SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

Transkript

1 HSL rutiner Datum: 8: SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll

2 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL rutiner Datum: 8: Rutiner angående skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder för patienter inom kommunal hälso- och sjukvård Rutinerna grundar sig på: SFS 1982:763 Hälso och sjukvårdslagen SFS 1962:700 Brottsbalken SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2005:12 God vård-om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 2/2010. Socialstyrelsen Föreskrift om tvångs- och skyddsåtgärder upphävda. Frågor och svar Svenskt Demens Centrum (2010). För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom2010- stöd för styrning och ledning. Alzheimer Europa. Allmänt Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980: 87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad att gälla. De kommer inte att ersättas med nya. Beslutet att upphäva SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17 innebär att rutiner som kommuner och enskilda verksamheter har fastställt med dessa föreskrifter och allmänna råd som grund inte längre kommer att ha det stödet. Detsamma gäller också för individuella beslut i den mån dessa fattas med stöd av nu nämnda föreskrifter och allmänna råd och som fortfarande tillämpas. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och socialtjänstlagen, SoL, bygger på frivillighet och insatserna ska utformas utifrån den enskildes individuella behov och förutsättningar. Vårdgivaren, socialnämnden och respektive huvudman för en enskild verksamhet har ansvar för att vård och omsorg är av god kvalitet. De ska bl.a. se till att verksamheten har tillräcklig bemanning, att personalen har rätt kompetens för de arbetsuppgifter de ska utföra och att verksamheten bedrivs i lämpliga lokaler. Rutiner som gäller inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste ha stöd i gällande författningar. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att de rutiner som finns har ett sådant författningsstöd. Av socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården följer att det ska finnas rutiner för riskhantering i verksamheten. Det innebär att inför förändringar är det viktigt att göra en riskanalys. För att påvisa de bakomliggande orsakerna till risker skall en systematisk kartläggning och analys av befintlig verksamhet göras. Baserat på denna skall sedan åtgärder sättas in för att minimera riskerna. 1

3 Nödrätten Samtycke Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande i Regeringsformen. Undantag kan endast föreskrivas i lag, som t.ex. LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård. I brottsbalken finns bestämmelser om ansvarsfrihet för handlingar som företagits i nödvärn eller nöd, den s.k. nödrätten. Nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden utan tillämpas endast i undantagsfall då det finns en verklig allvarlig och överhängande fara för liv eller hälsa. Insatser enligt HSL och SOL bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får således inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall och med regelbunden uppföljning. Ett tidigare givet samtycke kan den enskilde när som helst återkalla. Det finns olika typer av samtycken, de vanligaste är: Uttryckligt samtycke Med ett sådant samtycke menas att man aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. Konkludent samtycke Innebär att den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han eller hon samtycker, t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Kraven på samtyckets art bör ställas högre om åtgärden är av särskilt ingripande natur. Exempelvis åtgärder som bälte eller inlåsning. Anhöriga eller närstående har inte några rättsliga befogenheter att agera som ställföreträdare för en vuxen person. God man eller förvaltare kan inte heller samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja eller till användning av tvångsåtgärder. Tvångs- och Skyddsåtgärder Följande indelning kan göras enligt Alzheimer Europa: Mekaniska åtgärder T.ex. Brickbord, bälten, remmar, sänggrindar, för att hindra en person att flytta sig eller från att lämna en bestämd plats. Ett bälte, brickbord eller en sänggrind kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill ha det utan upplever det som obehagligt. Fysiska åtgärder T.ex. låsta dörrar, kodlås. Ytterdörren till en särskild boendeform kan vara låst så som det är brukligt i de flesta människors hem. Det samma gäller till avdelningar eller enheter. Låset måste vara konstruerat så att den enskilde kan låsa upp. Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Att använda allt för komplicerade lås som förhindrar den enskilde att öppna dörren är att betrakta som inlåsning. Om man låser dörren till den enskildes bostad med hans eller hennes samtycke och han eller hon har svårt att ta sig ut själv måste det finnas en planering för hur den enskilde ska kunna få hjälp att ta sig ut dels i normala situationer, dels i en situation som kräver utrymning t.ex. brand. Vidare behöver det finnas en planering för hur personal som ska utföra olika insatser ska kunna komma in. 2

4 Det kan också röra sig om att personalen handgripligen hindrar någon att röra sig samt vissa omvårdnadsinsatser som när den enskilde motsätter sig att vårdpersonalen slänger gammal mat, vägrar att duscha eller byta inkontinenshjälpmedel. Det finns en rad situationer där det kan bli aktuellt att utföra omsorgsåtgärder för den enskildes bästa, trots att han/hon på olika sätt visar att hon inte vill. Rörelselarm T.ex. passagelarm eller skolarm. Ett passagelarm på dörren kan användas för att informera personalen om att en person är på väg att lämna boendet. Passiva larm T.ex. elektroniska tryckdynor (under madrasser eller mattor) Medicinering Att använda sövande eller lugnande mediciner enbart för att påverka eller behandla symptom på rastlöshet eller stört beteende så som det uppfattas av andra, ska ses som en tvångs- eller skyddsåtgärd, d.v.s. medicinen används inte primärt för att behandla rastlöshetens eller beteendets Underliggande orsaker. Gradering av tvångsoch skyddsåtgärder Iaktagelse/rapport Bedömning/Beslut och Beställning Tvångs och skyddsåtgärder kan graderas utifrån hur ingripande de är för den enskilde. 1. Att utan den enskildes samtycke flytta någon till vårdboende. 2. Att låsa in någon som bor i ett vårdboende. 3. Att med t.ex. brickbord eller bälte förhindra att personen kan resa sig upp ur stolen eller rullstolen, eller med sänggrindar hindra personen att komma upp ur sängen. 4. Att kontinuerligt övervaka den enskilde med kamera eller mikrofoner eller liknande teknik. 5. Att mot den enskildes vilja utföra omvårdnadsinsatser t.ex. dusch, munhygien och byte av inkontinenshjälpmedel. 6. Att med larm, dörrlarm, larmmatta eller GPS-liknande teknik kunna följa om den enskilde lämnar rummet/huset och/eller spåra var han/hon är. Hälso- och sjukvård 1. Att utan den enskildes samtycke tillföra läkemedel som har en begränsande effekt, t.ex. lugnande eller dämpande. 2. Att blanda läkemedel i mat eller dryck då man vet att personen annars kommer att vägra att ta den. Den av personalen som anser att en vårdtagare har ett beteende som kan utgöra behov av skyddsåtgärd rapporterar detta till enhetschef och omvårdnadsansvarig sjuksköterska för bedömning. en ansvarar för att teambedömning kring vårdtagarens behov kommer till stånd. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska utreder och kartlägger behovet av skyddsåtgärd med hjälp av checklista(bilaga1) samt övriga team-medlemmars iakttagelser. Vid behov kan enhetens kontaktsjuksköterska på Ljunghaga demenscentrum, eller demenssjuksköterskan, konsulteras i ärendet. Syftet med skyddsåtgärden får aldrig vara att pga. bristande bemanning begränsa eller övervaka den enskilde. Att fatta generella beslut om att ta bort åtgärder som exempelvis larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot HSL:s krav på god vård. 3

5 Rehabenheten ombesörjer beställning av hjälpmedel till Mekaniska åtgärder. Larm och lås beställs av respektive enhet själva. Dokumentation Omvårdnadsansvarig sjuksköterska skall dokumentera anamnes, status och bedömningen som ligger till grund för beslutet om skyddsåtgärd och upprätta en vårdplan under åtgärden Miljö/skadeprevention. Det ska tydligt visa vilken diagnos, indikation, riskanalys, åtgärd, uppföljning och samtycke som föranlett eventuell tvångs- och skyddsåtgärd. en/kontaktpersonen ansvarar för att det i genomförandeplanen hänvisas till sjuksköterskans vårdplan angående aktuell skyddsåtgärd. en ansvarar för att föra en inventeringslista över de individuella och generella skyddsåtgärder som finns på enheten som grund för egenkontroll och redovisning till MAS och socialnämnd (inventeringslista finns i Bilaga 2) Uppföljning Ansvar för tekniska lösningar Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att enligt överenskommelse men minst en gång per månad utvärdera behovet av skyddsåtgärden. en ansvarar för inventering av vilka individuella och generella skyddsåtgärder enheten har, samt egenkontroll av den tekniska apparatur som skyddsåtgärden består av, i maj och november. MAS skall i maj och november, redovisa förvaltningens skyddsåtgärder för socialnämnden. Det är enhetschefens ansvar att rutiner och handhavande för olika tekniska lösningar, som används i frihetsbegränsande syfte, är juridiskt försvarbara och följer gällande föreskrifter och kommunens riktlinjer. Eventuella lås som installeras ska godkännas av brandmyndigheten och MAS. 4

6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL rutiner Datum: 8: Översikt åtgärd /ansvar Åtgärd Mekaniska åtgärder Bedömning/ beställning Sänggrindar /paramed Förebygga fall och Bälte Sele /paramed. Förebygga fall och. Möjliggöra aktivering Brickbord /paramed. Förebygga fall och Fysiska åtgärder Kodlås Avd.chef vård och omsorg// MAS/Brandmyndighet Syfte Uppföljning Egenkontroll Förebygga Rörelselarm Passagelarm Förebygga Skolarm Förebygga Passiva larm Larmmatta/ Tryckdyna Förebygga överenskommelse Avd.chef vård och omsorg// MAS enl. överenskommelse Uppföljning av medicinteknisk produkt 2 ggr/mån

7 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL rutiner Datum: 8 - bilaga Checklista Vid användande av tvångs- och skyddsåtgärder gällande personer med allvarlig kognitiv svikt Gäller vid särskilda situationer när en vårdtagare riskerar att skada sig själv eller någon annan. Checklistan ska säkra att alla andra tänkbara åtgärder är genomförda innan begränsningsåtgärder övervägs. Vilken diagnos, eller funktionshinder har vårdtagaren? Är vårdtagaren utsatt för stor risk att skadas? Förstår vårdtagaren information om den aktuella situationen? Förstår vårdtagaren konsekvenserna med riskbeteendet i den aktuella situationen? Har alla andra lösningar och åtgärder prövats som inte är begränsande? Vad har prövats? Är basala behov tillgodosedda såsom hunger, törst och sömn? Är vårdtagaren smärtpåverkad? Finns det läkemedel som kan påverka vårdtagaren negativt i situationen? Kan det vara något i miljön som påverkar? Samtycker vårdtagaren till den planerade begränsningsåtgärden, och i så fall hur? Vilken åtgärd bedöms bli aktuell samt ge minsta lidande för att minska risken för att vårdtagaren ska skada sig eller någon annan person? Vilka negativa effekter kan åtgärden få för vårdtagaren? Fysiska och psykiska? Är situationen och bedömningen samt åtgärden dokumenterad enligt HSL och/eller SoL? Har tidpunkt för uppföljning och ny bedömning noterats i dokumentationen? Är närstående, god man eller förvaltare informerade? Har enhetschefen informerats? Referens: Svenskt demenscentrum (2010) För vems skull? Om tvångs och skyddsåtgärder i demensvården

8 Sänggrindar Bälte/sele Brickbord Kodlås Låst dörr Passagelarm Skolarm Madrasslarm Larmmatta Övrigt HSL rutiner Datum: Inventering/Egenkontroll På vilken enhet/avdelning finns Skyddsåtgärder som tex kodlås och passagelarm samt vilka vårdtagare har individbedömda åtgärder? en daterar och signerar då den tekniska lösningen är kontrollerad sist. Minst. Maj och november. 8 - bilaga Mekaniska åtgärder Fysiska åtgärder Rörelselarm Passiva larm Enhet/avdelning Vårdtagare Signatur