Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder"

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: Gäller från och med: Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette Brink, MAS (9) Gäller för: Socialförvaltningen och utförare Referens (regelverk, lag, SOSFS etc): SoL, HSL, PDL, Brottsbalken, SOSFS 2011:9, SOSFS 2008:14, Socialstyrelsens direktiv i meddelandeblad, Tvångs och skyddsåtgärder vid vård och omsorg om vuxna. Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder Lomma kommun Lomma Tel Fax E-post

2 2(9) Innehållsförteckning 1. Allmänt Samtycke Bälte och brickbord Sänggrind som skyddsåtgärd Passiva larm Individuella larm Rörelselarm/passagelarm Nödsändare Generella larm Låsning/inlåsning Alternativ till inlåsning Riskanalys Inlåsning - nödrätt Om någon avvikit... 9

3 3(9) 1. Allmänt Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja beröva hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser typ bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar inlåsning etc. Det är inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. För personer med kognitiv svikt är det viktigt med förståelse för betydelsen av personcentrerad vård, eftersom det minskar behovet av tvångs- och skyddsåtgärder. Teamarbetet är av stor vikt för att ge varje enskild person bästa möjliga livskvalitet utifrån de förutsättningar hon/han har. 2. Samtycke Ett samtycke från vårdtagaren kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2a ska vården och behandlingen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Begreppet samtycke innebär i generell mening accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Samtycke kan endast lämnas av patienten själv. Närstående, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. Uttryckligt samtycke Den enskilde ger ett aktivt samtycke till åtgärd. Samtycket kan vara muntligt eller skriftligt och ska dokumenteras hur det lämnats. Konkludent samtycke Den enskilde agerar på ett sätt så det är underförstått att denne samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Presumerat samtycke Detta bygger på kännedom om att den enskilde skulle samtycka vilket kräver att den som beslutar har en kännedom om vad den enskilde skulle vilja. 3. Bälte och brickbord Huvudregeln är att bälte och brickbord endast får användas efter att samtycke har inhämtats. Riskgrupper: - Svaga och orkeslösa - Patienter som har återkommande fallolyckor - Patienter med yrsel, syn- eller balansrubbningar

4 4(9) - Nedsatt kommunikationsförmåga En riskanalys ska genomföras med stöd från hela omvårdnadsteamet kring patienten. Arbetsterapeut är den som ordinerar med ev. i samråd med patientansvarig läkare. Riskanalysen ska omfatta: - Varför reser sig patienten? - Sittanalys - Smärtanalys - Nutritionsanalys - Eliminationsanalys - Social-/psykisk analys - Aktivitetsanalys - Miljöanalys - Läkemedelsanalys - finns läkemedel som påverkar: - Balans och Muskelstyrka - Kognition - Rastlöshet - Nedsatt vakenhet - Blodtrycksfall - Trängningar Bälte och brickbord är ett individuellt hjälpmedel och förskrivs av arbetsterapeut. Hela beslutsprocessen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Observera! - Säkerhetsbälte eller brickbord ska alltid kontrolleras före användandet. Trasiga eller slitna får ej användas. - Vårdpersonalen ska alltid finnas nära tillgänglig och med tillsyn över patienten. - Fastspänning/fixering med bälte/brickbord får inte ske på ett sådant sätt att det kan vålla skador. - Fastspänning/fixering i säng får under inga förhållanden förekomma! 4. Sänggrind som skyddsåtgärd Huvudregeln är att sänggrind som skyddsåtgärd endast får användas efter att samtycke har inhämtats. All användning av sänggrind som skyddsåtgärd ska föregås av ingående riskanalys. Alternativa åtgärder bör ha provats innan sänggrind som skyddsåtgärd föreslås. Det är viktigt att olika alternativa lösningar diskuteras och eventuellt prövas. Exempel på alternativa lösningar: - Låg säng - Övervakning/tillsyn - Madrass på golvet

5 5(9) - Rörelselarm Riskgrupper: - Svaga och orkeslösa - Patienter som har återkommande fallolyckor - Patienter med yrsel, syn- eller balansrubbningar - Motoriskt oroliga - Nedsatt kommunikationsförmåga - Frekventa toalettbesök Riskanalysen genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet kring patienten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för genomförandet. Riskanalysen ska omfatta: - Varför behövs sänggrind? - Tidigare fall från säng? - Fysiskt status? - Psykiskt status? - Läkemedelspåverkan? - Sedativa - Diuretika - Neuroleptika - Kliver över sänggrind? Hela beslutsprocessen dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Sjuksköterska ansvarar för ordinationen av åtgärd med sänggrind. 5. Passiva larm Med passivt larm menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Huvudregel är att passiva larm endast får användas efter att samtycke har inhämtats. Många som bor i ordinärt boende eller i kommunens särskilda boende har p.g.a. demenssjukdom mycket dålig orienteringsförmåga. Det är i dessa fall svårt för såväl närstående i ordinärt boende som personal i särskilt boende att hålla ständig uppsikt över en person med demenssjukdom. Ett enkelt larm på dörren eller vid sängen gör att man direkt blir uppmärksam på att någon är på väg upp, eller på väg ut i felaktiga eller alltför få kläder. Ett passivt larm kan i många fall vara avgörande för hur länge man som närstående orkar vårda den sjuke hemma i ordinärt boende. Hela beslutsprocessen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. 6. Individuella larm Exempel på individuella larm är rörelselarm, passagelarm och nödsändare. Larmen förskrivs efter beslut av ansvarig sjuksköterska. Beslut föregås av en individuell

6 6(9) bedömning av teamet kring patienten. En handlingsplan ska upprättas för hur och när larmet ska användas. - Rörelselarm- ger larm när någon rör sig i avkänningsområdet - Passagelarm- ger larm när dörrbladet lämnar dörrkarmen. - Nödsändare - är en nödsändare/pejlingssystem som gör det möjligt att snabbt hitta försvunna personer. Riskanalysen genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet kring patienten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för genomförandet. Riskanalysen ska omfatta: - Varför behövs rörelselarm/passagelarm? - Tidigare fall? - Fysiskt status? - Psykiskt status? - Läkemedelspåverkan? - Sedativa - Diuretika - Neuroleptika 6.1 Rörelselarm/passagelarm Sjuksköterska ansvarar för ordinationen av rörelselarm/passagelarm. Som stöd i framtagnade av handlingsplan finns i procapita en mall att använda (den finns under rubriken Ordination hjälpmedel ). Beställning av rörelselarm/passagelarm sker enl. nedan: 1. Sjuksköterska ordinerar rörelselarmet/passagelarmet. 2. Verksamheten skickar en beställning till Fastighetsavdelningen i form av en felanmälan i B4. Orsaken till behovet ska anges (ex. ny ordination, utslitet rörelselarm). Om det finns ett rörelselarm/passagelarm som annan patient inte längre använder, ska detta användas i första hand. 3. Fastighetsavdelningen beställer. 4. Det får finnas max ett rörelselarm/passagelarm i reserv på varje särskilt boende. 6.2 Nödsändare Nödsändare/pejlingsutrustning anses inte som identitetskränkande eftersom det inte aktiveras förrän personen är anmäld försvunnen och endast polisen kan aktivera det. 1. Kontakta demenssjuksköterska då det skulle kunna vara aktuellt med nödsändare. Här startar diskussionen ang. svårigheten som finns kring kommuninvånaren. Förmågan att fatta beslut kan vara nedsatt hos personer med demenssjukdom och därför ska ställningstagande om samtycke tas enl. rubriken samtycke. 2. Innan en nödsändare placeras på kommuninvånaren ska en riskanalys genomföras i teamet med syfte att belysa eventuella risker och åtgärder.

7 7(9) Närstående ska ges möjlighet att delta i riskanalysen såvida personen inte motsätter sig detta. 3. Demenssjuksköterskan fattar beslut om nödsändare. För patienter med nödsändare ska en handlingsplan upprättas. Handlingsplanen ska innehålla åtgärder då personen är försvunnen som exempelvis: - Sök först i närområde, ev. med beskrivning om var. - Vem ringer polisen? Vid kända SoL/HSL-insatser bör tjänstgörande sjuksköterska ringa. Då patientent inte har några insatser från kommunen bör närstående kontakta polisen. - Anmäl försvinnandet till Polis på tel och be att få tala med vakthavande på LKC (Länskommunikationscentralen). Dra inte ärendet i växeln. - Uppge att personen bär nödsändare. Polisen behöver namn, adress och personnummer på den som bär nödsändaren. När polisen kommer på plats, ge dem så mycket information som möjligt angående vanor, närstående och var ni redan har letat. Icke använda nödsändare ansvarar demenssjuksköterskan för och dessa ska återlämnas till henne. Demenssjuksköterska är även ansvarig att följa upp fortsatt behov av nödsändare ca 1g/månad. Demenssjuksköterska är ansvarig att uppdatera Phoniro vem som bär nödsändaren och är även den som avslutar insatsen. 7. Generella larm Generella passagelarm är larm som signalerar via ljudsignal eller signal till personalens larmtelefon när någon passerar. Larmen kan användas på dörr till boendeenhet. Beslut om generella larm fattas av enhetschef i samråd med demenssjuksköterska och MAS. 8. Låsning/inlåsning Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är i lag förbjuden. Lägenhetsdörr i särskilt boende kan vara låst om det sker på vårdtagarens egen begäran. Verksamheten ansvarar för att en riskanalys genomförs. Inlåsning på närståendes, god mans eller personalens begäran får inte förekomma. Dörr till boendeenhetens ytterdörr kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem under förutsättning att de boende själva kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som förhindrar ex. demenssjuka att öppna dörren och gå ut, är att betrakta som inlåsning. Kodlås ska vara väl synliga. Vill den boende med demenssjukdom bli utsläppt ska detta ske skyndsamt och sällskap ska erbjudas. 8.1 Alternativ till inlåsning Vissa personer, främst personer med demenssjukdom, känner under vissa perioder stor oro och vilsenhet. Det kan få till följd att patienten ex. inte alltid kommer ihåg

8 8(9) var han/hon har sitt nuvarande boende. Ska hem eller till jobbet och vill därför lämna boendet. Av erfarenhet vet vi att denna oro och rastlöshet oftast är övergående och beror i de flesta fall på stora omställningar i livet såsom t.ex. vid inflyttning i särskilt boende eller försämringar i sin sjukdom. Verksamheten är ansvarig att ta fram en handlingsplan då den boende med demenssjukdom utvecklat oro/vandringsbeteende. 8.2 Riskanalys För att underlätta besvären för patienten är det av stor vikt att en teambedömning snarast genomförs. Vid teambedömningen bör om möjligt patient, närstående, läkare, omvårdnadspersonal, demenssjuksköterska och övrig hälso- och sjukvårdspersonal närvara. Ansvarig för enheten kallar. Teambedömningen bör omfatta: - Har patient fått tillräckligt med information - Varför orolig/rastlös läkemedelspåverkan - Social-/aktivitetsanalys - Personalens kunskap - Behov av handledning - Personalresurser - Boendets utrustning Hela beslutsprocessen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen och bör resultera i en handlingsplan. 8.3 Inlåsning - nödrätt Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag härifrån. Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 innebär nämligen att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet. Om brukaren utsätter sig för fara för liv eller hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan det enskildes samtycke handla så att man räddar dennes liv eller hälsa. Det kan t.ex. gälla om den enskilde är så starkt förvirrad att han eller hon inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa. Det får från fall till fall avgöras om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för personalen att förhindra att den enskilde lämnar bostaden. Eftersom personalen vanligen inte har någon laglig kvarhållningsrätt eller på annat sätt rätt att hindra någon från att lämna bostaden kan situationer lätt uppstå där personer med demenssjukdom lämnat boendet utan att någon personal uppmärksammat detta. Personer med demenssjukdom behöver ofta en hög grad av omhändertagande bl.a. för att de inte skall komma till skada om de på egen hand har lämnat sin bostad.

9 8.4 Om någon avvikit Om någon avvikit från sitt boende och inte bedöms vara i stånd att själv ta sig tillbaka ska följande framkomma i en handlingsplan: - Personalen genomsöker omedelbart samtliga lokaler och närmaste omgivning. (Var) - Anhöriga underrättas. (om, i så fall vem?) - Enhetschef/verksamhetschef underrättas. - Anmälan till polisen. (Vem som ringer?) 9(9)

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Omsorgsförvaltningen MAS Anna-Lill Karlsson 2012-09-27 Innehållsförteckning SKYDDSÅTGÄTDER, FRIHETSKRÄNKANDE OCH INTEGRITETSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER...

Läs mer

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin Skydds-och frihetsinskränkande åtgärder Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 17 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och

Läs mer

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutinerna är framtagna av nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodalskommunerna samt Lilla Edet. Rutinen är en gemensam bas

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Utfärdardatum: Utfärdare: Godkänd: Senast reviderad: Reviderad av: Godkänd revidering: 2012-04-17 Jan-Åke Karlsson Utgåva: 1 Ankie Jönsson Giltig

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD... 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Skyddsåtgärder - riktlinje

Skyddsåtgärder - riktlinje Skyddsåtgärder - riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder

Skydds- och begränsningsåtgärder Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016 Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Välfärd samhällsservice 2016 Välfärd samhällsservice 2016 Syfte Denna rutins syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder används på rätt sätt. Tvångs och skyddsåtgärder

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem

Läs mer

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-16 SN-2014/261 Socialnämnden Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig

Läs mer

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad: Biståndskontoret, Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen,

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

Innehåll. 1. Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel sid. 3

Innehåll. 1. Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel sid. 3 Karlshamns kommuns rutiner och riktlinjer avseende hjälpmedel, Skydds- och frihetsinskränkande åtgärder samt precisering och ansvarsfördelning av förskrivningsrätten för medicintekniska produkter. 2 Innehåll

Läs mer

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten

Läs mer

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg 1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER

Läs mer

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm 2014-05-12 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Framtaget av: Medicinskt ansvarig för rehabilitering vård och omsorgskontoret och sakunnig på vård och omsorgskontoret Riktlinjen har

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd

Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

GPS teknik inom demensvården

GPS teknik inom demensvården ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 108-97/2009 SID 1 (5) 2009-06-30 Handläggare: Ulla Fredriksson, tel. 508 36 216 Birgitta Karlsson, tel. 508 40 610 Till Äldrenämnden 15 september 2009 Svar på skrivelse

Läs mer

Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159

Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-18 77 Riktlinjer gällande tvång- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga inom kommunal vård och omsorg SN-2016/159 Beslut

Läs mer

Kan man vara trygg om natten?

Kan man vara trygg om natten? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Kan man vara trygg om natten? Nattlig tillsyn av särskilda boenden för äldre i Kalmar län Meddelande 2004:15 Utgiven av: Kan man vara trygg om natten? Meddelande 2004:15

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24 2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2

Läs mer

Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör

Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Socialtjänsten HSL Medicintekniska produkter d.nr. 2014/34/730 Upprättad: 2014-04-03 Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Med sängtillbehör menas här grind, grindskydd och uppresningsstöd

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.

Läs mer

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik 1 (2) 2011-08-08 Tjänsteskrivelse Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Sofie Somers 08-523 063 78 sofie.somers@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Enhörna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Järna

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer i kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder DATUM UTSKRIFT 2015-06-02 SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitetsrevision i äldreboende

Kvalitetsrevision i äldreboende Kvalitetsrevision i äldreboende Frågor till hemvårdare Enhet: Personal som intervjuats: Datum Sammanfattning Värdegrund och vision 1. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen säger att omsorg om äldre

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

LARM I ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJE GÄLLANDE HANTERING AV AKTIVA OCH PASSIVA LARM I ORDINÄRT BOENDE

LARM I ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJE GÄLLANDE HANTERING AV AKTIVA OCH PASSIVA LARM I ORDINÄRT BOENDE LARM I ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJE GÄLLANDE HANTERING AV AKTIVA OCH PASSIVA LARM I ORDINÄRT BOENDE KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Ledningsstaben Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen Utvecklingschef Gäller

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009

Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009 MEDDELANDE NR 2009:45 Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009 En riskinriktad tillsyn i bostäder med särskild service och äldreboenden OANMÄLD SOMMARTILLSYN ENLIGT SOL OCH LSS 2009 Meddelande nr

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Sekretess, lagar och datormiljö

Sekretess, lagar och datormiljö Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Kvalitetsrevision i äldreboende

Kvalitetsrevision i äldreboende Kvalitetsreion i äldreboende Enhet: Enhetschef: Reion utförd av: Närvarande vid reion: Metoder som använts vid reion: Datum: Bedömning/sammanfattning/styrkor och förbättringsmöjligheter Uppföljning av

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4) Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bedömning av egenvård - riktlinje

Bedömning av egenvård - riktlinje Bedömning av egenvård - riktlinje Bakgrund Socialstyrelsen tydliggör i föreskriften Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2014 UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Emma Odén, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omvårdnad enligt 14 kap. 3 SoL (Lex

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer