Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd
|
|
- Lars-Olof Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.
2 Sida 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: SKYDDSÅTGÄRD ALLMÄNT SKYDDSÅTGÄRD SAMTYCKE ÅTERKALLA SAMTYCKE RISKANALYS OCH PLAN INFORMATION NÖDRÄTT DOKUMENTATION INFORMERA MAS OCH MAR REGLER FÖR BESLUT OCH ANVÄNDNING AV SKYDDSÅTGÄRDER ANSVARSOMRÅDE LARM OCH LÅS Generella larm Individuellt dörrlarm Individuella larm DÖRRLÅS TILL ENHETENS DÖRRAR DÖRRLÅS TILL BOENDES LÄGENHET INDIVIDUELLA FYSISKA SKYDDS-ÅTGÄRDER BÄLTE, SELE, BRICKBORD SÄNGUTRUSTNING/GRIND POSITIONERING Bilaga 2. Riskanalys, Check-lista som stöd vid utredning... 13
3 Sida 3 (15) 1 Allmänt Den 15 juni 2010 upphävde Socialstyrelsen sin kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad och de kommer inte att ersättas av nya föreskrifter. 1 Möjligheten att vidta en skyddsåtgärd utan personens samtycke är begränsat eftersom det inte finns något lagstöd, varken i socialtjänst- eller hälso- och sjukvårdslagen som ger personal sådana befogenheter. 2 Det vetenskapliga underlaget för att använda skyddsåtgärder är svagt. 3 En skyddsåtgärd är en mekanisk anordning som inskränker en persons rörelsefrihet. Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen bygger på frivillighet och förutsätter personens samtycke. Att ge vård och omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Arbetsledningen ansvarar för att noggrant informera personalen om gällande skyddsåtgärder och fortlöpande diskutera de etiska dilemman som kan uppstå samt ge utbildning och handledning i syfte att minska behovet av fysiska skyddsåtgärder. 2 Huvudprincipen är att patienten ska vara delaktiga i vården och samtycka till alla insatser och åtgärder som vidtas. Inom all vård och omsorg kan det finnas patienter som är beslutsoförmögna. Beslutsförmågan kan vara temporärt nedsatt (exempelvis akut medvetslösa/allmänpåverkade av typ hjärtinfarkt, aortaruptur, svårt trauma) eller varaktigt nedsatt (exempelvis kognitiv svikt, demensdiagnos, hjärnskada). Patienter med nedsatt beslutsförmåga ska verksamheten vara organiserad så att personalen har överblick och kan hålla kontakt 1 Socialstyrelsen, Meddelandeblad nr 2/2010, maj 2010,Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder. 2 Rättighetsbegränsningar och tvång i vård och omsorg. Ds 2003:47. Meddelandeblad nr 12/2013, december 2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.
4 Sida 4 (15) med dem. Således ska inte skyddsåtgärder användas för att ersätta personal. Patient ska ges möjlighet att vara delaktig i beslut om vården och samtycka till användning av hjälpmedel som begränsar rörelsefrihet, så kallad skyddsåtgärd. Patient som inte är beslutsoförmögen ska alltid vara delaktig i beslut om vården och samtycka till användning av hjälpmedel inom området som är jämförbart med en skyddsåtgärd. För att minska risker är det viktigt att tidigt identifiera de patienter som befinner sig i riskzonen för att skada sig och anpassa vården efter deras individuella behov. Alla beslut ska vara väl underbyggda med en noggrann utredning som grund. Beslutet ska fortlöpande utvärderas. Utvärderingen sker med hjälp av kontinuerliga observationer för att få en uppfattning om hur personen upplever skyddsåtgärden. I de fall bedömningen visar att personen uttrycker motvilja, obehag eller riskerar att få fysiska skador ska skyddsåtgärden upphöra. En ny planering behövs då för att utreda vilka alternativa åtgärder som kan vidtas. 3 Samtycke Personen ska ge sitt samtycke uttryckligt exempelvis skriftligt 4, muntligt eller med jakande nick till en skyddsåtgärd. Samtycket ska dokumenteras i både HSL och SoL journal. Att ge vård och omsorg mot en persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Närstående har inga rättsliga befogenheter att verka som ställföreträdare. Vilket betyder att närstående och även god man eller förvaltare inte kan samtycka till vård och omsorg mot personens önskan eller till tillämpning av skyddsåtgärder. 5 Är patienten varaktigt beslutsoförmögen och man kan göra sannolikt att han/hon inte skulle ha motsatt sig användningen av en skyddsåtgärd kan chef och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån en bedömning av vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet fatta beslut. Om patient har en legal företrädare ska den legitimerade personalen samråda med denne. En legal ställföreträdare är god 4 Bilaga 1. Medgivandeblankett 5 2 kap.12 Regeringsformen (RF) och SOU 2004:112 s. 452, s , s 697 och s
5 Sida 5 (15) man eller förvaltare med rätt att företräda patienten i vård- och omsorg. God man/förvaltare kan företräda en patient inom tre olika delar; Sörja för person (vård), Förvalta egendom, Bevaka rätt (sluta avtal). Bara för att en patient har god man/förvaltare så behöver det inte betyda att denne företräder patienten i vård- och omsorg. Om en anhörig vidtar åtgärder mot patientens önskan eller vidtar åtgärder som omfattar tvång kan detta falla under brottsbalkens bestämmelser om olaga tvång eller olaga frihetsberövande m.m. Anhöriga kan inte ställa krav på personal att utföra vård eller omsorg mot en patientens vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. Det betyder att personalen i en kommun inte ska gå med på eller medverka till tvångsåtgärder, som vidtas av anhöriga Återkalla samtycke Om patienten i ett senare skede återkallar sitt samtycke, eller bedömning görs att det inte längre föreligger något samtycke, får skyddsåtgärden inte längre användas. 4 Riskanalys och plan Beslut om en skyddsåtgärd ska alltid föregås av en analys om vilka risker som kan drabba patienten. Efter analysen ska en plan upprättas med åtgärder för att motverka risk/risker kring patienten. Planen ska kontinuerligt följas upp efter fastställd tidplan. 5 Information 7 Patienten ska ges information om den skyddsåtgärd som beslutats. Informationen ska vara anpassad till patienten och därför blir innehåll och utformning skiftande beroende på patientens tillstånd. Närstående ska informeras om beslutet och om skälen till åtgärden, om det inte finns hinder för det. 6 Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångsoch skyddsåtgärd, s 7. Meddelandeblad nr 12/2013, december 2013, Tvångsoch skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. 7 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, Socialstyrelsen juli.2010
6 Sida 6 (15) 6 Nödrätt 8 Bestämmelsen om nödrätt är endast tillämplig i en nödsituation och kan inte åberopas som stöd för rutinmässiga återkommande åtgärder och får endast vara av tillfällig art. En nödhandling får inte vara oförsvarlig med hänsyn till den rådande faran. 9 Om allvarlig fara för liv eller hälsa uppstår för en enskild person kan personalen ingripa fysiskt för att till exempel förhindra att någon kastar sig ut från ett fönster eller en balkong eller skadar sig själv eller skadar någon annan allvarligt. En riskbedömning ska alltid göras inklusive ställningstagande till alternativa åtgärder. 7 Dokumentation Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. 8 Informera MAS och MAR Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) ska informeras om skyddsåtgärder via den månatliga statistiken. Vid mer komplicerade situationer konsulteras MAS eller MAR innan åtgärder vidtas. 8 Brottsbalken (BrB) 24kap. 9 Proposition 1993/94:130, Ändringar i brottsbalken m.m. (ansvarsfrihet m.m.)
7 Sida 7 (15) 9 Regler för beslut och användning av skyddsåtgärder 9.1 Ansvarsområde Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef. Beslut om att installera och aktivera generella larm fattas av ansvarig chef 9.2 Larm och lås Personer med demenssjukdom riskerar att utsättas för fara om de lämnar sin bostad på egen hand. Enligt lag har verksamheten inte rätt att genom låsanordning förhindra personer med demenssjukdom att själva gå ut. Tekniska lösningar som har en fördröjande effekt får dock användas om de är etiskt försvarbara. Larm är ett hjälpmedel och får inte användas så att kvaliteten i vården äventyras t.ex. genom minskning av personal Generella larm Generella larm är larm som installeras på inom- och utomhusdörrar. Det krävs inget samtycke av personen för att dessa larm ska kunna användas. Larmen är oftast kopplade till personalens personsökare alternativt telefon för att de snabbt ska kunna vara på plats. Beslut om att installera och aktivera generella larm fattas av ansvarig chef Individuellt dörrlarm Dörrlarm är larmanordningar som reagerar vid passage och de placeras på dörren till personens bostad. Personen ska samtycka till larmet på dörren till sin lägenhet. Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef Individuella larm För att använda individuella larm krävs det att personen har samtyckt till larmet. Exempel på individuella larm är Sänglarm Larmmatta Rörelsevakt Nödsändare (exempelvis GPS)
8 Sida 8 (15) Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef. Sjuksköterskan ansvarar för att: Noggrann utredning görs med riskanalys som grund Larmet dokumenteras i patientens journal Larmet installeras rätt Kontinuerliga observationer och utvärderingar av patientens upplevelse av larmet Borttagande av larmet när det inte är aktuellt Nödsändare (GPS) Nödsändare kan användas om säkerheten för personen inte kan garanteras på annat sätt. Larmet sätts på personen och sändaren kan bara aktiveras efter polisbeslut. Polisen använder de utsända signalerna för att pejla in den vilsegångna personen. Personen ska ge sitt samtycke till larmet. I de fall personen inte kan lämna sitt samtycke får den ansvariga sjuksköterskan bedöma att personen samtycker och att personen har informerats om den planerade åtgärden och inte gett uttryck för någon motvilja mot att den genomförs. 10 Larmet ska inte fästas på ett sätt som gör det omöjligt för personen att ta av det. Innan larmet beställs ska alltid kontakt tas med MAS Sängvakt/sänglarm Sänglarmet består av en tryckkänslig sensor som placeras under lakanet. Sängvakten/sänglarmet reagerar omedelbart när personen lämnar sängen eller efter en inprogrammerad tid Larmmatta Larmmattan placeras vid sängen eller ytterdörren. Larmmattan innehåller en tryckkänslig sensor som ger en signal om att någon har trampat på mattan Rörelsevakt Rörelsevakten har en detektor som reagerar på rörelse i dess närhet. Detektorn kan placeras under en säng för att larma när personen sätter ner fötterna på golvet eller som passagevakt för att tala om att någon passerar genom dörren. 9.3 Dörrlås till enhetens dörrar Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst men låsanordningen ska vara av sådant slag att personen själv kan låsa upp dörren. 10 Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2010, Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärd, s 6.
9 Sida 9 (15) Däremot kan låset vara så konstruerat att det tar en viss tid för personen att passera genom dörren t.ex. genom att låset är försett med en kod. Siffrorna i koden ska finnas synliga i närheten av dörren. Låsanordningarna ska vara godkända av brandmyndigheter. 9.4 Dörrlås till boendes lägenhet Det är personen själv som bestämmer om dörren till lägenheten ska vara låst eller inte. Personalen ska dock ha tillgång till nyckel för att kunna utöva tillsyn och ge behövlig vård och omsorg. Dörren får inte låsas om den demenssjuke inte själv kan öppna dörren. Görs detta ändå betraktas det som en frihetsinskränkande åtgärd och är inte godkänt enligt lag. 10 Individuella fysiska skyddsåtgärder På grund av riskfaktorer ska fysiska skyddsåtgärder endast användas i de fall ingen annan åtgärd kan vara aktuell och efter att alla andra åtgärder prövats samt finns dokumenterade och utvärderade. All användning av fysisk skyddsåtgärd ska föregås av en riskanalys 11, fallriskbedömning och ingående vård- och omsorgsplanering. Alla berörda har möjlighet till att initiera vårdplanering men det är sjuksköterskan som ansvarar för att kalla till vårdplanering. Medverkande vid dessa vårdplaneringar ska vara ansvarig sjuksköterska, chef, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, kontaktperson/ omsorgspersonal och om möjligt läkare. Om inget hinder föreligger ska vårdtagaren själv och dennes ställföreträdare involveras i planeringen. Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. 11 Bilaga 2. Riskanalys, checklista som stöd vid utredning.
10 Sida 10 (15) Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. Om personen vid något tillfälle inte medverkar till användningen av beslutad skyddsåtgärd ska omsorgspersonalen kontakta sjuksköterskan. Fysiska skyddsåtgärder får inte hindra adekvat aktivering/ rehabilitering av personen. Det ska vara möjligt för personen att med stöd av personal regelbundet och vid skilda tillfällen få möjlighet att förflytta sig under dygnet Bälte, sele, brickbord Fysioterapeuten/sjukgymnasten alternativt arbetsterapeuten ska: Prova ut individuellt anpassat bälte, sele/brickbord. Instruera omsorgspersonalen skriftligt och muntligt om hur och till vem bältet, sele/brickbordet ska användas. Följa upp att det är rätt produkt och att den används på rätt sätt efter instruktionerna. Kontinuerligt observera och utvärdera patientens upplevelse av skyddsåtgärden Personer som sitter i rullstol ska aldrig lämnas sittande vid exempelvis matbord med låst rullstol, då det är att betrakta som en frihetsinskränkning jämställt med ett brickbord Sängutrustning/grind Sjuksköterskan ansvarar för att: Sängutrustningen/grinden är anpassad till patientens behov. Instruera omsorgspersonalen skriftligt och muntligt om hur sängutrustning/grind ska användas. Följa upp att det är rätt produkt och att den används på rätt sätt efter instruktionerna. Kontinuerligt observera och utvärdera patientens upplevelse av skyddsåtgärden. Om sjuksköterskan bedömer att grindar som är fastmonterade inte ska användas hos patienten ska grindarna plomberas. 11 Positionering För patient med balansrubbningar, onormal tonus, ofrivilliga rörelser eller felställningar på grund av en medicinsk diagnos kan det vara aktuellt med positionerande hjälpmedel.
11 Sida 11 (15) Patienten kan behöva ett positionerande hjälpmedel för att erhålla eller bibehålla en stabil sittställning som förhindrar att denne glider/faller ur rullstolen. Patienten ska lämna sitt samtycke och bältet ska vara så utformat att han/hon själv ska kunna öppna bältet. I dessa fall är fysioterapeuter/sjukgymnaster eller arbetsterapeuter ansvariga för att bedöma att rätt hjälpmedel utprovas och förskrivs. Innan beslutet tas om t.ex. bälte för positionering ska samverkan ske med patienten, ansvarig sjuksköterska och om möjligt även ansvarig läkare. Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. Om patienten vid något tillfälle inte önskar använda den beslutade åtgärden ska omsorgspersonalen kontakta sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast
12 Sida 12 (15) Bilaga 1. Medgivandeblankett Boendeenhet: Jag ger härmed mitt samtycke till att använda skyddsåtgärd/er i form av Medgivande har lämnats den: Medgivande gäller: (namn, personnummer) Underskrift (patient) Medgivande har mottagits av: Leg. Sjuksköterska (namn) Leg. Fysioterapeut/sjukgymnast (namn) Leg. Arbetsterapeut (namn) Blanketten förvaras i journalen samt dokumenteras in i journalen.
13 Sida 13 (15) Bilaga 2. Riskanalys, Check-lista som stöd vid utredning 12 En noggrann analys behöver göras före beslut om fysisk skyddsåtgärd för personer med demenssjukdom. Har behov av rörelse och aktivitet tillgodosetts? Sittanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Förflyttning Når ner till golvet/fotstöden? Tryck på sittbensknölar eller svanskota? För djupt/kort sittdjup? Tryck i knäveck? Tillräckligt med stöd för benen? Glider personen fram? Bra lutning på ryggstöd och sits? Tillräckligt varierande sittställning? Viloanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Sömn/vila Är madrassen lagom hård/mjuk? Tillräcklig variation i liggställning? Smärtanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Smärta Har orörlighetssmärta beaktats? Värk i knä pga. mycket eller långvarigt sittande/liggande? Värk i rygg eller annan värk pga. mycket eller långvarigt sittande/ liggande? Stelhet? Trötthet? 12 Källa: Eva Silow, MAR/ Göteborgs Stad, Linnés/ 2008 Reviderad av Linnéa Svanström Leistedt, MAR/ Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms sdf
14 Sida 14 (15) Nutritions- och eliminationsanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Nutrition respektive Elimination Får toalettassistans vid behov att gå på toaletten? Är törstig? Är hungrig? Social och psykisk analys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Kognitivt, psykiskt, socialt Oro, ångest? (kontraindikation för tvång) Motorisk oro? Hallucination? Att röra sig; motionera är ett effektivt och bra sätt att minska oro. Detta är väl dokumenterat och bör alltid vara en första åtgärd då oro uppträder. Personer som har gångsvårigheter behöver kanske då stöd i sitt motionerande dels rent handgripligt ett levande stöd men också stöd genom att påminnas eller uppmanas till rörelse. Aktivitetsanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord ADL Trivs i sällskapet? Vill ha sällskap? Erbjuds meningsfull sysselsättning/får stimulans? Är dygnsrytmen bra? Markeras dag/natt? Miljönanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Fysisk miljö Är sittplatsen trevlig? Är det lagom varmt/kallt? Kan buller och oljud undvikas?
15 Sida 15 (15) Förslag på åtgärder utifrån genomförd riskanalys Datum: Analys genomförd av:
Användning av skyddsåtgärder
Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3
Läs merRutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen
Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24
Läs merSkyddsåtgärder - riktlinje
Skyddsåtgärder - riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merHjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för
Läs merRiktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning
Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden
Läs merTvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga
Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud
Läs merRutiner för tvångs- och skyddsåtgärder
Rutiner för tvångs- och skyddsåtgärder Inledning Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär
Läs merRIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin
Läs merRiktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder
Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens
Läs merSkyddsåtgärder riktlinje
Skyddsåtgärder riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande
Läs merRIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin
Läs merInformation om upphörande av författningar om tvångs- och skyddsåtgärder
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSDIREKTÖRENS STAB Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 29 JUNI 2010 SID 1 (7) DNR 1.1-311 2010 SAMMANTRÄDE 28 SEPTE MBER 2010 Till Hässelby-Vällingby
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder
Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och
Läs merTvångs och skyddsåtgärder
Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD
Läs mer~~~00~~~~0~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
KARLSBORGS KOMMUN Bilaga 7, SN 2017-09-06 96 Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 2017-109 Beslutande: Socialnämnden Antaget: 2011-03-02, SN 44 Reviderat:
Läs merLokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder
Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.
Läs merSKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER
HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,
Läs merSkyddsåtgärder, riktlinje och rutin
Dokumenttyp: Riktlinje, rutin Dokumentet gäller för, personalkategori: Personal inom VOÄ och SOC Fastställt av, befattning och namn: Kristina Bornhall, MAS Fastställelsedatum: Eventuellt diarienummer:
Läs merRiktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder Regelverk Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen, 2017:80 Patientsäkerhetslag, 2010:659
Läs merUtgåva 02. Fastställd
Avsnitt Riktlinje skyddsåtgärder inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Framtagen av Arbetsterapeut, sjuksköterska, medicinskt ansvariga sjuksköterska enhetschef, reviderad av funktionschef
Läs merRutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016
Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Välfärd samhällsservice 2016 Välfärd samhällsservice 2016 Syfte Denna rutins syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder används på rätt sätt. Tvångs och skyddsåtgärder
Läs merRutin för skydds- och begränsningsåtgärder
Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs merFrågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna
Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs mer1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad
Läs merVägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts
den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1
Läs merRiktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun
1(8) Riktlinje för skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun 2(8) 1 Inledning Varje medborgare är enligt Regeringsformen grundlagsskyddad mot frihetsberövande och andra frihetsinskränkningar.
Läs merRiktlinje för skyddsåtgärder
Socialtjänsten Dnr: 2018-92-730 Riktlinje för skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) Tibro Kommun 2018-08-17 Författare: Elin Zell Forozan Magouli Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress:
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer
Läs merRiktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm
2014-05-12 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Framtaget av: Medicinskt ansvarig för rehabilitering vård och omsorgskontoret och sakunnig på vård och omsorgskontoret Riktlinjen har
Läs merRiktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder
Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Omsorgsförvaltningen MAS Anna-Lill Karlsson 2012-09-27 Innehållsförteckning SKYDDSÅTGÄTDER, FRIHETSKRÄNKANDE OCH INTEGRITETSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER...
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt
Läs mer1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad
Läs merSkyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Skyddsåtgärder Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig MAS/SAS Skribent MAS/SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 345/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2017-01-30 Senast
Läs merSKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE FÖR SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret, ledningsteam Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem
Läs merMeddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer
Läs merRutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder
SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette
Läs merEGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)
Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2
Läs merinda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011
valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.
Läs merINAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer i kommunal hälso- och sjukvård.
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2010-03-03 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Ska man göra gott
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merRiktlinje och vägledning kring skyddsåtgärder inom vård och omsorg i Sundsvalls kommun
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Annika Erikssin, Karin Holmin, Harriet Hultin, Eva Rönnbäck SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 4.0 1(7) Författare Datum: Datum revidering: Markku
Läs merBILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg
1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER
Läs merSkydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning
Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Läs merSKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER
SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad: Biståndskontoret, Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen,
Läs merRutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt
Rutin för skydds- och frihetsbegränsande åtgärder vid kognitiv svikt Ansvarig Nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodals kommuner och Lilla Edets kommun. Godkänd av MAS nätverket
Läs merRiktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder
Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten
Läs merRutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer
sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder
Läs merÄldreforskningens hus
Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi
Läs merFör vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se
För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne
Läs merTekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24
2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder
DATUM UTSKRIFT 2015-06-02 SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merRiktlinjen har tagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.
Riktlinje 2017-01-17 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Diarienummer VON F 2017/00023 Riktlinjen har tagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012. Reviderad:
Läs merRiktlinje, Skyddsåtgärder
Riktlinje, Skyddsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2017-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten Muskötvägen, Solskiftets
Läs merBeslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare
Dokumenttyp Rutin Skydds-och frihetsinskränkande åtgärder Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 17 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och
Läs merSkyddsåtgärder för personer med demenssjukdom på Vilhelmina kommuns särskilda boendeformer.
Riktlinje Utgåva nr 3 Sida 1 av 2 Vård och omsorg Dokumentets namn På särskilt boende Vilhelmina kommun Utfärdare/handläggare Birgitta Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 2010-02-03 Reviderad
Läs merRevidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-16 SN-2014/261 Socialnämnden Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merOlofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011
Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merVar inte rädd för tekniken!
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merEn demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merSkyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter. Riktlinje & Diskussion
Skyddsåtgärder (begränsningsåtgärder) i LSS-verksamheter Riktlinje & Diskussion Definitioner Begränsningsåtgärd: En begränsningsåtgärd är en åtgärd som syftar till att begränsa eller utöva en åtgärd mot
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merRegel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-04-07 Sjuksköterskor Rev 2014-07-30 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Sjuksköterskor och Medicinskt
Läs merSammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende
2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merMAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1 1(5) 2 Bakgrund Hälso-
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merGPS teknik inom demensvården
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 108-97/2009 SID 1 (5) 2009-06-30 Handläggare: Ulla Fredriksson, tel. 508 36 216 Birgitta Karlsson, tel. 508 40 610 Till Äldrenämnden 15 september 2009 Svar på skrivelse
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRiktlinje för användning av skyddsåtgärder inom vård och omsorg. Riktlinjen har antagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012.
Riktlinje 2019-04-04 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder inom vård och omsorg Diarienummer VON F 2019/00120 Riktlinjen har antagits i vård- och omsorgskontorets ledningsgrupp 20 augusti 2012. Senast
Läs merPersonlyft. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-01-15 Personlyft MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Verksamhetschef...
Läs merRutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder
Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutinerna är framtagna av nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodalskommunerna samt Lilla Edet. Rutinen är en gemensam bas
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merRiktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Sida 1 (5) 2013-09-19 Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under Patientöversikt under 2013. Sida 2 (5) Innehåll Riktlinjer för Samtycke
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs mer