Delrapport välfärdsteknologi på äldreboenden
|
|
- Ingegerd Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Diarienr /88-ÄN-750 Servicepartner, konsultcenter SnS Ulrika Stefansson Delrapport välfärdsteknologi på äldreboenden Sammanfattning Det finns ett starkt intresse bland Västerås Stads äldreboenden att få jobba med välfärdsteknologi. Många verksamheter beskriver att behovet av ny teknik är stort. Att införa ny teknik innebär framförallt en metodförändring med nya möjligheter att förändra arbetssätt. Klockarkärlekens gruppboende har förändrat sitt arbetssätt med stöd av verksamhetsanpassad teknik och åtgärder i miljön som understödjer aktivitets och delaktighetsförmågan för de boende. Detta har möjliggjort att verksamheten öppnats upp och begränsande åtgärder i den fysiska boendemiljön minskat. De boendes integritet och rörelsefrihet kan i större omfattning bibehållas. Förändringsarbetet påvisar att fastigheter där vård och omsorg bedrivs, i större omfattning bör anpassas för verksamheten. Fastighetens och teknikens utformning kan bidra till en instängd arbetsmetod för den som utför vård och omsorg. Erfarenheter visar att möjligheten till aktivering och stimulans kan öka markant med stöd av välfärdsteknologi. Hög ålder är ingen begränsning för att lära sig att använda ny teknik! Surfplattor ger nya möjligheter att kommunicera med anhöriga men kan också fungera som ett kommunikationsstöd för personer med demenssjukdom. Under projektåret 2015 kommer metodförändringen kring att minska begränsande åtgärder i boendemiljön att införas i flera verksamheter. Västeråsmodellen, en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg (Diarienr 2014/427-ÄN) kommer att breddinföras. Projektet behöver skaffa mer erfarenhet och kunskap kring hur metod kan formas för att ge ökad trygghet och ostörd nattsömn med stöd av välfärdsteknologi. Metoden att aktivera med stöd av surfplatta kommer under 2015 att breddinföras till ett större antal verksamheter. Att kommunicera med anhöriga via sociala medier har hittills provats i mindre omfattning och ytterligare erfarenheter bör göras för att kunna forma en arbetsmetod. ID: delrapport Välfärdsteknologi
2 2 (12) 1 Bakgrund och syfte Alla människor vill i grunden vara så självständiga, delaktiga, aktiva och trygga som möjligt. Ålder och sjukdom kan begränsa möjligheterna till att uppnå detta utan stöd från omgivningen. Modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till att nå dessa önskemål men den allmänt tillgängliga tekniken är ofta inte utformad för att passa den äldre målgruppen. Utvecklingen av anpassade IKT-lösningar som utformas speciellt för och tillsammans med äldre och funktionshindrade har ökat de senaste åren och benämns välfärdsteknologi. Äldrenämnden har sedan 2006 arbetat med välfärdsteknologi i olika projekt. Fokus har hittills legat på teknik i ordinärt boende. Det finns ett stort behov av att fortsätta utveckla insatser även i de särskilda boendena då andelen äldre med omsorgsbehov ökar. Verksamheterna behöver även svara upp till det ökande intresset för teknikstöd hos äldre och deras anhöriga. Projekt Välfärdsteknologi på äldreboende påbörjades september Syftet med projektet är att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på särskilda boenden. Projektet ska se över om ny teknik kan bidra till en aktivare, tryggare vardag samt en förbättrad kommunikation med anhöriga för de som bor på äldreboende. Projektet ska även se över om och hur ny teknik påverkar personalens arbetsmetoder och arbetsmiljö. Projektet har på uppdrag från tidigare Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Hjälpmedelsinstitutet (numera sammanslagna till Myndigheten för delaktighet, MFD) medverkat som försöksverksamhet. Syftet var att målgruppen, personer med nedsatt beslutsförmåga, gavs möjlighet att prova välfärdsteknologi och förbättrade miljöanpassningar. Hur kan begränsningsåtgärder minskas med nya tekniska lösningar och förbättrad inom- och utomhusmiljö? (Diarienr: 2015/48-ÄN-750) Med utgångspunkt i personens individuella behov kan ökat teknikstöd ge.
3 3 (12) 2 Inventering av välvärdsteknologi 2.1 Enkät och sammanställt resultat Under oktober 2013 genomförde projekten Välfärdsteknologi på äldreboenden och Mobil dokumentation en gemensam webenkät. Enkäten var ett första steg i att få ökad kunskap om nuläget inom repektive projektområde och planerades ligga till grund för det fortsatta arbetet. Mottagare av enkäten var alla enhetschefer för äldreboende inom Västerås Stad som vid enkättillfället var totalt 29 st. Svarsfrekvensen var hög, 90%. Av 29 utskickade enkäter besvarades Nulägesanalys Webenkäten visade att verksamheterna ser ett behov av ny teknik på äldreboende. Majoriteten uppgav intresse av att delta i pilotförsök och på så sätt bidra till den fortsatta utvecklingen. Trygghetsskapande teknik så som traditionellt trygghetslarm användes inom alla tillfrågade verksamheter men nya funktioner efterfrågades. Knappt hälften av de tillfrågade verksamheterna använder teknik som en möjlighet vid aktivering tillsammans med de boende. Fler av enhetscheferna efterfrågade mer inspiration och mer kunskap och utveckling för använding av trådlösa nätverk. Behov av surfplattor och utbildning i nya larm lyftes fram. 2.3 Utvalda pilotenheter Utifrån genomförd enkät erbjöds fyra verksamheter att delta i projektets inledande fas: Klockarkärlekens gruppboende, Tre Små Hus gruppboende, Parkgårdens servicehus och ålderdomshem samt Tujagårdens ålderdomshem. Relaterat till uppdraget från MFD blev det inledande fokuset på personer med demenssjukdom. Därav valet att erbjuda två gruppboenden att medverka. Vid val av gruppboende planerades en samordning med projekt Framtidens Trädgård. De både projekten såg flera beröringspunkter och möjlighet till samverkan. Tujagårdens ålderdomshem avböjde medverkan och styrgruppen tog då beslutet att avvakta med ytterligare pilotenhet. Vallby servicehus har även deltagit som pilotenhet under en begränsad period. 3 Projektets metod Allt idéarbete och kartläggning har utgått ifrån verksamheten där boendes behov stått i centrum.varje pilotenhet har skapat egna arbetsgrupper tillsammans med projektledare. Undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, äldrepedagog och enhetstchef har ingått i arbetsgruppen. Sammansättningen i grupperna har varierat mellan de olika piloterna. Projektledare har även medverkat vid ett flertal arbetsplatsträffar på respektive pilotenhet. Metoden att i hög grad involvera den personal som jobbar närmast de boende är framför allt viktig för personer med demenssjukdom. Sjukdomen kan för den enskilde sätta gränser i möjligheten att vara delaktig i alla steg kring kartläggning av behov.
4 4 (12) Personalen som arbetar närmast individen blir då den som ser och kan beskriva behov. 4 Utformning av arbetssätt och metod 4.1 Utbildning för personal Under projektåret har gedigna utbildningsinsatser genomförts. Syftet med utbildningsinsatserna har varit allt ifrån att inspirera till att forma metoder och lära sig att hantera tekniken. För att förändra sina metoder och arbetssätt behöver verksamheterna få tid för utbildning och inspiration. 4.2 Metodutveckling öppet boende för ökad trygghet, delaktighet och aktivering Att införa ny teknik innebär framförallt en metodförändring, att förändra arbetssätt. Fastighetens utformning har bidragit till att befästa en begränsande miljö och ett instängt arbetssätt vilket pga av stängda dörrar gett ett fokus på ensamarbete och ett begränsande arbetssätt. Verksamheten har öppnats upp och tekniken har varit ett stöd i det arbetet men framförallt har det handlat om ett förändrat arbetssätt för personalen. De öppna dörrarna har för personalen inneburit att de utvecklat sitt teamarbete som inte bara gynnat de boende utan även påverkat personalens arbetsmiljö positivt. Verksamheten beskriver en ökad arbetsglädje för personalen, att känslan av att ensamarbete och sjukfrånvaron minskat. Dessa positiva effekter bör mer djupgående följas under Nattpersonal har lyft att nattoro hos boende kan vara relaterat till ljus och ljud som stör. Exempel kan vara olika larm som låter från boendets trygghetslarm, dörrar som öppnas och stängs vid olika tillsynsbesök utförda av personal samt ljud och ljus från arbetsuppgifter så som städning och tvätt. Hur kan ny teknik och förändrade arbetsmetoder förbättra situationen på natten? Projektet behöver under 2015 fördjupade kunskaper kring detta. 4.3 Västerås modellen Erfarenheter utifrån att prova ny trygghetsskapande teknik/trygghetlarm tydliggör vikten av att tillsyn alltid ska utgå ifrån den enskildes individuella behov. De förväntade vinsterna/förväntade effekterna för den enskilde ska lyftas fram. Tex vad blir vinsten för personen att alltid ha med sig en personal vid promenader? Vad blir vinsten att ge stöd med trygghetsskapande teknik? Vårdteamet på boendet, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, kontaktman och boende utifrån sin förmåga, är de som bör bedöma risker, aktivitetsförmåga, behov och åtgärd. Processen ska dokumenteras och följas upp regelbundet. Utifrån projektets erfarenheter har Västeråsmodellen, en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg formats. (Diarienr: 2014/427-ÄN) Syftet är att på bästa sätt använda ny trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg med utgångspunkt i de rättsliga förutsättningarna och med fokus på att säkerställa individens rätt till god vård och omsorg. Modellen ska säkerställa att införandet och
5 5 (12) användningen i verksamheten sker på ett sådant sätt att god kvalitet kan bibehållas och utvecklas, att individens rätt till trygghet och skydd för integriteten säkerställs och att varje åtgärd och insats utgår ifrån individens behov. 4.4 Anhörigas delaktighet Anhöriga har en unik kompetens och erfarenhet. I arbete med att forma nya arbetsmodeller bör anhöriga därför involveras. Dialog med anhöriga har skett vid anhörigmöten på två av pilotenheterna samt vid spontana direktmöten i vardagen. Anhöriga har varit positiva till metodutvecklingen kring införandet av ny trygghetsskapande teknik samt teknik för aktivering och stimulans. Ett mindre antal anhöriga har uttryckt oro om ett ökat teknikinförande skulle innebär neddragningar på personal. Ett tydligt önskemål som framförts från anhöriga har varit att få nya och ökade möjligheter till delaktighet i sin närståendes vardag. 4.5 Miljöanpassning som viktig del i metodförändring På Klockarkärlekens gruppboende och Tre Små hus gruppboende har miljöanpassningar som understödjer aktivitets och delaktighetsförmågan genomförts. Viktiga frågor har varit hur miljön kan möjliggöra bättre rumslig orientering och igenkänning. När ett boende ska minska befintliga begränsningsåtgärder, hur ska då boendemiljön ge stöd till personen att självständigt kunna orientera sig? Åtgärder som provats är bla färgsättning för att underlätta orientering och igenkänning, utforma av olika tydliga skyltar som underlättar orientering samt genom färgsignaler kunna öka uppmärksamhet. Åtgärderna som gjorts visar positiva effekter. Tex att dörrar som inte behöver dra till sig uppmärksamheten kamouflerats. En entrédörr gjordes mer diffus genom förändrad kontrastfärg och frostning av glas. Den frostade entrédörren var mycket effektiv då få boende visat intresse för att gå ut genom entrédörren på egen hand. Frostning av entrédörrarna upplevs även bidra till ökad trygghet och integritet för både boende och personal. Nattpersonal beskriver att det tidigare har förekommit att personer utifrån stått och tittat in under kvällar och nätter. Detta är inte längre ett problem. På avdelning där lägenhetsdörrar markerats med kontrastfärg beskriver personalen att det är lättare att ge de boende muntlig guidning. Ett exempel är när personen inte hittar tillbaka till sin lägenhet från det gemensamma köket. Gå till den röda dörren upplevs som lättare att förstå av de boende än Gå till den första dörren på vänster sida. Detta skapar en större trygghet för den boende och mindre missförstånd i kommunikationen. 4.6 Verksamhetsanpassning av befintlig teknik Det uppmärksammades att den befintliga tekniken på Klockarkärleken behövde anpassas till verksamhetens behov. Ljud från de automatiska dörröppnarna har bla bidragit till att störa och trigga de boende till ökad oro. På dagtid har uppmärksamheten dragits mot dörrarna när dessa öppnats vilket sedan skapat frustration när dörren åter stängts framför personen. Nattetid har personal reflekterat kring hur ljudet från dessa dörrar även kan påverka de boendes nattsömn.
6 6 (12) För att minska den störande ljudbilden gjordes en verksamhetsanpassning. Personalen kan nu öppna dörrarna ljudlöst med låstagg. Dörrarna kan utifrån de boende behov även sättas i helt öppet läge med hjälp av en väggfast magnet. Under projektet har enheten använt gammalt och nytt larmsystemet parallellt. Då återupprepade dörrlarm varit en stor bekymmer i den störande ljudbilden för både boende och personal togs generella dörrlarm bort. Resultatet har blivit en lugnare boendemiljö och att personalen upplever minskad frustration hos de boende 5 Trygghet, aktivering och kommunikation med stöd av välfärdsteknologi Den boendes behov har under hela projektet stått i centrum. Boende på de olika pilotenheterna har tillsammans med personal involverats att prova olika typer av välfärdsteknologi i reella, vardagliga situationer. Framför allt för att forma förändrade arbetssätt och metoder men också för att förstå vilken teknik vi kan använda som blir ett stöd för individen och möjliggör de förändrade arbetssätten. Dels för att projektet ska få erfarenhet om vilken teknik som kan användas men också för att forma förändrade arbetssätt och metoder för användning. 5.1 Öka trygghet och minska begränsningsåtgärder med stöd av teknik På Klockarkärlekens gruppboende har ny trygghetsskapande teknik provats. Fokus har varit att med stöd av ny teknik och åtgärder i boendemiljö se om begränsande åtgärder kan minskas eller helt tas bort. Med begränsande åtgärder menas i detta sammanhang bla generellt låsta avdelningsdörrar där dörrar är utrustade med kodlås eller låstaggsystem som försvårar för de boende att ta sig ut. Det befintliga trygghetslarmet har inte varit anpassat utifrån de boendes eller verksamhetens behov. Möjligheten att påkalla hjälp har varit begränsad till lägenheten. Det rörelselarm som använts har inte kunna anpassas efter individens behov. De boende har inte getts möjlighet att använda bärbar larmklocka vilket gjort att larm från gemensamma utrymmen så som kök och vardagsrum inte varit möjligt. Ingen larmmöjlighet från den närliggande utomhusmiljö tex trädgården har funnits. Larmsystemet har genererat mycket störande ljud då alla larm har hörts i hela fastigheten. Personalen har inte haft tillgång till en portabel larmmottagare då larm har visats på ett flertal displayer i byggnaden. Blinkande från displayerna har påverkat de boende negativt. Under projektet har därför ny trygghetsskapande teknik provats. Med det nya tekniken ges de boende möjlighet att påkalla hjälp i hela fastigheten samt från den närliggande utomhusmiljön. Varje boende erbjuds en bärbar larmklocka. Personalen tar emot larm i portabel larmmottagare vilket lett till att störande ljud kraftigt har reducerats. Larmkedjor dvs vem som ska ta emot larm styrs utifrån verksamhetens behov. Teknik för tillsyn med digitalt stöd dvs rörelsesensorer för användning i lägenhet kan anpassas efter individen.verksamhetens nya erfarenheter att arbeta med ny trygghetsskapande teknik är mycket positiv. Begränsande åtgärder i den fysiska boendemiljön har minskat och de boendes integritet och rörelsefrihet kan bibehållas.
7 7 (12) Öka tryggheten vid utomhusvistelse Ett larm med GPS-funktion fungerar utanför bostaden och används av personer som behöver kunna nås eller hittas. Larmet gör det även möjligt för personen att själv kunna påkalla hjälp. GPS larm har under projektet provats i mindre omfattning på Klockarkärlekens och Tre Små Hus gruppboende. Det har från flera äldreboenden framkommit behov av att få använda denna typ av larm. Flera verksamheter anser att GPS larm kan ge de boende nya möjligheter till självständiga aktiviteter och ge bibehållen integritet. Ett larm som kan användas utomhus kan ge en ökad trygghet och personen ges en känsla att vara mindre begränsad. Ett GPS larm skulle kunna bidra till att begränsande åtgärder i boendemiljön minskas eller helt kan tas bort då det möjliggörs att boende kan få röra sig fritt Sedan hösten 2013 kan GPS larm förskrivas via Hjälpmedelscentrum till personer i ordinärt boende. Ett kriterium är närstående som ansvarar för larmmottagning. Anvariga förskrivare är arbetsterapeut, sjuksköterska och fysioterapeut. Under projekttiden har det inte varit möjligt att förskriva GPS larm till en person boende på ett särskilt boende. Utifrån de erfarenheter som samlats i projektet kunde Västerås Stad påvisa behov av GPS larm även för personer boende på ett särskilt boende. From 1 januari 2015 är det nu möjligt att som boende på särskilt boende få ett GPSlarm förskrivet. Anvariga förskrivare är arbetsterapeut, sjuksköterska och fysioterapeut. Ett kriterium är att boendet ansvarar för larmmottagning.hjälpmedelscentrum planerar under 2015 utökad förskrivarutbildning för de kommunala förskrivarna Trygghet och ökad aktivering vid risk för fall Att äldre drabbas av fallolycker är idag ett välkänt problem. Detta gäller även personer som bor på ett äldreboende. De trygghetslarm som i nuläget används på Västerås Stads äldreboenden möjliggör inga automatiskalarm vid ett fall tex inne i lägenhet. Personal beskriver att ett återkommande problem är att personen som fallit inte kunnat använda sig av befintligt trygghetslarm. Då finns en risk att personen kan bli liggande utan hjälp vilket innebär större risk för följdskador och komplikationer. Boende och personal på Vallby servicehus och Gideonsbergs servicehus deltog vid en visning tillsammans med teknikleverantör som visade ett automatiskt fallsensorlarm. Totalt deltog ca 35 personer. Då både boende och personal var positiva beslutades att genomföra en testperiod tillsamman med några frivilliga boende. Under senhösten 2014 genomfördes en 8 veckors lång testperiod av den kroppsburna fallsensorn på Vallby servicehus. Gideonsbergs servicehus avstod pga förändrad situation för testpersonerna. Tre personer deltog och var aktiva under utvärderingsprocessen tillsammans med personal i verksamheten. Deltagarna hade alla tidigare fallit och bedömdes ha risk för nytt fall. Fallsensorn placerades på överkroppen med hjälp av en tunn plastfilm och reagerade automatiskt för fall när överkroppen böjdes framåt. Larm gick till personalens portabla larmmottagare, som också kunde prata med den boende via fallsensorn om bäraren av fallsensorn var i lägenheten. Räckvidden för sensorn var i stora delar av fastigheten och vissa delar av den närliggande trädgården.
8 8 (12) Erfarenheterna visade att det inledningsvis fungerar bra för deltagarna att bära kroppsensorn dygnet runt. Inget obehag eller smärta upplevdes. Larm genererades som beskrivet när överkroppen böjdes framåt men inte vid fall av mjukare karraktär så som när en person gled rakt ner. Detta upplevdes av verksamhetens som en brist. Efter 5-7 veckors använding uppvisade alla tre deltagarna någon typ av hudpåverken: klåda eller tryckmärken där sensorn var eller hade varit placerad. Hudpåverkan i kombination med att larm för mjukt fall inte genererades gjorde att projektet valde att avsluta testperioden. 5.2 Aktivering med stöd av välfärdsteknologi Ökad aktivering och delaktighet Surfplatta har används för aktivitet individuellt och i grupp. På pilotenheten för yngrepersoner med demenssjukdom har surfplattan fått en central funktion vid aktivering där den används fler gånger per dag, både tillsammans med personal och på egen hand av de boende. Metoden att använda surfplatta för aktivering har gjorts på Tre små hus, Klockarkärleken och Parkgården. Både boende och gäster på dagverksamhet har involverats. Att ha tillgång till musik som enkelt kunde plockas fram utifrån personens önskemål visade sig vara mycket positivt. Med stöd av musik väcks minnen och goda samtal stimulerades. Förutom musik har surfplattan används till att spela olika spel och frågesporter lösa korsord läsa tidningar titta på filmklipp från You Tube och SVT play använda olika appar googla efter bilder googla efter ord Erfarenheterna visar att användning av surfplatta innebär många nya möjligheter till aktivering. Hög ålder är ingen begränsing för att lära sig använda ny teknik! Personer som passerat 85 + kan med rätt stöd lära sig att använda en surfplatta. Att kunna låna utrustning och prova sig fram är en framgångsfaktor för att locka och väcka den äldres nyfikenhet Ny möjlighet till reminicens och aktivitet jdome BikeAround är en typ av motionscykel som kopplas ihop med Googlemaps. jdomen ger en virtuell möjlighet att få besöka olika välkända platser och adresser. Personen sitter på en stol eller i rullstol och kan utifrån sin egen förmåga få trampa på pedaler och hålla händerna på ett styre. Bild visas på en stor rundad skärm framför personen. Tillsammans med personal eller anhörig kan man färdas på bekanta vägar och gator, titta på välkända byggnader och vägskyltar. jdome har provats på pilotenheterna Klockarkärleken och Tre Små Hus, verksamheter för personer med demenssjukdom. Även dagverksamheterna har involverats. Erfarenheterna från att använda jdome var mycket positivt. Användningen lockade till skratt både för boende, gäster på dagverksamhet och personal. Det gav personalen ett helt nytt verktyg att skapa goda samtal med de boende och ny möjlighet till
9 9 (12) reminiscens dvs hågkomst av minnen. Deltagare med svårigheter att uttrycka sig visade tydlig igenkänning genom att försöka få fram ord och genom att peka på tex vägskyltar med bekanta ortsnamn. Personalen beskrev att den positiva effekten satt i flera timmar efter avslutat aktivering. Gäster från dagverksamheten kunde återberätta när det kommit tillbaka till hemmet att idag har jag varit hemma i Där anhöriga bjöds in mottogs det positivt och gav nya möjligheten att uppleva gemensamma minnen. Projektet kommer att hyra jdome BikeAround tom oktober 2015 med syfte att fortsätta att inspirera verksamheterna att använda ny teknik för aktivering. Därefter får utförarna ta beslut om fortsatt använding Fysisk aktivering med virtuell teknik Under hösten 2014 genomfördes på Parkgården en testperiod att använda teknik för fysik aktivering och träning, ett internetbaserat träningsprogram utformades utifrån det individuella behovet. Programmet visades på en TV skärm som även utrustats med rörelsekännare vilket möjliggjorde för personen att få direktåterkoppling hur rörelsen utförts. Ansvarig personal kunde följa utförandet på distans. Under testperioden på Parkgården var utrustningen på verksamhetens dagverksamhet. Enhetens fysioterapeut och arbetsterapeut ansvarade för genomförandet. Fem personer boende på Parkgården deltog. Träningen genomfördes tillsammans med fysioterapeut då ingen av deltagarna hade förmåga att träna på egen hand. Initialt planerades att undersköterskor skulle involveras för att öka antal tillfällen för träning. Detta genomfördes inte vilket ledde till att träningsdagarna blev begränsade till de tillfällen fysioterapeuten kunde medverka. Erfarenheter från testperioden var att både boende och fysioterapeut upplevde att det var mycket roligt och stimulerande att träna med stöd av det virtuella systemet. Trots ett litet antal deltagare såg fysioterapeuten att virtuell träning skulle kunna fylla en stor och viktig funktion i ett förebyggande arbete för att främja fysisk aktivitet hos äldre. Förslag på placering skulle kunna vara på en mötesplats för äldre där även personer från ordinärt boende skulle kunna delta. Då målgruppen äldre boende på ett särskilt boende är en skör målgrupp, ofta multisjuka, uttryckte fysioterapeuten viss tvekan kring att självständig träning skulle vara möjlig för den målgruppen med stöd av aktuellt system. Utifrån gjorda erfarenheter samt höga kostnader för utrustning och licensavgifter beslutades att under projektår 2015 inte gå vidare med den provade tekniken Ökad aktivering och stimulans med trygghetsskapande teknik Användande av ny trygghetskapande teknik på Klockarkärlekens gruppboende visar tydligt att den nya tekniken i kombination med verksamhetens metodutveckling och miljöförändringar påverkar möjligheten till ökad aktivering och stimulans. De öppna dörrarna har gjort att rörelseytan inte längre starkt begränsas till den egna avdelningen och att tekniken ger stöd till boende att utifrån sin egen förmåga klara sig mer självständigt. Tex ges nya möjligheter att förflytta sig självständigt inom hela boendet och i närliggande utomhusmiljö. Det har lett till att boendes möjlighet att ta spontanta nya sociala kontakter har ökat markant.
10 10 (12) 5.3 Förbättrad kommunikation med stöd av teknik Anhörigstöd Erfarenheter visar att använding av surfplatta ger nya möjligheter att kommunicera med anhöriga. Med rätt stöd kan personer med hög ålder bli självständiga teknikanvändare. Genom sociala medier, i detta fall Facebook, och kan kontakten ökas med familjemedlemmar och vänner. Speciellt ger det fördjupad kontakt med tex barnbarn som bor i andra delar av Sverige och världen. Att med hjälp av kunna ta emot bilder från familjens olika aktiviteter ökar kommunikationen samt känslan av närhet och delaktighet. För personer med nedsatt minne tex på grund av demenssjukdom ger surfplattan nya möjligheter till kommunikation med anhöriga. Genom de ökade möjligheter att fotografera vid aktiviteter under dagen kan anhörigas delaktighet öka. Samtal mellan personen och anhörig underlättas genom bildstödet. Detta gäller även mellan personen och personal. På Parkgården har verksamheten med stöd av projektet påbörjat arbetet med en Facebook sida. Enheten såg behov av att hitta nya vägar att involvera och kommunicera med anhöriga. Man ville också få möjlighet att sprida en mer positiv bild av äldreomsorgen rent generellt. Efter erfarenhetsutbyte med Hagalidsgården kring deras arbete med Facebook, framkom att anhörigas förtroende snabbt kan förbättras. Just Facebook har gett anhöriga mer insyn i verksamheten vilket haft positiv påverkan. Återkopplingen från boende och anhöriga på Parkgården är positiva. Verksamheten ser behov av att jobba vidare med metodutveckling och att fortsätta involvera boende och anhöriga. Viktiga frågor kring metoden är medgivande vid fotografering, vad är lämpliga bilder, vilken information är lämplig att lägga ut Kommunikationsstöd Genom att använda internet och söka efter bilder och ord kan surfplattan även ha en betydande funktion att stötta i den dagliga kommunikationen tex för boende med annat modersmål än svenska. Att snabbt kunna söka efter ett ord som personen inte själv kan få fram minskar frustrationen och ger en förbättrad kommunikation. 6 Övriga frågor som projektet har arbetat med under första projektåret Synliggjort behov av ökat samarbete mellan Sociala nämndernas förvaltning, IT och Fastighetskontoret vid införande av ny trygghetskapande teknik på särskilt boende bla kring IT frågor. På uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning arbetet med frågor rörande trygghetslarm tillsammans med Fastighetskontoret. Medverkat vid val av verksamhetsanpassad teknik för Hälleborgs äldreboende. Medverkat vid introduktionsutbildning för personal på Hälleborgs äldreboende.
11 11 (12) 7 Utvecklingsområden för att individens och verksamhetens behov ska styra fastighetens utformning och funktion 7.1 Verksamhetsstyrda åtgärder behövs vid renovering av fastigheter där vård och omsorg bedrivs Under projektåret 2014 genomfördes renovering på Klockarkärlekens gruppboende. Projektet uppmärksammade då att inga tydliga anvisningar om verksamhetsstyrd utforming av boendemiljön getts till fastighetsägare vilken ansvarade för åtgärderna. Det finns idag svensk forskning och kliniska studier som tydligt påvisar att den fysiska vårdmiljön har stor betydelse för välbefinnande och dagliga livets aktiviteter. Även i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010) betonas vikten av en god boende- och vårdmiljö som stöd för stimulans, meningsfullhet, social gemenskap och trygghet. Den fysiska miljöns utformning kan bla stödja den demenssjuke personens förmåga att orientera sig i sin omgivning och motverka oro och vandringsbeteende. Att utföra verksamhetsstyrda åtgärder vid renovering och utformning av fastigheter innebär att: - Verksamheter utformas efter dokumenterad kunskap och forskning - Fastighetens utformning utgår från verksamhetens behov. 7.2 Övergripande strategier behövs vid införande av trygghetsskapande teknik på äldreboende Fastighetskontoret har tidigare hanterat alla frågor som rör trygghetslarm på äldreboende. Västerås Stads IT avdelning har inte varit delaktig. I flertalet av de fastigheter som hyrs är fastighetsägaren ansvariga för trygghetslarmet. Fastighetskontoret beskriver svårigheter kring fastighetsägarnas bristande intresse och kunskap om trygghetslarm. Västerås Stad står nu inför ett paradigmskifte där trygghetslarm går från att vara en del av en fastighet till att bli ett viktigt verksamhetsystem. Den nya trygghetsskapande tekniken kan öka den boendes möjlighet till aktivitet och känsla av integritet men också möjliggöra att nya arbetsmetoder kan utvecklas av verksamheten. Individens och verksamhetens behov måste vara styrande vid införande av ny trygghetsskapande teknik. Det krävs nya samarbetsformer/arbetsmetoder för att möjliggöra att trygghetsskapnade teknik utgår ifrån individen och verksamhetens behov. Under 2015 behöver former för samverkan inom staden förändras för att underlätta breddinförande och fortsatt utveckling med välfärdsteknologi på äldreboende. - Fastighetskontoret och IT måste samverka vid införande av trygghetlarm för att fullt ut använda befintlig infrastruktur. - SNF måste vara direktinvolverade vid införande av trygghetslarm tillsammans med fastighetskontoret så att individens och verksamhetens behov styr val av teknik. - De trådlösa nätverken som Äldrenämnden valt att satsa på ska användas för trygghetsskapande teknik. Detta för att vara kostnadseffektiva och använda befintlig infrastruktur.
12 12 (12) 8 Diskussion/slutsats Att införa ny teknik på våra äldreboenden kan verkligen skapa nya möjligheter för individerna som bor där. För att möjliggöra detta måste synsättet förändras när det gäller teknikanvändning inom äldrevården. Hittills har teknik ffa används som en del av arbetet med skydds- och begränsningsåtgärder för att tex förebygga fall. Fokuset måste nu flyttas till att ny teknik stärker individens integritet, delaktighet och aktivitetsförmåga. Att stärka verksamheterna i det nya synsättet ska göras genom att Västeråsmodellen breddinförs. Använding av ny teknik innebär en metodförändring med nya möjligheter för verksamheterna att förändra och förnya sina arbetsmetoder. Ny teknik ger ökade möjligheter att minska begränsingsåtgärder i boendemiljön och nya möjligheter att få personal att vara på rätt plats vid rätt tid. Ökad använding av trygghetsskapande teknik under natten kan frigöra personal från tex rutinmässiga tillsynsbesök som inte utgår ifrån individens behov. Natttillsyn med stöd av trygghetsskapande teknik har för personer i ordinärt boende visat sig ge ökade möjligheter till ostörd och trygg nattsömn. En förutsättning för att individen ska ges dessa möjligheter är att teknik som installeras på äldreboenden är verksamhetsstyrd dvs utformad utifrån verksamhetens behov. Teknik, som i detta fall trygghetslarm, har hittills köpts in utifrån tekniska krav, inte i hög grad utifrån ett verksamhetsperspektiv. Den nya tekniken måste erbjuda möjlighet till anpassning efter individens unika behov, inte att individens behov ska begränsas av generell teknik. Västerås Stad måste skapa nya förutsättningar och samarbetsformer för att ställa verksamhetskraven i centrum inför kommande upphandling av trygghetsskapande teknik. Ska Västerås i framtiden ha fastighetsstyrda verksamheter eller verksamhetsanpassade fastigheter? Utifrån projektets erfarenhet ses ett tydligt behov av att fastigheter där vård och omsorg bedrivs i större omfattning måste utformas efter verksamhetens behov. Att utföra åtgärder i form av om- och nybyggnationer som inte är verksamhetsanpassade leder till fördyrande kostnader och att verksamheten hindras i sina möjligheter att utforma nya arbetsmetoder. För att möjliggöra verksamhetsanpassade fastigheter för vård och omsorg måste Fastighetskontoret och fastighetsägare få ökad kunskap inom området och Västerås stad bli tydligare kravställare mot fastighetsägare.
Kan anva ndning av va lfa rdsteknologi och a tga rder i boendemiljo minska begra nsningsa tga rder? En rapport fra n fo rso ksverksamhet i Va stera s
Kan anva ndning av va lfa rdsteknologi och a tga rder i boendemiljo minska begra nsningsa tga rder? En rapport fra n fo rso ksverksamhet i Va stera s Uppdrag till Va stera s Stad inom ramen fo r regeringsuppdrag
Läs merAtt vända intresset bort från dörrarna
Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/181-ÄN-751 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-12 Dnr: 2015/181-ÄN-751 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merEnkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet
Bilaga 6 Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Personalen som deltog i projektet och därmed skulle omfattas av de nya arbetsrutinerna för testpersonerna, var det som arbetar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merSammanfattning & utvärdering av projektet Ipad på äldreboende
Sammanfattning & utvärdering av projektet Ipad på äldreboende Utredare Jenny Järf Dnr Son 2015/356 April 2016 2016-04-19 1 (17) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 3 1.1. Syfte... 4 1.2. Ipadprojektets
Läs merTillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007
1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merVÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information
STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via
Läs merBeskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Läs merBrukarenkät Bostad med särskild service 2015
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent
Läs merÄldreboende i Stockholms län
Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.
Läs merProjekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm
Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Elisabeth Rindom, FoU i Sörmland Carina Forsman Björkman, FoU i Sörmland FoU i Sörmland 2015-11-16 Innehåll Syfte och mål med projektet... 3
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merTjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2015-01-07 Vår referens Emil Svensson Utvecklingssekreterare emil.svensson@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFS-2015-21 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merRutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer
sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder
Läs merFöräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
Läs merÖvergång till digitala trygghetslarm SN-2014/76
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-03-17 SN-2014/76 Socialnämnden Övergång till digitala trygghetslarm SN-2014/76 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merUppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet
RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola
Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merÄldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad
Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merInstruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Äldreomsorg Karlstad 2013-04-12 Verksamhetsutvecklare Reviderad 2013-09-11, 2015-12-21 Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst Bakgrund En genomförandeplan
Läs merTNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016
1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen
Läs merTekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24
2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs merFör brukarna i tiden
DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och
Läs merRiktlinjer äldreomsorg
Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,
Läs merInformation om Torsås kommuns
1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen
Läs merRiktlinjer vid utformning av vård- och omsorgsboende
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer vid utformning av vård- och omsorgsboende ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 144 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef
Läs merBerga vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs mer2. Förslag till övriga frågor. 4. Aktuellt från socialnämnden. 6. Trygghetslarm (Anita Olofsson) 7. Aktuellt från organisationerna, laget runt
Socialnämnden Samrådsgrupp med handikapporganisationerna Datum 7 maj 2014 1. Inledning 2. Förslag till övriga frågor 3. Föregående minnesanteckningar från mötet den 5 februari 2014 4. Aktuellt från socialnämnden
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merRiktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16
Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merSammanställning träff 6
Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merFörslag om beslut att påbörja arbetet med övergång till digitala trygghetslarm samt långsiktig plan för ehälsa
Kjell Monéus 2014-02-13 1 (3) Utvecklingsledare ehälsa 073-950 60 23 Förslag om beslut att påbörja arbetet med övergång till digitala trygghetslarm samt långsiktig plan för ehälsa Bakgrund Som ett led
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merFÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG
FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG VAD ÄR FÖRSTUDIE: MEDBORGAR Jagvillhabostad.nu erhöll under våren 2010 ekonomiska medel från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar för att under ett års tid genomföra en förstudie
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merTrygghetslarm i Osby kommun
Trygghetslarm i Osby kommun Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska varje vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merYttrande med anledning av Länsstyrelsens tillsynsbesök på Serafens äldreboende
Kungsholmens stadsdelsförvaltning ûäçêé=çåü=ñìåâíáçåëüáåçê~çé= = qà åëíéìíä í~åçé ëáç=n=erf=ommrjnmjnm aåê=rmqjqsmjmr Handläggare: Lajla Wikström Tfn: 508 08 101 Kungsholmens stadsdelsnämnd sammanträde
Läs merKvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun Varbergs kommun har, som en av sina målsättningar, att vara en bra kommun att åldras i. Som en del i detta inför socialnämnden
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer
Läs merRiktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen
Datum 2007-05-01 1 (9) Fastställda av KS 2005-12-05 287 Reviderade av ÄON 2006-11-07 Dnr ÄON 06/236-730 Reviderade av ÄON 2007-01-18 Dnr ÄON 06-259-750 Socialförvaltningen Bernt Lundqvist Riktlinjer för
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs merför äldre i Karlskrona
Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merFördjupad uppföljning av Vilhelms gård SN-2014/306
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Malin Eriksson Datum SN-2014/306 Strategiskt ledningsstöd 2015-09-04 Socialnämnden Fördjupad uppföljning av Vilhelms gård SN-2014/306 Förslag till
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun
ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av insatser enligt Socialtjänstlagen - Ordinärt boende
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen - Ordinärt boende Gäller fr o m 2011-09-01 KVALITETSKRAV FÖR UTFÖRARE AV INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN - ORDINÄRT BOENDE Lagstiftning
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merDigitalisering skapar nya möjligheter inom vård och omsorg. Ulrika Stefansson
Digitalisering skapar nya möjligheter inom vård och omsorg Ulrika Stefansson Teknik i vård och omsorg? Du har öppnat en ny värld för mig! Tillsammans med de som berörs Tillsyn utifrån individens behov?
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merTryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand
Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Sammanfattning Alvesta kommun testar digital tillsyn vid ett av sina äldreboenden. I lösningen ingår kameror och sensorer för att titta
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merVad tycker du om din hemtjänst?
UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merPROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)
Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merPedagogiska skolgårdar
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-25 Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn-
Läs merKvalitetsindikatorer för skyddade boenden
2013-11-26 Dnr 5.4-36680/2011 1(12) Avdelningen för utvärdering och analys Dick Lindberg Kvalitetsindikatorer för skyddade boenden Socialstyrelsen definierar skyddat boende på följande sätt: (inom socialtjänsten)
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merNy teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden
Ny teknik - en del av den meningsfulla dagen på särskilda boenden Projektperiod 2013-11-01 2014-10-15 Bodil Evertsson Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 1 Målsättning... 2 Upplägg av försöksverksamheten...
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs mer