Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Transkript

1 Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Utfärdardatum: Utfärdare: Godkänd: Senast reviderad: Reviderad av: Godkänd revidering: Jan-Åke Karlsson Utgåva: 1 Ankie Jönsson Giltig from: Giltig tom: Emelie Perman Dokumentnamn: Riktlinjer för skyddsåtgärder/frih. Kapitel blad: 4:7

2 Sida 2(18) Innehållsförteckning Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 Arbetsgrupp 3 Allmänt 4 Lag 4 Nödrätt 4 Vilka som omfattas av rutinen 5 Samtycke 5 Behörig att lämna samtycke 6 Giltighet 6 Olika typer av samtycke från enskild 6 Dokumentation 6 Passiva larm 7 Generella larm 8 Bälte och brickbord 9 Sänggrindar 10 Låsning/inlåsning 11 Alternativ till låsning 11 Inlåsning nödrätt 12 Regelverk 13 Referenslitteratur 13 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Exempel av tvångsåtgärder Checklista vid användande av skyddsåtgärder gällande personer med allvarlig kognitiv svikt Personer som avvikit från boendeenhet

3 Sida 3(18) Skyddsåtgärder, frihetsinskränkande och integritetskränkande åtgärder Fr.o.m. juni 2010 har Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidsvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för service och omvårdnad upphört att gälla. Arbetsgrupp Arbetsterapeut Enhetschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal Sjukgymnast Verksamhetschef Attendo Verksamhetschef Carema Therese Igheimer Anna Maria Löfstrand Jan-Åke Karlsson Rigmor Andersson Gun-Britt Nilsson Mia Skoog Therese Nyman Lennart Ross Margareta Franzén

4 Sida 4(18) Allmänt Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar. Med frihetsberövande avses i huvudsak att mot någons vilja begränsa hans/hennes rörelsefrihet. Skyddet gäller för insatser såsom bälte, brickbord, larmmattor, rörelselarm, sänggrindar, inlåsning etc. Det är heller inte tillåtet med någon form av tvångsmedicinering. Den etiska grundståndpunkten måste vara att alla åtgärder ska vidtas för personens bästa. Det handlar om att ge den enskilde bästa möjliga livskvalitet. Av detta följer att man alltid bör sträva efter att undvika tvångs- och skyddsåtgärder och om de behöver tillgripas ska en mindre ingripande åtgärd användas i första hand. Gradering av tvångs- och skyddsåtgärder Bilaga 1 Ingen skyddsåtgärd får vidtas på grund av för låg bemanning, bristande kompetens eller olämpliga lokaler. All användning av skyddsåtgärd skall vara individuell och föregås av ingående vård- och omsorgsplanering inklusive nytto- och riskanalys. Vid genomgångarna (två gånger per år) av den enskildes genomförandeplan skall rubriken säkerhet och trygghet uppdateras. Detta ska gälla samtliga punkter av skyddsåtgärder. Särskilt skall frågan tas upp vad personalen ska göra om den enskilde vill gå ut genom boendeenhetens ytterdörr. En dokumenterad personlig plan ska finnas, så att det inte blir någon tvekan om vad personalen ska göra. Alternativa åtgärder bör ha provats innan skyddsåtgärder föreslås. Personalen bör erbjudas utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska skyddsåtgärder. LAG Undantag från skyddet mot frihetsberövande eller frihetsbegränsande åtgärder kan endast föreskrivas i lag. Exempel på dessa lagar är Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lagen om psykiatrisk Tvångsvård (LPT) och Smittskyddslagen (Sml). Nödrätt Skyddet kan också innebära i undantagsfall hävas genom bestämmelsen om nödrätt (24 kap.4 BrB). Nödrätt innebär att om det inte går att avleda den enskilde och det är förenat med allvarlig fara för den enskildes liv och hälsa att t ex gå ut i vinternatten iklädd endast nattlinne kan personal ingripa mer handgripligt för att förhindra att den enskilde går ut. Nödrätten kan endast användas i akuta situationer och mycket restriktivt.

5 Sida 5(18) Vilka omfattas av rutinen Samtliga personer som har insatser inom kommunens och/eller på uppdrag av kommunens vård och omsorg. Samtycke Ett samtycke från den enskilde kan ge möjlighet att använda sig av skydds- och frihetsinskränkande åtgärder. Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär också att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Hälso- och sjukvården ska bl. a bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Verksamheten inom socialtjänsten ska bl. a bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Begreppet samtycke innebär i generell mening ett accepterande eller godtagande av föreslagna villkor.

6 Sida 6(18) Behörig att lämna samtycke Samtycke kan endast lämnas av personen själv. Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda skyddsåtgärder. Giltighet Förutsättningar för ett samtyckes rättsliga giltighet är att: Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket Vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter Samtycket har lämnats frivilligt Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten för dess avgivande, medför detta inte att samtycket gäller för all framtid. Den enskilde kan när som helst återkalla sitt samtycke och då kan skyddsåtgärden inte vidtas. Olika typer av samtycke från enskild Inhämtande av samtycke ska alltid föregås av information till den enskilde om vad åtgärden eller åtgärderna avser. Uttryckligt Att den enskilde aktivt antingen skriftligen eller muntligen eller genom t.ex. jakande nick ger sitt samtycke till en viss åtgärd. Konkludent Den enskilde agerar på ett sådant sätt som underförstått visar att han/hon samtycker t.ex. genom att underlätta åtgärdens genomförande. Presumerat Bygger på att den som vidtar åtgärden förutsätter att den är förenlig med den enskildes vilja utan att samtycke kommit till uttryck. Dokumentation Beslut om skyddsåtgärd/frihetsinskränkande åtgärd och hur samtycket inhämtats ska dokumenteras. Dokumentation om beslut och beslutsprocessen ska tillföras personens omvårdnadsjournal och den sociala dokumentationen. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens personal ska kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den vidtagna fysiska skyddsåtgärden.

7 Sida 7(18) Passiva larm Många som bor i ordinärt boende, gruppboende eller liknande i kommunens särskilda boende har, pga allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning, en mycket dålig orienteringsförmåga. I dessa fall är det svårt för såväl närstående i ordinärt boende som personal i särskilt boende eller gruppboende att hålla ständig uppsikt över personen ifråga. Ett enkelt larm på dörren eller vid sängen gör att man direkt blir uppmärksam på att någon är på väg ut i felaktiga eller alltför få kläder. Huvudregel Passiva larm får endast användas efter samtycke har inhämtats Definition Med passivt larm menas larm som aktiveras utan att man behöver utföra en viljemässig handling, till skillnad från de aktiva larmen som utlöses när man medvetet trycker på en knapp. Passiva larm t ex: Dörrlarm Passagelarm Larmmatta Rörelselarm Nödsändare Sängvakt Riskgrupper är t ex: Hög fallrisk Personer som inte själv kan påkalla hjälp Nedsatt kommunikationsförmåga Nedsatt orienteringsförmåga Riskanalys Genomförs med stöd från omvårdnadspersonalen runt den enskilde. Analysen ska besvara frågan varför behövs passivt larm? Ansvarig för planeringen kan vara enhetschef eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Tekniska lösningar Enhetschefen ansvarar för att rutiner och handhavande för olika tekniska lösningar, som används i frihetsbegränsande syfte, är juridiskt försvarbara och följer gällande föreskrifter.

8 Sida 8(18) Ansvarig för åtgärd Dörrlarm Ansvarig enhetschef i samråd med berörd sjuksköterska Sängvakt Larmmatta Rörelselarm Passagelarm Nödsändare MAS och områdeschef underrättas. I akuta situationer på icke kontorstid tas beslut av tjänstgörande sjuksköterska. Noggrannare analys och beslut fattas av enhetschef snarast. Generella larm Definition. Generella passagelarm signalerar via ljudsignal eller signal till personalens larmtelefon när någon passerar. Kan användas på dörr till boendeenhet. Ansvarig för åtgärd Områdeschef i samråd med enhetschef och omvårdnadsansvarig sjuksköterska.

9 Sida 9(18) Bälte och brickbord Huvudregel Bälte och brickbord får endast användas efter samtycke har inhämtats. Riskgrupper är t ex: De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kommunikationsförmåga Riskanalys Riskanalys genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet (kontaktman, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut) kring personen. Enhetschef för genomförandet. Involvera närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen. Använd Checklista vid användande av tvångs- och skyddsåtgärder Bilaga 2 Varför reser sig personen? Sittanalys Smärtanalys Nutritionsanalys Eliminationsanalys Social/psykisk analys Aktivitetsanalys Miljöanalys Läkemedelsanalys finns läkemedel som påverkar: Balans Muskelstyrka Kognition Rastlöshet Nedsatt vakenhet Blodtrycksfall Trängningar Förskrivning Bälte och brickbord är att anse som personligt hjälpmedel och förskrivs och följs upp av arbetsterapeut enligt Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. OBS! När bälte eller brickbord används ska personal alltid finnas nära tillgänglig och ha tillsyn över den enskilde. Fastspänning/fixering med bälte/brickbord får inte ske på ett sådant sätt att den kan vålla skador. Fastspänning/fixering i säng får under inga förhållanden förekomma.

10 Sida 10(18) Sänggrindar Huvudregel Sänggrind som skyddsåtgärd får endast användas efter att samtycke har inhämtats. Alternativ Det är viktigt att olika alternativa lösningar diskuteras och eventuellt prövas. Låg säng Övervakning/tillsyn Madrass på golvet Rörelselarm/larmmatta Höftskyddsbyxor Halksockor Riskgrupper är t ex De som har återkommande fallolyckor Vårdtagare med yrsel, syn- eller balansrubbningar Nedsatt kommunikationsförmåga Riskanalys Riskanalysen genomförs med stöd från hela omvårdnadsteamet kring personen. Enhetschefen ansvarar för genomförandet. Involvera närstående, god man, förvaltare etc. i riskanalysen. Varför behövs sänggrind? Tidigare fall från säng? Fysiskt status? Psykiskt status? Sedativa Diuretika Neuroleptika Läkemedelspåverkan? Kliver över sänggrind? Förskrivning Arbetsterapeut/Sjukgymnast ansvarar för förskrivning då sänggrind förskrivs som personligt hjälpmedel enligt Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Är sänggrind integrerad behövs ingen förskrivning. Ansvarig för åtgärd Enhetschef/omvårdnadsansvarig sjuksköterska

11 Sida 11(18) Låsning/inlåsning Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är förbjuden enligt lag. Lägenhetsdörr i särskilt boende kan vara låst om det sker på den enskildes egen begäran. Enhetschefen ansvarar för att en riskanalys genomförs. Inlåsning på närståendes, god mans eller personalens begäran strider mot vår grundlag och får därmed inte förekomma. Boendeenhetens dörr kan vara låst under förutsättning att de boende själva kan låsa upp. Dörren kan ha ett lås som tar en viss tid att öppna. Används kodlås ska koden med stor text sitta fullt synlig intill låset. Om den boende inte själv kan öppna dörren själv ska han eller hon utan dröjsmål få hjälp av personalen att öppna. Om det inte går att avleda den boende så måste personalen följa med. Detta gäller både vanliga lås och kodlås. Vid genomgångarna (två gånger per år) av den enskildes genomförandeplan skall rubriken säkerhet och trygghet uppdateras. Detta ska gälla samtliga punkter av skyddsåtgärder. Särskilt skall frågan tas upp vad personalen ska göra om den enskilde vill gå ut genom boendeenhetens ytterdörr. En dokumenterad personlig plan ska finnas, så att det inte blir någon tvekan om vad personalen ska göra Personer med allvarlig kognitiv svikt, känner under vissa perioder stor oro och vilsenhet. Det kan till följd att personen t ex inte alltid kommer ihåg var han/hon har sitt nuvarande boende och vill därför lämna boendet. Av erfarenhet vet vi att denna oro och rastlöshet oftast är övergående och beror i de flesta fall på stora omställningar i livet såsom t ex vid inflyttning i särskilt boende/gruppboende eller försämring av sjukdomen. Riskanalys För att underlätta besvären för den enskilde är det av stor vikt att en individuell planering snarast genomförs. Vid planeringen bör om möjligt den enskilde, närstående, läkare, omvårdnadspersonal, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och övrig hälso- och sjukvårdspersonal ingå. Enhetschefen kallar. Har den enskilde fått tillräckligt med information Varför orolig/rastlös Läkemedelspåverkan Social-/aktivitetsanalys Personalens kunskap Behov av handledning Personalresurser Boendets utrustning

12 Sida 12(18) Dörrlarm I boendeenheter för personer med allvarlig kognitiv svikt/funktionsnedsättning kan någon form av larm installeras på ytterdörren som gör personalen uppmärksam på när någon lämnar boendet. Det är en mindre ingripande åtgärd än att låsa. Inlåsning nödrätt Huvudregel Som huvudregel gäller att åtgärder som innebär frihetsinskränkningar eller tvång inte får företas. Dock finns det vissa möjligheter att göra undantag härifrån. Nödrätt Regeln om nödrätt i brottsbalken 24 kap. 4 innebär att den är fri från ansvar som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa. Gärningen måste dock vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet. Om den enskilde utsätter sig för fara för liv och hälsa, är det alltså inte förbjudet att även utan dennes samtycke handla så att man räddar hans/hennes liv eller hälsa. Exempel Det kan t ex gälla om den enskilde är så starkt förvirrad att han eller hon inte kan klara att ensam ta sig fram i trafiken eller kan befaras hamna vilse och utsätta sig för risk att förfrysa. Det får från fall till fall avgöras om situationen är sådan att nödrätten ger möjlighet för personalen att förhindra att den enskilde lämnar bostaden. Låsning Då en person på grund av oro och förvirring inte kan förmås att stanna kvar på boendet och då den olåsta dörren i kombination med övervakning, individuella larm, passagelarm eller andra åtgärder inte bedöms vara tillräckliga, för att undanröja fara för liv och hälsa, gäller följande: Beslut om att låsa dörren till boendeenheten tas av enhetschef i samråd med berörd sjuksköterska - beslutet dokumenteras och en plan upprättas för att snarast undanröja låsningen. Samtliga boende och/eller närstående/god man meddelas att enheten är låst och hur länge detta kan beräknas pågå. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef underrättas snarast om beslutet.

13 Sida 13(18) Regelverk SFS 1982:763 Svensk författningssamling - Hälso- och sjukvårdslag SFS 1974:152 Svensk författningssamling - Regeringsformen Referenslitteratur Nr 2/2010 Socialstyrelsens meddelandeblad För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Svenskt demens centrums rapport till regeringen Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom - stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsens: Frågor och svar angående Föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder upphävda.

14 Sida 14(18) Bilaga 1 Tvångsåtgärder Nedanstående är taget ur rapporten För vems skull om tvång och skydd i demensvården. Att utan samtycke flytta någon till ett särskilt boende Att låsa in någon som bor i ett särskilt boende. Att med t ex brickbord eller bälte förhindra att personen kan resa sig upp ur stolen eller rullstolen eller med sänggrind hindra personen att komma upp ur sängen. Att kontinuerligt övervaka den enskilde med kamera eller mikrofon eller liknande teknik Att mot den enskildes vilja utföra omvårdnadsinsatser som t ex dusch, munhygien och byte av inkontinenshjälpmedel Att med larm (på t ex dörr eller larmmatta) eller GPS/liknande teknik kunna följa om den enskilde lämnar rummet/huset och/eller spåra var han/hon är. Att utan den enskildes samtycke tillföra läkemedel som har en begränsande effekt, exempelvis läkemedel som är lugnande eller dämpande. Att blanda medicin i mat eller dryck då man vet att personen annars kommer att vägra ta den. En gradering blir alltid generell och behöver inte stämma för den enskilde. Olika individer kan uppleva olika former av skyddsåtgärder olika, vilket kan behöva vägas in i bedömningen av vilken insats som är den mest lämpade för just den individen. Graderingen kan däremot tjäna som en vägledning för hur beslut ska fattas och hur samtycke ska bedömas. Ju mer ingripande åtgärd, dess större krav på att personen själv faktiskt kan och har samtyckt. För de mest ingripande tvångsåtgärderna, som flytt till särskilt boende, inlåsning, användning av bälte, att genomföra omvårdnadsåtgärder och att medicinera mot den enskildes vilja, krävs ett beslut som ska kunna överklagas.

15 Sida 15(18) 15(2) Bilaga 2 Checklista vid användandet av skyddsåtgärder Denna checklista gäller vid särskilda situationer: När en person riskerar att skada sig själv eller någon annan När personen inte bedöms ha kapacitet att ta in information om riskmoment och inte heller bedöms kunna följa rekommendation, på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Checklistan ska endast användas då personen inte förstår information och konsekvenser och ska användas även om personen samtycker till en begränsningsåtgärd. Checklistan ska säkra att alla tänkbara åtgärder är genomförda innan alternativet begränsningsåtgärd övervägs. Ifylld checklista ska förvaras i den boendes pärm. Datum: Personnummer: Bedömare: Klockan: Namn: Yrke bedömare: Datum för insatt begränsningsåtgärd: Datum för utvärdering samt ny bedömning: 1. Har personen en demensdiagnos? Ja Nej Om Ja vilken.. Annan diagnos som kan påverka bedömningen? Ja Nej Om Ja vilken.. 2a. Är personen utsatt för risk att skadas? Ja Nej 2b. Riskerar annan person att skadas? Ja Nej 3. Har personen informerats på ett tillförlitligt sätt om risk och konsekvenser i den aktuella situationen? Ja Nej 4a.Förstår personen information i den aktuella situationen. Muntlig, skriftlig eller via annan kommunikation? Ja Nej 4b.Förstår personen konsekvens/konsekvenser med riskbeteende

16 Sida 16(18) i den aktuella situationen? Ja Nej 5a. Har alla åtgärder som bedömts icke begränsande prövats innan begränsningsåtgärd? Ja Nej 5b. Vad har prövats? Är basala behov tillgodosedda? Ja Nej Personen är: - Mätt - Ej övertrött - Ej smärtpåverkad 7. Finns det läkemedel som påverkar personen negativt i situationen? Vilka? 8. Kan det vara något i miljön som gett upphov till den uppkomna situationen? Ja Nej Ja Nej Beskriv kort händelsen: 9. Har något i kommunikationen/bemötande med personen brustit? Ja Nej Beskriv kort händelsen: 10. Samtycker personen till begränsningsåtgärd i den aktuella situationen? Ja Nej 11. Vilken åtgärd bedöms bli aktuell i den aktuella situationen?

17 12. Vilka negativa fysiska effekter kan åtgärden få för personen? ( nedsatt motorik, balans, muskelstyrka etc.) Sida 17(18)

18 Sida 18(18) Bilaga 3 Handlingsplan för personal i särskilt boende när boende har försvunnit från sitt boende Varje person som bor i särskilt boende har ett eget ansvar och rätt att bestämma över sig själv utifrån sin förmåga. Den personal som krävs ska finnas på boendet, men det är ändå en omöjlighet att personal alltid finns till hands när en boende vill lämna enheten. Det är viktigt att informera anhöriga/gode män till omsorgstagaren om detta. Informationen bör ges vid inflyttningen till särskilt boende. Sök igenom den boendes lägenhet Sök igenom övriga utrymmen i huset, källare etc. Utse en samordnare för sökandet, som stannar kvar på enheten. Håller i samtliga kontakter och dit övriga sökande återrapporterar till, när ny information finns. Samordnaren ska ha tillgång till de sökandes telefonnummer. Fundera över åt vilket håll den boende kan tänkas ha gått, åt vilket håll ligger det gamla hemmet och leta där Ta hjälp av personal från närliggande enheter Kontakta ansvarig chef Kontakta närstående Larma polis Vid akuta ärenden Vid anmälan ska följande uppgifter kunna lämnas: - Namn och personnummer på den försvunne - Ev. mobiltelefonnummer, nödlarmnummer, nödsändare - Signalement, utseende och klädsel - Eventuella kända vanor - Tidigare bostadsadress - Om den boende försvunnit tidigare samt var man då fann personen - Uppge namn, telefonnummer och adress till anhörig/närstående/god man Följ polisens direktiv Enhetschefen informerar MAS Det är viktigt att inte dröja med anmälan. Tidsfaktorn är mycket viktig för att kunna begränsa sökområdet och snabbt få framgång i efterforskningen. Det är särskilt viktigt när det närmar sig mörkrets inbrott eller det är kallt ute. Uppgifter om närstående och kontaktman till den boende, måste finnas lätt tillgängligt, då det är de som känner den boende bäst och kan ge adekvat information.