MÅNGFALDSBAROMETERN 2009

Transkript

1 Sociologiska institutionen MÅNGFALDSBAROMETERN 2009 Ansvariga: Orlando Mella, professor, Irving Palm, docent Oktober, 2009

2 PRESENTATION Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitetet, tog år 2005 initiativ till en mångfaldsbarometer, som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Vi vill bidra till diskussionen om detta ämne genom att med hjälp av resultaten från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som återfinns i den svenska populationen idag. En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna problematik hanteras på ett rätt sätt, något som har stor betydelse för det framtida svenska samhället. Den första rapporten publicerades 2005 med redovisningen av de första resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen. I de två följande, Mångfaldsbarometern 2006 och Mångfaldsbarometern 2007, publicerades resultaten från de nya undersökningarna och jämförelser gjordes med tidigare år. I den fjärde rapporten presenterades resultaten från 2008 års mångfaldsbarometer. Nu presenteras resultaten från 2009 års mätning. Aktuella attityderna till mångfalden hos den svenska befolkningen redovisas och kommenteras. Även denna rapport bygger på en undersökning av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (1016 personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska materialet och jämförelser görs med resultaten från åren Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för mångfaldsbarometern. 2 Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning är ett forskningsprojekt som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, med stöd från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap.

3 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 1. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de hade mycket eller ganska goda erfarenheter, året 2007 var det 62,9% och sedan ökar något för åren 2008 och 2009 till 67,4%. 2. Kvinnor har i större utsträckning mycket goda eller ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets eller kurskamrater. Skillnaden mellan kvinnor och män, som minskat under några år, har återigen ökat. 3. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i större utsträckning mycket eller ganska goda erfarenheter av invandrare som arbets eller kurskamrater, däremot är andelen med goda erfarenheter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på landsbygden eller i glesbyggd. 4. Ett påstående som ges stort stöd är Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. Andelen som instämde i detta var 72,4% år 2005, 72,6% år 2006, 71,3% år 2007, 74,2% år 2008 och 72,7% år Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år År 2006 ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,6% och år ,8%. Året 2009 ökar något till 62,9%. Invandrare måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma skyldigheter, det vill säga att följa landets lagar. Invandrare är således välkomna och skall ha samma sociala rättigheter men det finns ett förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs landets dörr för dem. 6. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de globala, positiva attityderna över de negativa, och detta mönster gäller för alla fem åren, De som har högre utbildning är positivare till mångfalden. Detta förhållande kvarstår även under

4 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 8. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden och denna tendens förstärktes ytterligare under år Opinionsklyftan mellan hög- och lågutbildade består och det föreligger statistiskt signifikanta skillnader mellan skolnivåer. Det är dock en växande andel lågutbildade som anger att de saknar erfarenheter. 9. Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Även för variabeln kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden De flesta svenskarna är positiva till mångfalden men det förekommer också extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder beräknades till ca 4,1% för år 2005, och ökar till 5,1% för år För år 2007 är andelen på ungefär samma nivå eller 4,9%. År 2008 sker en viss ökning till 5,8% och minskar något till 4% för året Inga signifikanta skillnader finns när man jämför de olika åren. 11. När man beräknar ett index som mäter attityderna till mångfalden i relation till dimensionen arbete blir de positiva, och det gäller för alla fem åren. 12. De flesta svaren är positiva till mångfalden, men de tyder också på stora krav på invandrarna. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor fick 80,1% av instämmande svar år Andelen ökade till 81,9% år 2006 och får samma nivå, 81,8% år 2007, minskade något år 2008 till 79,7% för att sedan öka till 81,1% år Uppfattningen bland större delen av svenska folket att invandrare skall ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna och det gäller för alla åren Attityderna till mångfalden i förhållande till religionen är ambivalenta, varken positiva eller negativa. Detta mönster gäller för åren Religionen är en dimension som mycket lätt väcker negativa attityder, som till exempel vid påståendet Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige fick ett högt stöd i svaren: 58,5% instämde helt eller delvis år 2005,

5 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ökade till 63,2% år 2006 och minskade något till 59,9% år 2007 för att öka till 61,7% år 2008 och 64,3% år Påståendet Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet får betydande stöd. Mindre än hälften (44,0%) instämmer helt eller delvis år Andelen ökar något år 2006 till 45,4% och ännu mer år 2007 till 49,8% för att sedan minska till 45,8% åren 2008 och Det svenska folket är idag mindre ambivalent när det gäller eventuellt förbud att bära slöja men, om vi jämför med opinionen i andra europeiska länder, i samband med attityder till slöjan, kan man påstå att den svenska opinionen är mindre negativ, men den negativa opinionen är relativt stabil. 16. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att Religiösa friskolor motverkar integration. Denna fråga ställdes först året 2006 och 2007 är andelen som instämmer något lägre, 54,5%, men fortfarande är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd till dessa skolor. Denna negativa attityd förstärks år 2008, 58,4% men reduceras året därpå till 54,8%. 17. Påståendet Bostadssegregationen beror på att invandrare väljer att bo med sina landsmän får mest samtycke alla fem åren. Det är mer än 60% som instämmer helt eller delvis med uttalandet. 18. Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är också ambivalenta. De flesta svarade genom att ta avstånd från påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur, åren På samma sätt instämmer de flesta individerna i samplen att Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur, med 64,7% år 2005, 63,9% år 2006, 60,7% år 2007, 61,8% år 2008 och 62,9% år Men samtidigt de som instämmer med påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor utgör en stor majoritet (se punkt 12). Det tycks finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag men de måste integreras i en gemensam svensk kultur, kan vara en möjlig tolkning. 19. Mångfalden innefattar många kulturer och etniska grupper, något som 5

6 SAMMANFATTNING AV RESULTAT kommer fram i svaren till påståendet Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. 64,0% instämde med påståendet år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något till 66,9% år 2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år En tolkning är att majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper kommer inte att kunna integreras till det svenska samhället. 20. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationaliteter och folkgrupper föras samman, beroende på kulturella avstånd. Det blir en grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, turkar, romer, chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosnier, polacker och greker. De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandrare /främlingskap är norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner. 21. Ett index som mäter kulturellt avstånd till de nationaliteter och folkgrupper som nämns ovan, visar att det finns en tendens att betrakta denna grupp på större kulturellt avstånd. 22. Denna studie ser därför en tendens att ha positiva attityder till mångfalden men att behålla invandraren och vissa nationaliteter på större kulturellt avstånd, med andra ord, det är inte samma sak att medge positiva attityder och att ha nära kulturellt avstånd. 6

7 BESKRIVNING AV SAMPLET ÅR 2009 Typ av undersökning: Attitydundersökning genom postenkät. År och månad: maj-juni Slumpmässigt urval, hela Sverige. Samplet: 1016 individer. Samplet 2009 har en viss överrepresentation av kvinnor, 52,7% (49,7% för hela riket enligt SCB). Åldersintervallet är mellan 18 till 76 år, med en genomsnitts ålder av 49,9 år. När det gäller ålderskategorierna, har kategorin äldre (66-76) blivit större än i tidigare mätningar. Utbildningsnivåerna visar en struktur med en viss överbetoning av gymnasial utbildning men som för övrigt ungefär motsvarar fördelningen för hela riket (15% förgymnasial, 46% gymnasial, 36% eftergymnasial; källa:scb). År 2009 består 12,8% av samplet av personer födda i ett annat land. Året innan var andelen 10,6%. 7

8 ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND Åren 2006 var svarsfrekvensen för de som hade mycket eller ganska goda erfarenheter 65,3%. År 2007 inträffade en viss minskning till 62,9%. För åren 2008 och 2009har i stället en viss ökning ägt rum till 67,4%. Alla fyra tillfällen visar att de flesta svenskar har goda erfarenheter av kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. Minskningen 2007 har visat sig vara tillfällig och ersatts med en viss ökning år Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. I rapporten 2005 fanns inte med alternativet saknar erfarenheter och därför inkluderas inte i tabellen. Jämförelsen mellan alla undersökningsåren visar en stabil trend: 63-67% som har haft mycket goda eller ganska goda erfarenheter med invandrare, medan de som deklarerar mycket dåliga eller ganska dåliga är mellan 10-14%. Året 2009 minskar andelen något till 10.6%. Skillnaderna mellan undersökningsåren är inte signifikanta (Chi två 8,3, sig,219). 8

9 ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH UTBILDNING Utbildningsnivån associeras starkt med den typ av erfarenheter som de intervjuade deklarerar: de som i större utsträckning medger att de har haft goda erfarenheter är de som har högskolestudier medan de som har endast grundutbildning är de som deklarerar mindre positiva erfarenheter. Skillnaderna i attityder enligt utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla år (2006:Chi-två 21,5, sig 0,00; 2007: Chi-två 53,17, sig 0,00; 2008: Chi-två 42,07, sig 0,00; 2009: Chi-två 75,29, sig 0,00) Invandrarerfarenheter: mycket eller ganska dåliga 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 17,8% 15,2% 18,7% 16,4% 13,6% 14,2% 12,9% 12,6% 12,0% 10,0% 8,0% 7,8% 7,9% 8,0% 7,6% Grun Gym Hög 6,0% 4,0% 2,0%,0% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 Invandrarerfarenheter: mycket eller ganska goda 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0%,0% 79,1% 72,9% 74,8% 76,4% 62,6% 65,3% 66,2% 54,8% 58,2% 48,2% 46,4% 43,6% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 Grun Gym Hög 9

10 ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH VARIABELN KÖN Kvinnor visar positivare attityder i samband med erfarenheter att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund än män vid de flesta mätningstillfällen: år ,1%, år ,7%, år ,1% och år %. Attityderna även hos män är övervägande mycket och ganska positiva men i mindre utsträckning än hos kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder har inga signifikanta skillnader för åren 2006 och 2007, men för året 2008 blir signifikanta skillnader (chi-två 8,45, sig 0,01) och detsamma gäller för året 2009 (chi-två 8,23, sig 0,01). 80,0% 70,0% 66,1% 64,3% 62,7% 63,3% 69,1% 65,9% 71,0% Mycket eller ganska goda erfarenheter Mycket eller ganska dåliga erfarenheter Saknar erfarenheter 63,3% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 10,8% 23,1% 13,8% 21,8% 13,2% 24,1% 15,4% 21,4% 8,0% 22,9% 14,5% 19,6% 8,4% 20,6% 13,0% 23,7%,0% kvinna man kvinna man kvinna man kvinna man år 2006 år 2007 år 2008 år

11 RESULTAT ESULTAT: ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH ÅLDER Åldern är en variabel som inte uppvisar signifikanta skillnader i attityder till mångfalden gällande frågan om upplevda erfarenheter med kollegor med invandrarbakgrund. Statistiskt signifikanta skillnader fanns bara för året De flesta åldersgrupper visar en mycket hög procentandel som uppger mycket eller ganska goda erfarenheter. Vissa möjliga trender ställer några frågor om hur stabila de positiva attityderna är: Äldre svenskar (66-76) är åren de som uppvisar mindre positiva attityder i jämförelse med de andra ålderskategorierna. Medelålder (31-65) svenskar är den ålderskategori som placerar sig i mitten i jämförelse med de andra ålderskategorierna., positivare än äldre men mindre positiva än yngre. I kategorin medelålder är de positiva attityderna relativt stabila med en mindre ökning år Kategorierna yngre och äldre är år 2008 tillbaka på samma nivå som år Yngre svenskar (18-30) svenskar är de mest positiva, speciellt året

12 RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG LOBALA POSITIVA ATTITYDER 5: Instämmer helt 1: Tar helt avstånd Alla tre påståenden, som uttrycker positiva attityder till mångfalden, får ett starkt stöd och placerar sig på de positiva nivåerna (över 3 som innebär varken instämmer eller tar avstånd). Påståendet som beskrivs i tabellen är det påstående som ges störst stöd alla fyra åren och det handlar om att alla invandrare skall ha precis samma sociala rättigheter som de som är medborgare. 12

13 RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG LOBALA NEGATIVA ATTITYDER 5: instämmer helt 1: tar helt avstånd Mönstret för två negativa påstående är att man tar avstånd eftersom de får poäng under mittpunkten mellan 5 och 1, Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det och Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige. Påståendet Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner håller sig i mitten, varken instämmer eller tar avstånd, och bland dessa negativa attityder är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet svarar att de instämmer helt eller delvis. Trenden är mycket stabil. 13

14 RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG LOBALA NEGATIVA ATTITYDER Ett negativt påstående som får ett visst stöd men som visar en trend till förändring är Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner. En successiv minskning ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,5% år 2008 och öka igen för år 2009 till 39,9%. Påståendet det är för lätt att få svenskt medborgarskap får mindre stöd, kring 30% under alla åren. Viktigt är dock att notera att nästan hälften av de som svarar, placerar sig i mitten, varken instämmande eller tar avstånd eller vet ej. Det negativa påståendet som får minst stöd är svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, bara 18% instämde året 2009 och de som tar definitivt avstånd är en majoritet, 54%. 14

15 RESULTAT ESULTAT: ETTTT INDEX SOM MÄTER GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Med hjälp av de negativa påståenden Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det, Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner och de positiva påståenden Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner, Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning och Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det har vi konstruerat ett index som mäter de olika nivåerna av globala attityder till mångfalden. Diagrammet visar nivåerna åren Det framgår tydligt från diagrammen ovan att för de fem åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt inställda till invandrare (medelvärden kring 2 poäng och mellan -9 och +9 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader mellan åren. Vi balanserar tre positiva och tre negativa påståenden och viktar dem enlig deras loading i en faktoranalys. Indexet varierar mellan 9 (mycket negativa) till 9 (mycket positiva). De som visar någon grad av negativa attityder är dock en stor grupp. Det är dessa som ger möjligheter till att extrema negativa attityder kan komma fram och växa. Attityderna var i genomsnitt positivare år 2005 jämfört med de följande åren. År 2008 uppvisade en viss återhämtning, medan årets resultat är det lägsta hittills. Skillnaderna mellan åren är dock inte statistiskt signifikanta. 15

16 RESULTAT ESULTAT: : UTBILDNINGU TBILDNING, KÖN, BOSTADSORT OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Medelvärdet för indexet för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga fem år. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla år (t:5,752 år 2005, sig:0,00; t:7,233 år 2006, sig 0,00; t:5,998 år 2007, sig 0,00; t:5,493 år 2008, sig 0,00; t: 4,974 år 2009, sig 0,00). De som har högre utbildning är de mest positiva till mångfalden. Den högre nivån på dessa positiva attityder, som speglas av ett högre medelvärde i indexet år ,22, minskar något år 2006 till 3,69 för att sedan öka år 2007 till 3,85, år 2008 till 3,92 och ökar ytterligare något, till 4,18 för året reduceras till 1,28 år De som endast har gymnasial utbildning visar däremot positiva men låga nivåer på attityderna till mångfalden och medelvärdet De som har endast grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden, något som speglas i de lägre nivåerna på detta index för samtliga fem år, och är speciellt låga och negativa vid året Skillnaderna mellan utbildningarna är statistiskt signifikanta för alla år. De som bor centralt i storstad är de som är mest positiva till mångfald. De som bor i mindre tätort eller landsbygd, visar negativare attityder än de som bor centralt i storstäder. Attityderna blir lite lägre och mindre positiva för de som bor i mindre stad/ytterområde, något som aktualiserar frågan om det inte är en reaktion på integrationspolitiken som försöker sprida invandrare över hela landet. 16

17 FAKTORER SOM FÖRKLARAR GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Faktorer som associeras med främst negativa attityder: äldre, endast grundskolenivå, män. Faktorer som associeras främst med positiva attityder: kvinna, högskolestudier, yngre. Män, äldre och med endast grundutbildning är de som uppvisar de mest negativa globala attityderna till mångfalden. Kvinnor, medelålder och med högskolstudier är de som uppvisar de mest positiva globala attityderna till mångfalden. 17

18 EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Profilerna för alla fem år visar att det svenska folket i allmänhet ställer sig ganska positivt till mångfalden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attityder. Dessa definieras som de som befinner sig under 2 standardavvikelsen i förhållande till medelvärdet i indexet för globala attityder. Denna nivå når 4% för året 2009 och minskar i förhållande till året Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda, och därför kan vi bara säga att ca 4% av den svenska befolkningen har extremt negativa attityder. Det är framförallt män som har extrema negativa attityder, och på en högre nivå än kvinnor. När man jämför åren , kan man se att de extrema negativa attityderna är på en högre nivå för män. Kvinnor håller sig på de låga nivåerna av extremt negativa attityder vid 2-3%. Deras attityder ökade till 4,1% året 2008 men minskade till 2,2% året Skillnaderna är statistiskt signifikanta för alla åren. De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade mycket år 2006 för att sedan minska vid året 2007 och bli på nästan samma nivå som år Andelen ökar igen för året 2008 och uppnår 9,1%, för att minska till 8,4% för året De som har högskolestudier visar de lägsta nivåerna av extrema negativa attityder. En ökning av sådana attityder bland personer med högskolstudier skedde för året 2008 och uppnådde 4,1% för att sedan minska till 1,1% för året Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla åren.

19 NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Arbetet är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet, genom att addera följande påståenden: Invandrarna är ett hot mot sysselsättningen, Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska löner, Invandrarna tar svenskarnas arbeten, invandrarna arbetar ineffektivt och Jag föredrar att ha svenska kollegor. Indexet får följande fördelning: Attityderna till de negativa påståendena varierar mellan 0 när man tar avstånd till 4 när man instämmer helt. Med negativa attityder. De flesta intervjuade tog avstånd delvis eller helt från påståendena och därför blir medelvärdena kring 1,2 poäng som motsvarar att ta delvis avstånd från påståendena. Högre poäng, negativare attityder Mönstret är ganska stabilt genom de fem åren. 19

20 NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET När det gäller de negativa attityderna till mångfalden i relation till arbetet, de flesta placerar sig vid kategorin tar delvis avstånd (1 poäng). Attitydstrukturerna åren är desamma, det tyder på ett stabilt attitydklimat. Påståendet Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenskarnas löner får förhållandevis högre acceptans och placerar sig vid de fem åren nära nivån varken instämmer eller tar avstånd (2 poäng). Påståendet Jag föredrar att ha svenska kollegor får också större instämningsnivå. 20

21 POSITIVAOSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET De positiva påståendena i relation till dimensionen arbete får en hög grad av acceptans. Dimensionen arbete verkar inte vara ett problematiskt område för mångfalden oavsett den ekonomiska krisen (undersökningen genomfördes under maj-juni 2009). Uppfattningen bland större delen av det svenska folket är till exempel att invandrare skall ha samma arbetsvillkor som övriga. Detta går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna. Denna positiva inställning får samma höga instämmandenivå alla fem åren. Påståendet Sverige behöver mer utländsk arbetskraft minskar i acceptans jämfört med åren 2008 och placerar sig under mitten antingen instämmer eller tar avstånd. En viss minskning i instämmandet i det senare påståendet har således ägt rum. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på arbetsmarknaden. 21

22 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Kön De mest negativa till mångfalden i förhållande till arbetet är yngre och personer med gymnasieutbildning, också män De som tenderar att ta avstånd från de negativa påståendena är personer som är kvinnor, har högskolestudier och är 22

23 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Högre poäng negativare attityder Vi har konstruerat ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen. Påståendena Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet, Böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor, Kristna värderingar är modernare än muslimska och Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige visade sig vara adekvata för att konstruera ett index som mäter denna typ av attityder. Diagrammen visar att attityderna får en liknande profil åren De placerar sig kring 2 poäng som innebär varken instämmer eller tar avstånd i skalan 0 till 4 poäng. Men trenden från året 2006 att attityderna i den religiösa dimensionen tenderar till att vara negativare består även under Religionen verkar vara en faktor som bidrar till att svenskarnas attityder till mångfalden blir mindre positiva. 23

24 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Religionen är en dimension som mycket lätt orsakar negativa attityder, som till exempel vid påståendet Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige. En klar majoritet anser att så är fallet. Denna negativa attityd förstärktes från 58,5% år 2005 till 64,3% år Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Påståendet Det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller i arbetet fick något mindre än hälften att instämma helt eller delvis år De följande två åren ökade andelen till 49,8% år 2007 för att år 2008 och 2009 reduceras (något) till 45,8%. Det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Attityderna till bärandet av slöja tyder på att det svenska folket idag är ambivalent när det gäller eventuellt förbud att bära slöja. Om vi jämför med opinionen i andra europeiska länder, kan man påstå att den svenska opinionen är mindre negativ. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. Ställningstagandet till påståendet Religiösa friskolor motverkar integration fick år ,3% svar som instämmer helt eller delvis. År 2007 minskade andelen till 54,5% för att år 2008 öka till 58,4% och sedan minska till 54,8% året Årets resultat visar på att mer än hälften av svenska folket delar uppfattningen att religiösa friskolor försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. 24

25 FAKTORERAKTORER SOM FÖRKLARAR ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Kön De mest positiva till mångfalden i förhållande till religionen är kvinnor, yngre och personer med högskolestudier De som har attityder som placerar sig som negativa, attityder, är män och personer med gymnasienivå De som framförallt ät negativa till mångfalden i förhållande till religionen är äldre och personer med endast grundskolenivå 25

26 NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Vi har byggt ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i relation till bostaden, genom att lägga ihop påståenden Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund, Det är svårare att dela gemensamma utrymmen t ex tvättstuga, med personer som har en annan kulturell bakgrund, De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda och därför mer störande än svenska familjer, Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta, Jag föredrar att ha svenska grannar, det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar. Indexet kan variera mellan 0 (tar helt avstånd) till 4 (instämmer helt). Profilerna för åren visar att fördelningarna ser ganska lika ut (olika sampelstorlekar medför att antal individer varierar). Medelvärdet för alla fem åren är kring 2 poäng och det betyder att attityderna tenderar att placera sig i mittpunkterna, varken instämmer eller tar avstånd. 26

27 NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN 4: instämmer helt; 0:tar helt avstånd Man kan se att trenden är stabil genom de fem mätningarna. Påståendet Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund får mest samtycke alla fem åren. Påståendena som befinner i mitten i attitydskalan och som motsvarar varken instämmer eller tar avstånd, är Det är svårare att dela gemensamma utrymmen med personer som har en annan kulturell bakgrund, Jag föredrar att ha svenska grannar och Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar och De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda Positivare attityder finns till påståenden Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta. 27

28 FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA ATTITYDER OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL BOSTADEN Kön De mest positiva attityderna till mångfalden i förhållande till bostaden finns hos de personer som har högskolestudier, kvinnor, medelålder 28

29 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Högre poäng, negativare attityder Vi bygger ett index av negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och använder följande påståenden: Invandrarna utgör en fara för vår kultur, De flesta invandrare lär sina barn värderingar som är annorlunda än de som behövs här, Den kulturella mångfalden innebär att vissa av våra värderingar går förlorade, Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. Profilerna är likartade alla fem åren och kring 2 poäng. Det betyder att attityderna i denna dimension tenderar att placera sig vid varken instämmer eller tar avstånd. 29

30 NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN När vi analyserar de olika negativa påståendena och jämför med varandra, kan vi märka att det finns en stabil profil genom de fem åren. Påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur är det som får minst gehör. Däremot får påståendet Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur en högre poäng motsvarande instämmer delvis. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor ingick inte i indexet, eftersom innehållet kan tolkas som negativt men också som inte nödvändigtvis negativa attityder till mångfalden. Fördelningen visas här och det är slående hur de som svarade alla dessa fem år är lika i att kräva att invandrarna ska anpassa sig, mer än 80% av de intervjuade personerna. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Detta resultat som kan ses som en mycket hård inställning måste dock analyseras i samband med påståendet på nästa sida. 30

31 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Majoriteten tycker att den etniska mångfalden utvecklar vår kultur: år 2005 instämde 64,7% helt eller delvis i detta påstående, år ,9%, år ,76%, år ,8% och 62,9% för året Om svaren på detta påstående ställs i relation till svaren på det föregående om skyldigheten att anpassa sig, ligger det nära till hands att ställa frågan om anpassning till vad, kanske till en svensk kultur som förändras? Attityderna är här mycket stabila och inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren. Å andra sida tycker majoriteten att det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. År 2005 är det 64% av svaren som instämmer helt eller delvis med påståendet. År 2006 sker en signifikant ökning till 69,3% men minskar sedan något till 66,9% år 2007, 65,6 år 2008 och nästan på samma nivå 64,1%, året Resultaten visar att dessa attityder till mångfalden är hårda och blir även negativare i relation till vissa invandrargrupper. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Det innebär att attityderna till mångfalden skiljer sig beroende på vilka invandrargrupper som det handlar om, och samtidigt att politiska åtgärder som inriktar sig på att förbättra de etniska relationerna i Sverige borde ta hänsyn till mångfasetteringen av mångfalden. 31

32 FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL KULTUREN Faktorer som förklarar attityder till mångfalden i relation till kulturen Kön De mest negativa till mångfalden i förhållande till kulturen är män. De mest positiva till mångfalden i relation till kulturen är personer som har högskolestudier, som är kvinnor och som är medelålder. 32

33 ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN, SAMMANFATTNING Negativare attityder Positivare attityder Sammanställningen visar att attitydernas struktur är desamma åren , och att de mest positiva attityderna återfinns i förhållande till arbetet. De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religionen, som dessutom har blivit något negativare jämfört med året Något liknande händer med attityderna till mångfalden i förhållande till kulturen, som också har blivit en aning negativare året. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. Att attityderna till mångfald är positivare i förhållande till arbete beror förmodligen på att många invånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets framväxt och utveckling bl. a. genom arbetskraftsinvandring. Däremot har vissa inslag i olika invandrargruppers kultur och religiös utövande liksom koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de mer negativa attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur. 33

34 KULTURELLTULTURELLT AVSTÅND I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass lika eller olika de upplevde ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avståndskurva, graderad från 0 till 7. Som väntat bedöms det kulturella avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grannländerna. Därefter följer tre nationaliteter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den västeuropeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskarna sedan en följd av år haft nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, greker och judar. Sedan placeras kroater, chilenare, ryssar, bosnier, serber och thailändare. Längst bort placeras turkar, kurder, kineser, iranier, irakier, romer, somalier. I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det förklarar inte allt. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse. Nationaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som dominerande religion. År 2009 svenskar somalier romer norrmän irakier finländare iranier engelsmän kineser tyskar kurder amerikaner turkar polacker thailändare greker serber judar bosnier kroater chilenare ryssar 34

35 UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE/ FRÄMLINGSKAP MED HJÄLP AV FAKTORANALYS År 2009 Problematiken invandrare/ främlingskap formas i den första komponenten Den andra komponenten består av svenskar och etniska grupper som betraktas närmare svenskarna. Faktoranalys är ett statistiskt instrument som ger möjligheter till att explorativt undersöka vilken struktur som finns i en viss datainformation, i det här fallet det kulturella avståndet till olika etniska minoriteter och nationaliteter. Att det blir två faktorer innebär att personerna som svarade på frågorna tenderade att associera i sina svar två typer av grupper. Den första associerar tillsammans de som antingen kommer från icke-europeiska länder, från östeuropeiska länder eller minoriteter som judar och romer. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som invandrarfaktorn eller faktorn med grupper som känns främmande för svenskarna. Den andra gruppen (faktor) klumpar ihop västeuropeiska länder och amerikaner tillsammans med svenskarna. Det blir därför inte svårt att ange denna faktor som svenskar eller de som betraktas som närmare svenskarna. 35

36 UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: ATT BEARBETA PROBLEMATIKEN INVANDRARE /FRÄMLINGSKAP År 2009 En grupp utgör invandrare och etniska minoriteter som känns främmande. Den andra gruppen består av svenskarna och de som bedöms som mycket nära. Diagrammet återspeglar det som sades tidigare. Genom att analysera det angivna kulturella avståndet kommer två grupper att formas: den svenska gruppen eller de som är som svenskarna, och invandrargruppen eller de etniska minoriteterna och nationaliteter som känns som främmande. 36

37 UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: INDEX KULTURELL DISTANS TILL INVANDRARE ELLER ETNISKA MINORITETER SOM KÄNNS FRÄMMANDE Utifrån resultat från faktoranalysen som strukturerade två faktorer, en invandrarfaktor och en svensk faktor, har vi kalkylerat ett index som uttrycker den kulturella distansen till följande minoriteter: kurder, iranier, irakier, turkar, serber, somalier, kroater, bosnier, chilenare, romer, ryssar, kineser, greker, polacker, judar och thailändare. Kurvan visar att de intervjuade under åren 2006 till 2009 tenderar att visa större kulturell distans, bland annat att medelvärdet 76,83 inom gränserna 16 till 112 poäng (där 16 är det minimala avståndet och 112 är det största avståndet) är högre än det som skulle ha varit vid en normal fördelning, ca 56 poäng. Indexet som mäter globala attityder till mångfalden tenderar däremot till de positiva attityderna, och här tycker vi att det finns utrymme för att säga att det är inte samma sak att ha positiva attityder och att ha nära kulturellt avstånd till invandrare. 37

38 UPPLEVT KULTURELLT AVSTÅND: KULTURELL DISTANS OCH ATTITYDER TILL INVANDRARE OCH ETNISKA MINORITETER SOM KÄNNS FRÄMMANDE Vi kan se i diagrammet att de personer som har extremt negativa attityder tenderar att också ha mycket långt kulturellt avstånd till invandrare. I den andra änden, de som har mycket positiva attityder tenderar också att ha mycket nära kulturellt avstånd till invandrare. Problemet ligger i de som medger positiva attityder till mångfalden, men som associeras med långt kulturellt avstånd eller varken nära eller långt avstånd. Man skulle kunna säga, enligt detta resultat, att det svenska folket i allmänhet tenderar att manifestera positiva attityder till mångfalden men ändå behålla sig på kulturellt avstånd mot invandrare och minoritetsgrupper som känns som främmande. 38