Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden 1(2) Sammanträde Kultur och fritidsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Hedegärde kl. 9.00, torsdagen den 18 januari 2018 Ordförande Sekreterare Annelie Högberg Anna-Helena Wiechel Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KFN Information: Utredning om förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser Dnr KFN 2018/ Information: De kommunala badplatserna Dnr KFN Återrapportering: Utreda möjligheterna att starta cirkusskola i Uddevalla Dnr KFN 2018/ Remiss revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Dnr KFN 2017/ Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Dnr KFN 2018/ Förvaltningschefen informerar Dnr KFN Ordförande informerar Dnr KFN Redovisning av delegationsbeslut 2018 Dnr KFN 2018/00008

2 Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden 2(2) Föredragningslista Föredragande 10. Redovisning av anmälningsärenden 2018 Dnr KFN 2018/00009 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Undvik även citrus och nötter.

3 Återrapportering, cirkusskola 1 (3) Dnr: Handläggare Avdelningschef Anna Svensson Telefon anna.svensson@uddevalla.se Återrapportering: utreda möjligheten att starta cirkusskola i Uddevalla Bakgrund I september 2010 inkom en motion angående att starta en cirkusskola i Uddevalla kommun. Ärendet skickades på remiss till Kultur- och fritidsförvaltningen för vidare utredning. Förvaltningen ställde sig positiv till cirkusskola och Kultur- och fritidsnämnden fattar beslutet att stödja förslaget att utreda möjligheten att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta. Beslutet går vidare till Kommunstyrelsen och sedan till Kommunfullmäktige som fattar beslut om att bifalla motionen. Frågan har återigen aktualiserats då Kultur- och fritidsförvaltningen inte genomförde någon utredning och då cirkusskola inte har startats. Utredning kring förutsättningar för cirkusskola Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterade i sitt svar till motionen att Uddevalla har en lång tradition av cirkusskola för barn under skollov. Denna tradition har också fortsatt och kommunen har även idag cirkusskola på lov, både februarilovet, höstlovet och sommarlovet. För dessa tillfälliga satsningar, även om de sker regelbundet, har vi möjlighet att använda både regionens arrangörsstöd samt de s.k sommarlovspengarna. Det medför att vi för de arrangerade cirkusskolorna själva endast bekostar 1/3 av kostnaden, i reda pengar ca 30 tkr/år. Enda realistiska möjligheten att bedriva cirkusskola året runt är att Kultur- och fritidsförvaltningen skapar en kurs i cirkuskonst genom Kulturskolan. Det kanske inte uppfyller motionärernas tanke om en permanent cirkusskola (motionen 2010) men skulle vara genomförbar rent praktiskt. Det upplägget skulle innebära kurs i cirkus dit barn och unga får anmäla sig på sedvanligt sätt inom Kulturskolan. Kultur och fritid Kulturavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) UDDEVALLA Kultur och fritid Varvsvägen E-post kulturfritid@uddevalla.se

4 Återrapportering, cirkusskola 2 (3) Dnr: Ett räkneexempel på det skulle kunna se ut på följande sätt: Kurs 1 för yngre barn Intäkt 1300 kr/barn och år 13 tkr/år 1 tillfälle/vecka (baserat på ord avgift) Ca 10 deltagare Kurs 2 för ungdomar Intäkt 1300 kr/barn och år 13 tkr/år 1 tillfälle/vecka (baserat på ord avgift) Ca 10 deltagare Den sammanlagda intäkten för Kulturskolan skulle i exemplet bli 26 tkr per år. För att bedriva cirkuskurserna två kvällar/vecka med förberedelsetid och efterarbete skulle det behöva anställas 1 pedagog ca 8 timmar/vecka, dvs 20% tjänstgöring. Som anställd med medellön för yrket skulle kostnaden bli ca 100 tkr/år (inkl arbetsgivaravg etc). Till detta tillkommer kostnader för hyra av Rimnershallen då det är den enda lokal i kommunen som kan tillhandahålla ändamålsenligt utrymme med hoppgrop och liknande. Det ska också sägas att 1 kurs för vardera åldersgrupp med så få deltagare i varje grupp egentligen är för lite. Differensen i ovanstående realistiska räkneexempel visar ett underskott för Kulturskolan med ca 74 tkr/år (plus hyran). Verksamheten har idag ingen budget för denna kostnad. Det är självklart att om man startar en ny kursform så ökar kostnaderna och de pengarna måste då tas från någon annan kurs. Idag har Kulturskolan ca 500 barn i kö, främst kö till piano och gitarr, där barn kan få vänta upp till två år innan man får en plats. Det finns idag några kurser utan kö och det är bild och drama. De kurserna är dock så små så vi kan inte minska personalbudgeten ytterligare där. Ytterligare en viktig aspekt är att jämföra med att starta musikskola, vilket egentligen är samma sak. När blir det musikskola? Räcker det med undervisning i ett instrument, eller bör det finnas fler? Samma frågor kan ställas om cirkus, men inom cirkus heter det inte instrument utan discipliner. En cirkusartist är vanligen specialist på en eller två discipliner (akrobatik, parakrobatik, luftakrobatik, jonglering, lindans, clown). Om vi skulle starta en cirkusskola i Uddevalla så behöver vi först tänka till kring vilken sorts cirkusdiscipliner vi vill utbilda i. Det ger sedan svar på vilka lokaler som behövs, vilken sorts utrustning vi behöver och vilken kompetens som personalen som ska undervisa ska ha. Man kan starta en allmän kurs, som ett slags introduktion, men hur ska sedan utvecklingen se ut med tanke på att vi vill ha en kulturskola som är relevant och ger unga verktyg för eget skapande, egen gestaltning och egna individuella uttryck. Relevant för bedömningen av frågan är också att Kulturskolan nu har påbörjat en satsning för att nå barn i Uddevallas socioekonomiskt utsatta områden. GIS-mätning har visat ett mycket lågt deltagande i Kulturskolans verksamheter från de områdena och verksamheten har fått medel från Kulturrådet. Detta arbete ställer höga krav på

5 Återrapportering, cirkusskola 3 (3) Dnr: nuvarande organisation, med flertalet visstidsanställda i nya arbetsformer. Slutsats Slutsatsen av ovanstående resonemang är att det inte är lämpligt att starta cirkus i kursform inom Kulturskolan i dagsläget. Behovet måste ställas mot ett behov av att behålla de kurser som erbjuds idag samt behov av att fortsätta utveckla arbetet med att nå nya grupper av barn. Genom vissa verksamhetsförändringar på längre sikt kan eventuellt medel frigöras som då i första hand bör läggas på ämnena piano och gitarr. Anna Svensson Avdelningschef Bilaga 1. Motion från Socialdemokraterna i Uddevalla Protokoll KFN Protokoll KF Protokoll KS

6 Utdrag PROTOKOLL 1 (1) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE 75 Motion från Louise Persson (S) och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla (KS/2010:530) Sammanfattning Motionärerna föreslår att man utreder möjligheten till att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta. Kommunfullmäktige remitterade förslaget till kultur och fritidsnämnden den 13 oktober Kultur och fritidsnämnden beslutade den 27 januari 2010 att stödja förslaget att utreda möjligheten att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 30 mars Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 mars Kultur och fritidsnämndens protokoll den 27 januari Motion inkommen den 12 oktober Yrkanden Jan Gunnarsson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Vid protokollet Timo Rahkonen Justerat Ralph Steen, Berit af geijerstam, Per-Arne Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Timo Rahkonen Expedierat Jan Gunnarsson (S) Louise Persson (S) Kultur och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande

7 WAgË t=+ë ñã[;il lsä{såt tr'1"*l UDDEVAL; KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL se0 Motion fràn Louise Persson (S) och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla (KS/2010:530) Sammanfattning Motionärerna för'eslfu a1t man ulreder rnöjligheten till att stal'ta en cirkusskola i ljcldevalla och på vilhet sätt kommunen kan bidla 1ill detla. I(ornmunfulhnäk1ige len, itterade förslaget till ltultur och fì'itidsnämnden den 13 oktober' 20I 0. I(ultul ocl.r lì'iticlsnämnden beslutade den 27 jar.ruari 2010 att s1ödja fòr'slagel att r-rtleda möiligheten att starta en cirltusskola i Uddevalla och på vilhet sätt komrnur.relr kan biclra till detta. Beslutsunderlag I(ommunleclniugskol'ìtorets tjänsteskrivelse den 14 n'rals 201 L I(ultul och lì'itidsnämndens protokoll den 27 januari $ 1 6. Motion inkolrneu den 1 2 ohtober Beslut Kommunstylelsen föreslår kourmunlillmäktigc beslula att bilàlla molionen..lnstelandes gþuatur...ì" ' ;/ l,.w,_(. LIlcìr'agstrestylkancl e

8 Hffi ffi UDDEVALLA KOMMUN KUTTUR OCH FRITIDSNÄMND Utdrag PROTOKOLL (l),2t,lt-:,õ3c: s16 Motion från Louise Persson och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla. Remiss t ll KFN. (KFN12010t212) Sammanfattning Motionärelna Jan Gunnalsson och Louise Persson för'eslår.. att man utledet' möjligheteri till att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt l<olnrnuncn kan biclra till dettc. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänstesklivelse Uddevalla kommturs kultulpolitiska niål, I(ultur och fiitidsnär.nudens styrkort Beslut I(ultur och fì itidsnärlnclen beslutar att stöclja för'slaget att utreda möjligheten att stalta en cirkusskola i Uddevalla och på vilkel sátt ltommutten kau bidra till detta. Vid protoi(oliet Ilelena Öhrvall Justerat 201 I Johan Wiktolsson, Cösta Dahlbelg Justelingen tillkäunagivel på anslagstavlau iutygar IJele a Öhlvall Expediefal20I l I(ornmunftrllmäktige Utdragsbestylkancle

9 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) or n I(FN/2010:212 HANDTÄGGARE l(ultursekreterare Stellan Hedendahl TELEToN stellan. hedendahl@uddevalla. se Motion från Louise Persson och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla Sammanfattning Motionärerna.Ian Gumrarssou och Louise Pet'sson löteslår att nal'l u1redel' rnöjligheten tilt att staíta en citkusskola i Uddevalla och på villçet sä1t l<omlnunen kan bidra till detta. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Uddevalla kommuns hulturpolitiska rnål, Kultur och fritidsnämndens styrkort Förslag till beslut Kultur och fì'itidsnämndeu beslutar rtt stödja förslaget att uheda möjligheten att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt komtnunen kan bidra till cletta. Be red n in gschec klista Omr'âde D att särsl(ilt bey ìl{a,la Nei lli âkf Påverkar ärendet Barn/unsdomar enlist bâlnkollvelìtlolreì] 2 Påverkâr är'eíìdet Människols lika villkor X Påvcrl(ar' àrendet utl ärkelsen lrll säl(al ocll UY-tlg KA!ìl!!l!ll X 4 Pâverl(ar ârendet Miliönål eplþt bcdömriufslìrall i miliö- x 5 Påverl(ar ärendct OversiktDlanen x 6 IJal disl(ussion föl ls med ber'örda sluoþer X 1 Mcdför ärendet el(onorrrisl<a honsekvelset x 8 Fìrns nråì kodþlade till ärerdel

10 TJANSTESKRIVELSE ) ()\ DNR l(fn/2010:212 UDDEVALLA KOMMUN KLI IIIR OCU FRtTtt) Ärendebeskrivning Cirkus är en uttlycksforn sorn idag utvecklas åt flela håll, dels den traditionella cirkusfolnen n'r.er1 också i form av "uycirkus" med framttäclande grupper sorn Cilque du soleil och Cilkus cirkör'. Cirkus utvecklas också som varité. Intresset att se och uppleva cirkus i olika fotner ä stort och clel växer'. Uddevalla har en lång traclition av cirkusskola. I(ulturavdelningen hal sedan c:a 15 år tillbaka arranget at cirkusskola på sportlov och sommarlov. Dessa gmpper har alltid valit fulltecknade av cirkussugna batn. Under senale år har vi anlitat Cilhusexpressen, meci bl. a. Johama Ablahatnsson sorn för lindansaren Reinos tladition och ku.rnancle vidare. Idag frnns det bala några fa platser som hat en åtet runt cirkusskola, bl. a. Öste::sund och Malmö satnt en skola lör nycirktts i Nor..sborg. Att skapa en cir'husskola i Uddevalla skulle vala unikt. Det skulle blì en fantaslisk möilighet för barn i kornmunen och kanske också föt' urgdotnat och vuxna att lrära och att upptäcka glädjen i att utföra cirkuskonster'. En cirkusskola har många positiva effekter. Det ger nya albetstillftillen i konrnunen. Det är något sonì nìar1 i regiouen pratat orrl sorn kreativa näringar'. En cirkusshola kan också bli en del av turistsatsuingen ooh locka l'ler' att besök till korntnunen. En cirkusshola i l<onllnruren stämmer väl med de kulfurpolitiska rnålen (antagna av komrnunlìlhnäktige ) och kommunens övergripande styrkort. Colu.ry Ang I(ultur och fi itidschef Stellan I Iedendahl I(ultursekreterare

11 SOCIALDEMOKRATERNA I UDDEVALLA Motion Än så länge är cirkusen en oreflekterad konstform. Cirkuskonsten söker sitt språk. Trots att den har sin historia och sitt ursprung lika långt tillbaka i tiden som övriga konstarter är det först nu den på allvar försöker formulera sin egenart och därmed också finna sin integritet som konst. I Uddevalla har vi en lång tradition av cirkuskonst och vi har en världsartist inom Cirkus som gjort nummer på slak lina som ingen annan någonsin kunnat återskapa. Reino har inte bara turnerat runt i hela världen med sina nummer. Han har även fört sina kunskaper vidare till andra och hans engagemang har inspirerat många unga. Flera av hans adepter är nu kulturbärare för nästa generation. Men i Uddevalla har vi inte lyckats fånga upp den kompetens och de engagemang som skulle kunna berika kommunen.. Vi anser att Uddevalla nu är redo att skapa en permanent cirkusskola och det bör utredas på vilket sätt Uddevalla kommun kan medverka till detta. Vi föreslår att: Att man utreder möjligheten till att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta. Louise Persson och Jan Gunnarsson Socialdemokraterna

12 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(4) Dnr KFN 2017/00127 Handläggare Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon Remiss revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att skicka förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog på remiss till bland annat nämnderna. Sista svarsdag är den 30 januari. Kultur och fritidsförvaltningen har lämnat synpunkter kring förslaget utifrån ställda remissfrågor. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Systematiskt arbetssätt med medborardialog, rev förslag Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden sänder kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på remissen angående revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fattat beslut att skicka förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog till bland annat nämnderna. I förslaget står det att revideringen av det systematiska arbetssättet med medborgardialog främst består av: - Särskiljning på medborgardialog och brukardialog, med tydliggörande om vad som omfattas av begreppet medborgardialog. - Mindre ändringar i syftet med medborgardialog, större fokus på att främja delaktighet och stärka känsla av ansvar och samhörighet. -Stärkt fokus på den demokratiska jämlikheten och strävan efter att nå grupper som har svårt att göra sin röst hörd. - Tydliggörande kring när dialog lämpar sig och avväganden för genomförande av medborgardialog. - Jämställdhetsperspektivet som tydligt pekats ut i arbetssättet har breddats till att omfatta ett jämlikhetsperspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. - Styrning mot att utvärdering är obligatoriskt att genomföra tillsammans med de som deltagit. - Styrning mot att återkoppling alltid ska ske till deltagarna och till allmänheten på kommunens hemsida. - Övriga redaktionella ändringar I remissvaren önskades reflektioner och synpunkter på ett antal frågor som följer nedan.

13 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(4) Dnr KFN 2017/00127 Är förslaget på reviderat arbetssätt med medborgardialog genomförbart och hanterbart inom nämndernas ansvarsområde? Inledande kommentarer angående begreppsanvändningen I förslaget till reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog används en del olika begrepp, så som skattebetalare, kommuninvånare, medborgare och brukare. Medborgardialogen ska i första hand rikta sig mot kommuninvånare, som definieras som skattebetalare enligt förslaget. Att tillhöra gruppen kommuninvånare behöver emellertid inte per definition betyda att man är skattebetalare i kommunen. Det finns en relativt stor grupp av människor som är kommuninvånare och har rätt till viss kommunal service, men som inte betalar skatt av olika anledningar. Ett exempel på detta är alla de barn och ungdomar som bor och lever i Uddevalla. Det är i grunden positivt att förtydliga skillnader och gränsdragningar mellan medborgardialog och brukardialog och hur kommunorganisationen kan arbeta med dessa olika dialogformer. Ett förtydligande kring när de olika formerna för dialog lämpar sig och riktlinjer för de olika arbetssätten är bra, eftersom det kan tydliggöra kommunens delade roll som både demokrati/samhällsaktör och serviceaktör. I förslaget görs denna gränsdragning mellan att föra dialog med människor antingen i egenskap av att de är kommuninvånare (medborgardialog) eller brukare (brukardialog). I många medborgardialoger så kan dock frågan ha en sådan karaktär att intressenterna även rimligtvis bör vara befintliga brukare eller framtida brukare. Att enbart skapa en särskiljning mellan olika dialogformer utifrån kategorierna icke-användare eller användare av kommunens tjänster och verksamheter, blir en alltför stor förenkling av verkligheten. Det är själva frågan i sig som bör styra avvägningen om vilka som kan tänkas vara intressenter, och vilka arbetssätt man därmed kan använda sig av för att säkerställa att grupper som har svårt att göra sin röst hörd kan delta på jämlika villkor i olika former för dialog. Hanterbarhet och genomförbarhet Enligt förslaget till reviderat arbetssätt med medborgardialog är att det upp till varje nämnd att i samråd med förvaltning identifiera aktuella frågor för medborgardialog, och genomföra dessa under förutsättning att frågan är påverkbar i någon betydande mån. Kultur och fritidsförvaltningens uppfattning är att det finns relativt få frågor som lämpar sig för medborgardialog inom det verksamhetsområde som nämnden själv har fullt mandat att besluta och agera kring. De flesta frågor som har beröring på kultur och fritidslivet i Uddevalla, och som kan tänkas vara viktiga att föra medborgardialog kring, kräver fler nämnders involvering, framförallt i hanteringen och genomförandet av eventuella insatser efter medborgardialogens resultat. Om syftet med medborgardialog är att stärka kommuninvånarnas delaktighet och känsla av förtroende för den representativa demokratin, behöver kommunorganisationen också ha ett arbetssätt som möjliggör att det går att föra dialog om de komplexa och stundtals svåra frågorna. Exempel på detta kan vara; vad som krävs för att få en socialt hållbar utveckling i

14 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(4) Dnr KFN 2017/00127 en viss stadsdel, hur man kan förebygga brottslighet hos ungdomar, eller hur kommunen kan stödja utvecklingen mot ett levande centrum. Eftersom dessa frågor kräver ett helhetsperspektiv kan ingen nämnd, på ett konstruktivt sätt, genomföra medborgardialoger på egen hand. Svårigheter uppstår speciellt vid genomförandet av eventuella åtgärder eller satsningar. Har kommunen ett arbetssätt med medborgardialog som utgår från respektive nämnds ansvarsområde och därmed möjlighet till agerande, så finns risken att dialogen enbart kretsar kring relativt små frågor eller att medborgardialog enbart genomförs som en mycket avgränsad del i nybyggnationer eller satsningar inom fysisk miljö. Om kommunen ska kunna arbeta med medborgardialoger på ett förtjänstfullt sätt, och dessutom särskilja dessa från brukardialoger, så behöver man alltså tydliggöra vilka dialoger som kan genomföras på olika nivåer i organisationen. Ska medborgardialog genomföras så bör alltid politiker med ett kommunövergripande ansvar medverka, annars kan inte medborgardialogen ses som en kommunövergripande påverkanskanal i reell mening. När det kommer till genomförande av brukardialoger kan det vara fullgott att tjänstepersoner från en enskild förvaltning deltar, eftersom frågan är mer avgränsad och därmed utgångspunkterna för samtalet, samt dess eventuella resultat. Mäter de angivna indikatorerna framgång inom respektive målområde? Finns det ytterligare indikatorer som önskas läggas till/tas bort? Utifrån redan lämnade synpunkter och resonemang går det inte att i nuläget kommentera indikatorerna inom respektive målområde. Kultur och fritidsförvaltningen vill dock framhålla att det är positivt att utvärdera genomförda medborgardialoger utifrån både deltagarnas perspektiv, såväl som förtroendevaldas och tjänstepersoners perspektiv. Stämmer syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig av respektive påverkanskanal överens med förvaltningens/nämndens arbete med, och synen på, påverkanskanalerna? Kultur och fritidsförvaltningen har ingen synpunkt att framföra kring de övriga påverkanskanalerna. Övriga synpunkter? Kommunen har tagit fram en handbok som ska fungera vägledande vid genomförandet av medborgardialog. Det är olyckligt att handboken inte ingår som underlag till ärendet. I ärendet står det att inflytandet ska definieras enligt delaktighetstrappans fyra steg: veta, tycka, göra, bestämma, innan en medborgardialog genomförs. I steg fyra (bestämma) anges det i handboken att kommunen kan använda sig av medborgarbudgetar som dialogens deltagare får besluta över. SKL menar att det kan finns risker med denna typ medborgarbudgetar, speciellt när frågans karaktär är komplex eller potentiellt konfliktfylld, eftersom effekten kan bli att man faktiskt undergräver den representativa demokratin genom att förflytta beslutsmandatet till en

15 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(4) Dnr KFN 2017/00127 dialoggrupp. SKL rekommenderar istället att resultatet av en medborgardialog, och de eventuella förslagen till åtgärder och insatser ska beslutas av den politiska församlingen just för att stödja den representativa demokratin. Däremot kan man eventuellt tänka sig att vid brukardialog diskutera och besluta hur en bestämd summa pengar ska användas för att förbättra verksamheten eller lokalerna i linje med brukarnas intressen och behov. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Sofie Ludvigsson Utvecklare Expediera till Kommunstyrelsen

16 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00479 Revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i april 2014 ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog. I samband med översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler fick kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog. I uppdraget ingår även att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal. Processen med att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog har bestått av enkätutvärdering som skickats till samtliga förvaltningar samt en workshop som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde med demokratiberedningen och nämndernas presidium i maj Förslag på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive syfte och mål med dialog är baserat på resultatet från workshopen och de inkomna svaren på enkätutvärderingen. En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på nytt systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning. Beslutsunderlag Demokratiberedningens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Systematiskt arbetssätt med medborgardialog, med förslag på ändringar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända förslag på reviderat systematiskt arbetsätt med medborgardialog på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala råder för personer med funktionsnedsättning, med sista svarsdag 30 januari Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Rolf Jonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samtliga nämnder Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre Kommunala rådet för personer med funktionshinder Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

18 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(7) Dnr KS 2017/00479 Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon Revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i april 2014 ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog. I samband med översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler fick kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog. I uppdraget ingår även att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal. Processen med att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog har bestått av enkätutvärdering som skickats till samtliga förvaltningar samt en workshop som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde med demokratiberedningen och nämndernas presidium i maj Förslag på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive syfte och mål med dialog är baserat på resultatet från workshopen och de inkomna svaren på enkätutvärderingen. En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på nytt systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Systematiskt arbetssätt med medborgardialog, med förslag på ändringar Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att sända förslag på reviderat systematiskt arbetsätt med medborgardialog på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala råder för personer med funktionsnedsättning, med sista svarsdag 30 januari 2018

19 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(7) Dnr KS 2017/00479 Ärendebeskrivning Bakgrund Uddevalla kommun har arbetat med medborgardialog på ett systematiserat sätt sedan 2014, dessförinnan skedde medborgardialogarbetet främst inom projektform. I april 2014 fastställde kommunfullmäktige ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog. Arbetssättet grundade sig på de erfarenheter och lärdomar som kommunen fått genom att under sex år arbeta med medborgardialog i projektform. Projekten har syftat till att stärka medborgarnas möjlighet att påverka genom att utveckla metoder för medborgarinflytande som prövats mot olika målgrupper och i olika steg i beslutsprocessen. Efter att ha arbetat systematiskt med medborgardialog sedan 2014 har ytterligare lärdomar och erfarenheter nåtts, och förbättringsområden i det systematiska arbetssättet har identifierats. Kommunledningskontoret fick, i samband med översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler, i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog, att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal. Processen med att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog har bestått av enkätutvärdering som skickats till samtliga förvaltningar samt en workshop som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde med demokratiberedningen och nämndernas presidium i maj Förslag på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive syfte och mål med dialog är baserat på resultatet från workshopen och de inkomna svaren på enkätutvärderingen. En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning. Förslag på revidering av det systematiska arbetssättet med medborgardialog Inklusive syfte och mål med medborgardialog samt syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kommunövergripande påverkanskanal Förändringarna i det reviderade förslaget på systematiskt arbetssätt med medborgardialog består främst av: - Särskiljning på medborgardialog och brukardialog, med tydliggörande om vad som omfattas av begreppet medborgardialog. - Mindre ändringar i syftet med medborgardialog, större fokus på att främja delaktighet och stärka känsla av ansvar och samhörighet.

20 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(7) Dnr KS 2017/ Stärkt fokus på den demokratiska jämlikheten och strävan efter att nå grupper som har svårt att göra sin röst hörd. - Tydliggörande kring när dialog lämpar sig och avväganden för genomförande av medborgardialog. - Jämställdhetsperspektivet som tydligt pekats ut i arbetssättet har breddats till att omfatta ett jämlikhetsperspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. - Styrning mot att utvärdering är obligatoriskt att genomföra tillsammans med de som deltagit. - Styrning mot att återkoppling alltid ska ske till deltagarna och till allmänheten på kommunens hemsida. - Övriga redaktionella ändringar Förslag till systematiskt arbetssätt med medborgardialog i Uddevalla kommun Vad är medborgardialog Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kommuninvånare 1 i Uddevalla kommun. Rollen som kommuninvånare definieras som att man är en del i ett kollektiv. Kommuninvånare är skattebetalare och deltagandet vid medborgardialoger styrs av intresse. Brukare däremot är individer som är berörda utifrån rollen som kund och medfinansiär av tjänsterna de nyttjar. Syfte Genom att arbeta med medborgardialog främjas delaktighet bland våra kommuninvånare vilket kan leda till en gemensam känsla av ansvar och samhörighet. Förtroendevalda och tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket leder till att de i större utsträckning kan balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Arbetet med medborgardialog strävar mot att stärka den representativa demokratin. Grundläggande förhållningssätt Medborgardialoger i Uddevalla ska sträva efter att stärka den demokratiska jämlikheten och grupper som har svårt att göra sin röst hörd ska särskilt prioriteras att nå. Det är inte alla frågor som lämpar sig att föra dialog kring. Att genomföra medborgardialog kan vara resurskrävande i både tid och pengar, varför det är viktigt att alltid värdera nyttan med dialogen med kostnaden. Att genomföra medborgardialog kan också vara ett sätt att hushålla med resurser långsiktigt, då förutsättningarna att beslut är välförankrade och att resurser läggs på rätt saker stärks. Frågor som inte är påverkbara är aldrig aktuella för dialog. Gränsdragningen för vilka frågor där dialog är lämpligt görs i samråd mellan förvaltning och nämnd. 1 Medborgardialog kan även genomföras med andra intressenter, så som exempelvis företagare eller personer som arbetar inom kommunen men bor på annan ort.

21 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(7) Dnr KS 2017/00479 När kommunen bjuder in till dialog ska det alltid vara tydligt vilken grad av inflytande deltagarna kan förvänta sig. När graden av inflytande definieras ska delaktighetstrappans fyra steg utgås ifrån; veta, tycka, göra, bestämma. Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska jämlikhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals. Genomförande och uppföljning Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med budgetdialog samt verksamhetsplan och budget utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Vid genomförande av medborgardialoger är handboken för medborgardialog vägledande. Medborgardialoger i Uddevalla kommun ska utvärderas av de som deltagit. Resultatet från medborgardialogerna ska alltid återkopplas till deltagarna och på kommunens hemsida. Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog. Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrkorten. Syfte, mål och indikatorer Utifrån syftet med medborgardialog som beskrivs i det systematiska arbetssättet har ett antal mål med medborgardialogarbetet formulerats tillsammans med ett antal indikatorer. Demokratiberedningen arbetar med att systematisera utvärdering av medborgardialoger, så att genomförda medborgardialoger ligger till grund för måluppfyllelsen. Indikatorerna som redogörs för i tabellen nedan ska ses som exempel på indikatorer för att mäta framgång inom de olika målområdena. Syfte Mål Indikatorer Främja delaktighet vilket kan leda till en gemensam känsla av ansvar och samhörighet Medborgarna i Uddevalla upplever sig ha möjlighet att vara delaktiga och utöva inflytande Medborgarnas upplevelse av inflytande (SCB-vartannat år, LUPP-var tredje år) Deltagarna upplever sig att genom att ha deltagit vid medborgardialog fått ökad möjlighet till delaktighet och inflytande (enkätutvärdering, efter varje genomförd medborgardialog) Deltagarna upplever att de blivit lyssnade på (enkätutvärdering, efter varje genomförd medborgardialog)

22 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(7) Dnr KS 2017/00479 Förtroendevalda och tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket främjar bra och väl underbyggda beslut Stärka den representativa demokratin Medborgarna känner förtroende för kommunens tjänstepersoner och förtroendevalda Förtroendevalda och tjänstepersoner upplever att de genom medborgardialog fått bättre underlag för att fatta beslut Ökad förståelse för de demokratiska processerna Medborgarnas förtroende för de som bestämmer (SCBvartannat år, LUPP-var tredje år) Deltagarna i medborgardialoger upplever att de genom att ha deltagit fått ett stärkt förtroende för kommunens förtroendevalda och tjänstepersoner (Skattning av nivå av förtroende före och efter en medborgardialog till deltagarna avser endast de medborgardialoger där deltagare samlas för en strukturerad dialog och inte förslagsinsamling eller liknande) Förtroendevalda upplever sig genom medborgardialog fått bättre underlag att basera sina beslut på (enkätutvärdering, en gång per år i varje nämnd/kf därefter dialog med nämndernas/fullmäktiges presidium utifrån resultatet). Tjänstepersoner upplever sig genom medborgardialog fått bättre underlag att basera sina beslut på (enkätutvärdering till de tjänstepersoner som ansvarat för medborgardialog, en gång/år i resp. förvaltning) Ökad kunskap för hur kommunen fungerar och hur man som kommuninvånare kan vara med och påverka (enkätutvärdering, efter varje genomförd medborgardialog) Ökad kunskap kring hur man som medborgare kan påverka (LUPP-var tredje år) Den representativa demokratin stärks i form av ökat valdeltagande och engagemang i politiska partier Valdeltagande (mäts efter varje val) Jämlikt deltagande (mäts efter varje val utifrån skillnader mellan valdistrikt, kön och ålder) Partimedlemskap Kommunövergripande påverkanskanalser, syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal Syftet med, och vilken grad av inflytande kommuninvånarna kan förvänta sig från, de kommunövergripande påverkanskanalerna har i samband med revideringen av det systematiska arbetssättet med medborgardialog tydliggjorts. Underlaget är baserat på

23 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 6(7) Dnr KS 2017/00479 befintliga rutiner, arbetsordningar, riktlinjer samt diskussion på workshop med demokratiberedningen, nämndernas presidium och SKL. Medborgarförslag Medborgarförlag är en kanal för personer som är folkbokförda i Uddevalla att lämna förslag och idéer om utveckling inom kommunens ansvarsområde. Syftet med medborgarförslag är att kommunen som organisation ska få kunna ta del av kommuninvånarnas idéer men det finns inga garantier för att förslag faktiskt genomförs. När man lämnar ett medborgarförslag kan man förvänta sig att få en återkoppling inom ett år. Påverkansgrad: TYCKA Synpunktshantering Synpunktshanteringen är ett forum för medborgare och brukare i Uddevalla att lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Syftet med synpunktshanteringen är att skapa underlag för verksamhetsutveckling inom kommunens verksamheter och möjlighet för medborgarna att vara delaktiga. När man lämnar en synpunkt kan man förvänta sig att få en återkoppling från berörd verksamhet, under förutsättning att man lämnat sina kontaktuppgifter, som beskriver om och i så fall på vilket sätt synpunkten tagits omhand inom verksamheten. Påverkansgrad: TYCKA Samrådsorgan Kommunens samrådsorgan är ett forum för kommunen som organisation att använda för att förankra och möjliggöra delaktighet kring frågor som berör målgrupperna, vilket ökar förutsättningarna för bra och underbyggda beslut. Rådet för äldre Syfte: Kommunala rådet för äldre är avsett att vara referensorgan för samråd och ömsesidig information mellan organisationerna för äldre och kommunen. Rådet kan även utgöra remissorgan vid frågor som berör äldre och personer med funktionsnedsättning. PÅVERKANSGRAD: VETA/TYCKA Rådet för personer med funktionsnedsättning Syfte: Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning är avsett att vara referensorgan för samråd och ömsesidig information mellan organisationerna för personer med funktionsnedsättning och kommunen. Rådet kan även utgöra remissorgan vid frågor som berör äldre och personer med funktionsnedsättning. Påverkansgrad: VETA/TYCKA Ungdomsfullmäktige Syftet med ungdomsfullmäktige är att öka ungdomars verkliga inflytande i frågor som på olika sätt berör dem. Genom att delta i ungdomsfullmäktige får dessutom ungdomar direkt kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar. PÅVERKANSGRAD: VETA/TYCKA/GÖRA/BESTÄMMA

24 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 7(7) Dnr KS 2017/00479 Remissfrågor I remissvaren önskas att följande frågeställningar att tas i beaktande: - Är förslaget på reviderat arbetssätt med medborgardialog genomförbart och hanterbart inom nämndernas ansvarsområde? - Mäter de angivna indikatorerna framgång inom respektive målområde? Finns det ytterligare indikatorer som önskas läggas till/tas bort? - Stämmer syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig av respektive påverkanskanal överens med förvaltningens/nämndens arbete med, och synen på, påverkanskanalerna? - Övriga synpunkter? Peter Larsson Kommundirektör Cornelia Kirpensteijn Utvecklare Expediera till

25 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september 2008, 239, 13 juni 2009, 130, 9 december 2009, 278, 10 juni 2010, 167, 8 september 2010, 176, 13 oktober 2010, 229, 8 december 2010, 321, 323, 331, 10 november 2010, 282 och 290, 26 januari 2011, 24, 13 april 2011, 91, 11 maj 2011, 117, 13 juni 2012, 134 och 135, reviderad av kommunfullmäktige 13 november 2013, 194, reviderad av kommunfullmäktige 12 februari 2014, 28, reviderad av kommunfullmäktige 9 april 2014, 64, reviderad av kommunfullmäktige 11 mars 2015, 48 5 Systematiskt arbetssätt med medborgardialog Vad är medborgardialog? Medborgardialog är en viktig del i utvecklingen av Uddevalla kommun. I det systematiska arbetssättet med medborgardialog likställs medborgardialog med brukardialog. Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kommuninvånare kunder/brukare och medborgare i Uddevalla kommun 1. Rollen som kommuninvånare definieras som att man är en del av ett kollektiv. Kommuninvånare är skattebetalare i och deltagandet vid medborgardialoger styrs av intresse. Brukare däremot är individer som är berörda utifrån rollen som kund och medfinansiär av tjänstena de nyttjar. Syfte Genom att arbeta med medborgardialog främjas delaktighet bland våra kommuninvånare vilket kan leda till en gemensam känsla av ansvar och tillhörighet. ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas en större förståelse för de demokratiska processerna, förtroende, engagemang och an- svarskänsla hos medborgarna i Uddevalla kommun. Förtroendevalda och tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket leder till att de i större utsträckning kan kunna balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Arbetet med medborgardialog strävar mot att stärka den representativa demokratin. Grundläggande förhållningssätt Medborgardiaoger i Uddevalla kommun ska sträva efter att stärka den demokratiska jämlikheten och grupper som har svårt att göra sin röst hörd ska särskilt prioriteras att nå. Det är inte alla frågor som lämpar sig att föra dialog kring. Att genomföra medborgardialog kan vara resurskrävande i både tid och pengar, varför det är viktigt att alltid värdera nyttan med dialogen med kostnaden. Att genomföra medborgardialog kan också vara ett sätt att hushålla med resurser långsiktigt, då förutsättningarna att beslut är välförankrade och att resurser läggs på rätt saker stärks. Frågor som inte är påverkbara är aldrig aktuella för dialog. Gränsdragningen för vilka frågor där dialog är lämpligt förs i samråd mellan förvaltning och nämnd. Vid förändringar som berör människor i rollen som medborgare i Uddevalla kommun ska kommunen informera och ha en vilja att lyssna på medborgarnas synpunkter. Vid 1 Medborgardialog kan även genomföras med andra intressenter, så som exempelvis företagare eller personer som arbetar inom kommunen men bor på annan ort.

26 dessa informationsinsatser ska kommunen vara uppmärksam på när det finns behov av att komplettera informationen med dialog. Kommunen ska medvetet välja att ta steget från att informera till att föra dialog. När kommunen bjuder in till dialog ska det alltid vara tydligt vilken grad av inflytande deltagarna kan förvänta sig. När graden av inflytande definieras ska deltaktighetstrappans fyra steg utgås ifrån; veta, tycka, göra, bestämma. Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska jämlikhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals. Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksamhetsplan utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Utifrån delaktighetstrappan anges graden av inflytande som tilldelas medborgarna. Delaktighetstrappan består av fyra steg: information, tycka, göra, bestämma. Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska jämställdhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att män-kvinnor och flickor-pojkar får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals. Genomförande och uppföljning Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med budgetdialog samt verksamhetsplan och budget utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Vid genomförande av medborgardialoger är handboken för medborgardialog vägledande. Medborgardialoger i Uddevalla kommun ska utvärderas av de som deltagit. Resultatet från medborgardialogerna ska alltid återkopplas till deltagarna och på kommunens hemsida. Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog. Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrkorten.

27 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2018/00002 Handläggare Avdelningschef Anna Svensson Telefon Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Sammanfattning Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett idéprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen för att kunna förmedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna för etapp ett men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget. Detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blivit rikshistoria. I dagsläget finns ca 100 tkr till konstnärliggestaltning för både Kungsgatan, del av Drottninggatan samt Kungstorget, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls. Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen, kommer det att bli helt andra förutsättningar för att arbeta med kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 2019 och utredningen föreslår därför att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning direkt från start 2018, med 800 tkr. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Ideprogram för gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag att utöka budgetramen för projektet Kungsgatan och del av Drottninggatan med 800 tkr. De utökade medlen ska Kultur- och fritidsnämnden ansvara för till förmån för den konstnärliga gestaltningen, enligt Uddevalla kommuns reglemente. Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta om detsamma.

28 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2018/00002 Ärendebeskrivning Aktuell situation Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Här har diskuterats vad en ombyggnad ska innefatta och vari det synliga resultatet ska bestå. Det handlar naturligtvis om funktion, men även såväl skönhet, kulturmiljövärden och behov av konst. För ändamålet har ett idéprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen. Idéprogrammet för gestaltningen är ett försök att ge en bild av hur helheten längs gatorna kan se ut. Där behandlas således såväl mera konstfulla insatser i form av vissa gatstenar, gestaltade sittplatser och förslag på vegetation, som mera genuin konst. I särskild lista redogörs för tidplan för de olika etapperna samt en uppskattad kostnad och förslag till fördelning av denna kostnad mellan Kultur och fritid och Samhällsbyggnad. I dagsläget har vi fastställt kostnaderna för etapp ett (2018) men även en del av utsmyckningen för etapp två måste upphandlas klart samma år. Det beror på att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget och detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blir rikshistoria. När det gäller den konstnärliga gestaltningen kommer den även under 2018 finansieras med nuvarande tillämpning av den s k enprocentsregeln. Denna tillämpas för närvarande i Uddevalla på det sätt att 0,5 % på upphandlad entreprenörskostnad utgör medel för konst. Detta sätt att räkna ger ca 100 tkr till konst för både Kungsgatan och Drottninggatan, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls. Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen kommer det att bli helt andra förutsättningar för att tänka på kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 2019, därav denna skrivelse. Samhällsbyggnadsförvaltningens insatser i gestaltningsprogrammet är inte till alla delar beslutade, men handlar till stor del om bearbetning av det material som ändå ska ingå i projektets budget. När det gäller satsningarna som ligger inom Kultur och fritidsförvaltningens ansvar för konst finns endast de 100 tkr som beskrivs ovan. Förvaltningen har gjort kostnadsberäkningar för behovet med det självklara syftet att

29 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2018/00002 Uddevallas centrum ska ha ett vackert och tilltalande intryck. Kostnaderna för de delar av etapp ett och etapp två som beskrivs ovan och som utredningen behandlar förväntas bli 800 tkr. Slutsats När nu kommunen har valt att satsa på att ge centrum ett rejält lyft är det mycket viktigt att det inte endast blir gatsten, bänkar och växtlighet som man fokuserar på. En plats som centrum ska locka invånare och besökare att vilja vistas där, det ska vara en vacker plats som tilltalar alla sinnen och innefatta både funktion och skönhet. Den konstnärliga gestaltningen spelar en viktig roll för att kunna uppnå en sådan plats och därför är det viktigt att kommunen i detta läge ger de ekonomiska förutsättningarna som krävs. Kultur och fritidsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår gemensamt att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen med alla nödvändiga inslag, direkt från start Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Svensson Avdelningschef Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden, för kännedom

30 IDEPROGRAM FÖR GESTALTANDE UTTRYCK Kungsgatan och del av Drottninggatan Uddevalla är en spännande och delvis mycket vacker stad med ovanligt lång historia. Under senaste decennierna har dock den centrala staden förlorat i attraktivitet. De två vanligaste förklaringarna till detta är satsningen på fjärrhandel på Torp och växande E-handel. Till detta bör dock läggas bristande satsningar på den centrala stadens miljö. I den bästa miljön slåss ju butikerna om att få etablera sig. Och Uddevalla har potential till en mycket bra miljö. Men behovet av upprustning och utveckling är idag stort. I många planer och dokument påtalas vikten av utveckling. Kommunens strategiska plan talar bl.a. om levande centrum och ett rikt kultur- och fritidsliv som prioriterade områden, med tillägget att centrum behöver höja sin attraktivitet. I styrdokumentet Offentlig miljö som konstform kan vi läsa: De offentliga gemensamma rummen är till för alla att inta, vara i och mötas i. De ska planeras för möjligheter, rörelser och det oplanerade. Denna del av staden har också ett stort behov av konst. Längs stadens viktigaste gator, Kungs- och Drottninggatan, finns ingen konst alls. Genom konst vill vi beröra människors sinnen och tankar. Vi riskerar att hämmas i vår utveckling i en visuellt fattig miljö, såväl emotionellt som intellektuellt. Detta vet vi. Vi behöver också använda strategiska analyser och platsens utmaningar för att skapa miljöer för offentliga samtal och känsla av tillhörighet och delaktighet. Det handlar om utveckling, om tillgänglighet för alla och om demokrati. Detta konstprogram är ett försök till en helhetssyn där förutom konst även andra insatser nämns som kan främja vår gemensamma miljö. Enkel platsanalys Vi behöver använda vår historia och historiskt viktiga platser. Det stärker vår möjlighet till identitet knutet till platsen och det främjar en turistisk attraktivitet. Att använda vår historia höjer även fastighetsvärdena, garanterar en mångfald, samt gör den närmsta världen förståelig. Platsens betydelse är livsavgörande på samma sätt som vad vi gör och med vem. Platsen är den arena där våra liv utspelar sig. I en stadskärna är handel viktig, den måste kunna utvecklas på platsen. Men behovet är också stort av tillgång till mötesplatser som inte kostar något att använda. Detta tillhör på ett självklart sätt den inbjudande staden som människor vill besöka. Nån arkitekt har sagt: Om nittonhundratalets stadsbyggande handlade om att bygga hus så handlar 2000-talets stadsbyggande om rummen mellan husen. Kungsgatan och den del av 1

31 Drottninggatan som nu ska byggas om kan vara ett utmärkt exempel på just rum för liv och möten. Bebyggelsen i Uddevalla stadskärna har genom en gemensam skala oftast en sammanhållen karaktär. Detta blev naturligt efter den stora stadsbranden 1806 när hela staden förintades och en ny stadsplan kunde ritas för hela staden. Så blev rutnätsplanen genomförd. Enhetlig storlek på kvarteren blev ofta ca 50 x 100 m, två våningars höjd är vanlig. Detta innebär en mycket mänsklig och förstålig skala. Till detta har kompletterande byggnation skett i modernare tid med mer utslätad och mindre lokal utformning. Äldre bebyggelse har genomgått många förändringar. Tyvärr har då ofta status och kvalitet förminskats. På Kungsgatan är, utöver rivningstomten som snarast måste bebyggas, främst baldakiner och skärmtak exempel som upplevs onödigt tunga och förfulande. Dessa gör att de många gånger fina och omsorgfullt gestaltade fasaderna ovan skärmtaken skyms och våningen under skärmtaken läggs i skugga. T o m när de utförts i glas skapas problem då de blir skräp- och lövsamlare. Exemplet från Kullagatan i Helsingborg, Sveriges äldsta gågata, där man numera endast har markiser i samma färg men med konsoler inmålade i fasadfärgen, kan vara ett förslag på trevligare utförande av regn- och solskydd. För att göra miljön längs Kungsgatan mera vänlig och mänsklig planterades för många år sedan träd i rad. Träden ger en välbehövlig grönska och skugga i stenstaden, men är av en onödigt tätväxande typ och har planterats alltför nära norra sidans fasader. Så nära att fasaderna skyms och alger och mossa kan ta plats. Grönska behövs längs gatorna, men bör enligt vårt förslag placeras på annan plats i gaturummet och om grönskan är träd bör desssa vara mera glesa i kronan. Samtidigt kan man också tänka på grönska på annat sätt, det kan vara klängväxter eller annan grönska vertikalt placerad på vissa utvalda fasader och det kan vara mera lågväxande grönska i kärl eller avgränsade rabatter på marken. Planerade noder/mötesplatser Vad vill vi ha här? Möblering? Ett gratisalternativ till stadens kommersiella mötesplatser kräver sittplatser, komfort, grönt och skugga med träd där de fungerar, plats för information och affischer, sopkärl med plats för pantglas eller burkar, vissa med askkopp och vid några mötesplatser också konst. Att kunna vila, umgås, beröras, informeras, synas, dra sig tillbaka, Något som går igen, upprepas, ger lugn och igenkänning, t ex planteringskärl av samma form, enhetlig färg och material på möbleringen, men också gärna några Mosaiksoffor som tillför färg på ett bra sätt i stenstaden och kan ha inbyggd värme så de blir inbjudande året om. Plats för såväl permanent, som på några ställen också varierad konst, som då och då byts ut. Gärna några sitt- och hängplatser som de runda stenhällarna förstudiegruppen uppskattade i Helsingborg. Närhet till cykelparkering runt hörnet på tvärgatorna. Men viktigt är att det blir platser för gemyt som inte kostar något att ta del av. OBS! Vi måste få klarhet i vilken trafikföring som ska gälla för att veta i vilka hörn vi kan placera t ex en mindre skulptur utan att den står i vägen för en svängande lastbil. Detta måste vi veta före upphandlingen av konst. 2

32 Behovet av genusbalans och inkluderande perspektiv i centrala stadens offentliga konst Genom centrala stadens offentliga konst ser man en tydlig genusobalans förenklat uttryckt mindre skulpturer av nakna kvinnor utan namn och påklädda större manliga skulpturer med namn och på höga podier, om vi ska förenkla. Männen för att de uträttat något stort, kvinnorna för deras utseende, kan man ibland undra. Idag finns ingen offentlig konst alls just längs Kungsgatan och Drottninggatan, så här har vi fantastiska möjligheter att göra en bra kompensatorisk insats. Hur? Kanske vid varje inritad nod/mötesplats, kanske något som gjorts av kvinnor? Som uttrycker nåt inkluderande? Som gestaltar kvinnan på ett annat sätt? Just på Drottninggatan föreslår vi en regentskulptur av en drottning, Ulrika Eleonora som här i Uddevalla utropade sig till drottning av Sverige Kvinnliga regenter är inte så vanliga i vår historia, men betydligt mer vanliga än man kan tro av historiska minnesmärken. På sätt och vis kan man också säga att Ulrika Eleonora avskaffade enväldet i Sverige, vilket i sig kan vara värt ett minnesmärke i Uddevalla och hon finns inte avbildad i någon annan stad. Finansiering av konst 1 % på upphandlad entreprenörskostnad är den gängse modellen för finansiering av konst vid nybyggnation, 0,5 % vid om- och tillbyggnad. I detta fallet kan vi alltså beräkna summan för konst till stadens viktigaste gata, samt den korsande, till ca :-. Denna summa räcker inte till något av det som dessa två centrumgator behöver. Just nu pågår diskussion om Kf:s beslut från 2011 om en annan friare typ av finansiering av konst. Troligen kommer vi inte ha den formen klar i tid och behöver därför stöd t ex av Ks budget denna gång, åtminstone till första etappen. Därutöver kan flera delar göras konstfulla med de material som ändå ska användas i ombyggnaden, t ex markbeläggningsmaterialet, några sittplatser, växtlighet. Vid en investering på 30 Mkr för ombyggnaden, så har vi 30 Mkr till både funktion och skönhet. Möjligen kan några av dessa delar ingå i entreprenörsupphandlingen. På detta sätt kan vi för en låg summa få både konst och konstfulla insatser som på ett väsentligt sätt höjer miljöns värde. Övriga miljöförbättrande åtgärder Kommunen kan, eventuellt via konsulten Sweco, kommunicera med fastighetsägarna om vad vi gör och vill och fråga fastighetsägarna om vad de kan bidra med. I det sammanhanget bör vi påtala och visa exemplen på hur t ex skärmtaken ser ut. Och gärna som förslag föreslå markiser i en gemensam beige (?) kulör och med fasadfärgade konsoller (enl. Helsingborgsmodellen). Träd parvis vid Kungsgatans entréer? Befintliga träd vid Kungsgatans östra ände står inte bra. Kan de dras ut något mot Östergatan? I andra änden, vid Åhléns och MacDonalds, bör nog träd planteras på Västerlånggatan och dras isär så pass att synfältet öppnas och det blir tydligt vad som finns innanför respektive utanför Kungsgatan. Det räcker om man från Kungsgatan ser lite gröna grenar, stammarna kan placeras utanför Kungsgatans fasadliv. Här kan möjligen en lägre skulpturstolpe också placeras, gärna med ljus i. 3

33 Vi kan också visa hur man kan jobba med vertikal grönska och konst på fasad. Från Kultur och fritid ställer vi gärna upp med rådgivning och förslag och det gör sannolikt även samhällsbyggnadsförvaltningen. Att utgå ifrån och konstnärliga konsekvenser Viktigt för hela området: Helhetskänsla där material och gestaltning går igen och binder ihop upplevelsen av miljön. Konstnärlig konsekvens: Något konstuttryck (behöver/ska inte vara alla) som upprepas i innehåll, material eller gestaltning. Konst som både del av byggnadsmaterialet i den nya markbeläggningen som ska utgöra miljöns golv, och som tillförda inslag, men med materialkänsla som relaterar till omgivningen. Att vi använder vår och platsens historia. Konstnärlig konsekvens: Att konsten uttrycker och bearbetar del av vår gemensamma och platsens historia. Konstnärlig gestaltning handlar ofta om att använda såväl moderna material och tekniker, som uttryck. I det här fallet måste det alltså också relatera till befintlig miljö och i alla fall i några exempel direkt utgå från platsens historia. Att förhålla sig till befintliga visuella intryck som ges längs gatan av bl a fasadutformning. Konstnärlig konsekvens: Relatera till skalan och i viss mån även till materialet i områdets delar. Säkerhet för barn och andra mer vilda människor. All utplacerad konst ska uppfylla EU:s lekplatsnormer för säkert. Några möjligheter som konstnärlig gestaltning ger: Känsla av identitet som kan knytas till platsen, vår stad. Konstnärlig konsekvens: Något eller några verk bör korrespondera till platsens faktiska historia. Några kan direkt fånga samtidsmänniskan på platsen. Häri bör naturligtvis det mångkulturella samhället också bejakas. Möjligheter till reflektion. Konstnärlig konsekvens: Något att reagera på och som stimulerar eftertanke. Inte satsa på ytliga wow-effekter. Trygga platser att vila och mötas på. Konst att leka med, interagera, taktilt. Konstnärlig konsekvens: Konsten ska locka fram nyfikenheten och stimulera tanken. Hållbara material. Gestaltning som kan godkännas enligt EU:s lekplatsnorm. Etappindelning I detta program pekar vi på ett antal möjliga åtgärder för att lyfta miljön. Ombyggnaden planeras till tre steg. Etapp 1 Etapp 1 innehåller montering av en halvhög skulptur vid entrén till Kungsgatan från Västra Långgatan, liksom eventuellt plantering av 2 stycken träd på ungefär samma plats. Kruka och sittplatser åtgärdas runt blodboken, gärna då på ett sätt som kan associeras med ett eventuellt nytt träd på Soltorget i etapp 2. 4

34 Vid sitt- och mötesplatsen nära Hallmans hörna placeras en annan halvhög skulptur, plus att en av bänkarna får en mindre djurskulptur monterad på en bänk. Här i närheten kan en ev bronsskulptur av drottning Ulrika Eleonora placeras tillfälligt då trehundraårsminnet infaller Denna kan senare flyttas längre bort på just Drottninggatan (etapp 3). Längre upp på Kungsgatan vid annan sittgrupp kan också en mindre djurskulptur placeras på en annan bänk. Här och var sätts några stenhällar med inhuggen text, alternativt glasblock i samma storlek, in i gatubeläggningen. Kanske också fastighetsägarna vill vara med och investera i vertikal grönska, glaskonst på fasad, fasadbelysning och markiser? Etapp 2 Etapp 2 kan innehålla flyttning av drottningen till Drottninggatan, fler huggna gatstenshällar, alternativt som glasblock, vertikal grönska, fasadbelysning, fasadkonst, markiser. Etapp 3 Under etapp 3 byggs Kungsgatans övre del om. Här har vi framför allt Soltorget där en sittplats kan göras som en uppvärmd trasmattesoffa av mosaik. Liksom något konstfullt runt nytt träd. Även den övre östra entrén till Kungsgatan kan trädinramas, för att associera till den västra entrén, men då behöver sannolikt befintliga träd flyttas något. Flera huggna stenhällar, alternativt glasblock läggs på olika ställen in i gatan. Vertikal grönska, fasadbelysning, markiser kan tillkomma även här. Övrigt Vi vill att saker ska ske på Kungstorget också - t.ex. plats för inlånad konst och informationstavla, men detta får lösas under ombyggnadsprojektet för Kungstorget. Likaså föreslår vi en entré från söder där järnbrons södra fäste föreslås som plats varför den får hanteras i Å-rumsprojektet. Sammanfattning, en promenad När vi nu planerar för större insatser vid Kungsgatan pratar vi ofta om möteplatser. Behovet av konst i dessa miljöer är stort. Hjärnans tillväxt stimuleras om vi vistas i en visuellt rik miljö som ger oss möjligheten att beröras och reagera med känslor. Tänker man en promenad Kungsgatan upp och låter den följas av en variation av konst längs vägen, så kan här ges något extra och angeläget till flanören, besökaren, medborgaren utöver den upplevelse som skyltfönstren ger. När man promenerar från Museiparken mot Kungsgatan ser man på långt håll två större träd som i sig ger en slags portik. Stammarna är placerade i Kungsgatans fasadliv och tar därför inte plats för den stora mängden människor som ganska ofta passerar över Västerlånggatan. Framme vid Kungsgatans första byggnad står en mindre skulpturstolpe med färgat glas som lyser fint såväl under dagtid när solen träffar den, som under kvällen när det inbyggda ljuset tänts. 5

35 I gatubeläggningen finns infräst i stenen, alternativt ingjutet i glas, ordet hemma på ett språk vi kanske känner igen. Framme vid blodboken har nya vackra sittplatser byggts runt trädet som lockar till sittning i behaglig skugga. Härifrån börjar man också ana ljus från Gallionens bortre ända, den vita ganska höga fasaden som också fått färgat glas i de små fönstren, samt en vertikal belyst växtlighet. Runt blodboken i Kochska gränden har inbjudande sittplatser anordnats, gärna eluppvärmda och mosaikbeklädda. I korsningen Hallmans hörna finns också inbjudande sittplatser, men med mera inredning och grönska tillsammans med en halvhög skulptur som intresserar besökaren till att slå sig ner och fundera över tillvaron, mitt i folkvimlet. En bit in på Drottninggatan ser man en bronsskulptur av en drottning från förr. Ulrika Eleonora i skala 1:1 som skrider fram mitt ibland oss men i annorlunda kläder och med stor värdighet för att förklara enväldets upphörande. Fortsätter vi uppför Kungsgatan kommer fler behagliga sittplatser och infrästa/gjutna stenar eller glasplattor, men här står ordet hemma på ett nytt språk. Här finns också möjlighet att göra föränderliga konst -projekt, där olika typer av inspel från både konstnärer och skolbarn då och då kan ta plats genom att stenar och/eller glasblock byts ut. I noden Kungsgatan/Kålgårdsbergsgatan står en lekskulptur full av klängande barn. Kungstorget har nu byggts om/renoverats och har blivit en populär plats för såväl torghandel som lite större event. Här finns också en konstfull informationsplats om torgets historia och en plats för inlånad skulptur som bytes då och då. Ovanför torget, vid det s k Soltorget har ett träd planterats, som en pendang till blodboken fast på norra sidan av gatan. Även den är placerad så bara dess grenar hänger fram och syns på håll. Runt trädet finns trevliga och konstfullt utformade sittplatser. Bredvid, mot Zachaus gränds västra sida, står en trasmatteformad mosaikbänk med inbyggd värme och lyser i glada färger. Vid Kungsgatans entré från öster står två nya träd placerade lite längre ut mot gatan och lite mer isär. Liknande de två som planterats i gatans andra ände. Kultur och fritid Carl Casimir, kommunantikvarie Sofia Bergman, konstkonsult Senast ändrad

36 Plats Gestaltande uttryck Finansiär Uppskattad kostnad Etapp 1. Entré fr V Långg, ena sidan av Kungsgatan Halvhög skulptur Konstpeng > 1 % Trädplantering m ev ngt konstfullt runt Samhällsbyggnad?? 2. Kochska gränden Ny konstfull sittplats runt träd, mosaik Samhällsbygg Hallmans hörna Halvhög skulptur + liten skulptur på bänk Konstpeng > 1 % Drottninggatan/Kilbäcksgatan Samtida drottningskulptur. Av brons? Konstpeng > 1 % och 2 5. Kungsgatan/Kålgårdsbergsgatan Liten skulptur på bänk Konstpeng > 1 % Soltorget Trasmattemosaiksoffa Samhällsbygg. + Konstpeng > 1 % Sittplats runt träd Samhällsbyggnad? 2 7. Kungsgatan/Östergatan Nya träd öster om befintliga med något konstfullt runt Samhällsbyggnad? 2 8. Järnbrons södra brofäste. Sätta tillbaka kandelabrar? Eller göra bef ljusstolpe synl Samhällsbyggnad? Å-rummet 9. Ca 20 stenhällar längs Kungsgatan utbytes Hällar alternativt glas med infräst text t ex Hemma Konstpeng > 1 % Någon eller några fasader Gjutet glas och vertikal grönska Samhällsbyggnad/Fast.äg.? 1-3 Markiser istället för skärmtak Fastighetsägarna? Kungstorget Inlånad skulptur, bytes då och då Konstpeng till Kungstorget? Kungstorget 12. Kungstorget Konstfull informationsplats om torgets historia Samhällsbyggnad? Kungstorget UPPSKATTAD SUMMA (därutöver tillkommer kostnad för konstkonsult + diverse oförutsedda kostnader)

37 8

38 1. 9

39 1. och 3. OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 10

40 4. 11

41 OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 12

42 3. och 5. 13

43 OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 14

44

45 OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 16

46 9. 17

47 9. UTSMYCKAD MARKBELÄGGNING OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 18

48 10. 19

49 10. FASADER OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 20