Språket, ämnet och språket i ämnet

Transkript

1 Språket, ämnet och språket i ämnet att arbeta med andraspråkselever i klassrummet Meta Hylén och Ida Söderman

2 En presentation Meta Hylén Ida Söderman Mellanstadielärarutbildning Svenska som andraspråk (c-nivå) 22 år i yrket C-uppsats: Andraspråksperspektiv på NONO/ma-inriktning 10 år undervisning Projektledare (20 p) 7 år på Sollentuna International School Genrepedagogik (7,5 hp) Genrepedagogik (7,5 hp) Seminariehållare på Utbildad Gibbonsinstruktör (via NC) Symposium 2009 Har hållit uppdragsutbildningar (via NC) Fortbildar lärare i språkutvecklande arbetssätt i Sollentuna kommun sedan hösten 2007

3 Problem Flerspråkiga elever är i majoritet bland de elever som lämnar grundskolan med ickeav godkända betyg i kärnämnena. Lärare har erfarenhet arbete med flerspråkiga elever - resultaten förbättras inte. Lärare kräver mer resurser. Ingen forskning visar att just det ger bättre Lärare harresultat. goda ämneskunskaper, men har inte kunskap om hur man undervisar för språkutveckling. Svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och ämnesstudier samplaneras i mycket liten grad.

4 Skolverket Skolverkets lägesbedömning 2006: Svenskundervisningen för elever med utländsk bakgrund måste bli bättre Elevernas kunskaper i svenska har tydliga samband med deras ämneskunskaper. Elever som inte har svenska som modersmål tillägnar sig relativt snabbt kunskaper för vardaglig språkanvändning. Det kan ta fem till åtta år att utveckla språket så att man kan tillägna sig kunskap på en nivå som är jämförbar med elever som har svenska som modersmål. Elever som inte har svenska som modersmål måste därför ges möjlighet till en effektiv svenskundervisning.

5 Skolan - en ny språklig värld för många Många barn saknar erfarenhet av skolans språk, det kunskapsrelaterade språket. Nästan allt lärande i skolan sker genom språket, ändå undervisar man sällan om det specifika språket i ämnet. Forskning på läs- och skrivinlärning men inte på läs- och skrivutveckling i de senare skolåren. Lärares förväntningar på vad eleverna ska klara språkligt i olika ämnen är ofta otydliga för eleverna. Ur Stärkta trådar, Mariana Sellgren Doktorand vid Stockholms Universitet

6 Nonanen Nonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte kornevarande av några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor del liknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda nonaner finns inte kvar i Sverige. På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På hösten samlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de får var ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla rakisherna på vintern medan tranvat ger squablig twid under den varma trellistaden. Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs, legater och blad.

7 Uppgifter G: Är nonanen kornevarande av människor? VG: Berätta hur zufanerna sköter nonanerna under de olika trellisaderna. Glöm inte att förklara varför de gör så! MVG: Vilka fördelar finns det med att äta spjukar? Vad hade du föredragit, spjukar eller legater? Motivera!

8 Reflektioner kring uppgifterna Hur känns det att inte ha ett komplett register? Nya tankar? Att tänka på som lärare? Allmänna reflektioner?

9 Från talspråk till skriftspråk Vardagsspråk Skolspråk (Akademiskt språk) (Kunskapsrelaterat språk) Informellt Formellt Talspråksliknande Skriftspråksliknande

10 Ingen har ju skriftspråket som sitt modersmål, alltså kan det akademiska språket betraktas som ett andraspråk för alla elever. Symposium 2009, Inger Lindberg Professor i Svenska som andraspråk vid Stockholms Universitet

11 Skolspråket Skiljer sig från vardagsspråket Avgörande för skolframgång Utvecklas inte automatiskt Många elever behöver en explicit undervisning i ämnets språk Ur Stärkta trådar, Mariana Sellgren Doktorand vid Stockholms Universitet

12 Den utdragna torrperioden orsakade missväxt, vilket resulterade i en omfattande hungersnöd och många dödsfall, särskilt bland barn och äldre. Det hade inte regnat på jättelänge. Bönderna hade planterat majs och vete, men allting dog för att det inte regnade. Eftersom ingenting växte fanns ju ingenting att äta och alla blev väldigt hungriga. Eftersom de inte hade tillräckligt att äta så dog många av dem, speciellt barn och gamla.

13 Om magneter det går inte, den fastnar inte Vi prövade med en nål, men magneten attraherade inte nålen. En magnet attraherar vissa sorters metaller. Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn

14 Nominaliseringar verb görs om till substantiv Människorna fick det bättre Förhållandena förbättrades Man upptäckte Amerika 1492 Amerika upptäcktes 1492 Man hettar upp vatten Vattnet upphettas En förbättring av förhållandena... Amerikas upptäckt Efter vattnets upphettning...

15 Cummins fyrfältsmodell Hög kognitiv svårighetsgrad Uppgifter som är mer kognitivt krävande men med stöd i kontexten. Generalisera, jämföra, planera, klassificera Skolspråk Krävande uppgifter och inget stöd i kontexten B C A D Argumentera för sin sak, värdera kritiskt, analysera, tillämpa principer Kontextoberoende Kontextberoende Vardagsspråk Inlärningstid cirka 2 år Uppgifter som är kognitivt enkla men med stöd i kontexten Namnge, återge, tillämpa kända rutiner, ordna, sortera, berätta Låg kognitiv svårighetsgrad Inlärningsti d cirka 5-8 år Kognitivt enkla uppgifter utan stöd i kontexten. Härma, säga efter, kopiera, utantillinlärning fylleri

16 Pauline Gibbons Forskare vid University of Technology, Sydney Skrivit Stärk spåket, stärk lärandet (Scaffolding language, scaffolding learning) och Lyft språket, lyft tänkandet (English learners, academic literacy and thinking) två lättillgängliga och konkreta metodböcker kring språkutveckling Har stor framgång i Australien, USA, Intervju med Pauline Gibbons Sydafrika, Kanada, Nederländerna samt Sverige.

17 Scaffolding = stöttning Använda ett tematiskt arbetssätt arbetssätt som är interaktivt och kräver samarbete i smågrupper visuella och grafiska hjälpmedel Arbeta med så konkret material och konkreta miljöer som möjligt för att ge innehåll åt begrepp Lära eleverna inlärningsstrategier som gör att de lär sig att lära Vid textläsning, ge förförståelse och välj texter

18 Ex 1 L: Kan du beskriva vad en kvadrat är? E: En fyrkant med fyra lika långa kanter. L: Just det. En rektangel med fyra lika långa sidor.

19 Ex 2 L: Kan du beskriva vad en kvadrat är? E: En fyrkant. L: Vi använde ett annat ord för kanter igår. L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde vi för ord igår? E: Den har lika långa sidor. E: En rek L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med E2: En rektangel. E: En rektangel. L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat? E: Den har lika långa kanter. E: fyra lika långa sidor L: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor. Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!! E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.

20 Vardagsrelaterat språk Skolspråk Samtal Lektion Skriv!

21 Måste vi skriva? Befästa kunskaper och begrepp Producera eget språk Höjer språknivån Inte nöja sig med talspråksliknande texter

22 Diskussionsfråga Vi hävdar att alla lärare ska ansvara för att stötta andraspråkselevers språkutveckling. Vilka svårigheter står du och dina kollegor inför när ni ska tillämpa detta i er undervisning? Hur kan dessa svårigheter övervinnas? Fika!

23 Reflektioner?

24 Vardagsrelaterat språk Skolspråk Samtal Lektion Skriv!

25 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Idrott och hälsa: Religionskunskap: ord och begrepp för samtal om upplevelser av och konsumentkunskap: resonerahem och argumentera kring moraliska lek,hur hälsa och läsas natur- och utevistelser Recept och och värderingar instruktionerutifrån och de kan frågeställningar etiska Matematik: samt vanliga ord och begrepp för begrepp och och följas modeller använda matematikens uttrycksformer för att Kemi: matlagning och bakning samtala om, argumentera och redogöra för Biologi: dokumentation av enkla undersökningar med frågeställningar, använda kunskaper i biologi att granska tabeller, bilder och för enkla skriftliga rapporterberäkningar och slutsatser information, kommunicera och ta ställning i Slöjd: frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk analysera och värdera arbetsprocesser och Historia: hållbarhet. med hjälp av slöjdspecifika begrepp använda historiska begrepp för Fysik: att resultat analysera använda hur historisk kunskap ordnas, skapas ochfysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska används Teknik: Samhällskunskap: Musik: samband och samhället använda begrepp och uttrycka ochteknikområdets värdera olika ståndpunkter i till i naturen analysera och samtala om musikens uttryck i uttrycksformer exempel aktuella samhällsfrågor och olika sociala, kulturella och historiska argumentera utifrån fakta, värderingar och sammanhang. olika perspektiv

26 Målen i år 3 Eleven ska beträffande läsning kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt, och kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt beträffande skrivning kunna skriva berättande texter med tydlig handling, kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår

27 Genreundervisning Explicit undervisning i olika genrers syfte, funktion och uppbyggnad Undervisning med fokus på det kunskapsrelaterade språket så att eleverna får ämneskunskaper samtidigt som de lär sig språket. Eleverna lär sig känna igen olika genrer genom att analysera dem lär sig skriva texter i olika genrer lär sig hur texters innehåll bärs upp av språklig form får förståelse för språkets sociala funktion

28 Återgivande Att tala om vad som hände, att dokumentera en sekvens av händelser. Berättande Att hitta på en serie händelser, med någon form av problem som roar och lär. Instruerande Att tala om hur man gör något. Beskrivande Att presentera information om något, beskriva fenomen i världen (ofta NV, SO, ma-uppgifter) Förklarande Att förklara hur och varför något inträffar (ofta NV,SO) Argumenterande och diskuterande Att ta ställning, att argumentera för en sak Att titta på mer än en sida i en fråga; att utforska olika perspektiv, ev nå slutsats

29 Cirkelmodellen Går ut på att eleverna tillsammans med läraren upptäcker Vilken genre olika texter tillhör Vad de har för syfte Hur de är strukturerade Vilka språkliga kännetecken förekommer

30 Cirkelmodellen för genrebaserad skrivundervisning Fas 4: Skriva en individuell text Gemensamt skrivande Fas 3: Skriva en gemensam text Fas 1: Bygga upp kunskap om fältet Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder Aktionsprocesse r

31 Fas 1: Bygga fältet Här fanns bilder på när vi arbetade med medeltiden i fas 1, bilder på livet i klostret, ett A4 med små bilder som eleverna fick skriva allt de visste om.

32 Fas 2: Förebildstext Bönderna byggde kyrkor På 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästan hela Norden. Men det tog ändå mer än hundra år innan nordborna blev kristna. Under lång tid var det många som fortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamla gudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion. I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först en enkel träkyrka, sedan en stadig stenkyrka som såg ut som en liten borg. Fönstren var bara små gluggar i de tjocka väggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd och därifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen. Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kallade honom Fader. Han hade fått Guds uppdrag att leda dem och göra dem till kristna. Alla som gick till samma kyrka tillhörde prästens församling, och så är det fort farande. En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hålla gudstjänst. Han skulle också döpa, viga och begrava alla i församlingen. Man kan säga att han följde medlemmarna från vaggan till graven. Han arbetade dessutom med att hjälpa de fattiga och sjuka i sin församling.

33 Bönderna byggde kyrkor Rubrik Vad berättar den? Nutid? Dåtid? Varför? På 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästan hela Norden. Men det tog ändå mer än hundra år innan nordborna blev kristna. Under lång tid var det många som fortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamla gudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion. Vad får vi veta? (Orientering) Hur skiljer sig det här stycket från nästa? Vilken underrubrik skulle passa? (Gamla religioner och kristendomen) I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först en enkel träkyrka, sedan en stadig stenkyrka som såg ut som en liten borg. Fönstren var bara små gluggar i de tjocka väggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd och därifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen. Vad får vi veta? Mer specifikt. Hur skiljer sig det här stycket från nästa? Underrubrik? (Kyrkornas utseende) Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kallade honom Fader. Han hade fått Guds uppdrag att leda dem och göra dem till kristna. Alla som gick till samma kyrka tillhörde prästens församling, och så är det fort farande. Vad får vi veta? Hur skiljer sig det här stycket från nästa? Underrubrik? (Prästen) En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hålla gudstjänst. Han skulle också döpa, viga och begrava alla i församlingen. Man kan säga att han följde medlemmarna från vaggan till graven. Han arbetade dessutom med att hjälpa de fattiga och sjuka i sin församling. Vad får vi veta? Underrubrik? (Prästens uppgifter)

34

35 Fas 3: Gemensam text Kyrkan och klostren på medeltiden Kyrkans högste ledare var påven. Biskoparna var påvens medhjälpare. De var chefer över prästerna. Prästerna såg till att människor gick i krkan och trodde på Gud. De som inte lydde prästen blev straffade och fick sitta i skamstock flera söndagar i rad. En del blev till och med fredlösa. Kloster är stora gårdar där munkar och nunnor bor. Ledarna i klostren kallas abbot och abbedissa. Munkar och nunnor ger ett löfte att inte gifta sig och inte äga något under hela livet. De bor i klostren för att tjäna Gud. PÅ medeltiden skickade de rika sina barn till klostren för att gå i skola där. Munkar och nunnor var de enda som kunde läsa och skriva på den tiden. De skrev av grekiska skrifter och Bibeln. Då fanns inte tryckerier. När människor blev sjuka kunde de få vård i klostren. Munkar och nunnor odlade örter som de gjorde medicin av. Det var de enda sjukhusen som fanns på medeltiden.

36 Fas 4: Individuell text Kläde r Mat Vilka kallades bönder? mä n Bönder Arbet e kvinno r Husen i byn bar n

37 Bönder Allmänna upplysningar (Vilka kallades bönder?) Husen i byn Arbete - för män - för kvinnor - för barn Mat Kläder

38

39 Vattnet på jorden rött = verb Allmänna upplysningar Vatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord. Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller vatten. Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär. Olika typer av vatten Vattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten. Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav. Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön som ligger vid Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är ett vatten som vi kan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden som grundvatten. Mycket vatten Det finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är den nästan helt blå på grund av allt vatten. Bara en liten del av allt vatten på jorden går att dricka. Inget vatten är nytt Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är heller nytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före dinosauriernas tid och det kommer inte att försvinna. Vatten cirkulerar Vattnet på jorden rör sig i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna, växtligheten och allt som lever. Den totala mängden vatten Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det blir översvämningar eller torka på vissa platser beror på att det av olika skäl finns mer eller mindre vatten där just då.

40 Bild på en elevs fågelmind-map

41 Fågelmatris Näbb Småfåglar Rovfåglar Vadare Sjöfåglar Hackspett Fötter Föda Boplats Flyttar eller stannar

42 Det finns elever som vet hur de ska skriva en riktigt bra LABrapport och det finns elever som inte vet det. Det här påverkar naturligtvis möjligheterna att lyckas. Varför skiljer det så mycket mellan olika elever? En del är smarta andra inte, NO är det svåraste ämnet och de som inte förstår klarar det inte medans MVG-barnen förstår allt. men de elever som inte vet vad de ska skriva får de svårare, ren gissning ungefär som på lotto.

43 Vad skulle man kunna göra för att underlätta skrivandet så att det blev lättare att skriva en riktigt bra rapport? Lära oss hur man skriver en bra LAB-rapport Få se fler elevexempel och få tydligare betygskriterier. Sen att vi skriver en labb på lektionen. Berätta om vad man ska skriva i slutsatsen och berätta va de går ut på. Förklara för oss detaljerat vad som krävs för att få den riktigt bra.

44

45

46 Språkutveckling i skolan Samplanering (t.ex. ämne språk) Progressionen i de olika ämnena Språkliga krav i de olika ämnena Ämnes- respektive språklärarens uppgift när det gäller språk i ämnen samt ämnen i språk

47 På väg mot ett andra språk