EN HÅLLBAR BOSTADSPOLITIK TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Transkript

1 EN HÅLLBAR BOSTADSPOLITIK TA PARTI FÖR MÄNNISKAN 1

2 DET SJÄLVKLARA Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör planer för framtiden, älskar och fostrar barn. Hemmet är en plats för trygghet och kärlek. Boendet är en självklar del i välfärden men har idag satts på undantag, trots regeringsformens formulering det åligger det allmänna att trygga rätten till bostad. Bostadsförsörjningen och bostadspolitiken har haft stor betydelse för utvecklingen av Sverige som välfärdsstat och som framgångsrik industrination. Bostadsmisär och ohälsa byggdes bort med aktiva samhällsinsatser, samhället försåg bruksorterna med bostäder för industriarbetarna, med rekordårens byggande moderniserades bostadsbeståndet och bostadsbristen byggdes bort. Idag ser Sverige annorlunda ut, men hur vi bor och hur vi bygger har fortfarande avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Mycket av bostadsförsörjningen löses av marknaden. Men det behövs också politik om bostadsförsörjningen ska stödja och inte motverka övergripande samhällsmål som till exempel ett hållbart samhälle socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 2

3 TA PARTI FÖR ALI. Ali är en av unga vuxna som drömmer om att flytta hemifrån. Han är inte ute efter någon lyx. Bara något eget där han kan plugga i lugn och ro, vara uppe sent utan att störa och leva sitt eget liv. 3

4 ÖKADE KLYFTOR FAKTA SOM TALAR Nio av tio kommuner har bostadsbrist 1 Det behöver enligt Boverket byggas nya bostäder till år per år. Med dagens politik byggs inte ens hälften unga vuxna bor ofrivilligt kvar hemma 2 I rapporten Unga vuxna visas att bostadssituationen för unga vuxna i åldrarna år präglas av bostadsbrist, knappa ekonomiska resurser och osäkra villkor. Hyrorna i nybyggda lägenheter är för höga 3 Marknaden har byggt för de som kan betala, det som är mest lönsamt det vill säga som man kan förvänta sig. Det är skillnad på behov och efterfrågan. I storstäderna, där bristen är som störst, klarar 54 % av hyreshushållen inte att efterfråga en hyresrätt i nyproduktionen (60 kvm med genomsnittlig nyproduktionshyra). Avkastning för bostadsbolagen är hög 4 Enligt IPD Svenskt Bostadsindex var totalavkastningen 9,2 % år 2017 och 10,3 % i snitt de senaste tre åren. Inflationen var under samma tid 1,7 % respektive 1,4 %. Hyresrätten är skattemässigt missgynnad Det visade Bostadsbeskattningskommittén (SOU 2014:1) och parterna på hyresmarknaden i rapporten Balanserade ekonomiska villkor (2017). Ränteavdragen och ROT och RUT går bara till de som äger sin bostad och mest till de med högst inkomster 5 De 20 % med lägst disponibel inkomst per konsumtionsenhet gör 5 % av avdragen. De 30 % med högst inkomst gör 51 % av ränteavdragen. Samma förhållanden gäller för ROT- och RUT-avdrag. 4

5 Hyresgäster betalar mest av disponibel inkomst i hyra, 28 % 6 Bostadsrättsinnehavare och småhusägare betalar endast 20 % respektive 15 %. Trångboddheten ökar, större familjer i hyresrätt saknar alternativ av ekonomiska skäl men också för att större bostäder med hyresrätt saknas. Boende i hyresrätt inte minst i allmännyttan får bära bördan av ett allt mer segregerat boende. 1 Boverket, Bostadsmarknadsenkät och rapport om bostadsbyggnadsbehov 2 Hyresgästföreningen, Unga vuxnas boende, Hyresgästföreningen, rapport Hyresmarknaden analys av dagens system och framtida lösningar 4 IPD Svenskt Bostadsindex 5 SCB 6 SCB UTMANINGEN Bostadspolitiken löser inte alla utmaningar, men en social bostadspolitik med generella förtecken är en nödvändighet inte bara för den som söker bostad utan för ett hållbart samhälle. En bostadspolitik och stadsplanering som bidrar till integration i stället för det motsatta är nödvändigt. För att åstadkomma detta måste politiken sätta mål, styra och satsa mot ett hållbart samhälle. Marknaden är en viktig kraft i detta, men dess aktörer har som främsta mål att bygga kapital inte bostäder och samhälle. Politiken måste därför ta sitt ansvar. 5

6 HYRESGÄSTFÖRENINGENS MÅL Vår vision är ett boende där människor och samhälle utvecklas. Svensk bostadspolitik har hamnat i en återvändsgränd. Det leder fel både för boende och samhälle. Historien visar att ett i olika avseenden betydligt fattigare Sverige hade råd med en social bostadspolitik. Då fanns ambitionen att alla skulle kunna bo bra och tryggt till rimlig kostnad i levande bostadsområden. Idag måste de bärande delarna i en social och långsiktig bostadspolitik försvaras men också omskapas. Byggandet av nya bostäder och upprustning av dem vi redan har kan inte enbart ske på marknadens villkor och överlåtas till enskilda aktörer. Det måste ske i samverkan mellan samhällets olika aktörer. Målet måste vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara bostäder och samhällen för alla människor. Om alla ska få rätt till ett bra hem krävs en politik som möjliggör ett bostadsbyggande som svarar mot behoven och som säkerställer trygghet i boendet. Hyresgästföreningen menar att det behöver byggas fler hyresrätter med rimliga hyror och att det behövs ökad trygghet och inflytande för hyresgäster. Bygg hyresrätter med rimliga hyror varje år i tio år Skapa rättvisa ekonomiska villkor i boendet Utveckla allmännyttan, det viktigaste verktyget Utveckla den svenska modellen på hyresmarknaden med bruksvärde och gemensamt förhandlade hyror Bygg om och rusta upp så att hyresgästerna har råd att bo kvar Skapa ett tryggare boende genom utveckling av stadsdelar och bostadsområden och sambandet mellan dessa 6

7 BYGG FLER HYRESRÄTTER MED RIMLIGA HYROR Bostaden är inte bara en viktig del i välfärden. Bostäder utgör också en betydande del av samhällets samlade förmögenhet och infrastruktur. Bostadsbrist drabbar tillväxten i samhället då människor inte kan flytta till utbildning och jobb. Bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna, som kan styra utbudet av nyproduktion genom sitt planmonopol, sitt markägande och sina allmännyttiga bostadsbolag. Staten å sin sida styr främst genom lagstiftning för planering och byggande, skatter och finansiering. Bostadsbyggande är en kapitaltung bransch. Vad, var och hur mycket som byggs är därför i hög utsträckning beroende av vilka villkor som gäller för finansieringen. Bostadsbyggandet har under ett kvarts sekel lämnats till marknaden att planera och finansiera. Det har lett till ett för lågt bostadsbyggande och ett för dyrt byggande. Finansieringen har överlämnats till företag och hushåll. Idag råder bostadsbrist i 255 av landets 290 kommuner 7. Det behöver byggas minst hyresrätter per år under de kommande tio åren, fördelat över landet och efter behov. Nu måste staten och kommunerna leva upp till sitt ansvar för bostadsförsörjningen. 7 Boverkets bostadsmarknadsenkät 7

8 STATEN MÅSTE SE TILL ATT BOSTADSBYGGANDET KAN FINANSIERAS Det krävs en statlig medverkan i bostadsfinansieringen Staten behöver dela risken med hushåll och företag för att få ett balanserat byggande över konjunkturcykeln och billigare finansiering. Det är särskilt viktigt i lågkonjunktur då en statlig finansiering kan hålla uppe byggtakten genom att möjliggöra för kommunala och privata aktörer att bygga efter behov istället för efterfrågan. Statliga topplån och investeringsstöd Dagens nyproduktionsstöd är viktigt för att skapa en nyproduktion av hyresrätter med hyror som är överkomliga för fler. Stödet är också motiverat av att hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Det behöver dock kompletteras med statliga topplån som kan ersätta stora delar av det egna kapital som bostadsbolag idag behöver för att få banklån för att bygga hyresrätter. Kombinera satsningar på infrastruktur med bostadsbyggande Staten och regioner gör stora satsningar på en fungerande och hållbar infrastruktur. I samband med dessa investeringar kan det ställas krav på ett hållbart bostadsbyggande med hyresrätter. Se över plan- och byggregler Regelverken har tillkommit för att garantera vårt gemensamma intresse av en god, säker och hållbar byggd miljö. Utan att tumma på grundläggande krav finns utrymme att göra regler och processer mer effektiva och ändamålsenliga. De olika statliga intressena i planeringen behöver samordnas. Konkurrensen och kapaciteten i byggsektorn måste öka Svensk byggmarknad är präglad av få aktörer och höga priser. Beställare och branschen har naturligtvis ett stort eget ansvar, men staten måste också agera för en bättre konkurrens. 8

9 Statens egna mark bör användas mer offensivt för ett bostadsbyggande där hyresrätter prioriteras Staten äger mycket mark i lägen som är lämpliga för bostadsbyggande. I stället för att sälja till högstbjudande för att maximera avkastningen kan staten prioritera bostadsbyggande vi avyttring av mark. Anpassa bostadsbidrag och bostadstillägg Det individuella stödet till hushåll behövs även i en generell bostadspolitik. Dessa stöd har urholkats under en följd av år och måste därför justeras med hänsyn till hyresutvecklingen. Åldersgränsen på 29 år för bostadsbidrag till hushåll utan barn bör slopas. KOMMUNERNA MÅSTE PLANERA OCH BYGGA Planera bostadsbyggande utifrån de behov som finns Kommunerna har ansvar för bostadsförsörjningen och måste se till att det finns mark och planer för bostadsbyggandet. Stadsdelar behöver planeras och kompletteras för att skapa förutsättningar för ett mer integrerat boende med blandade boende- och upplåtelseformer. Skapa gynnsamma mark- och exploateringsvillkor Hyresrätten har ekonomiska förutsättningar och en särskild roll i bostadsförsörjningen som kommunen måste ta hänsyn till om hyrorna ska bli överkomliga. Det finns en tendens att belasta byggprojekt med kostnader som tidigare självklart belastade kommunen. Använd tomträtt Tomträtten utgör ett kommunalt verktyg som kan användas för att stimulera till fler hyresrätter i nyproduktion. Med tomträtt hyr kommunen ut marken till fastighetsägaren vilket innebär att markkostnaden belastar den framtida driften istället för investeringen. Ge uppdrag till det allmännyttiga bostadsbolaget att hålla jämn byggtakt Kommunens egna allmännyttiga bostadsbolag bör i kommuner med bostadsbrist ha ett stående uppdrag från kommunen att hålla en jämn byggtakt. På så sätt kan också priserna pressas. 9

10 TA PARTI FÖR ANNIKA. En dag fick Annika ett brev. Det stod att en renovering var på gång och att hyran behövde höjas med minst 40 %. Det kom som en chock. Kommer hon och hennes son, och andra som lever på små marginaler, någonsin att kunna känna sig trygga? 10

11 RÄTTVISA EKONOMISKA VILLKOR FÖR BOENDET Under åren förändrades de ekonomiska villkoren för boendet på ett sätt som gjorde att hyresrättens konkurrenskraft försämrades gentemot egna hem och bostadsrätter. Förklaringen låg framför allt i förändringarna i systemet med fastighetsskatt, de slopade stöden till nyproduktion och ombyggnad av hyreshus och införandet av ROT-avdrag för privatpersoner som äger sin bostad samtidigt som ränteavdragsrätten för privatpersoner behölls oförändrad. Förändringar i bostadsbeskattningen har framför allt gynnat de med högre inkomster som äger egnahem eller bostadsrätter på tillväxtorter. De har sett sina bostäder stiga i värde. De höga priserna har lett till svårigheter för unga att ta sig in på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning har ökat dramatiskt. En skattereform för rättvis beskattning av bostäder Idag finns en orättvisa i hur staten behandlar upplåtelseformerna. Bostadsbeskattningskommittén 8 konstaterade att skillnaden i skattevillkor gör att en nyproducerad hyresrätt blir kr/månad dyrare än en bostadsrätt. Dagens bostadsbeskattning slår orättvist, mellan upplåtelseformer, generationer och regioner. Vi vill se åtgärder för att jämna ut skillnader, så kan också nybyggnation av hyresrätter få mer gynnsamma ekonomiska villkor. Det behövs en bred politisk överenskommelse om en reformerad bostadsbeskattning. 8 Bostadsbeskattningskommittén (SOU 2014:1) 11

12 Skattefria underhållsfonder Hyressättningssystemet bygger på att kostnaden för periodiskt underhåll kan täckas utan hyreshöjningar. Med dagens skatteregler kan fastighetsägaren behöva betala skatt på det överskott som behövs för att ge utrymme för framtida underhåll. Fastighetsföretag bör därför ges möjlighet att årligen göra avsättning till en fond för framtida underhåll och upprustning. ROT-stöd också till hyresrätten Dagens ROT-stöd ger småhusägare och bostadsrättsinnehavare möjlighet att reducera arbetskostnaden för reparation, ombyggnad och tillbyggnad av bostadshus. Utformningen av detta stöd missgynnar boende i hyresrätt och innebär en uppenbar obalans. Ett motsvarande stöd för att minska arbetskostnaden för ROT-åtgärder bör införas också för hyresrätter. Avskaffad fastighetsskatt på hyresfastigheter Idag tas fastighetsskatt (kommunal fastighetsavgift) ut på hyresfastigheter. Det betyder att fastighetsägaren betalar skatt både för huset med bostäder, och för den vinst som fastighetsägaren gör på uthyrningen av bostäderna. Hyresrätten blir därmed dubbelbeskattad. Fastighetsskatten bör därför slopas för hyresrätter. Låg moms på bostadshyror Momsen utgör en icke oväsentlig del av kostnaden för att både bygga och förvalta bostäder. Eftersom bostadshyror inte omfattas av moms belastas hyran med hela den ingående kostnaden för moms. Om bostadshyrorna momsbeläggs kan fastighetsägaren göra avdrag för ingående moms. Momsen på hyra bör motsvara den lägsta momssatsen som är sex procent. Eftersom den ingående momsen är högre (25 %) än den utgående (6 %), kommer fastighetsägarens kostnader för verksamheten att bli avsevärt lägre och hyrorna kunna sänkas. 12

13 UTVECKLA ALLMÄNNYTTAN DET VIKTIGASTE VERKTYGET Allmännyttan verktyg för en generell social bostadspolitik Allmännyttan är kommunens verktyg för att bygga och förvalta hyresbostäder som svarar mot befolkningens behov. Enligt Allbolagen, som trädde i kraft 2011, ska de allmännyttiga bostadsföretagen främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta ingår att i allmännyttigt syfte huvudsakligen bygga och förvalta bostäder med hyresrätt och erbjuda hyresgästerna boendeinflytande och inflytande i bolaget. I den svenska modellen är allmännyttan alternativet till särskilda bostäder för de ekonomiskt svagaste grupperna (så kallad social housing) och där den övriga hyresmarknaden har marknadshyror. De allmännyttiga kommunala bostadsföretagen är en viktig förutsättning för att förverkliga en generell bostadspolitik och också för en integrerad hyresmarknad med både allmännyttiga och privata hyresvärdar. Bostadsbolagens allmännyttiga syfte ska vara överordnat andra aspekter Enligt Allbolagen har allmännyttan ett samhällsuppdrag men ska arbeta efter affärsmässiga principer. Detta kan ses som en omöjlig ekvation och har lett till olika tolkningar, bland annat har vissa fastighetsägare och ekonomer framfört att allmännyttan ska arbeta precis som privata aktörer. Men om så var fallet behövdes ju ingen särskild lag för de kommunala bostadsföretagen. Det finns stora möjligheter för en kommun och dess bostadsföretag att bedriva verksamheten på ett sätt som gagnar uppdraget att vara kommunens verktyg för bostadsförsörjningen 9. Lagen ska självklart följas, men tolkningsutrymmet gör att det egentligen handlar mindre om juridik och mer om vad man vill med sin politik. 9 Nyttan med allmännyttan, Tapio Salonen red. (2015) 13

14 Långsiktighet ska prägla investeringskalkyler och avkastningskrav De allmännyttiga bolagen måste anpassa sina investeringskalkyler och avkastningskrav till att de är långsiktiga aktörer med ett bostadsförsörjningsuppdrag. Allmännyttan har i för stor utsträckning anpassat sig till marknadens logik vid sina investeringsbedömningar. Självklart ska man inte bygga det som inte bär sig. Men allmännyttan måste göra kalkyler som gör att de kan bygga de hyresbostäder som det finns behov av, men som andra aktörer avstår från att bygga. Allmännyttan behöver också ta ett särskilt ansvar för att pressa byggpriser och ta fram prisvärda bostäder utan att tumma på kvalitet och funktion. De resurser som genereras i företaget ska användas i verksamheten Med lagen finns nu en tydligare rågång mellan de allmännyttiga bolagen och ägaren, det vill säga kommunen. Företaget ska agera affärsmässigt och på egna meriter och detta låter sig väl förenas med samhällsnytta. Vissa kommuner gör dock värdeöverföringar från sina bolag på en nivå och för ändamål som inte är acceptabla. Det innebär att kommunerna dubbelbeskattar hyresgästerna genom att föra över värden från sina bolag till verksamhet som borde betalas av alla kommuninvånare. Överskotten i de allmännyttiga bostadsföretagen bör stanna i företaget och användas för underhåll och investeringar. 14

15 DEN SVENSKA MODELLEN Utveckla den svenska modellen med bruksvärde och kollektivt förhandlade hyror. Balans mellan hyresgästens, hyresvärdens och samhällets intressen I Sverige har vi en modell för hyresmarknaden som vilar på tre ben. Det handlar om bruksvärdeshyror, ett kollektivt förhandlingssystem och en stor allmännyttig hyressektor. Modellen ska balansera hyresgästernas och fastighetsägarnas intressen men i bostadsbristens tider utmanas den av krafter som vill ha en helt marknadsstyrd bostadspolitik. Nyproduktionen och den nödvändiga bostadsförnyelsen sker alltför ofta med kortsiktiga vinstambitioner i stället för en strävan mot en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hyresgästernas trygghet och inflytande sätts på spel. Utvecklingen måste brytas aktörerna på hyresmarknaden måste ta sitt ansvar men det behövs också politiska insatser i stat och kommun. När det är brist på bostäder ökar konkurrensen om de bostäder som finns, vilket förstärker obalansen mellan hyresvärdens och hyresgästens intressen. Man kan säga att denna intressekonflikt utgör grunden för den svenska modellen på hyresbostadsmarknaden. En rimlig balans mellan intressena är en förutsättning för anständiga boendevillkor och för att hyresrätten ska vara en upplåtelseform för alla också för dem som har möjlighet att välja. Det är självklart att det måste finnas en lagstiftning som ger alla hyresgäster ett tryggt hem. En skälig hyra och rätt att bo kvar är grundläggande. 15

16 Den svenska hyressättningsmodellen måste utvecklas och marknadshyror stoppas I debatten förs ofta (av ekonomer och fastighetsägarintressen) marknadshyror fram som lösningen på de problem som finns på bostadsmarknaden. Med marknadshyror skulle det bli balans mellan utbud och efterfrågan sägs det. Men bostäder är inte den typ av nyttighet som lätt låter sig inordnas i marknadens logik. Marknadshyror skulle innebära en enorm omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare 10. Men också stora kostnader för samhället i form av kostnader för bostadsbidrag och socialbostäder för de mest behövande. Segregationen skulle öka och hushåll med lägre inkomster skulle tvingas flytta längre och längre bort från sina jobb. Samtidigt finns ingenting som tyder på att marknadshyror skulle leda till fler hyresbostäder. I Sverige har vi testat marknadshyror under två perioder. Båda gångerna ledde det till stor bostadsbrist, höjda hyror, bostadsmisär och att folk blev bostadslösa men inte till mer byggande. Hyresreglering har vi också haft. Det ledde då till stort missnöje hos dem som äger fastigheter och sämre förvaltning av fastigheterna. Hyressättningssystemet kan inte förväntas lösa allmänpolitiska problem som ökade ekonomiska klyftor, segregation, höga byggkostnader och bostadsbristen i stort. För det krävs andra insatser både inom bostadspolitiken och inom andra politikområden. Den svenska modellen på hyresmarknaden har tjänat hyresgäster, fastighetsägare och samhället väl under 40 år, trots mycket varierande ekonomiska och bostadspolitiska förutsättningar för hyresrätten. Den har gett konsumentskydd mot oskäliga hyreshöjningar vid bostadsbrist och besittningsskydd för hyresgäster. Förhandlingar mellan parterna, bruksvärdesystemet med principen om lika hyra för lika lägenhet och följsamhet till kostnadsutvecklingen, har gett legitimitet och balanserat olika intressen. Bruksvärdessystemet och förhandlingar på hela hyresmarknaden har gällt från Systemet kompletterades 2007 med möjligheten att i nyproduktionen förhandla om så kallade presumtionshyror, baserade på produktionskostnaden. Inget system är perfekt men det kan bidra på vägen. 10 Den svenska hyresmarknaden - scenarioanalys, Ramböll

17 TA PARTI FÖR SAMAR. Samar och hennes man har en son som är tio månader. De bor i ett litet rum hos hennes föräldrar. Samar drömmer om ett eget hem där de kan plugga i lugn och ro, uppfostra sitt barn och leva sina egna liv. 17

18 ETT HÅLLBART BOENDE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Hållbar utveckling handlar om att ta ansvar inte bara för dagens samhälle och miljö utan även för kommande generationer. För att åstadkomma detta krävs att hänsyn tas till hållbarhetsaspekter ur flera perspektiv socialt, miljömässigt och ekonomiskt. 18

19 BYGG OM SÅ ATT MÄNNISKOR HAR RÅD ATT BO KVAR Hundratusentals lägenheter inom miljonprogrammet är i behov av upprustning. Kommande renoveringar gäller allt från akuta tekniska brister såsom byte av vatten- och avloppsstammar, till standardförbättringar som exempelvis helkaklat badrum och nytt kök. Beroende på omfattning kommer det kosta tiotals eller hundratals miljarder kronor. Oavsett är fastighetsägarna tydliga med att det blir hyreshöjningar. En genomsnittlig hyresökning är 37 % 11 vilket gör att många inte har råd att bo kvar i sitt hem. De som drabbas hårdast av sådana här hyreshöjningar är ensamboende kvinnor över 65 år, ensamstående med barn och stora barnfamiljer. Ofta tvingas dessa människor att flytta till socioekonomiskt svagare bostadsområden. Följden blir en eskalerad segregation i samhället och större offentliga utgifter genom att bidragsbehoven ökar. Det är en negativ utveckling för såväl enskilda personer som för samhället i stort. Alla har rätt till ett bra hem. Staten måste ta ett övergripande ansvar för att både möjliggöra ett nödvändigt underhåll av fastigheterna och att människor kan bo kvar i sina hem. Detta kräver att lagstiftningen och de ekonomiska förutsättningarna ändras. Lagändringar krävs som garanterar hyresgästens rätt till inflytande Hyresgäster måste få ett inflytande vid renovering av deras hem som stärker möjligheten att bo kvar efter renoveringen. Förslag på lagändringar som stärker hyresgästernas inflytande och ger förutsättningar för en samrådsprocess i linje med de ramavtal som tecknats på hyresmarknaden finns i den statliga utredningen Stärkt ställning för hyresgäster (SOU 2017:33). Dessa förslag bör göras till lag. 11 Hyresgästföreningen 19

20 Hyresgäster behöver starkare skydd mot oskäliga hyreshöjningar Hyresgäster måste skyddas mot kraftiga hyreshöjningar som får genomslag över en natt. Reguljärt underhåll ska vara inkluderat i månadshyran, hyresgäster ska ha möjlighet att göra individuella val av standard och större hyreshöjningar till följd av standardhöjningar måste fasas in under en längre period. Premie för hållbara investeringar Upprustningen av miljonprogrammet kan också ses som en möjlighet. Med rätt agerande från fastighetsägarna tillsammans med stat och kommun skulle upprustningen av miljonprogrammet kunna ge väsentliga bidrag till ett hållbart samhälle. Många åtgärder är av karaktären att de är mycket lönsamma i en samhällsekonomisk kalkyl men fastighets- och företagsekonomiskt olönsamma. Genom bidrag till finansieringen av hållbara investeringar skulle miljonprogrammet kunna bli föredöme för en hållbar utveckling. Det kan göras genom att införa en hållbarhetspremie och bra finansieringsförutsättningar för miljömässiga och sociala investeringar som stödjer en hållbar utveckling. 20

21 ETT TRYGGT BOENDE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE I ett bra samhälle kan människor känna sig trygga i alla avseenden. Inom boendet handlar det naturligtvis om att man ska kunna känna sig trygg och säker i sitt hem och i sin närmiljö i livet mellan husen. Men trygghet handlar också om mer övergripande aspekter. En social bostadspolitik som ger ökad trygghet och ökat inflytande för hyresgäster Det måste vara ett tydligare politiskt ansvar att alla människor får rätt och råd att bo bra. Att renoveringar inte blir renovräkningar, att andrahandsmarknaden hålls sund och att hyror inte blir orimliga i vare sig nybyggda eller befintliga hyreshus. Förutsättningar för ökad trygghet nås bland annat genom att säkra den svenska modellen på hyresmarknaden, som ger hyresgästerna inflytande och besittningsrätt och som hindrar oskäliga hyreshöjningar. En stadsplanering som bidrar till att binda samman stadens delar och motverkar boendesegregation Stadsplaneringen ger de fysiska ramarna; nya bostadsområden och upprustningar och förtätningar av äldre bör göras så att barriärer minskar, men utan att störa sådant som barns fria miljöer, värdefulla grönområden och trafiksäkerhet. Så kan upplevelsen av trygghet öka. Läs mer i Hyresgästföreningens program för hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling enligt Hyresgästföreningen - LITA 21

22 Kommunen måste ta ansvar för en resursfördelning efter behov Förutsättningarna vad gäller skola, vård, omsorg samt annan offentlig och kommersiell service skiljer sig ofta väsentligt mellan olika stadsdelar och bostadsområden. Kommunen har ett ansvar för en resursfördelning som bidrar till integration och mer jämlika levnadsförhållanden. Hyresgästföreningen kan användas än bättre som kraft i lokala förändrings- och förbättringsprocesser Hyresgästföreningen är en stark kraft med stor lokal kännedom och brett medlemsengagemang. Därmed kan och vill vi spela en viktig roll som samarbetspart för kommuner, fastighetsägare, näringsliv, civilsamhälle och andra. MER ATT LÄSA: Hyresgästföreningen.se/Bostadspolitik/Rapporter Hurvibor.se Bostad2030.se Hyreskommissionen.se Boverket.se SCB.se 22

23 23

24 Gör din röst hörd på hyresgastforeningen.se 24