Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga"

Transkript

1 Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga Rutin för bedömning och åtgärder Fr. o. m den 15 juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Denna rutin är gemensam för Ulricehamn, Svenljunga Marks kommun och Samrehab i Mark och är ett kunskapsunderlag och stöd för hur dessa frågor kan och bör hanteras fram till dess att lag stiftas inom detta område. Sida 1 av 16

2 Innehållsförteckning Del 1 - Rutin Allmänt... 3 Lag... 3 Nödrätt... 3 Varför behövs rutinen?... 3 Samtycke... 4 Behörig att lämna samtycke... 4 Giltighet... 4 Olika typer av samtycke från enskild... 5 Dokumentation... 5 Individuella passiva larm... 5 Generella passiva larm... 6 Bälte och brickbord... 7 Sänggrindar... 7 Låsning/inlåsning... 8 Inlåsning - nödrätt... 9 Person som avvikit från boendeenheten Hur går man tillväga? Sidorna 12-15innehåller bedömningsunderlag/checklistor Bedömningsunderlag Sida 2 av 16

3 Del 1 - Rutin Allmänt Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja begränsa hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser såsom bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Det är heller inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. Den etiska grundståndpunkten måste vara att alla åtgärder ska vidtas för personens bästa. Det handlar om att ge den enskilde bästa möjliga livskvalitet. Av detta följer att man alltid bör sträva efter att undvika tvångs- och skyddsåtgärder och om de behöver tillgripas ska en mindre ingripande åtgärd användas i första hand, se avsnittet gällande gradering av tvångs- och skyddsåtgärder. Ingen skyddsåtgärd får vidtas på grund av för låg bemanning, bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärd skall vara individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering inklusive nytto- och riskanalys. Alternativa åtgärder bör ha provats innan skyddsåtgärder föreslås. Personalen bör erbjudas utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska skyddsåtgärder. Rutinen avser personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning och alla vård- och omsorgsverksamheter som vänder sig till vuxna personer som är 18 år och äldre och alltså inte till barn (0 17 år). Lag Undantag från skyddet mot frihetsberövande eller frihetsbegränsande åtgärder kan endast förskrivas i lag. Exempel på dessa lagar är Lagen (1988:870) om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen (1991:1128) om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) och Smittskyddslagen (2004:168 SmL). Nödrätt Skyddet kan också i undantagsfall hävas genom bestämmelsen om nödrätt (24 kap. 4 BrB). Nödrätt innebär att om det inte går att avleda den enskilde och det är förenat med allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa att t ex gå ut i vinternatten iklädd nattlinne kan personal ingripa mer handgripligt för att förhindra att den enskilde går ut. Nödrätten kan endast användas i akuta situationer och mycket restriktivt. Varför behövs rutinen? Fr. o. m den 15 juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Fysiska begränsnings- och skyddsåtgärder kan vara motiverat t.ex. när en person med kognitiva nedsättningar riskerar att skada sig själv eller någon annan och när personen inte bedöms ha kapacitet att ta in information om riskmoment och inte heller bedöms kunna följa rekommendationer. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Sida 3 av 16

4 Samtycke Ett samtycke från den enskilde kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär också att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Hälso- och sjukvården ska bl.a. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Verksamheten inom socialtjänsten ska bl.a. bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Begreppet samtycke innebär i generell mening ett accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Brukarens samtycke till skyddsåtgärd skall alltid inhämtas vid en ny ordination. En ordination av en skyddsåtgärd skall alltid dokumenteras i journalen av legitimerad personal. Personer med demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömning måste göras i varje enskilt fall och giltighetsvärderas vid varje tillfälle skyddsåtgärden ska användas. Att fatta beslut om åtgärder som exempelvis larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar av behov och utan samtycke strider mot hälso- och sjukvårdlagens krav på god vård. Till exempel kan ett grenbälte vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det som obehagligt. Användandet av sänggrindar kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill ha sänggrinden uppfälld utan upplever det som obehagligt. Enhetschef har alltid ett övergripande ansvar för att bedömning av personens samtycke och åtgärdernas riktighet följer denna rutin och gällande lagstiftning. Behörig att lämna samtycke Samtycke kan endast lämnas av personen själv. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda skyddsåtgärder. Däremot skall närstående/god man alltid informeras om åtgärden. Giltighet Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att: Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket Vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter Samtycket har lämnats frivilligt Samtycket är allvarligt menat Sida 4 av 16

5 Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten för dess avgivande, medför detta inte att samtycket gäller för all framtid. Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke och då kan skyddsåtgärden inte vidtas. Olika typer av samtycke från enskild Inhämtande av samtycke ska alltid föregås av information till den enskilde om vad åtgärden eller åtgärderna avser. Personer med demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Uttryckligt Att den enskilde aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. en jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd Konkludent Den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Presumerat Bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Denna typ av samtycke är inte tillämpbar i frågan om skydds- och begränsningsåtgärder. Dokumentation Beslut om skyddsåtgärd/frihetsinskränkande åtgärd och hur samtycket har inhämtats skall dokumenteras. Dokumentation om beslut och beslutsprocessen ska tillföras personens omvårdnadsjournal och den sociala dokumentationen. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens personal ska kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den vidtagna fysiska skyddsåtgärden. Checklista ska fyllas i och åtgärd skall utvärderas utifrån individens behov och förutsättningar dock minst 2 gånger per år. Checklistan sparas i aktuell journal. Individuella passiva larm Passiva larm får endast användas efter att samtycke har inhämtats/konstaterats. Sida 5 av 16

6 Definition Med passivt larm, utprovat till en enskild individ, menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Exempel på indikationer: Personer med fallrisk Personer som inte själv kan påkalla hjälp Nedsatt kommunikationsförmåga Nedsatt orienteringsförmåga Passiva larm t ex: Dörrlarm Passagelarm Larmmatta Rörelselarm Nödsändare Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs passivt larm? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. När det gäller nödsändare och i vissa fall rörelselarm är det kommunens demenssamordnare som utför riskanalys och beslut, beställning och byten oftast tillsammans med omvårdnads personal, enhetschef och i förekommande fall sjuksköterska. Inom handikappomsorgen är respektiver enhetschef ansvarig, tillsammans med övrig berörd personal för riskanalys och beslut. Beställning eller byte av nödsändare utförs även här av demenssamordnaren i kommunen. Generella passiva larm Definition Generella passagelarm signalerar via ljudsignal eller signal till personalens larmtelefon när någon passerar. Kan användas på dörr till boendeenhet. Dörrlarm På boendeenheter för personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning kan någon form av larm installeras i ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet. Detta är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Ansvarig för bedömning och åtgärd Verksamhetschef i samråd med berörd enhetschef. Sida 6 av 16

7 Bälte och brickbord Bälte och brickbord får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Exempel på indikationer: De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kognitiv förmåga/kommunikationsförmåga Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs bälte eller brickbord? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. Involvera gärna närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen. Viktiga frågor att utreda innan åtgärd: Varför reser sig patienten? - Sittanalys - Smärtanalys - Nutritionsanalys - Eliminationsanalys - Social-/psykisk analys - Aktivitetsanalys - Miljöanalys Läkemedelsanalys - finns läkemedel som påverkar? - Balans - Muskelstyrka - Kognition - Rastlöshet - Vakenhetsgrad - Blodtryck - Trängningar Förskrivning av bälte och brickbord är att anse som personligt hjälpmedel som förskrivs och följs upp av arbetsterapeut enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. OBS! När bälte eller brickbord används ska personal alltid finnas nära tillgänglig och ha tillsyn över den enskilde. Åtgärden innebär också att en plan upprättas för hur den enskilde skall aktiveras. Bälte och brickbord ska endast användas som en skyddsåtgärd. Fastspänning/fixering med bälte/brickbord får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga omständigheter förekomma. Sänggrindar Sänggrind som skyddsåtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Det är viktigt att olika alternativa lösningar diskuteras och prövas, till exempel: Låg säng Övervakning/tillsyn Madrass på golvet Sida 7 av 16

8 Rörelselarm/larmmatta Höftskyddsbyxor Antihalksockor Exempel på indikationer: De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kognitiv förmåga/kommunikationsförmåga Riskanalys och bedömning av behov görs med stöd av checklista. Genomförs tillsammans med omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan Varför behövs sänggrind? Ansvarig för riskanalys är enhetschef med stöd av bedömningar från sjuksköterska samt arbetsterapeut/sjukgymnast i tillämpliga fall. Viktiga frågor att utreda innan åtgärd: Varför behövs sänggrind? - Tidigare fall från säng? - Fysiskt status? - Psykiskt status? Läkemedelspåverkan? - Sedativa - Diuretika - Neuroleptika Finns risk att patienten klättrar över sänggrinden? Förskrivning av sänggrind är att anse som personligt hjälpmedel som förskrivs och följs upp enligt Handbok för förskrivning av hjälpmedel. Låsning/inlåsning Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är förbjuden enligt lag. Lägenhetsdörr i särskilt boende kan vara låst om det sker på den enskildes egen begäran. Inlåsning på närståendes, god mans eller personalens begäran strider mot vår grundlag och får därmed inte förekomma. Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem under förutsättning att de boende själva kan låsa upp. Om den boende inte kan öppna dörren själv ska han eller hon utan dröjsmål få hjälp av personalen att öppna. Om det inte går att avleda den boende så måste personalen följa med. Sida 8 av 16

9 Riskanalys För att underlätta för den enskilde är det av stor vikt att en individuell planering snarast genomförs. Följande faktorer bör beaktas: Har den enskilde fått tillräckligt med information? Varför orolig/rastlös läkemedelspåverkan? Aktivitetsanalys. Analys av sociala vanor Personalens behov av nya kunskaper och kompetensutveckling. Behov av handledning? Finns personalresurser i tillräcklig omfattning? Boendets utrustning Dörrlarm På boendeenheter för personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning kan någon form av larm installeras i ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet. Detta är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Inlåsning - nödrätt Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag. Nödrätt Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet. Om den enskilde utsätter sig för fara för liv eller hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan dennes samtycke handla så att man räddar hans/hennes liv eller hälsa. Exempel Det kan t.ex. gälla om den enskilde är så starkt förvirrad att han eller hon inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa. Det får från fall till fall avgöras om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för personalen att för hindra att den enskilde lämnar bostaden. Låsning Då en person på grund av oro och förvirring inte kan förmås att stanna kvar på boendet och då den olåsta dörren i kombination med övervakning, individuella larm, passagelarm eller andra åtgärder inte bedöms vara tillräckliga, för att undanröja fara för liv och hälsa, gäller följande: Sida 9 av 16

10 Beslut om att låsa dörren till boendeenheten tas av enhetschef eller tjänstgörande sjuksköterska. Om möjligt ska beslutet tas i samråd. Beslutet ska dokumenteras och en plan upprättas för att snarast undanröja låsningen. Samtliga boende och/eller närstående/god man meddelas att enheten är låst och hur länge detta beräknas pågå. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas snarast om beslutet. Person som avvikit från boendeenheten Personal har ingen laglig kvarhållningsrätt eller möjlighet, att med lagstöd, på annat sätt rätt att hindra någon från att lämna bostaden. Situationer kan uppstå där personer med allvarlig kognitiv svikt lämnar boendet utan att någon personal uppmärksammat detta. Personer med allvarlig kognitiv svikt behöver ofta en hög grad av omhändertagande bl.a. för att de inte skall komma till skada om de på egen hand har lämnat sin bostad. Rutin Om någon avvikit från sitt boende och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka skall följande åtgärder göras: Personalen genomsöker omedelbart samtliga lokaler och närmaste omgivningar. Anhöriga underrättas. Enhetschef/verksamhetschef underrättas. Anmälan till polisen. Vid behov kalla in extra personal. Rapport till MAS. Om personen har nödsändare följs specifik rutin för åtgärder. Hur går man tillväga? Den som skall fatta beslut i frågan om skydds- eller begränsningsåtgärd ansvarar för att läsa igenom denna rutin i sin helhet, och för att bedömning görs enligt denna rutin samt att checklistan används. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet begränsningsåtgärd övervägs. Innebär begränsningsåtgärden att ett personligt hjälpmedel förskrivs ansvarar förskrivaren för uppföljning enligt förskrivningsprocessen. Var och en som enligt checklistan är med och bidrar/bedömer individens samtycke skall i sin respektive journal dokumentera både sin egen del i bedömningen och den gemensamma tolkningen av det som framkommer i checklistan. Information ska lämnas, och åsikter om planerade åtgärder bör inhämtas från närstående, god man eller förmyndare. Del 2, Gradering av tvångsåtgärder Nedanstående är hämtat ur rapporten För vems skull Om tvång och skydd i demensvården. Sida 10 av 16

11 1. Att utan samtycke flytta någon till ett särskilt boende. 2. Att låsa in någon som bor i ett särskilt boende. 3. Att med t ex brickbord eller bälte förhindra att personen kan resa sig upp ur stolen eller rullstolen eller med sänggrind hindra personen att komma upp ur sängen. 4. Att kontinuerligt övervaka den enskilde med kamera eller mikrofoner eller liknande teknik. 5. Att mot den enskildes vilja utföra omvårdnadsinsatser som t ex dusch, munhygien och byte av inkontinenshjälpmedel. 6. Att med larm (på t ex dörr eller larmmatta) eller GPS/liknande teknik kunna följa om den enskilde lämnar rummet/huset och/eller spåra var han/hon är. Läkemedelsbehandling: 7. Att utan den enskildes samtycke tillföra läkemedel som har en begränsande effekt, exempelvis läkemedel som är lugnande eller dämpande. 8. Att blanda medicin i mat eller dryck då man vet att personen annars kommer att vägra att ta den. Åtgärderna ovan är graderade efter allvarlighetsgrad där den mest ingripande är när en person, mot sin vilja, flyttas till ett särskilt boende. Som mest allvarliga bedöms åtgärderna 1 5 och som mindre allvarlig åtgärd 6-8. Läkemedelsbehandling kan uppfattas som en begränsningsåtgärd när det gäller att ge lugnande eller dämpande läkemedel i syfte att underlätta vård eller omsorgssituationer eller att blanda läkemedel i mat eller dryck när man vet att personen kommer att göra motstånd mot att ta medicinen. Den ordinerande läkaren måste avgöra vilka läkemedel som är av livsavgörande karaktär och informera närstående/god man Sidorna 12-15innehåller bedömningsunderlag/checklistor Sida 11 av 16

12 Bedömningsunderlag Syftet med denna checklista är följande: 1. Underlag för bedömning om begränsningsåtgärd kan vara rätt åtgärd. 2. Underlag för bedömning av den enskildes samtycke. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet begränsningsåtgärd övervägs. Datum: Klockan: Personnummer: Namn: Bedömare 1, namn: Befattning: Bedömare 2, namn: Befattning: Bedömare 3, namn: Befattning: Bedömare 4, namn: Befattning: Sida 12 av 16

13 Datum för insatt begränsningsåtgärd: Klockan: Utvärdering samt ny bedömning: Klockan: Följande insatser bedöms att patienten har lämnat samtycke till: Övrigt som haft betydelse för bedömning, t.ex. samråd, utlåtanden etc: Sida 13 av 16

14 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har patienten en diagnos som innebär kognitiv nedsättning? Är patienten utsatt för risk att skadas eller riskeras annan person att skadas? Förtydliga hur. Har patienten informerats om skaderisker och eventuella konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå eventuella negativa konsekvenser av sitt beteende? Har patienten svårt att förstå information? Har alla åtgärder som bedömts icke begränsande prövats innan begränsningsåtgärd? Vad har prövats? Förslag till andra åtgärder som bör prövas innan begränsningsåtgärd ordineras? Är basala behov generellt tillgodosedda? Patienten är t.ex: - Mätt och otörstig - Ej övertrött - Ej smärtpåverkad Finns det läkemedel som påverkar patienten negativt? Kan det vara något i miljön som gett upphov till den uppkomna situationen? Sida 14 av 16

15 Checklista, sida 2 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Har något i kommunikationen/bemötande med patienten brustit så att det finns anledning att göra om/göra nytt? Har alla alternativ till begränsningsåtgärd enligt er bedömning uttömts? Samtycker patienten till begränsningsåtgärd i den aktuella situationen? Hur har samtycket inhämtats? Vilken åtgärd bedöms bli aktuell samt ge minsta lidande för att minska risken för patienten att skada sig eller annan person i den aktuella situationen? Bedömer Ni att skydds- eller tvångsåtgärden, efter denna genomgång, är oundviklig för att patienten inte ska skada sig själv eller annan person? Vilka negativa fysiska effekter kan åtgärden få för personen? (nedsatt motorik, balans, muskelstyrka etc.) Är situationen och bedömningen samt föreslagen åtgärd dokumenterad enligt SOL och/alternativt enligt HSL? Har tidpunkt för ny bedömning noterats enligt SOL och/ alternativt enligt HSL? Sida 15 av 16

16 Checklista, sida 3 CHECKLISTA Ja / Nej Förtydligande/Annat svar Är alla införstådda med att bedömning och föreslagen åtgärd endast är tillåten om alla uppgifter i varje punkt är noga övervägd och hela denna checklista är ifylld? Är alla medvetna om att åtgärden måste utvärderas fortlöpande och endast gäller för den aktuella situationen? På vilket sätt säkerställs att samtycke inhämtas eller giltighet värderas vid varje enskild användning av begränsningsåtgärd? På vilket sätt säkerställs att samtycket respekteras? Finns beredskap för alternativ åtgärd och patienten inte samtycker eller vill ändra sitt tidigare samtycke? Är tidpunkt för utvärdering ifylld i checklistans övre del? Har anhörig/ närstående/ god man informerats/ delgivits beslut? Har verksamhetschef, och MAS/MAR informerats/delgivits beslut? Dokumentnamn Förvaringsplats Ansvar Arkiveringstid/gallring Sida 16 av 16

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt

Läs mer

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette

Läs mer

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Omsorgsförvaltningen MAS Anna-Lill Karlsson 2012-09-27 Innehållsförteckning SKYDDSÅTGÄTDER, FRIHETSKRÄNKANDE OCH INTEGRITETSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER...

Läs mer

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutinerna är framtagna av nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodalskommunerna samt Lilla Edet. Rutinen är en gemensam bas

Läs mer

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Utfärdardatum: Utfärdare: Godkänd: Senast reviderad: Reviderad av: Godkänd revidering: 2012-04-17 Jan-Åke Karlsson Utgåva: 1 Ankie Jönsson Giltig

Läs mer

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD... 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin Skydds-och frihetsinskränkande åtgärder Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 17 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Skyddsåtgärder - riktlinje

Skyddsåtgärder - riktlinje Skyddsåtgärder - riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder

Skydds- och begränsningsåtgärder Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem

Läs mer

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad

Läs mer

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg 1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER

Läs mer

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm 2014-05-12 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Framtaget av: Medicinskt ansvarig för rehabilitering vård och omsorgskontoret och sakunnig på vård och omsorgskontoret Riktlinjen har

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer

Läs mer

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-16 SN-2014/261 Socialnämnden Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016 Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Välfärd samhällsservice 2016 Välfärd samhällsservice 2016 Syfte Denna rutins syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder används på rätt sätt. Tvångs och skyddsåtgärder

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer i kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad: Biståndskontoret, Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen,

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159

Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-18 77 Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159 Beslut

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder DATUM UTSKRIFT 2015-06-02 SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården

Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården Datum 2012-05-25 Handläggare Datum Beteckning Socialstyrelsen Dnr. 9.2-23687/2012 Yttrande avseende Härbret/Loftet på Norrgården Socialstyrelsen har begärt in yttrande från socialnämnden med anledning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24 2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2

Läs mer

Innehåll. 1. Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel sid. 3

Innehåll. 1. Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel sid. 3 Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel, Skydds- och frihetsinskränkande åtgärder samt precisering och ansvarsfördelning av förskrivningsrätten för medicintekniska produkter. 2 Innehåll

Läs mer

GPS teknik inom demensvården

GPS teknik inom demensvården ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 108-97/2009 SID 1 (5) 2009-06-30 Handläggare: Ulla Fredriksson, tel. 508 36 216 Birgitta Karlsson, tel. 508 40 610 Till Äldrenämnden 15 september 2009 Svar på skrivelse

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4) Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Kan man vara trygg om natten?

Kan man vara trygg om natten? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Kan man vara trygg om natten? Nattlig tillsyn av särskilda boenden för äldre i Kalmar län Meddelande 2004:15 Utgiven av: Kan man vara trygg om natten? Meddelande 2004:15

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Den 21 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer