Vad innebär Seveso III för industrin? IPS möte hos COWI Göteborg Bo Olsson - IKEM

Transkript

1 Vad innebär Seveso III för industrin? IPS möte hos COWI Göteborg Bo Olsson - IKEM

2 Tillsynsutredningen. - Regeringen uppdrog åt Försvarsdepartementet att utreda Sevesotillsynen. (Dir 2011:72, 25/8 2011) - Se över: - Ansvarsfördelning - Finansieringssystem - Samordning med Miljöbalkstillsyn och Lagen om skydd mot olyckor - Involverade myndigheter: - Länsstyrelserna (21/7, 1/7 2012) - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap - Arbetsmiljöverket - Naturvårdsverket - Kommunerna (290) - Institutet för Strategiska Produkter, LV, Polisen

3 Seveso-klassade anläggningar i Sverige - Sevesoverksamheter i Sverige högre kravnivå lägre kravnivå - Utredningen lämnades till regeringen 1 november 2012

4 Tillsynsutredningen - branschens synpunkter - Kvalitén på tillsynen ojämn liksom frekvensen - För många inblandade svår uppgift! - Vi vill ha en samlad rapport och bedömning inte en rapport från varje myndighet - Miljöbalkstillsyn och Sevesotillsyn är två olika saker. För och nackdelar med samlad tillsyn beroende på storlek. - Inga avgifter innan tillsynen förbättrats - Genomgående bra dialog mellan företag-myndigheter!

5 SEVESO III Motiv till ändring Ersätter Directive 96/82/EC, som fungerat bra Ökad skyddsnivå Minska onödig administrativ belastning Tar hänsyn till 98/685/EC Transboundary Effects Baseras nu på GHS (Globally Harmonized System of Classification & Labelling of Chemicals) Gäller fom 1 Juni 2015

6 SEVESO III Ändringar GHS / CLP i Europa Samråd nytt för övriga Europa Berörda personer skall ha tillgång till info elektroniskt - via kommunen! Myndigheternas informationshantering styrs upp - Shared Environmental Information System (SEIS) and Infrastructure for Spatial Information in the European Community (INSPIRE) Ökade krav på lägre kravnivån! Medlemstaterna skall garantera att tillräckligt med personal finns med tillräcklig kunskap och förmåga för att genomföra effektiv tillsyn Tätare inspektionsintervall Övre kravnivån varje år Lägre kravnivån vart tredje år Tillsynsavgifter för alla och sanktionsavgifter Företagen får krav på sig för att undvika dominoeffekter

7 Information till allmänheten Samtliga Seveso-verksamheter omfattas Dominoeffekter mellan verksamheter kan behöva ingå Uppdaterad elektronisk information-minst vart 5 år skickas ut Informationen sammanställs av kommunen-uppgifter lämnas av företagen Sekretessfrågan en balansakt! MSB har informationsskyldigheten vid gränsöverskridande händelse! (ej som tidigare kommunen)

8 Seveso III direktivets genomförande i Sverige Ann-Sofie Eriksson, MSB

9 Lagstiftningskedjan Seveso III- SOU2014:17 direktivet trädde i kraft Regeringens Proposition 2014/15: xx Utskottsbetänkande xx Riksdagsbeslut xx Lag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

10 Propositionen förslag till ändring av nuvarande Sevesolag, MB, LSO och PBL Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

11 Förslag till ändring av miljöbalken Av samråd och kungörelse ska det framgå om en verksamhet omfattas av Sevesolagstiftningen Ansökan ska innehålla handlingsprogram (nytt) och säkerhetsrapport MSB får samma rätt som Naturvårdsverket m.fl. myndigheter att ansöka om återkallelse eller omprövning av tillstånd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

12 Förslag till ändring av Sevesolagen Övergripande Ändringslag ändringar görs bara i de paragrafer där sakändringar görs Lagen rensas från detaljer om t.ex. anmälan och säkerhetsrapport Flera redaktionella ändringar Relativt vida bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

13 Förslag till ändring av Sevesolagen Undantaget för transport av farliga ämnen förtydligas, omfattar såväl transport av farligt gods som bulktransporter till sjöss Anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast 6 veckor efter anmälan Handlingsprogrammet ska lämnas in till länsstyrelsen Tydliggör att handlingsprogrammet ska genomföras genom ett säkerhetsledningssystem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

14 Förslag till ändring av Sevesolagen Ny paragraf om verksamheternas samverkan; - beakta den sammanlagda faran och - gemensam ta fram information till allmänheten Länsstyrelsen operativ tillsynsmyndighet (kommunen borttagen) Öppnar för möjligheten att ta ut avgifter för tillsyn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

15 Förslag till ändring av lag om skydd mot olyckor Sevesoverksamheter föreslås omfattas direkt av begreppet farlig verksamhet, utan föregående beslut av länsstyrelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

16 Förslag till ändring av plan- och bygglagen Detaljplan krävs för byggnadsverk i närheten av en Sevesoverksamhet och för nyetablering av Sevesoverksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

17 Sevesokonferensen 7-8 oktober 2015

18 Tillsyn Tillstånd och säkerhetsvillkor Handlingsprogram/ säkerhetsledningssystem Säkerhetsrapport Intern plan Kommunens plan Information till allmänheten Olyckor och tillbud

19 Seveso III-direktivet - tillsyn Innehåller förtydligande samt mer detaljerade krav och nya begrepp. - 3-årigt tillsynsintervall för Seveso lägre - Uppföljning inom 6 mån vid allvarliga brister - Resultat av tillsynen ska meddelas inom 4 mån - Nya begrepp - Tillsynsplan - Icke rutinmässig tillsyn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

20 Tillsyn MSB:s roll MSB lämnar stöd till länsstyrelserna bl.a. för att utveckla systematiken i tillsynen och för att erhålla en effektiv och likvärdig tillsyn. MSB utvecklar sin uppföljning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

21 Metodstöd för länsstyrelsernas Sevesotillsynen Ett stöd till länsstyrelserna för att erhålla en effektiv och likvärdig tillsyn Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

22 Tillsynsområden Länsstyrelsen bör på ett systematiskt sätt utföra tillsyn på olika delar av verksamhetsutövarnas Sevesoarbete för att kunna bedöma om Sevesoverksamheten lever upp till de krav som lagstiftningen ställer. De olika delarna benämns tillsynsområden. På sikt bör fler och fler tillsynsområden ha följts upp. På så sätt skapas en mer heltäckande bild över hur väl verksamheterna lever upp till lagstiftningens krav. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

23 Tillsynsområden Nedan anges olika tillsynsområden som bör ingå i länsstyrelsens bedömning: Tillstånd och säkerhetsvillkor Handlingsprogrammet och säkerhetsledningssystem Säkerhetsrapporten Den interna och kommunala planen för räddningsinsatser Information till allmänheten Olyckor och tillbud Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

24 Seveso III Nya krav på säkerhetsrapport Blenda Weibull IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 1 IPS seminarium mars 2015

25 Direktivet som grund Denna sammanställning utgår från Seveso- III-direktivets innehåll (som är minimikrav), eftersom svensk förordning och svenska föreskrifter saknas Sevesoutredningens förslag är identiskt med direktivet vad gäller innehållet i säkerhetsrapporten och säkerhetsledningssystemet IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 2 IPS seminarium mars 2015

26 Fyra nya krav på säkerhetsrapporten Förtydligande/utvidgning av dominoeffekter Andra verksamheter, även ej Seveso Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av närliggande anläggningar, liksom andra verksamhetsplatser som faller utanför tillämpningsområdet för detta direktiv, områden och projekt som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en allvarlig olyckshändelse och av dominoeffekter (bilaga II, 2c) Bästa praxis Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten varvid i förekommande fall hänsyn tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis (bilaga II, 3b) IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 3 IPS seminarium mars 2015

27 Fyra nya krav på säkerhetsrapporten Tidigare olyckor En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har vidtagits för att förebygga sådana olyckor (Bilaga II, 4c) Redovisning av kemikalier enligt CLP IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 4 IPS seminarium mars 2015

28 Tidigare olyckor med samma ämnen och processer Både egna och andras olyckor Egna åtgärder Sätt igång och samverka via ägare, branschorganisationer, licensgivare och tekniska nätverk för att samla in denna information! Det börjar bli bråttom! IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 5 IPS seminarium mars 2015

29 Förtydliganden Förtydligande av vilka olycksrisker som ska täckas, särskilt: driftsrelaterade orsaker, yttre orsaker (ovan nämnda dominoeffekter) naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller översvämningar (Bilaga II, 4ai-4aiii) Förtydligande av skyddsåtgärder för att begränsa följderna: tekniska system - uppräknade (bilaga II, 5a) Beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en allvarlig olyckshändelse (bilaga II, 5d) IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 6 IPS seminarium mars 2015

30 Nyheter i säkerhetsledningssystem Organisation och personal tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att öka medvetenheten om att det behövs ständiga förbättringar (Bilaga III, b, i) Bedömning av riskerna inbegripet i förekommande fall verksamhet som lagts ut på underleverantörer (bilaga III, b, ii) Resultatuppföljning Förfarandena ska också inbegripa resultatindikatorer såsom resultatindikatorer för säkerhet och andra relevanta indikatorer (bilaga III, b,vi) Revision och granskning inklusive överväganden av och införande av nödvändiga ändringar enligt resultat av revision och granskning (bilaga III, b, vii) IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 7 IPS seminarium mars 2015

31 Nyheter i säkerhetsledningssystem Styrning Hänsyn ska då tas till tillgänglig information om bästa praxis för övervakning och kontroll, i syfte att minska risken för systemfel. Styrning och kontroll av de risker som är förknippade med stigande ålder på den utrustning som installerats i en verksamhet samt med korrosion, kartläggning av verksamhetens utrustning, strategi och metodologi för övervakning av utrustningens skick, lämpliga uppföljningsåtgärder och eventuella nödvändiga motåtgärder (bilaga III, b, iii) IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 8 IPS seminarium mars 2015

32 Nyheter i planer för räddningsinsatser Åtgärder för har i de flesta fall bytts ut mot Rutiner för (bilaga IV, 1 och 2) Externa planen ska beakta dominoeffekter, även icke- Seveso (bilaga IV, 2e) rutiner för hur närliggande verksamheter (inte bara allmänheten), ska informeras vid en olycka (bilaga IV, 2f) IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 9 IPS seminarium mars 2015

33 Tidsfrister - övergångsbestämmelser Säkerhetsrapporten ska uppfylla de nya kraven: För befintliga verksamheter på högre nivå, den 1 juni 2016 För övriga verksamheter inom två år från det datum då detta direktiv börjar tillämpas på den berörda verksamheten Säkerhetsrapporten ska uppdateras efter en allvarlig kemikalieolycka IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 10 IPS seminarium mars 2015

34 Handlingsprogram Termer i industrin Säkerhetspolicy Termer svenska myndigheter Handlingsprogram Säkerhetsledningssystem Säkerhetsledningssystem Handlingsprogram Handlingsprogram eller åtgärdsprogram IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 11 IPS seminarium mars 2015

35 Intern plan för räddningsinsatser i säkerhetsrapporten Direktivet beskrivas Idag i Sverige bifogas inte beskrivas Utredningens förslag (till förordning) IPS beskrivas och bifogas INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 12 IPS seminarium mars 2015

36 Efterlyses Vägledning för säkerhetsrapportens innehåll vid: ansökan om tillstånd idrifttagning av ny verksamhet befintlig verksamhet IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 13 IPS seminarium mars 2015

37 Att hitta information om olyckor emars: EU-databas för rapporterbara incidenter enligt Sevesolagstiftningen MAHB: informationssida EU/Seveso ARIA: fransk mycket stor databas för industriolyckor, en hel del även på engelska ZEMA: tysk databas för rapporterbara incidenter enligt tysk Sevesolagstiftning, endast tyska årssammanställningar: (sök på ZEMA) JST:japansk databas på engelska, detaljerad, till och med IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 15 IPS seminarium mars 2015

38 Att hitta information om olyckor CSB: amerikanska haverikommissionen för kemikalieolyckor WOAD: offshore-industrins databas, administreras av DNV, avgift HSE: nyare stora olycksutredningar i Storbrittanien IChemE: äldre stora olycksutredningar I Storbrittanien Lastfire: databas för tankbränder, endast för medlemmar IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET 16 IPS seminarium mars 2015

39 QRA with respect to domino effects and property damage Mathias Lööf, FAVEO Projektledning Leo Kardell, FAST Engineering

40 Agenda Teori och genomförd forskning inom området Den föreslagna metoden Fallstudie Problematik Slutsatser

41 Mål Ta fram en metod som möjliggör integrering av dominoeffekter i en QRA för skada på egendom Tydlig koppling till en konventionell QRA Inom tidsramarna för en konventionell QRA Baserad på den senaste forskningen

42 Definition Dominoolycka En olycka som från en initial händelse propagerar inom eller till annan utrustning, i tid eller rum, vilket initierar sekundära oönskade händelser som i sin tur kan leda till ytterligare oönskade händelser, vilket resulterar i en kumulativ konsekvens högre än den initiala händelsens konsekvens. (Baserad på definitionen av Reniers & Cozzani, 2013).

43 Definition Dominoolycka Fem element som utgör en dominoolycka Primär olycka Eskalationsvektor Propagering Sekundär olycka Eskalering

44 Föreslagna gränsvärden i litteratur

45 Forskning inom området Sårbarhetsmodeller för exponering av strålningsoch trycklaster Korrelerade probitfunktioner utifrån dosresponskurvor Y=a+b ln(d) Möjliggör kvantifiering av sannolikheten för sekundära olyckor Möjliggör en mer platsspecifik analys jämfört med fasta gränsvärden

46 Korrelerade gränsvärden utifrån sårbarhetsmodellerna DS1LI1 liten skada med ett mindre utsläpp till följd (>10 min) DS2LI2 storskadamed ett större utsläpp till följd (<10 min) DS2LI3 storskadamed momentant utsläpp till följd

47 Korrelerade gränsvärden utifrån sårbarhetsmodellerna

48 Bedömning av sekundär olycka

49 Kriterier Metoden skall möjliggöra analys av kedjor av olyckshändelser med hjälp av väletablerade analystekniker och skall inte vara beroende av komplexa algoritmer. Metoden skall möjliggöra framtagande av en heltäckande riskbild för skada på egendom med hänsyn till samtliga olycksscenarier, där potentiella dominoscenarier är inkluderade. Metoden skall möjliggöra analys av risken för skada på egendom med hänsyn till dominoeffekter både inom en anläggningsdel och mellan olika anläggningsdelar. Metoden skall möjliggöra framtagande och validering av platsspecifika säkerhetsavstånd med hänsyn till skada på egendom och dominoeffekter.

50

51 Fallstudie Rörbrygga VRU

52 Fallstudie

53 Dominoriskrankning 1. Adsorptionstank (125m 3 ) 2. Absorptionskolumn (22m 3 ) 3. Separationstank (19m 3 ) 4. Bensinpump/värmeväxlare

54 Struktur för analys av kedjor av händelser

55 Exempel: mindre skada på värmeväxlaren Mottagande utrustning Strålning Sannolikhet för skada Konsekvens Adsorptionstank (125 m³) Absorptionskolumn (22 m³) Separationstank (19 m³) <40 kw/m² 0 45 kw/m² 0.15 DS1LI1 (mindre pölbrand) 45 kw/m² 0.16 DS1LI1 (mindre jetfire)

56 Händelseträdsanalys mindre skada på värmeväxlaren

57 Resultat

58 Resultat

59 Problematik Bedömning av skadeutfall DSLI klasser skall ses som stöd Flera utrustningsdelar kan fallera samtidigt Svårt att ta hänsyn till säkerhetsinstallationer Lätt att hamna i en cirkelreferens Väldefinierad dominoriskrankning krävs Synergieffekter

60 Slutsatser Analys av dominoeffekter bör avgränsas till första ordningens eskalation Metodiken hade blivit mer applicerbar om ett acceptanskriterium för skada på egendom och dominoeffekter hade definierats Möjliggör bedömning av platsspecifika säkerhetsavstånd Input till att bedöma sannolikheten för större olyckor, tex en BLEVE