Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regel för Hälso- och sjukvård: Skyddsåtgärd"

Transkript

1 Region Stockholms Innerstad Sida 1 (15) MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: MAS och MAR Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm.

2 Sida 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: SKYDDSÅTGÄRD ALLMÄNT SKYDDSÅTGÄRD SAMTYCKE ÅTERKALLA SAMTYCKE RISKANALYS OCH PLAN INFORMATION NÖDRÄTT DOKUMENTATION INFORMERA MAS OCH MAR REGLER FÖR BESLUT OCH ANVÄNDNING AV SKYDDSÅTGÄRDER ANSVARSOMRÅDE LARM OCH LÅS Generella larm Individuellt dörrlarm Individuella larm DÖRRLÅS TILL ENHETENS DÖRRAR DÖRRLÅS TILL BOENDES LÄGENHET INDIVIDUELLA FYSISKA SKYDDS-ÅTGÄRDER BÄLTE, SELE, BRICKBORD SÄNGUTRUSTNING/GRIND POSITIONERING Bilaga 2. Riskanalys, Check-lista som stöd vid utredning... 13

3 Sida 3 (15) 1 Allmänt Den 15 juni 2010 upphävde Socialstyrelsen sin kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad och de kommer inte att ersättas av nya föreskrifter. 1 Möjligheten att vidta en skyddsåtgärd utan personens samtycke är begränsat eftersom det inte finns något lagstöd, varken i socialtjänst- eller hälso- och sjukvårdslagen som ger personal sådana befogenheter. 2 Det vetenskapliga underlaget för att använda skyddsåtgärder är svagt. 3 En skyddsåtgärd är en mekanisk anordning som inskränker en persons rörelsefrihet. Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen bygger på frivillighet och förutsätter personens samtycke. Att ge vård och omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Arbetsledningen ansvarar för att noggrant informera personalen om gällande skyddsåtgärder och fortlöpande diskutera de etiska dilemman som kan uppstå samt ge utbildning och handledning i syfte att minska behovet av fysiska skyddsåtgärder. 2 Huvudprincipen är att patienten ska vara delaktiga i vården och samtycka till alla insatser och åtgärder som vidtas. Inom all vård och omsorg kan det finnas patienter som är beslutsoförmögna. Beslutsförmågan kan vara temporärt nedsatt (exempelvis akut medvetslösa/allmänpåverkade av typ hjärtinfarkt, aortaruptur, svårt trauma) eller varaktigt nedsatt (exempelvis kognitiv svikt, demensdiagnos, hjärnskada). Patienter med nedsatt beslutsförmåga ska verksamheten vara organiserad så att personalen har överblick och kan hålla kontakt 1 Socialstyrelsen, Meddelandeblad nr 2/2010, maj 2010,Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder. 2 Rättighetsbegränsningar och tvång i vård och omsorg. Ds 2003:47. Meddelandeblad nr 12/2013, december 2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.

4 Sida 4 (15) med dem. Således ska inte skyddsåtgärder användas för att ersätta personal. Patient ska ges möjlighet att vara delaktig i beslut om vården och samtycka till användning av hjälpmedel som begränsar rörelsefrihet, så kallad skyddsåtgärd. Patient som inte är beslutsoförmögen ska alltid vara delaktig i beslut om vården och samtycka till användning av hjälpmedel inom området som är jämförbart med en skyddsåtgärd. För att minska risker är det viktigt att tidigt identifiera de patienter som befinner sig i riskzonen för att skada sig och anpassa vården efter deras individuella behov. Alla beslut ska vara väl underbyggda med en noggrann utredning som grund. Beslutet ska fortlöpande utvärderas. Utvärderingen sker med hjälp av kontinuerliga observationer för att få en uppfattning om hur personen upplever skyddsåtgärden. I de fall bedömningen visar att personen uttrycker motvilja, obehag eller riskerar att få fysiska skador ska skyddsåtgärden upphöra. En ny planering behövs då för att utreda vilka alternativa åtgärder som kan vidtas. 3 Samtycke Personen ska ge sitt samtycke uttryckligt exempelvis skriftligt 4, muntligt eller med jakande nick till en skyddsåtgärd. Samtycket ska dokumenteras i både HSL och SoL journal. Att ge vård och omsorg mot en persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd i lag. Närstående har inga rättsliga befogenheter att verka som ställföreträdare. Vilket betyder att närstående och även god man eller förvaltare inte kan samtycka till vård och omsorg mot personens önskan eller till tillämpning av skyddsåtgärder. 5 Är patienten varaktigt beslutsoförmögen och man kan göra sannolikt att han/hon inte skulle ha motsatt sig användningen av en skyddsåtgärd kan chef och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån en bedömning av vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet fatta beslut. Om patient har en legal företrädare ska den legitimerade personalen samråda med denne. En legal ställföreträdare är god 4 Bilaga 1. Medgivandeblankett 5 2 kap.12 Regeringsformen (RF) och SOU 2004:112 s. 452, s , s 697 och s

5 Sida 5 (15) man eller förvaltare med rätt att företräda patienten i vård- och omsorg. God man/förvaltare kan företräda en patient inom tre olika delar; Sörja för person (vård), Förvalta egendom, Bevaka rätt (sluta avtal). Bara för att en patient har god man/förvaltare så behöver det inte betyda att denne företräder patienten i vård- och omsorg. Om en anhörig vidtar åtgärder mot patientens önskan eller vidtar åtgärder som omfattar tvång kan detta falla under brottsbalkens bestämmelser om olaga tvång eller olaga frihetsberövande m.m. Anhöriga kan inte ställa krav på personal att utföra vård eller omsorg mot en patientens vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. Det betyder att personalen i en kommun inte ska gå med på eller medverka till tvångsåtgärder, som vidtas av anhöriga Återkalla samtycke Om patienten i ett senare skede återkallar sitt samtycke, eller bedömning görs att det inte längre föreligger något samtycke, får skyddsåtgärden inte längre användas. 4 Riskanalys och plan Beslut om en skyddsåtgärd ska alltid föregås av en analys om vilka risker som kan drabba patienten. Efter analysen ska en plan upprättas med åtgärder för att motverka risk/risker kring patienten. Planen ska kontinuerligt följas upp efter fastställd tidplan. 5 Information 7 Patienten ska ges information om den skyddsåtgärd som beslutats. Informationen ska vara anpassad till patienten och därför blir innehåll och utformning skiftande beroende på patientens tillstånd. Närstående ska informeras om beslutet och om skälen till åtgärden, om det inte finns hinder för det. 6 Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2010 Upphävda föreskrifter om tvångsoch skyddsåtgärd, s 7. Meddelandeblad nr 12/2013, december 2013, Tvångsoch skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. 7 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, Socialstyrelsen juli.2010

6 Sida 6 (15) 6 Nödrätt 8 Bestämmelsen om nödrätt är endast tillämplig i en nödsituation och kan inte åberopas som stöd för rutinmässiga återkommande åtgärder och får endast vara av tillfällig art. En nödhandling får inte vara oförsvarlig med hänsyn till den rådande faran. 9 Om allvarlig fara för liv eller hälsa uppstår för en enskild person kan personalen ingripa fysiskt för att till exempel förhindra att någon kastar sig ut från ett fönster eller en balkong eller skadar sig själv eller skadar någon annan allvarligt. En riskbedömning ska alltid göras inklusive ställningstagande till alternativa åtgärder. 7 Dokumentation Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. 8 Informera MAS och MAR Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR) ska informeras om skyddsåtgärder via den månatliga statistiken. Vid mer komplicerade situationer konsulteras MAS eller MAR innan åtgärder vidtas. 8 Brottsbalken (BrB) 24kap. 9 Proposition 1993/94:130, Ändringar i brottsbalken m.m. (ansvarsfrihet m.m.)

7 Sida 7 (15) 9 Regler för beslut och användning av skyddsåtgärder 9.1 Ansvarsområde Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef. Beslut om att installera och aktivera generella larm fattas av ansvarig chef 9.2 Larm och lås Personer med demenssjukdom riskerar att utsättas för fara om de lämnar sin bostad på egen hand. Enligt lag har verksamheten inte rätt att genom låsanordning förhindra personer med demenssjukdom att själva gå ut. Tekniska lösningar som har en fördröjande effekt får dock användas om de är etiskt försvarbara. Larm är ett hjälpmedel och får inte användas så att kvaliteten i vården äventyras t.ex. genom minskning av personal Generella larm Generella larm är larm som installeras på inom- och utomhusdörrar. Det krävs inget samtycke av personen för att dessa larm ska kunna användas. Larmen är oftast kopplade till personalens personsökare alternativt telefon för att de snabbt ska kunna vara på plats. Beslut om att installera och aktivera generella larm fattas av ansvarig chef Individuellt dörrlarm Dörrlarm är larmanordningar som reagerar vid passage och de placeras på dörren till personens bostad. Personen ska samtycka till larmet på dörren till sin lägenhet. Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef Individuella larm För att använda individuella larm krävs det att personen har samtyckt till larmet. Exempel på individuella larm är Sänglarm Larmmatta Rörelsevakt Nödsändare (exempelvis GPS)

8 Sida 8 (15) Beslut om att använda och aktivera ett individuellt larm fattas av sjuksköterska i samråd med chef. Sjuksköterskan ansvarar för att: Noggrann utredning görs med riskanalys som grund Larmet dokumenteras i patientens journal Larmet installeras rätt Kontinuerliga observationer och utvärderingar av patientens upplevelse av larmet Borttagande av larmet när det inte är aktuellt Nödsändare (GPS) Nödsändare kan användas om säkerheten för personen inte kan garanteras på annat sätt. Larmet sätts på personen och sändaren kan bara aktiveras efter polisbeslut. Polisen använder de utsända signalerna för att pejla in den vilsegångna personen. Personen ska ge sitt samtycke till larmet. I de fall personen inte kan lämna sitt samtycke får den ansvariga sjuksköterskan bedöma att personen samtycker och att personen har informerats om den planerade åtgärden och inte gett uttryck för någon motvilja mot att den genomförs. 10 Larmet ska inte fästas på ett sätt som gör det omöjligt för personen att ta av det. Innan larmet beställs ska alltid kontakt tas med MAS Sängvakt/sänglarm Sänglarmet består av en tryckkänslig sensor som placeras under lakanet. Sängvakten/sänglarmet reagerar omedelbart när personen lämnar sängen eller efter en inprogrammerad tid Larmmatta Larmmattan placeras vid sängen eller ytterdörren. Larmmattan innehåller en tryckkänslig sensor som ger en signal om att någon har trampat på mattan Rörelsevakt Rörelsevakten har en detektor som reagerar på rörelse i dess närhet. Detektorn kan placeras under en säng för att larma när personen sätter ner fötterna på golvet eller som passagevakt för att tala om att någon passerar genom dörren. 9.3 Dörrlås till enhetens dörrar Boendeenhetens ytterdörr kan vara låst men låsanordningen ska vara av sådant slag att personen själv kan låsa upp dörren. 10 Socialstyrelsens Meddelandeblad 2/2010, Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärd, s 6.

9 Sida 9 (15) Däremot kan låset vara så konstruerat att det tar en viss tid för personen att passera genom dörren t.ex. genom att låset är försett med en kod. Siffrorna i koden ska finnas synliga i närheten av dörren. Låsanordningarna ska vara godkända av brandmyndigheter. 9.4 Dörrlås till boendes lägenhet Det är personen själv som bestämmer om dörren till lägenheten ska vara låst eller inte. Personalen ska dock ha tillgång till nyckel för att kunna utöva tillsyn och ge behövlig vård och omsorg. Dörren får inte låsas om den demenssjuke inte själv kan öppna dörren. Görs detta ändå betraktas det som en frihetsinskränkande åtgärd och är inte godkänt enligt lag. 10 Individuella fysiska skyddsåtgärder På grund av riskfaktorer ska fysiska skyddsåtgärder endast användas i de fall ingen annan åtgärd kan vara aktuell och efter att alla andra åtgärder prövats samt finns dokumenterade och utvärderade. All användning av fysisk skyddsåtgärd ska föregås av en riskanalys 11, fallriskbedömning och ingående vård- och omsorgsplanering. Alla berörda har möjlighet till att initiera vårdplanering men det är sjuksköterskan som ansvarar för att kalla till vårdplanering. Medverkande vid dessa vårdplaneringar ska vara ansvarig sjuksköterska, chef, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, kontaktperson/ omsorgspersonal och om möjligt läkare. Om inget hinder föreligger ska vårdtagaren själv och dennes ställföreträdare involveras i planeringen. Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. 11 Bilaga 2. Riskanalys, checklista som stöd vid utredning.

10 Sida 10 (15) Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. Om personen vid något tillfälle inte medverkar till användningen av beslutad skyddsåtgärd ska omsorgspersonalen kontakta sjuksköterskan. Fysiska skyddsåtgärder får inte hindra adekvat aktivering/ rehabilitering av personen. Det ska vara möjligt för personen att med stöd av personal regelbundet och vid skilda tillfällen få möjlighet att förflytta sig under dygnet Bälte, sele, brickbord Fysioterapeuten/sjukgymnasten alternativt arbetsterapeuten ska: Prova ut individuellt anpassat bälte, sele/brickbord. Instruera omsorgspersonalen skriftligt och muntligt om hur och till vem bältet, sele/brickbordet ska användas. Följa upp att det är rätt produkt och att den används på rätt sätt efter instruktionerna. Kontinuerligt observera och utvärdera patientens upplevelse av skyddsåtgärden Personer som sitter i rullstol ska aldrig lämnas sittande vid exempelvis matbord med låst rullstol, då det är att betrakta som en frihetsinskränkning jämställt med ett brickbord Sängutrustning/grind Sjuksköterskan ansvarar för att: Sängutrustningen/grinden är anpassad till patientens behov. Instruera omsorgspersonalen skriftligt och muntligt om hur sängutrustning/grind ska användas. Följa upp att det är rätt produkt och att den används på rätt sätt efter instruktionerna. Kontinuerligt observera och utvärdera patientens upplevelse av skyddsåtgärden. Om sjuksköterskan bedömer att grindar som är fastmonterade inte ska användas hos patienten ska grindarna plomberas. 11 Positionering För patient med balansrubbningar, onormal tonus, ofrivilliga rörelser eller felställningar på grund av en medicinsk diagnos kan det vara aktuellt med positionerande hjälpmedel.

11 Sida 11 (15) Patienten kan behöva ett positionerande hjälpmedel för att erhålla eller bibehålla en stabil sittställning som förhindrar att denne glider/faller ur rullstolen. Patienten ska lämna sitt samtycke och bältet ska vara så utformat att han/hon själv ska kunna öppna bältet. I dessa fall är fysioterapeuter/sjukgymnaster eller arbetsterapeuter ansvariga för att bedöma att rätt hjälpmedel utprovas och förskrivs. Innan beslutet tas om t.ex. bälte för positionering ska samverkan ske med patienten, ansvarig sjuksköterska och om möjligt även ansvarig läkare. Samtycke, riskanalys och beslut om skyddsåtgärder ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under sökordet skadeprevention/ skyddsåtgärder samt dokumenteras i den sociala omsorgsjournalen. En plan ska alltid upprättas där det framgår alternativa överväganden, vilka åtgärder man beslutat om och varför. Effekterna av åtgärder/na ska följas upp och utvärderas med angivna tidsintervaller samt dokumenteras i journalen. Under sökordet observera ska det framgå om skyddsåtgärd används. Om patienten vid något tillfälle inte önskar använda den beslutade åtgärden ska omsorgspersonalen kontakta sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast

12 Sida 12 (15) Bilaga 1. Medgivandeblankett Boendeenhet: Jag ger härmed mitt samtycke till att använda skyddsåtgärd/er i form av Medgivande har lämnats den: Medgivande gäller: (namn, personnummer) Underskrift (patient) Medgivande har mottagits av: Leg. Sjuksköterska (namn) Leg. Fysioterapeut/sjukgymnast (namn) Leg. Arbetsterapeut (namn) Blanketten förvaras i journalen samt dokumenteras in i journalen.

13 Sida 13 (15) Bilaga 2. Riskanalys, Check-lista som stöd vid utredning 12 En noggrann analys behöver göras före beslut om fysisk skyddsåtgärd för personer med demenssjukdom. Har behov av rörelse och aktivitet tillgodosetts? Sittanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Förflyttning Når ner till golvet/fotstöden? Tryck på sittbensknölar eller svanskota? För djupt/kort sittdjup? Tryck i knäveck? Tillräckligt med stöd för benen? Glider personen fram? Bra lutning på ryggstöd och sits? Tillräckligt varierande sittställning? Viloanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Sömn/vila Är madrassen lagom hård/mjuk? Tillräcklig variation i liggställning? Smärtanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Smärta Har orörlighetssmärta beaktats? Värk i knä pga. mycket eller långvarigt sittande/liggande? Värk i rygg eller annan värk pga. mycket eller långvarigt sittande/ liggande? Stelhet? Trötthet? 12 Källa: Eva Silow, MAR/ Göteborgs Stad, Linnés/ 2008 Reviderad av Linnéa Svanström Leistedt, MAR/ Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms sdf

14 Sida 14 (15) Nutritions- och eliminationsanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Nutrition respektive Elimination Får toalettassistans vid behov att gå på toaletten? Är törstig? Är hungrig? Social och psykisk analys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Kognitivt, psykiskt, socialt Oro, ångest? (kontraindikation för tvång) Motorisk oro? Hallucination? Att röra sig; motionera är ett effektivt och bra sätt att minska oro. Detta är väl dokumenterat och bör alltid vara en första åtgärd då oro uppträder. Personer som har gångsvårigheter behöver kanske då stöd i sitt motionerande dels rent handgripligt ett levande stöd men också stöd genom att påminnas eller uppmanas till rörelse. Aktivitetsanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord ADL Trivs i sällskapet? Vill ha sällskap? Erbjuds meningsfull sysselsättning/får stimulans? Är dygnsrytmen bra? Markeras dag/natt? Miljönanalys; resultat av analysen dokumenteras i status under sökord Fysisk miljö Är sittplatsen trevlig? Är det lagom varmt/kallt? Kan buller och oljud undvikas?

15 Sida 15 (15) Förslag på åtgärder utifrån genomförd riskanalys Datum: Analys genomförd av:

Användning av skyddsåtgärder

Användning av skyddsåtgärder Sida 1 (6) 2016-09-20 Användning av skyddsåtgärder MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Skyddsåtgärder - riktlinje

Skyddsåtgärder - riktlinje Skyddsåtgärder - riktlinje Inledning Vård och omsorg ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Åtgärder som innebär tvång eller frihetsinskränkningar saknar stöd i gällande

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder

Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Begränsningsåtgärder Sida: 1 (5) Datum: 2011-07-28 Uppdaterad 2013-09-17 Riktlinjer för Skydds och begränsningsåtgärder Syfte Den 15 juni 2010 upphävdes föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, Socialstyrelsens

Läs mer

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén

RIKTLINJE. Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-10-25 Ulrika Ström, Ann-Britt Lundin, Eva Franzén Eva-Britt Apelvi 2 2012-11-20 Ulrika Ström, Eva Franzén, Ann-Britt Förvaltningens ledningsgrupp Lundin

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder

Skydds- och begränsningsåtgärder Skydds- och begränsningsåtgärder Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Skydds- och begränsningsåtgärder 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 BESLUTSPROCESS... 5 SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE... 5 TVÅNGSÅTGÄRD... 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND... 3 ETISKA PRINCIPER... 3 ANSVAR... 4 VÅRDGIVAREN... 4 MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA, MAS... 4 VERKSAMHETSCHEF ENLIGT HSL... 4 LEGITIMERAD

Läs mer

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder

Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Lokal vägledning för att hantera frågor om skydds- och begränsningsåtgärder Inledning En regional överenskommelse/riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder är antagen och finns på http://www.orebroll.se/sv/halsa-och-vard/for-vardgivare/ovk/kommunal-halsooch-sjukvard/kommunal-halso-och-sjukvard_rutiner-riktlinjer/.

Läs mer

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER

SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER HSL rutiner Datum: 8:1 060621 SKYDDSÅTGÄRDER/FRIHETSINSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER 8:2 Rutiner för skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 8:3 Översikt åtgärd/ansvar Bilaga 1 Bilaga 2 Checklista Inventering/egenkontroll

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Välfärd samhällsservice 2016 Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Välfärd samhällsservice 2016 Välfärd samhällsservice 2016 Syfte Denna rutins syfte är att säkerställa att skyddsåtgärder används på rätt sätt. Tvångs och skyddsåtgärder

Läs mer

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder

Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder Rutin för skydds- och begränsningsåtgärder 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse som bland annat innebar att läkare kunde ordinera bälte till patienter i

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts

Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts den 10 november 2010 Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering Vägledning för att hantera frågor där frihetsinskränkning tidigare använts 1

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7. Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 7 Skyddsåtgärder/frihetsinskränkande åtgärder 3 7.1 Allmänt 3 7.2 Lag 3 7.3 Nödrätt

Läs mer

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm

Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm 2014-05-12 Riktlinje för användning av skyddsåtgärder och speciallarm Framtaget av: Medicinskt ansvarig för rehabilitering vård och omsorgskontoret och sakunnig på vård och omsorgskontoret Riktlinjen har

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt

Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för skyddsåtgärder och omvårdnadsåtgärder för person med allvarlig kognitiv svikt Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder

Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Riktlinjer för Tvångs och frihetsbegränsade skyddsåtgärder Omsorgsförvaltningen MAS Anna-Lill Karlsson 2012-09-27 Innehållsförteckning SKYDDSÅTGÄTDER, FRIHETSKRÄNKANDE OCH INTEGRITETSKRÄNKANDE ÅTGÄRDER...

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem

Läs mer

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Meddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder

Rutin för skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 20150301 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette

Läs mer

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.

Läs mer

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4) Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga Dokumentnamn: Skydds- och begränsningsåtgärder Berörd verksamhet: Välfärd ÄO, FN Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2013-06-14 Skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv

Läs mer

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder

INAKTUELLT. Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer i kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg

BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg 1 BILAGA Till Riktlinje för trygghetsskapande välfärdsteknologi inom vård och omsorg Bedömningsstöd/Samtycke Innehåll SAMTYCKE 3 Olika typer av samtycke 3 SAMTYCKE OCH PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER

Läs mer

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER KARLSTADS KOMMUN Beslutad: Biståndskontoret, Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen,

Läs mer

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24

Tekniska lösningar. vid särskilt boende för äldre 2016-02-24 2016-02-24 Tekniska lösningar vid särskilt boende för äldre Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 registrator.orebro@ivo.se www.ivo.se Org.nr 202100-6537 1(20) Innehåll Inledning... 2

Läs mer

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Vård och omsorg Sidan 1 av 10 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Riktlinje, Skydds- och begränsningsåtgärder Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-03-01 Senast uppdaterad: 2016-03-01 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga, Korttidsenheten

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder

Riktlinje skydds- och begränsningsåtgärder DATUM UTSKRIFT 2015-06-02 SIDA 1/10 KAPITEL KUND AVSNITT KUNDENS VARDAG GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG YLVA RÅNGE KLINGHOFFER GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENUMMER

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin Skydds-och frihetsinskränkande åtgärder Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 17 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261

Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig kognitiv svikt inom kommunal vård och omsorg SN-2014/261 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-09-16 SN-2014/261 Socialnämnden Revidering av riktlinjer angående skydds- och begränsningsåtgärder för personer med allvarlig

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

Blås- och tarmdysfunktion

Blås- och tarmdysfunktion Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1 1(5) 2 Bakgrund Hälso-

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

GPS teknik inom demensvården

GPS teknik inom demensvården ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 108-97/2009 SID 1 (5) 2009-06-30 Handläggare: Ulla Fredriksson, tel. 508 36 216 Birgitta Karlsson, tel. 508 40 610 Till Äldrenämnden 15 september 2009 Svar på skrivelse

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutin för Skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Rutinerna är framtagna av nätverket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i Fyrbodalskommunerna samt Lilla Edet. Rutinen är en gemensam bas

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Sida 1 (5) 2013-09-19 Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under Patientöversikt under 2013. Sida 2 (5) Innehåll Riktlinjer för Samtycke

Läs mer

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-06-14 Senast uppdaterad: 2016-06-14 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga,

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Rutin för journalföring

Rutin för journalföring Rutin för journalföring Skapad av: MAS, MAR Beslutad av: Gäller från: 2010-10-02 Reviderad den: 2011-05-27 Diarienummer: Styrdokument Patientdatalag 2008:355 (SOSFS 2008:14) Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder

Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Riktlinjer för skyddsåtgärder/ frihetsinskränkande åtgärder Utfärdardatum: Utfärdare: Godkänd: Senast reviderad: Reviderad av: Godkänd revidering: 2012-04-17 Jan-Åke Karlsson Utgåva: 1 Ankie Jönsson Giltig

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg

Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Västerås-modellen Införa trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Den 21 januari 2015 MVT2015 Jeanna Thorslund Stadsjurist Västerås stad (tj.ledig) Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Region Stockholm Innerstad Sida 1 (7) Reviderad Sjuksköterskor 2014-05-16 REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER Sida

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer