalys, beslut om skyddsåtgärd och förskrivning av skyddsutrustning ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen samt även framgå av den sociala omsorgsjournalen. Uppföljning av beslut och förskrivning ska göras regelbundet. Skyddsåtgärder Lås på enhetens dörrar Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst men låsanordningen ska vara av sådant slag att personen själv kan låsa upp dörren. Däremot kan låset vara så konstruerat att det tar en viss tid för personen att passera genom dörren t.ex. genom att låset är försett med en kod. Siffrorna i koden ska finnas synliga i närheten av dörren. Låsanordningarna ska vara godkända av brandmyndigheter. Dörrlås till boendes lägenhet Det är personen själv som bestämmer om dörren till lägenheten ska vara låst eller inte. Personalen ska dock ha tillgång till nyckel för att kunna utöva tillsyn och ge behövlig vård och omsorg. Dörren får inte låsas om den demenssjuke inte själv kan öppna dörren. Görs detta ändå betraktas det som en frihetsinskränkande åtgärd och är inte godkänt enligt lag. Generella och individuella larm Generella larm kan i vissa fall användas i ett vård- och omsorgsboende. Det kan vara en rörelsedetektor på boendets ytterdörr eller inomhus på mellandörrar. Individuella larm är: 1. Larm som fästs på personen 2. Larmmatta/sänglarm eller rörelsedetektor som placeras i personens lägenhet 3. Nödsändare som fästs på personen Individuella larm får endast användas efter bedömning att det behövs som skyddsåtgärd och personen samtycker. 5 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, Socialstyrelsen juli.2010

6 Sida 6 (6) Skyddsutrustning med ökad risk för upplevd begränsning Medicintekniska produkter som förekommer i denna grupp är: Sänggrind Brickbord eller barriärer till olika typer av stolar Bälte eller sele Andra skyddsåtgärder som kan förekomma är: Låg stol eller säng som förhindrar uppresning Fastlåst rullstol intill bord Användning av skyddsutrustning får inte hindra adekvat aktivering. Det ska vara möjligt för personen att med stöd av personal regelbundet och vid skilda tillfällen få möjlighet att förflytta sig. Sänggrind Säng och sängutrustning ska vara anpassad till personens behov. Sänggrind kan användas utifrån personens eget önskemål eller som skyddsåtgärd efter samtycke. Sänggrind får inte användas för att hindra personen från att stiga ur sängen. Den ska inte heller användas om det finns risk för att personen klättrar över eller fastnar i grinden. Om sängen har grindar som är fastmonterade och inte ska användas ska dessa plomberas. Brickbord eller barriärer Innan bord eller barriär används behöver det klarläggas vad syftet är. Om syftet är att möjliggöra aktivering kan det vara en bra lösning. Brickbord och barriär kan även användas som fallpreventiv åtgärd och är då en skyddsåtgärd. Brickbord och barriär får endast användas efter samtycke från personen. Personer som sitter i rullstol ska aldrig lämnas sittande vid exempelvis matbord med låst rullstol, då det är att betrakta som en frihetsinskränkning jämställt med ett brickbord. Bälte eller sele Bälte eller sele får endast användas för att skydda från fall och möjliggöra aktivering men inte för att exempelvis hålla fast en orolig person i rullstol. Åtgärden får endast vidtas för svag person som sitter uppe och riskerar att falla och därmed skada sig. Bälte eller sele kan fungera som skyddsåtgärd efter samtycke. En person med bälte eller sele i rullstol får inte lämnas utan tillsyn.