Tekniken i människans tjänst. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 1

Transkript

1 Tekniken i människans tjänst Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 1

2 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 2

3 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 3

4 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 4

5 Uppdraget från Socialdepartementet Analysera HINDER för bredare användning av välfärdsteknik Analysera vilket STÖD omsorgspersonal m fl kan behöva Lämna FÖRSLAG på hur och av vem stödet ska ges Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 5

6 Brukare/anhörig Förväntningar om Kvalité Anställda Arbetsmiljö Kommuner Fler äldre Brist på personal Ekonomi Kompetens / Teknik Höjd Kvalité / Lägre kostnadsökning Lagliga hinder, avsaknad av eller motstridiga Organisation / samverkan Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 6

7 Integritetskränkande Omänskligt Isolering Tar jobben Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen

8 Lagreglering tex samtycke Standard Upphandling Samverkan Utbildning Kompetenshöjning Infrastruktur / Teknik Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 8

9 Regeringen Upph.mynd SoS MFD Digg IVO DI E-hälsomynd KommunSverige SKL Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 9

10 Självständighet Frihet Integritet Aktivitet Social Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen

11 Från sjuk- till friskfokus Patogent perspektiv Sjukfaktorer Salutogent perspektiv Friskfaktorer Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 11

12 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 12

13 SoL Patientlagen RF GDPR HSL Kamerabevakningslagen Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 13

14 Bredare användning av teknik Utbildning Generell kvalitetshöjning Lägre kostnader Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 14

15 Rättsliga förutsättningar Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 15

16 Ur utredningens direktiv: En central fråga är i vilken utsträckning välfärdsteknik kan användas i vård och omsorg av äldre personer med nedsatt beslutsförmåga. Det finns oklarheter i lagstiftningen om på vilket sätt personer med nedsatt beslutsförmåga kan erbjudas tjänster med hjälp av välfärdsteknik. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 16

17 Utredaren ska utifrån tidigare utredningar, remissvar, rapporter m.m. överväga och vid behov: Lämna författningsförslag med fokus på reglering av samtycke från personer med nedsatt beslutsförmåga i syfte att underlätta användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen Analysera och identifiera rättsliga hinder för användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen Överväga behov av fler författningsförslag i syfte att underlätta användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 17

18 Hur får enskilda välfärdsteknik? Biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) Förskrivning av hälso- och sjukvårdspersonal (som hjälpmedel) Inköp på egen hand (konsumentprodukter) Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 18

19 Samtycke flera regelkomplex 1. Samtycke till vård- och omsorgsåtgärd (övervakning) Regelverket för hälso- och sjukvården och socialtjänsten (HSL, SoL, RF, patientlagen, 24 kap brottsbalken m.m.) 2. Samtycke till behandling av personuppgifter EU:s dataskyddsförordning (GDPR) m.m. tvingande europeisk lagstiftning Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 19

20 GPS fall 1 Rakel är 80 år. har inte så stora besvär med hälsan, men på senare tid har hon ramlat ett par gånger och känner stor oro. Det leder till att hon inte kan vara så aktiv som hon vill och borde från hälsosynpunkt, utan mest blir sittande i sin lägenhet. Kommunen har beviljat henne en hemtjänstinsats i form av ledsagning, men promenaderna ska ske på bestämda tider som passar hemtjänsten. Helst skulle hon vilja kunna gå helt fritt i skogen och plocka svamp och bär. Rakel har hört om GPS som gör att hon skulle gå att lokalisera även om hon råkat ramla mitt inne i skogen. Med en sådan skulle hon känna sådan trygghet att hon vågar gå ut på egen hand. Biståndsbedömaren beviljar Rakel bistånd i form av en GPS-klocka som är inställd så att hon själv kan slå larm om hon skulle råka ramla när hon är ute. Hon kan berätta för hemtjänsten vad som hänt och larmcentralen kan se var hon är och åka ut för att hjälpa henne. Rakel har ingen kognitiv nedsättning utan förstår innebörden av insatsen. Hon samtycker uttryckligen till insatsen, som innebär övervakning och behandling av personuppgifter. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 20

21 GPS fall 2 Arvid är 80 år och lider av demenssjukdom. Han bor hemma med makan i samma ålder. Han vill gärna gå ut och gå i närområdet, vilket vore positivt för honom från hälsosynpunkt. Han har inga problem med balansen och har aldrig ramlat ute. Däremot har han fått allt svårare att hitta hem, så makan vill inte att han ska gå ute på egen hand. En gång gick han ut utan ytterkläder när det var minusgrader ute och då tog det flera timmar innan polisen hittade honom. Samtidigt har hon själv svårt att promenera tillsammans med Arvid. I samråd med biståndsbedömaren från socialtjänsten beviljas Arvid bistånd i form av en GPS-klocka. Om Arvid har varit borta lite för länge, kan makan slå larm till kommunens larmcentral som då kan lokalisera Arvid och åka för att möta honom och erbjuda sig att skjutsa hem honom. Arvid får teknologin förklarad för sig och samtycker till insatsen, mest för att glädja hustrun. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 21

22 Forts. fall 2 Efter några veckor står det klart att Arvid helst inte vill ha klockan på sig när han går ut och går, dels för att den är klumpig, dels för att han misstänker att hemtjänsten kan titta på honom genom klockan. Biståndsbedömaren beviljar då bistånd i form av en GPS-sula som ska läggas i skon. Det fungerar ett tag, men Arvid vill helst inte ha sulan heller. Hustrun talar därför inte om för Arvid att hon lägger ned sulan och han verkar inte medveten om att han har sulan i skon. Saken diskuteras inte vidare. Biståndsbedömaren tycker att insatsen ändå fungerar väl; Arvid förstår inte sitt eget bästa, vilket sammanhänger med sjukdomen. Hade han förstått innebörden av insatsen, hade han velat ha insatsen (hypotetiskt samtycke), resonerar hon. Han har visserligen tydligt visat att han inte vill ha insatsen, men det är inte rimligt att han får säga nej till en så bra insats när han inte kan göra ett välgrundat ställningstagande. På sikt kommer han behöva ett särskilt boende, men på grund av GPS-teknologin kan han bo kvar hemma längre och hustrun känna större trygghet. Om Arvid går vilse kan man hitta honom snabbt utan någon stor polisinsats. Något stort ingrepp i hans personliga integritet är det inte heller, tänker biståndsbedömaren. Positionering sker bara vid ett larm. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 22

23 Nattillsyn med kamera fall 1 Märta är 85 år och bor hemma. Hon har flera besvär, bl.a. en fallrisk. Hon får hjälp av i form av hemtjänstinsatser som handlar om inköp av varor, tvätt, städ, dusch och tillsyn. Hon har också ett trygghetslarm. På natten har hon hittills haft tillsyn två gånger per natt, vilket går till så att hemtjänstpersonalen går in i hennes lägenhet och kontrollerar att hon ligger i sin säng och sover. Något behov av hjälp har hon inte på natten, utan insatsen handlar bara om tillsyn. Tanken är att hon inte ska vakna av hemtjänstens besök, men i praktiken händer det inte så sällan att hon blir störd i nattsömnen av att de öppnar och stänger dörren. Märta tycker också att det känns lite obehagligt att någon kommer in i hennes lägenhet på natten. Hon känner inte all personal i hemtjänsten och det behöver inte vara någon hon känner som kommer. Ett par gånger har hon gått upp ur sängen efter att hon råkat blivit väckt av hemtjänstpersonalen och då ramlat. Då var personalen inte längre kvar och kunde hjälpa henne. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 23

24 Forts. nattillsyn fall 1 Biståndsbedömaren föreslår för Märta att insatsen utformas med hjälp av en tillsynskamera istället. På förutbestämda tider kommer en anställd i hemtjänsten att koppla upp sig mot en liten kamera som alltid står riktad mot sängens huvudända, för att se att hon ligger i sin säng. På kameran lyser en lampa, så man ser när den är aktiv. Annars är den inte på och den spelar inte in. Man kan heller inte se resten av rummet. Om Märta inte skulle ligga i sin säng, kontrollerar personalen igen efter ett kort tag. Om hon fortfarande inte är där, kommer en larmpatrull åka förbi Märta för att se om det hänt något. Märta har ingen kognitiv svikt. Hon tackar ja till den erbjudna insatsen. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 24

25 Nattillsyn fall 2 Klara är 80 år och får insatser från hemtjänsten. På natten har hon behov av tillsyn, men inga aktiva insatser. Biståndsbedömaren föreslår att tillsynen nattetid ska ske med hjälp av kamera, jfr fall 1. Klara samtycker dock inte till kameraövervakning. Hon kräver istället att insatsen ska utformas så att tillsynen utförs av personal, inte teknik. Socialchefen menar att Klara inte kan kräva att en insats enligt socialtjänstlagen ska utformas på ett visst sätt. Vid tillämpning av socialtjänstlagen kan den enskilde överklaga ett avslagsbeslut i fråga om rätten till insats, men man kan inte kräva en annan utformning (verkställighet) om den insats som erbjuds faktiskt uppfyller de individuella behoven och tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Vill man inte ha insatsen med den utformning som kommunen föreslår, kan man tacka nej. Något tvång är det således inte fråga om. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 25

26 Forts. nattillsyn med kamera - fall 2 Biståndsbedömaren tror dock att just beträffande välfärdsteknik (övervakning) är kommunen skyldig att erbjuda en insats som är teknikfri som alternativ till den som tackar nej till erbjuden insats. Man måste kunna få tacka nej till övervakning utan att riskera att hjälpbehovet inte blir tillgodosett. Eller? Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 26

27 Frivillighet förutsättning enl. SoL Enligt 1 kap. 1 tredje stycket SoL ska verksamheten bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Av 3 kap. 5 SoL följer att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 27

28 Hälso- och sjukvården Enligt 5 kap. 1 HSL ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär bl.a. att vården särskilt ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet, men också bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (punkt 2 och 3). Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 28

29 Patientlagen Patienten ska, enligt 3 kap. 1, få information om bl.a. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Informationen ska anpassas till ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. I 4 kap. 1 anges att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras och i 4 kap. 2 PL anges att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke, om inte annat följer av lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap. 1 och 2 PL. Hälso- och sjukvården ska, enligt 5 kap. 1 PL, så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. I paragrafen tydliggörs att ett minimikrav för patientmedverkan är att det både finns en viljeyttring angiven och att patienten utifrån sina individuella förutsättningar, ska kunna medverka praktiskt. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 29

30 Undantag från samtycke i PL För att patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa finns i 4 kap. 4 PL ett undantag från huvudregeln om krav på samtycke: Patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 30

31 Grundlagen Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 31

32 Forts. grundlagen Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning eller kartläggning är inte dess syfte utan vilken effekt åtgärden har. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får, enligt förarbetena, bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs i dessa begrepp. Både åtgärdens omfattning och arten av det intrång åtgärden innebär ska beaktas vid bedömningen av vilka åtgärder som kan anses utgöra ett betydande intrång. Åtgärdens ändamål och andra omständigheter kan också ha betydelse vid bedömningen. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 32

33 Forts grundlagen 2 kap. 8 RF Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Med frihetsberövande avses bl.a. följande. Personen i fråga kan rent faktiskt vara förhindrad att lämna vissa lokaler genom att han eller hon saknar nyckel till dörrarnas låsanordningar eller inte behärskar den teknik som krävs för att öppna dörren. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 33

34 Ansvarsfrihetsgrunder 24 kap. brottsbalken; samtycke, nöd, nödvärn, laga befogenhet Social adekvans (förekommer i praxis) Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 34

35 Stöd till personalen SOSFS 1980:87 (M) Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård (upphävd) och SOSFS 1992:17 (S) Socialstyrelsens allmänna råd om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad (upphävd) Den 15 juni 2010 upphörde SOSFS 1980:87 (M) och SOSFS 1992:17 (S) att gälla. Huvudskälet var att lagstöd saknas för att vidta åtgärder mot någon persons vilja. Socialstyrelsen lämnar allmänna upplysningar om välfärdsteknik på sin hemsida (frågor och svar). Hänvisar bl.a. till meddelandeblad nr 12/2013, Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 35

36 Meddelandebladet Socialstyrelsen konstaterar att i HSL och socialtjänstlagen inte finns några bestämmelser som klargör vad som gäller när en enskild person av något skäl inte kan samtycka till en åtgärd eller insats. Av gällande lagstiftning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt tillhörande förarbeten framgår inte heller var gränsen går för när en åtgärd som vidtas mot en person som inte har förmåga att lämna ett samtycke ska anses utgöra en tvångsåtgärd. Med hänvisning till förarbetsuttalanden anses förutsättningarna för ett samtyckes rättsliga giltighet vara att det har lämnats av någon som är behörig att förfoga över det aktuella intresset, den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket, vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter, samtycket har lämnats frivilligt, samt att samtycket är allvarligt menat. Även om ett samtycke uppfyller alla förutsättningar för giltighet vid tidpunkten då det lämnades, medför det inte att samtycket gäller för all framtid. En person kan när som helst återkalla sitt samtycke. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 36

37 Tidigare utredningar av direkt intresse Utredningen om skyddsåtgärder inom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga: Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom (SOU 2006:110) Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning: Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 37

38 GDPR - dataskyddsförordningen Personuppgifter är lite förenklat - uppgifter som kan knytas till en levande person. Bestämmelser om säkerhet vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten finns numera huvudsakligen i dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är bindande och tillämpas direkt. Nationell rätt får endast reglera frågor där dataskyddsförordningen medger kompletterande nationell reglering. En förutsättning för att personuppgifter ska få behandlas är att det finns en rättslig grund i artikel 6 i dataskyddsförordningen. I artikel 9 finns dessutom ett generellt förbud mot att behandla särskilda kategorier av uppgifter inklusive uppgifter om hälsa. För att få behandla sådana personuppgifter måste det finnas något tillämpligt undantag mot förbudet. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 38

39 Forts. Dataskyddsförordningen kompletteras för svensk del av lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL-PUL). Personuppgifter inom socialtjänsten får bara behandlas om det är nödvändigt för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras (6 ). Annars krävs samtycke enligt GDPR. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 39

40 I 12 punkt 1 i förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten anges att en kommunal myndighet får behandla personuppgifter bl.a. för handläggning av ärenden om bistånd och annat stöd samt genomförande av beslut om bistånd, stödinsatser, vård och behandling samt annan social service som följer av bestämmelserna i socialtjänstlagen. I i förordningen regleras vad som gäller för privata verksamheter. I 18 anges att i privat verksamhet får personuppgifter behandlas för dokumentation av sådan vård, behandling eller omsorg av enskilda som ges inom verksamheten. Personuppgifter får även behandlas för administrationen av verksamheten. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 40

41 Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen 41