Sida i svenskarnas ögon 2018

Transkript

1 Sida i svenskarnas ögon 018 En undersökning om allmänhetens syn på bistånd och Sida Foto: Petter Meirik/Sida 1 (8) GULLERS GRUPP

2 Innehåll INLEDNING SAMMANFATTNING 1. KÄNNEDOM OM SIDA. KUNSKAP OM SIDA 9. FÖRTROENDE FÖR SIDAS ARBETE 1. BISTÅNDSAKTÖRER 17. VIKTIGAST FÖR ATT MINSKA FATTIGDOMEN 1. GLOBALA MÅLEN (8) GULLERS GRUPP

3 Inledning På uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning har Gullers Grupp sammanställt denna rapport som handlar om den svenska allmänhetens bild av och förtroende för Sida och svenskt bistånd. Insamling av data har gjorts av Sifo i deras telefonomnibusundersökning personer från den svenska allmänheten, över 1 år och bosatta i Sverige, har intervjuats. Rapporten bygger på resultaten från två separata undersökningar som genomfördes under vecka 1 och, 018. Stockholm i november 018 Gullers Grupp AB (8) GULLERS GRUPP

4 Sammanfattning Kännedomen om Sida är fortsatt hög. 77 procent anger att de känner till Sida. Kännedomen bland yngre är markant lägre än i andra grupper. Endast 9 procent i åldersgruppen 1 9 år känner till Sida. Kunskapen om Sidas organisationsform är låg. Hälften av respondenterna svarar att Sida är en myndighet och en tredjedel att Sida är en frivilligorganisation. Sida är i år den organisation som störst andel av det svenska folket främst förknippar med bistånd till fattiga länder. Det är också till Sida flest anger att de skulle vända sig till för att få information om bistånd. I flera av de tidigare mätningarna har Sida delat förstaplatsen med Röda Korset. De flesta svenskar tycker att Sida gör ett bra jobb och känner förtroende för Sida. Förtroendet för Sida har ökat sedan tidigare års mätningar. En absolut majoritet förknippar Sida med bistånd eller hjälp till fattiga länder. Av de som uppger andra svar är majoriteten positiva eller neutrala associationer. De negativa associationerna handlar framför allt om pengar som inte når fram till behövande. Ungefär tre fjärdedelar känner till att en del av det svenska biståndet går direkt från Sverige till respektive land och att en del går via EU och FN. 1 procent kan nämna en hjälp- eller biståndsinsats som Sida har genomfört under de senaste åren. I likhet med tidigare år tror störst andel att utbildning och hjälp till självhjälp är det som är viktigast för att minska fattigdomen i världen. Andelen som anger utbildning har ökat markant jämfört med tidigare år, medan andelen som anger politiska förändringar och delat ansvar har minskat. 0 procent har tidigare hört talas om de Globala målen och procent kan nämna ett eller flera av målen. Det är en ökning sedan tidigare års mätningar. Bekämpa klimatförändringar är det mål som flest anger och målet om fattigdom är det mål som näst flest anger. Majoriteten tror inte att målet om att avskaffa den extrema fattigdomen kommer att nås. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Sida har en stabil position när det gäller övergripande kännedom hos den svenska allmänheten, men bland vissa grupper saknas det såväl kännedom som djupare kunskap om myndigheten. Generellt kan vi se att äldre och universitets- eller högskoleutbildade har högre kunskap om Sida och biståndsverksamhet. Unga har lägre kännedom om Sida och biståndsverksamhet men har samtidigt högre förtroende för Sida än övriga. På de följande sidorna presenteras resultaten. Bilagt finns resultattabeller och svaren på de öppna frågorna. (8) GULLERS GRUPP

5 1. Kännedom om Sida MÅNGA HAR HÖRT TALAS OM SIDA Kännedomen om Sida är hög. 77 procent uppger att de hört talas om Sida. Detta ligger i linje med tidigare års undersökningar. Ja Diagram 1: Har du hört talas om en organisation eller verksamhet som heter Sida? (1 000 respondenter.) Kännedomen om Sida är hög i de äldre åldersgrupperna. Bland yngre är kännedomen mycket lägre. Endast 9 procent i gruppen 1 9 år har hört talas om Sida. Diagram : Andel som svarat att de har hört talas om en organisation eller verksamhet som heter Sida, uppdelat i åldersgrupper 018 (1 000 respondenter.) år 0-9 år 0- år - år Bland yngre finns under de senaste två åren en tendens till sjunkande kännedom. Diagram : Andel som svarat att de har hört talas om en organisation eller verksamhet som heter Sida, i åldersgruppen (Mellan 9 och 18 respondenter i denna åldersgrupp, beroende på år.) (8) GULLERS GRUPP

6 Kännedomen om Sida och utbildningsnivå har ett fortsatt positivt samband. Bland personer med grundskoleutbildning är det 0 procent som anger att de känner till Sida och bland gymnasieutbildade 70 procent. Hos universitets- och högskoleutbildade är kännedomen 89 procent. Diagram : Andel som svarat att de har hört talas om en organisation eller verksamhet som heter Sida, uppdelat i utbildningsnivå. Högskola/universitet Gymnasium Grundskola (1 000 respondenter.) Det finns inga skillnader i kännedom mellan kvinnor och män. Tjänstemän (91 procent) och personer bosatta i norra Sverige (8 procent) har något högre kännedom än genomsnittet. Arbetslösa (9 procent), arbetare (7 procent), LOmedlemmar (70 procent) samt de som skulle rösta på något annat parti än riksdagspartierna (7 procent) har något lägre kännedom, vilket i stort sett är i linje med tidigare mätningar. (8) GULLERS GRUPP

7 SIDA ASSOCIERAS MED BISTÅND OCH HJÄLP TILL FATTIGA LÄNDER På den öppna frågan om vad det första man kommer att tänka på när man hör Sida, svarar en absolut majoritet, 79 procent, något som berör bistånd eller hjälp till fattiga länder. Det är i nivå med de tidigare mätningar. Diagram : Vad är det första du kommer att tänka på när jag säger Sida? Hjälp/Hjälporganisation/Utlandshjälp Bistånd/Bidrag/Biståndsarbete Annat positivt eller neutralt Annat negativt Inte något 01 Tveksam, vet ej (Frågan är ställd till dem som har svarat att de känner till Sida, vilket har varit mellan 810 och 87 respondenter beroende på vilket år mätningen genomförts. På grund av avrundning adderar summan inte alltid upp till 100.) 7 (8) GULLERS GRUPP

8 Utöver bistånd och hjälp till utvecklingsländer, uppger 1 procent ett annat svar. Drygt procent av de som uppger ett annat svar anger negativa associationer, vilket motsvarar knappt fyra procent av samtliga svar. Majoriteten av de negativa svaren har att göra med att pengar inte når fram till de behövande, att det finns ett slöseri med pengar eller att det förkommer mutor/korruption. Detta i likhet med tidigare år. Den vanligaste positiva eller neutrala övriga associationen är Välgörenhet. Ordmoln 1: De öppna svar som kategoriserats under Annat på frågan: Vad är det första du kommer att tänka på när jag säger Sida? (11 respondenter. Ju större ord desto fler gånger är det nämnt i de öppna svaren.) 8 (8) GULLERS GRUPP

9 . Kunskap om Sida KUNSKAP OM SIDAS ORGANISATIONSFORM BACKAR Hälften av de som känner till Sida svarar att Sida är en myndighet (0 procent) och knappt en tredjedel ( procent) att det är en frivilligorganisation. Det är i linje med tidigare mätningar, även om det under var något fler som angav att Sida var en myndighet. Fem procent svarar att Sida är ett företag och 1 procent vet inte, vilket är i linje med tidigare mätningar. Diagram : Är Sida en frivilligorganisation, en myndighet eller ett privat företag? Frivilligorganisation Myndighet Privat företag Tveksam, vet ej (Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida, vilket har varit mellan 810 och 87 respondenter beroende på vilket år mätningen genomförts.) 9 (8) GULLERS GRUPP

10 Kännedomen om Sidas organisationsform är, precis som i merparten av de tidigare mätningarna, högre bland män. procent av männen och procent av kvinnorna svarar att Sida är en myndighet. Kunskapen är högst i gruppen som är år eller äldre ( procent) och lägst i åldersgruppen 1 9 år (1 procent). Kunskapen bland yngre är i år lägre än de senaste tre åren. (Mellan 1 18 respondenter i denna åldersgrupp, beroende på vilket år mätningen genomförts.) Diagram 7: Andel i gruppen 1 9 år som svarar att Sida är en myndighet Personer med högskoleutbildning känner i högre utsträckning till Sidas organisationsform än personer med gymnasieutbildning Diagram 8: Andel som svarar att Sida är en myndighet, uppdelat i utbildningsnivå Högskole-/universitetsutbildning Gymnasieutbildning Grundskoleutbildning (Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida, vilket har varit mellan 810 och 87 respondenter, beroende på vilket år mätningen genomförts.) 10 (8) GULLERS GRUPP

11 Personer som skulle rösta på Liberalerna, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet har högre kännedom om Sidas organisationsform än genomsnittet. FÅ SVENSKAR KAN ERINRA SIG EN HJÄLP- ELLER BISTÅNDSINSATS FRÅN SIDA 1 procent svarar att de kan nämna en hjälp- eller biståndsinsats som Sida har genomfört de senaste två-tre åren. Det är i linje med tidigare mätningar. Tveksam, vet ej Diagram 9: Känner du till någon hjälp- eller biståndsinsats som Sida genomfört under de senaste två till tre åren? Ja (1 000 respondenter.) Yngre nämner specifika insatser i mindre utsträckning än äldre även i årets mätning. Sju procent av personer under 0 år anger en insats. Män och kvinnor nämner en insats i lika stor utsträckning. De 1 procent som uppger att de känner till någon insats får i ett öppet svar beskriva vilken eller vilka insatser de känner till. Många svar är generellt hållna, exempelvis Hjälp i Asien och Syrien, Afrika, Rent vatten och Vid jordbävning och andra naturkatastrofer. 11 (8) GULLERS GRUPP

12 Ordmoln : De öppna svaren på frågan Känner du till någon hjälp- eller biståndsinsats som Sida genomfört under de senaste två till tre åren? Nämn i så fall vilken eller vilka. (1 respondenter. Ju större ord desto fler gånger är det nämnt i de öppna svaren.) 19 procent anger en världsdel varav Afrika är det absolut vanligaste svaret. Av de 0 procent som anger ett land är Syrien det vanligaste svaret. Afghanistan är det näst vanligaste svaret. 9 procent anger en typ av projekt, så som vattenprojekt, flyktinginsatser och insatser mot Ebola. 0 procent av de som känner till någon insats, anger en specifik insats utförd i ett särskilt område. Diagram 10: De öppna svaren uppdelade i fyra kategorier. Insats Världsdel Land Insats & område (Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till insatser som Sida har gjort, vilket har varit mellan 1 och 01 respondenter. I 018 års mätning är det 18 respondenter.) 1 (8) GULLERS GRUPP

13 HÖG KÄNNEDOM OM BISTÅNDETS KANALER Frågan som ställdes löd: Svenska staten ger stöd åt att bekämpa fattigdomen i världen, det vill säga det vi brukar kalla internationellt bistånd. En del av biståndet går direkt från Sverige till respektive (fattigt) land, men en del går via till exempel EU och FN för ett gemensamt bidrag/bistånd, till utvalda länder och åtgärder. Kände du till det? 7 procent uppger att de känner till detta, vilket är i linje med tidigare mätningar. Personer över 0 år uppger i större utsträckning ( 80 procent) än personer under 0 år (0 procent) att de känner till biståndets kanaler. Det är i linje med tidigare års mätningar, med undantag för 017 då unga hade högre kännedom än äldre. Likt tidigare år finns ett positivt samband mellan utbildningsnivå och upplevd kunskap. Upplevd kunskap hos personer med högskole-/universitetsutbildning är 8 procent. procent av de gymnasieutbildade och de grundskoleutbildade svarar att de känner till biståndets kanaler. Diagram 11: Andel som svarar att de känner till hur svenskt bistånd kanaliseras. Tveksam % Nej % Ja 7% (1 000 respondenter.) 1 (8) GULLERS GRUPP

14 . Förtroende för Sidas arbete Frågan som ställdes löd: [ ] Jag kommer nu att läsa upp några påståenden om Sida och biståndet och vill att du besvarar dessa med hjälp av skalan stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och hållet. 1. Jag har förtroende för att Sidas beslut om hur biståndet ska användas är grundade på expertis och analys.. Jag har förtroende för Sidas kontroll och uppföljning av biståndet.. Sida har tydliga rutiner för att förebygga korruption och för att upptäcka korruption om den ändå skulle förekomma.. Jag tror att Sida på det stora hela gör ett bra arbete. Allmänhetens förtroende för Sidas arbete är fortsatt högt och har i årets mätning ökat inom alla fyra områden. Förtroendet för hur bistånd används är högre än tidigare år (78 procent). Även förtroendet för kontroll, rutiner för korruption och övergripande förtroende för Sida är högre i år. Det finns även en tendens till långsam ökning av andelen som svarar stämmer helt och hållet inom alla kategorier. Diagram 1: Förtroende för Sida. 1. Förtroende för hur bistånd används. Förtroende för kontroll och uppföljning. Tydliga rutiner kring korruption. Sida gör ett bra arbete (Anm: Andel av de som angett svarsalternativen stämmer ganska bra eller stämmer helt och hållet. Frågan är ställd till de som känner till Sida, vilket har varit mellan 810 och 87 respondenter. 018 var det 81 respondenter.) 1 (8) GULLERS GRUPP

15 Drygt tre fjärdedelar av det svenska folket har förtroende för att Sidas beslut om hur biståndet ska användas är grundade på expertis och analys. Lite mer än hälften svarar att påståendet stämmer ganska bra och cirka en fjärdedel att det stämmer helt och hållet. Yngre har högre förtroende än äldre. Diagram 1: Jag har förtroende för hur Sidas beslut om hur biståndet ska användas är grundade på expertis och analys. Vet ej 7% Stämmer helt och hållet % Stämmer inte alls % Stämmer ganska dåligt 11% Stämmer ganska bra % (81 respondenter. Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida.) Det är sammanlagt procent som har förtroende för Sidas kontroll och uppföljning av biståndet, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 1 procent svarar att påståendet stämmer ganska bra och 1 procent att det stämmer helt och hållet. Yngre har högre förtroende än äldre. Diagram 1: Jag har förtroende för Sidas kontroll och uppföljning av biståndet. Stämmer helt och hållet 1% Vet ej 8% Stämmer inte alls 7% Stämmer ganska dåligt 18 % Stämmer ganska bra 1% (81 respondenter. Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida.) 1 (8) GULLERS GRUPP

16 7 procent anser att Sida har tydliga rutiner för att förebygga och upptäcka korruption. procent svarar att påståendet stämmer ganska bra och 11 procent att det stämmer helt och hållet. Äldre instämmer i mindre utsträckning än övriga. Diagram 1: Sida har tydliga rutiner för att förebygga korruption och för att upptäcka korrution om det ändå skulle förekomma. Vet ej % Stämmer inte alls % Stämmer ganska dåligt 1 % Stämmer helt och hållet 11% Stämmer ganska bra % (81 respondenter. Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida.) En majoritet (8 procent) av respondenterna tycker att Sida på det stora hela gör ett bra arbete. 8 procent svarar att påståendet stämmer ganska bra och 8 procent att det stämmer helt och hållet. Yngre personer håller i större utsträckning med än andra om att Sida på det stora hela gör ett bra arbete. Män ( procent) är mer benägna än kvinnor ( procent) att svara att Sida inte alls gör ett bra arbete. Skillnaden mellan könen är statistiskt säkerställd. Diagram 1: Jag tror att Sida på det stora hela gör ett bra arbete. Vet ej % Stämmer inte alls % Stämmer ganska dåligt 8 % Stämmer helt och hållet 8% Stämmer ganska bra 8% (81 respondenter. Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till Sida.) 1 (8) GULLERS GRUPP

17 . Biståndsaktörer SIDA ÄR TOP OF MIND NÄR DET GÄLLER BISTÅND Som första fråga i undersökningen fick de intervjuade svara på vilken organisation eller annan verksamhet de spontant tänker på när de hör bistånd till fattiga länder. Den aktör som flest anger är i år Sida ( procent). 17 procent anger Röda Korset, 1 procent UNICEF och 10 procent svarar Rädda barnen. Fem procent anger Läkare Utan Gränser och några få procent anger andra aktörer. Bland dessa återfinns till exempel Läkarmissionen, FN, Världens barn, UNHCR, Plan och Svenska Kyrkan. Alla dessa inkluderas i kategorin Annat. 1 procent är tveksamma eller svarar att de inte kan uppge en organisation, vilket är i linje med tidigare mätningar. Andelen som nämner Sida är högre bland män (8 procent), tjänstemän ( procent), SACO-medlemmar (9 procent), storstadsbor ( procent), universitets- eller högskoleutbildade ( procent) samt borgerliga sympatisörer ( procent) än inom andra grupper. Diagram 17: Vilken organisation eller verksamhet tänker du på i första hand när jag säger: Bistånd till fattiga länder? Röda Korset 17% Tveksam, vet ej 1% Sida % UNICEF 1% Annat 1% Läkare Utan Gränser % Rädda Barnen 10% (1 000 respondenter.) 17 (8) GULLERS GRUPP

18 Sida och Röda Korset har under några år tillsammans varit top of mind inom den svenska biståndsvärlden, men Sida är i årets mätning, liksom förra, ensam på toppen. I övrigt är årets resultat i linje med tidigare mätningar. Diagram 18: Jämförelse med tidigare år "Vilken organisation eller verksamhet tänker du på i första hand när jag säger bistånd till fattiga länder?" Sida Röda Korset UNICEF Rädda Barnen Läkare utan gränser Annat Tveksam, vet ej (1 000 respondenter. På grund av avrundning blir summan inte alltid 100.) På frågan om det finns någon annan organisation man tänker på när man hör bistånd till fattiga länder är det en betydligt större andel som anger Röda Korset ( procent) än som anger Sida ( procent). Övriga organisationer som nämns av många är Rädda Barnen (1 procent), Läkare Utan Gränser (10 procent) och UNICEF (9 procent). 18 (8) GULLERS GRUPP

19 SIDA FÖR INFORMATION OM BISTÅND Sida är den aktör som flest skulle vända sig till för att få information om bistånd (18 procent). 1 procent skulle vända sig till Röda Korset och 9 procent till UNICEF. procent vet inte vet vart de skulle vända sig. I kategorin Annat återfinns bland annat FN, EU, Svenska kyrkan, UNHCR och Världens Barn. I samma kategori är det också många som svarar att de skulle söka på internet för att få fram lämplig organisation. Vid en googlesökning på orden internationellt bistånd är det sidor från Sida, regeringen, Wikipedia och Riksrevisionen som hamnar först. Diagram 19: Vilken organisation eller verksamhet skulle du i första hand vända dig till eller söka information hos om du ville veta mer om bistånd? Röda Korset 1% Sida 18% Tveksam, vet ej % UNICEF 9% Läkare utan gränser % Rädda Barnen % Annat 17% (1 000 respondenter.) Andelen som uppger att de skulle vända sig till Sida är högre bland tjänstemän, SACOmedlemmar, storstadsbor och högskoleutbildade. Det är, som i merparten av de tidigare mätningarna, fler män ( procent) än kvinnor (1 procent) som anger att de skulle vända sig till Sida. I år, liksom många tidigare år har det varit gruppen 0 år som främst angett Sida som den organisation de skulle vända sig till. Undantag är 01 och 017 då det har varit 0 9-åringarna som i störst utsträckning angett Sida. I övrigt ligger årets resultat ungefär i linje med tidigare mätningar. 19 (8) GULLERS GRUPP

20 Diagram 0: Vilken organisation eller verksamhet skulle du i första hand vända dig till eller söka information hos om du ville veta mer om bistånd? Sida Röda Korset UNICEF Läkare utan gränser Rädda Barnen Annat Tveksam, vet ej (1 000 respondenter. På grund av avrundning blir summan inte alltid 100.) 0 (8) GULLERS GRUPP

21 . Viktigast för att minska fattigdomen EN ABSOLUT MAJORITET HAR IDÉER OM HUR FATTIGDOMEN SKA MINSKA Svenska folket har med egna ord fått ange vad de tror är viktigast för att minska fattigdomen i världen. 8 procent har lämnat ett öppet svar och 1 procent har svarat att de inte vet. UTBILDNING OCH HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP ÄR DE VIKTIGASTE FAKTORERNA FÖR MINSKAD FATTIGDOM Frågan som ställdes löd: Vad tror du är viktigast för att minska fattigdomen i världen? Gullers Grupp har valt att i efterhand dela in svaren i följande kategorier. Om en person har angett flera alternativ har svaret lagts under flera kategorier: 1. Utbildning, kunskap och information. Hjälp till självhjälp, bistånd och hjälp på plats. Politiska förändringar i landet (fred, jämställdhet, demokrati och bekämpning av korruption). Att dela med sig, delat ansvar, samarbete. Vatten, mat, kläder, sjukvård, jordbruk. Arbete och ekonomi 7. De fattiga bör ändra sitt beteende 8. Strukturella globala förändringar (tullar, företagsreglering med mera) 9. Övrigt Diagram 1: Vad tror du är viktigast för att minska fattigdomen i världen? Öppna svar som sorterats under följande kategorier. Globla förändringar % Övrigt % Beteendeförändring % Arbete 11% Utbildning 9% Vatten, mat m.m 8% Delat ansvar 9% Politiska förändringar i landet 1% Hjälp till självhjälp/hjälp på plats 19% (1 000 respondenter.) 1 (8) GULLERS GRUPP

22 9 procent anger ett svar som handlar om att kunskap eller utbildning ska prioriteras, till exempel Ökad utbildning. 19 procent menar att hjälp till självhjälp och bistånd är det viktigaste för att minska fattigdomen. Skicka bidrag och bra att hjälpa dem på plats. 1 procent anser att större strukturella förändringar i det drabbade landet är viktigast. Demokrati, Stoppa krigen och Minska korruptionen. Nio procent svarar att det handlar om delat ansvar och att vi ska hjälpas åt. Ta från de rika och ge till de fattiga, Det vore bra om alla kunde hjälpas åt och Fördela våra resurser. 11 procent anger att arbete är viktigast och fyra procent anger vatten och mat. Sex procent anser att det främst är befolkningen i det fattiga landet som behöver ändra sitt beteende för att fattigdomen ska minska, till exempel att de ska minska barnafödandet. Två procent anger att det främst är strukturella globala förändringar som länderna behöver. Bland svaren som kategoriserats under Övrigt återfinns bland annat miljöarbete och religionsarbete. Ordmoln : Vad tror du är viktigast för att minska fattigdomen i världen? (80 respondenter. Ju större ord desto fler gånger har det nämnts i de öppna svaren). (8) GULLERS GRUPP

23 UTBILDNING ÖKAR MEST Även i år är det utbildning och kunskap samt hjälp till självhjälp och bistånd som flest svenskar anser är viktigast för att minska fattigdomen i världen. Andelen som anser att delat ansvar är den viktigaste faktorn för att minska fattigdomen har i år minskat. Även andelen som angett politiska förändringar, så som bekämpning av korruption och demokrati, har minskat. Sex procent anger att befolkningen i fattiga länder behöver ändra sitt beteende, jämfört med tre procent förra årets mätning. Samtidigt har andelen som angett att arbete är viktigt för att minska fattigdomen ökat. Diagram : Vad tror du är viktigast för att minska fattigdomen i världen? Öppna svar som sorterats under följande kategorier. Utbildning Hjälp till självhjälp/bistånd/hjälp på plats Delat ansvar Politiska förändringar i landet (demokrati, fred) Övrigt Globala förändringar Arbete Vatten, mat m.m. Beteendeförändring (de fattiga) (1 000 respondenter. På grund av avrundning blir summan inte alltid 100.) (8) GULLERS GRUPP

24 . Globala målen KÄNNEDOM OM DE GLOBALA MÅLEN 01 antog världens länder 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. 0 procent svarar att de har hört talas om de Globala målen, vilket är en statistiskt säkerställd ökning jämfört med tidigare årets mätningar då 1 procent respektive procent svarade att de hört talas om detta. Skillnaderna mellan de olika respondentgrupperna är mycket små. Det finns inga skillnader mellan könen eller de olika åldersgrupperna. Det finns likt 017 en korrelation mellan utbildningsnivå och upplevd kännedom om de Globala målen. Personer som är anställda i offentlig sektor känner till målen i större utsträckning än personer i privat sektor. Personer som i ett val skulle rösta på Centerpartiet eller Miljöpartiet har högre upplevd kännedom om målen än övriga. Personer som skulle rösta på Moderaterna har lägst upplevd kännedom om de Globala målen. 100 Diagram a: Har du hört talas om de Globala målen? % % 0 % Ja (1 000 respondenter.) (8) GULLERS GRUPP

25 MÅL OM KLIMAT OCH FATTIGDOM ÄR MEST KÄNT De personer som svarade att de hört talas om de Globala målen fick frågan om de kunde nämna något av målen. procent av samtliga intervjupersoner kan nämna ett eller flera specifika mål. De personer som kan nämna något mål är relativt jämnt fördelade mellan respondentgrupperna. Diagram b: Har du hört talas om de Globala målen? Kan du nämna något av dessa mål? Har inte hört talas om de Globala målen 8% Har hört tlas om de Globala målen 0% Kan nämna ett mål % Kan inte nämna ett mål % Tveksam % (Den första frågan Har du hört talas om de Globala målen? är ställd till respondenter. Nästa fråga Kan du nämna något av dessa mål? är ställd till de som har svarat att de hört talas om de Globala målen, 81 respondenter.) (8) GULLERS GRUPP

26 Det mål som nämns av flest är Bekämpa klimatförändringar ( procent). 1 procent anger målet Bekämpa fattigdomen och sju procent Rent vatten och sanitet för alla. De övriga målen anges av några enstaka procent. Diagram : Kan du nämna något av dessa mål? Bekämpa klimatförändringar Fattigdom Vatten Jämställdhet Utbildning Ekosystem Hav Minskad ojämlikhet Hållbar industri Hållbar energi Hälsa Hunger Fredliga samhällen Konsumtion och produktion Hållbara städer Arbetsvillkor och tillväxt Globalt partnerskap (Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till de Globala målen, vilket är 81 respondenter. Varje respondent kan ange ett eller flera alternativ. Här visas enbart de som kan nämna ett mål. 9 procent av de tillfrågade kan inte nämna ett mål och 1 procent nämner ett mål som inte finns.) (8) GULLERS GRUPP

27 I år är det fler som nämner Bekämpa klimatförändringar och färre som anger Bekämpa fattigdomen och Rent vatten och sanitet för alla. Ekosystem och Hållbar energi har också minskat något. Övriga mål ligger kvar på ungefär samma resultat som förra året. Diagram : Kan du nämna något av dessa mål? Årsjämförelse Bekämpa klimatförändringar Fattigdom Vatten Jämställdhet Utbildning Ekosystem Hav Minskad ojämlikhet Hållbar industri Hållbar energi Hälsa Hunger Fredliga samhällen 1 1 Konsumtion och produktion 1 Hållbara städer 1 1 Arbetsvillkor och tillväxt Globalt partnerskap (Frågan är ställd till de som har svarat att de känner till de Globala målen, vilket är 9 81 respondenter beroende på år. Varje respondent kan ange ett eller flera alternativ. 9 procent av de tillfrågade kan inte nämna ett mål och 1 procent nämner ett mål som inte finns.) 7 (8) GULLERS GRUPP

28 Det finns sedan förra året en fråga som handlar om huruvida respondenterna tror att det Globala målet om avskaffandet av den extrema fattigdomen kommer att uppfyllas till år 00. Majoriteten (77 procent) tror inte att målet kommer att nås. Det är i linje med förra årets mätning då 7 procent inte trodde att målet kommer att nås. Diagram : Ett av de Globala målen för hållbar utveckling är att avskaffa den extra fattigdomen i världen till år 00 - dvs. att ingen ska tvingas leva på mindre än ungeför två dollar om dagen. Tror du att det målet kommer att nås? Tveksam, vet ej % Ja, absolut 1% Nej, absolut inte % Ja, troligen 0% Nej, troligen inte % (1 000 respondenter.) Personer under 0 år tror i större utsträckning än äldre att målet kommer att nås (8 procent). Den åldersgrupp som i minst utsträckning tror att målet kommer nås är personer mellan 0 och år (1 procent). Personer som skulle rösta på Centerpartiet eller Miljöpartiet i ett riksdagsval är mer hoppfulla att målet kommer att nås än andra. Kvinnor är något mer hoppfulla än män. Utbildningsnivå har ingen inverkan. 8 (8) GULLERS GRUPP