Offentliga cykelparkeringsanläggningar i Göteborg Krav och rekommendationer

Transkript

1 Offentliga cykelparkeringsanläggningar i Göteborg Krav och rekommendationer Rapport 2016:02, Version 1.0 Trafikkontoret

2 Dokumentinformation Titel: Offentliga cykelparkeringsanläggningar i Göteborg Krav och rekommendationer Serie nr: Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Martin Forsberg, Koucky & Partners AB Torunn Renhammar, Koucky & Partners AB Michael Koucky, Koucky & Partners AB Trafikkontoret, Göteborg stad Kontaktperson: Malin Månsson, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare

3 Förord På uppdrag av Göteborgs Stad, Trafikkontoret, har Koucky & Partners AB fått i uppgift att ta fram ett PM med krav och rekommendationer för offentliga cykelparkeringsanläggningar i Göteborg. Detta PM syftar till att underlätta och vägleda vid planering och projektering av offentliga cykelparkeringsanläggningar. Dokumentet är avsett att användas internt av politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad, men också av externa konsulter och andra som är involverade i utformning av cykelparkeringsanläggningar. Beställare på Trafikkontoret är Malin Månsson. Uppdraget har genomförts under december 2015 till februari Göteborg, februari 2016 Koucky & Partners AB 1

4 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 1 Mål och vision: en attraktiv cykelstad 1 Syfte 1 Underlag och angränsande dokument 2 Definitioner och avgränsningar 2 Vägledning 3 Lokalisering 4 Tillgänglighet 5 Trygghet och säkerhet 7 Orienterbarhet och igenkänning 9 Tillgång till service 10 Sammanfattning 11 Referenser 13 Bilaga 1 Erfarenheter 13 1

5 Inledning Mål och vision: en attraktiv cykelstad Väl utformade och noggrant planerade cykelparkeringsanläggningar är viktiga för stadens fortsatta utveckling och främjandet av hållbart resande. Som grund för detta PM ligger stadens mål för cyklingens utveckling, presenterade i Cykelprogram för en nära storstad , vilken är en fördjupning av stadens Trafikstrategi. Bland annat ska antalet cykelresor tredubblas till 2025 jämfört år 2011 för att sedan fortsätta öka. Tre av fyra göteborgare ska tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Göteborg Stads vision för cykling: Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort 1 Några av framgångsfaktorerna som pekas ut för att nå visionen är att skapa parkeringsanläggningar av hög standard samt att cykling ska vara integrerad med kollektivtrafiken. Att erbjuda cyklister säker parkering över en längre tid och över natt i en cykelparkeringsanläggning är viktigt för att stärka cykelns konkurrenskraft som transportmedel och uppmuntra till cykling som en del av hela resan. Att veta att cykeln står säkert parkerad innebär en trygghet och är avgörande för att människor ska vilja ta cykeln. Syfte Detta PM syftar till att underlätta och vägleda vid planering och projektering av offentliga cykelparkeringsanläggningar. Dokumentet är avsett att användas internt av politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad, men också av externa konsulter och andra som är involverade i utformning av cykelparkeringsanläggningar. 1 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad

6 Underlag och angränsande dokument Detta PM tar sin utgångspunkt i och kompletterar befintliga dokument som berör cykling och cykelparkering i Göteborg: - Cykelprogram för en nära storstad Cykelparkering principer för utformning i Göteborg 3 - Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov Även holländska och danska handböcker gällande cykelparkering och cykelparkeringsanläggningar har använts som underlag. Dessutom har ansvariga projektledare och/eller förvaltningar för cykelparkeringsanläggningar i Malmö och Stockholm bistått med information och erfarenheter (se Bilaga 1). Den 29 januari 2016 hölls en workshop med presentation och diskussion kring ett utkast av detta PM. Vid tillfället närvarade planerare och projekterare samt projektledare inom trafik från Trafikkontoret och Parkeringsbolaget. Deltagarnas synpunkter, både under workshop men även skriftligt i efterhand, har legat till grund för utformning av detta PM. Definitioner och avgränsningar Med cykelparkeringsanläggning avses en större parkering, till exempel i garage eller p-hus, ofta i anknytning till en kollektivtrafikknutpunkt eller annan strategiskt viktig plats. Anläggningarna är öppna för allmänheten och erbjuder hög säkerhet för de parkerade cyklarna (natt- och säkerhetsparkering). Vägledningen utgår från de funktionskrav för olika slags cykelparkering som beskrivs i Cykelprogram för en nära storstad De tre typklasserna i Cykelprogrammet skiljs åt utifrån parkeringens syfte, främst gällande tid och närhet: Korttidsparkering: cykelparkering upp till ca två timmar. Närhet till målpunkt inom 25 m. Långtidsparkering: cykelparkering för två timmar till en dag. Närhet till målpunkt inom 100 meter. Elladdplatser 6 bör finnas, likväl som väderskydd. Natt- och säkerhetsparkering: cykelparkering en längre tid eller över natt. Närhet till målpunkt inom 100 meter. Parkeringen ska vara låsbar eller övervakad. Elladdplatser bör finnas. Väderskydd ska finnas. En cykelparkeringsanläggning är av typen natt- och säkerhetsparkering, men behöver vanligen kompletteras med kort- och långtidsparkeringar. Vägledningens krav för cykelparkeringsanläggningar utgår därför i första hand från funktionskraven för natt- och säkerhetsparkering. 2 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad Göteborgs Stad (2008) Cykelparkering principer för utformning i Göteborg 4 Göteborgs Stad (2011) Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 5 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad Elladdplatser bör inte ses som ett krav utan som en möjlig tjänst 2

7 Vägledning I detta kapitel presenteras krav och rekommendationer avseende cykelparkerings-anläggningar. Områden som beskrivs är: 2.1 Lokalisering Denna del innefattar faktorerna accesstid, närhet samt angöringsriktning. 2.2 Tillgänglighet Här beskrivs smidiga entréer, hur nivåskillnader underlättas samt koppling mellan parkering och målpunkt. 2.3 Trygghet och säkerhet Innefattar fysisk miljö och utformning, låsbara avdelningar, övervakning samt säker cykelparkering. 2.4 Orienterbarhet och igenkänning I denna del beskrivs skyltning till och inom en anläggning samt formspråk för igenkännbarhet. 2.5 Tillgång till service Här listas förslag på tjänster och servicefunktioner. Grundläggande krav som alltid ska uppfyllas, alltså en miniminivå, anges under respektive område (baskrav). Utöver baskraven presenteras eventuella överväganden och rekommendationer samt förslag på servicefunktioner, dessa är inte krav utan visar på möjliga alternativ. Sammanfattande tabeller inom samtliga områden återfinns i slutet av kapitlet, se 2.6 Sammanfattning på sidan 11. 3

8 Lokalisering I Cykelprogrammet beskrivs att natt- och säkerhetsparkering ska finnas i anslutning till de största kollektivtrafikknutpunkterna i Göteborg, exempelvis vid Centralstationen och Västlänkenstationerna samt översiktsplanens utpekade tyngdpunkter7. Cykelparkeringsanläggningar ska således i första hand lokaliseras där det finns ett tydligt behov av säker parkering en längre tid och/eller över natt. Accesstid till målpunkt Accesstid kan definieras som tiden det tar från det att cyklisten svänger av från cykelvägen till dess att den når sin målpunkt, exempelvis hållplatsen eller perrongen. Målet bör alltid vara att i möjligaste mån minimera accesstiden och på så sätt öka anläggningens attraktivitet. Närhet till målpunkt och angöringsriktning (se nedan) är två viktiga faktorer som påverkar accesstid, en annan faktor är hur smidigt det är att ta sig in i anläggningen med cykel (läs mer under 2.3 Tillgänglighet). Närhet till målpunkt Var en anläggning placeras i förhållande till målpunkt påverkar i hög grad dess attraktivitet. Är placeringen fel, t.ex. för långt bort kommer cyklar med stor sannolikhet placeras på andra, ofta oönskade platser. Som tumregel bör avståndet mellan anläggning och målpunkt inte överstiga 100 meter. Vad som utgör målpunkt för en anläggning måste avgöras i det enskilda fallet. Vid kollektivtrafikhållplatser utgörs målpunkten av plattformen eller hållplatsen. Vid större knutpunkter, som vid exempelvis Centralstationen, finns flera målpunkter som ska kunna nås från olika håll. Placering av en anläggning måste också vägas mot vilka andra typer av cykelparkering (kort- och långtidsparkering) som finns vid målpunkten och i närliggande områden. Angöringsriktning En cykelparkeringsanläggning ska vara placerad i anslutning till stråk och riktningar majoriteten av cyklisterna använder. Cyklister ska inte behöva cykla förbi målpunkten för att parkera och sedan gå tillbaka. Det är viktigt att cyklister kan cykla hela vägen fram till entrén och om möjligt ända in till cykelparkeringen. Baskrav Finnas vid strategiska målpunkter såsom kollektivtrafikknutpunkter Placering i anslutning till stråk och riktningar majoriteten av cyklisterna använder Maximalt avstånd 100 meter mellan anläggning och målpunkt Det ska gå att cykla hela vägen fram till entrén 7 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad

9 Tillgänglighet I Cykelprogram för en nära storstad beskrivs tillgänglighet som att det ska gå att cykla ända fram till anläggningen och att det ska vara lätt att komma in. God tillgänglighet kräver en utformning som underlättar smidiga flöden, såväl in i anläggningen som från anläggningen till målpunkten. En viktig faktor är accesstid, alltså den tid det tar från att en cyklist svänger av cykelvägen tills dess att den når sin målpunkt (läs mer under 2.1 Lokalisering). Smidiga entréer Entréerna måste vara synliga, alternativt väl utmärkta, från flera håll. Entréer bör vara lätta att passera och underlätta smidiga flöden. Det innebär exempelvis en väl tilltagen bredd så att cyklister kan mötas, automatisk dörröppning och att det aldrig får förekomma kanter eller hinder som behöver passeras. Färdriktningar in och ut ur anläggningen måste vara självförklarande eller tydligt utmärkta. För att förhindra köbildning vid entréer och inne i anläggningen bör servicefunktioner (se 2.6 Tillgång till service) placeras platser som inte försämrar tillgänglighet eller flöden. Underlätta nivåskillnader Anläggningar med nivåskillnader (t.ex. under mark eller på våningsplan över marknivå) kräver särskild planering för att underlätta att ta cykeln upp och ner till parkeringen. Nivåskillnader kan påverka accesstiden och bör om möjligt minimeras. För hög komfort och smidiga flöden ska ramp övervägas i första hand, före trappor och hiss. En trygg och säker ramp har en lutning som inte överstiger 5 %. Om en funktionell ramp inte är möjlig kan trappa med skenor eller transportband som underlättar att leda cykeln vara en sekundär lösning 9. Skenor ska placeras så att både höger- och vänsterhänta kan leda cykeln. Att leda en cykel i trappa med skena kan vara svårt för vissa användargrupper, t.ex. äldre, och är omöjligt med lådcykel. En sådan lösning måste kompletteras med hissar anpassade för standardcyklar och specialcyklar såsom lådcyklar. Koppling mellan parkering och målpunkt En anläggning ska utformas så att det är går enkelt och snabbt att ta sig från cykelparkeringen till målpunkten. Vid kollektivtrafikknutpunkter innebär det att det ska finnas en tydlig och gen gångväg mellan parkering och perrong/hållplats, vilken kompletteras med trappor eller rulltrappor och hiss om cykelparkering och målpunkt är på olika våningar. Baskrav Entréer utformas utan kanter/trösklar eller andra hinder Tydlig utmärkning av färdriktning vid entréer Automatisk dörröppning Entréer har en bredd som möjliggör möte mellan två lådcyklar Vid nivåskillnad väljs i första hand ramp, i andra hand trappa med skenor som kompletteras med hiss 8 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad

10 Ramp får ha maximalt 5 % lutning Ramp är tillräckligt bred så att cyklister kan mötas i båda färdriktningar Vid trappa med skena måste hiss eller ramp finnas tillgänglig och vara väl utmärkt Skenor ska finnas för både höger- och vänsterhänta En direkt och tydlig gångväg mellan cykelparkering och målpunkt Överväganden och rekommendationer Trappa med borst och transportbana 10 istället för skena Servicefunktioner placeras så att de inte hindrar/försvårar in- och utflöden

11 Trygghet och säkerhet I Cykelprogram för en nära storstad anges att natt- och säkerhetsparkering ska finnas i en upplyst miljö samt att den ska vara låsbar eller övervakad. Det ska också vara möjligt att låsa fast cykeln inomhus i ramen. Fysisk miljö och utformning Cykelparkeringsanläggningar ska vara väl upplysta och om möjligt ha insläpp av dagsljus. En naturlig koppling till utemiljön är viktig och utformning av en anläggning bör sträva efter god insyn samt överblickbarhet. Vidare är det önskvärt att det finns andra funktioner, t.ex. gångstråk, i närheten som bidrar till liv och rörelse. Alla anläggningar ska ha flera vägar in/ut så att det finns flera flyktvägar; en parkering dit endast en väg leder kan upplevas otrygg. Takhöjden har också stor betydelse för användarens upplevelse av trygghet. En takhöjd på minst 2700 mm är önskvärt då det även möjliggör installation av tvåvåningsställ. Låsbara avdelningar Trygghet och säkerhet påverkas även av om en anläggning är öppen för alla eller låst och endast tillgänglig för behöriga. En låst avdelning kan vara attraktiv för vissa användargrupper, dock är det svårt att förutsäga efterfrågan av en sådan avdelning därför bör låsta avdelningar om möjligt utformas så att antalet parkeringar i dessa delar kan justeras efter efterfrågan. Om det inte går att ordna en låst avdelning inom anläggningen, kan exempelvis låsbara cykelboxar placeras i anläggningen eller i marknivå i närområdet. Övervakning Natt- och säkerhetsparkering ställer höga krav på trygghet och säkerhet. Kameraövervakning och/eller väktare ska som minimum finnas för de delar av anläggningen där cyklar parkeras länge eller över natt. Säker cykelparkering och kapacitet I en cykelparkeringsanläggning ska det finnas parkeringsmöjligheter för olika typer av cyklar. Alla cykelställ, både för standardmodeller och specialcyklar såsom lådcyklar, ska möjliggöra säker fastlåsning av ram. En annan trygghetsfaktor är att det finns en balans mellan lediga och upptagna platser. Tomma anläggningar är oattraktiva och upplevs som otrygga, medan fulla anläggningar leder till att cyklar parkeras på andra, ofta oönskade platser. Beläggningsgrad bör maximalt uppgå till 80 %, annars upplevs en parkering som full 12. Baskrav Fysisk miljö som är öppen och överblickbar Möjlighet att låsa fast cykeln inomhus i ramen (standardcyklar och specialcyklar såsom lådcyklar) God belysning vid entréer och inomhus 11 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad En utgångspunkt för att skapa tillräcklig kapacitet i en anläggning vid en kollektivtrafikhållplats är att räkna med stycken cykelparkeringsplatser/100 passagerare. Planering, inte bara för dagens behov, utan för framtida efterfrågan bör finnas med vid projektering (The Danish Cyclists Federation, 2008) 7

12 Möjlighet att låsa in cykeln eller parkera i en särskilt låst del Kamera- och/eller väktarövervakning för natt- och säkerhetsparkeringar Minst två ut-/flyktvägar Kapacitet så att beläggningsgraden inte överstiger 80 % Överväganden och rekommendationer Fönster och dagsljus som kompletterande belysning Placering nära gångstråk eller andra verksamheter som bidrar till liv och rörelse Minst 2700 mm i takhöjd Möjlighet att anpassa antalet cykelplatser i låst område efter efterfrågan 8

13 Orienterbarhet och igenkänning För natt- och säkerhetsparkering anges i Cykelprogram för en nära storstad att det ska vara tydlig och god ordning, samt att vägvisningsskyltar ska finnas. En cykelparkeringsanläggning bör utformas med målet att den ska vara intuitiv och självförklarande. Skyltning är viktigt, men i bästa fall är den fysiska utformningen så tydlig att skyltning inte behövs i så stor utsträckning. Skyltning Skyltning ska användas som komplement till en intuitiv och självförklarande anläggning. Bristfällig utformning kan aldrig helt kompenseras av skyltning. Exempel på när skyltning kan vara lämpligt: Till och från anläggningen, särskilt anläggningar under mark Till och från viktiga målpunkter Vid in- och utfarter Vid parkeringsplatser för att användaren lätt ska hitta tillbaka till sin cykel För utmärkning av service i anläggningen, t.ex. luft, vatten, toalett Formspråk för igenkännbarhet Många faktorer påverkar val av formspråk. Det kan finnas särskilda önskemål och krav om en unik utformning av en anläggning på en viss plats. Ur ett användarperspektiv kan det vara en fördel om det finns en viss nivå av enhetlighet mellan olika anläggningar i staden. För nya anläggningar bör det därför övervägas i vilken mån utformning, skyltning och annan grafik ska harmoniseras med befintliga anläggningar. Baskrav Utformning som är tydlig och självförklarande Skyltning som hjälper användare att hitta till och inom anläggningen samt till viktiga målpunkter Överväganden och rekommendationer Enhetligt grafiskt formspråk för offentliga cykelparkeringsanläggningar 13 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad

14 Tillgång till service Natt- och säkerhetsparkeringar ska enligt Cykelprogram för en nära storstad ha ett brett utbud av service. Vilket utbud som är lämpligt avgörs vid planering och utformning av varje enskild anläggning. Nedan listas ett utbud av möjliga tjänster och service som kan finnas inom eller i anslutning till en cykelparkeringsanläggning 15. Vid val av service är det också viktiga att ta fram rutiner för drift och underhåll av dessa. För att service och tjänster ska kunna nyttjas av så många som möjligt bör utbud och placering av service samordnas om möjligt med andra funktioner och behov. Det är en fördel om funktioner i anläggningen används av fler än de som parkerar sin cykel, exempelvis andra resenärer eller besökare till ett köpcentrum. Förslag på tjänster och servicefunktioner Påfyllning av luft Cykelkarta Elladdplats Lånecyklar Avspolningsmöjligheter Förvaringsskåp Toaletter Handfat/vask/vattenkran Dricksfontän Ombyte- och duschmöjligheter Spegel Skoputsmaskin Anslagstavla Lounge Realtidsskyltar med information om kollektivtrafik Biljettautomater Cykelhandlare Cykelverkstad Cykeluthyrning Verktyg för självservice Café/kiosk Varuautomater 14 Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad Vid val av service och/eller tjänst är det viktigt att ansvar för drift och underhåll är fastställt 10

15 Sammanfattning I tabellerna nedan sammanfattas de baskrav samt rekommendationer och överväganden där sådana finns (för lokalisering finns endast baskrav). I tabell 2 listas möjliga servicefunktioner. Tabell 1 Baskrav samt överväganden och rekommendationer Funktionsområ de Lokalisering Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Baskrav Finnas vid större målpunkter såsom kollektivtrafikknutpunkter Placering i anslutning till stråk och riktningar majoriteten av cyklisterna använder Maximalt avstånd 100 meter mellan anläggning och målpunkt Det ska gå att cykla hela vägen fram till entrén Entréer utformas utan kanter/trösklar eller andra hinder Tydlig utmärkning av färdriktning vid entréer Automatisk dörröppning Entréer har en bredd som möjliggör möte mellan två lådcyklar Vid nivåskillnad väljs i första hand ramp, i andra hand trappa med skenor som kompletteras med hiss Ramp får ha maximalt 5 % lutning Ramp är tillräckligt bred så att cyklister kan mötas i båda färdriktningar Vid trappa med skena måste hiss eller ramp finnas tillgänglig och vara väl utmärkt Skenor ska finnas för både höger- och vänsterhänta En direkt och tydlig gångväg mellan cykelparkering och perrong/hållplats Fysisk miljö som är öppen och överblickbar Möjlighet att låsa fast cykeln inomhus i ramen (standardcyklar och specialcyklar såsom lådcyklar) God belysning vid entréer och inomhus Möjlighet att låsa in cykeln eller parkera i en särskilt låst del Överväganden och rekommendationer Trappa med borst och transportbana 16 istället för skena Servicefunktioner placeras så att de inte hindrar/försvårar inoch utflöden Fönster och dagsljus som kompletterande belysning Placering nära gångstråk eller andra verksamheter som bidrar till liv och rörelse Minst 2700 mm i takhöjd Möjlighet att anpassa antalet cykelplatser i låst område efter efterfrågan

16 Orienterbarhet och igenkänning Kamera- och/eller väktarövervakning för natt- och säkerhetsparkeringar Minst två ut-/flyktvägar Kapacitet så att beläggningsgraden inte överstiger 80 % Utformning som är tydlig och självförklarande Skyltning som hjälper användare att hitta till och inom anläggning samt till viktiga målpunkter Enhetligt grafiskt formspråk för offentliga cykelparkeringsanläggningar Servicefunktioner Tabell 2 Servicefunktioner Funktionsområde Förslag Tillgång till service Påfyllning av luft Cykelkarta Elladdplats Lånecyklar Avspolningsmöjligheter Förvaringsskåp Toaletter Handfat/vask/vattenkran Dricksfontän Ombyte- och duschmöjligheter Spegel Skoputsmaskin Anslagstavla Lounge Realtidsskyltar med information om kollektivtrafik Biljettautomater Cykelhandlare Cykelverkstad Cykeluthyrning Verktyg för självservice Café/kiosk Varuautomater 12

17 Referenser Göteborgs Stad (2015) Cykelprogram för en nära storstad Antaget av Trafiknämnden mars 2015 Göteborgs Stad (2011) Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov Göteborgs Stad (2008) Cykelparkering principer för utformning i Göteborg. Version 1 mars Göteborgs Stad Trafikkontoret The Danish Cyclists Federation (2008) Bicycle parking manual Malmö Stad (2015) Mejl. Information från Gatukontoret Malmö gällande cykelparkeringsanläggningar vid Hyllie, Triangeln och Malmö C Stockholm Stad (2015) Mejl. Information från projektledare för cykelparkeringsgarage vid Odenplan Västtrafik (2014) Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Bilaga 1 Erfarenheter Här presenteras kort insamlade erfarenheter från cykelparkeringsanläggningar i Malmö och Stockholm. Bike & Ride vid Malmö C Cykelparkeringsanläggningen Bike & Ride vid Malmö Central öppnade Anläggningen har 800 stycken gratisplatser och 700 cykelparkeringsplatser i en låst del, kallad Bike & Ride+. Anläggningen har särskilt avsatta platser och speciella cykelställ för specialcyklar såsom lådcyklar. Hela anläggningen är kameraövervakad. Anläggningen är öppen dygnet runt. I anläggningen finns cykelverkstad, offentliga toaletter, luftpumpar, förvaringsskåp, lounge med möjlighet att fylla på vatten samt realtidsskyltar med tider för kollektivtrafikens avgångar/ankomster. I en utvärdering som genomförts framgår det att 56 % av användarna uppger att de inte använt övrig service eller tjänster än cykelparkeringen. Av den service och tjänster som används är fördelningen: 28 % toaletterna, 25 % luftpumparna, 22 % biljettautomaterna, 9 % förvaringsskåp och lika stor del Bike & Ride+ (låst del av anläggningen), 7 % använder loungen och endast 1-2 % använder duschmöjligheterna. Nästan alla, 99 % uppger att Bike & Ride vid Malmö C är lätt att hitta till. Till 72 % används anläggningen under dagen, 11 % under natten och till 17 % varierar användningen. Parkering av cykel i anläggningen för resor till/från arbetet uppgår till 86 %. Den totala investeringen på ca 80 miljoner kr innefattade även en bro och ett busstorg vilket gör det svårt att säga exakta investeringen för cykelanläggningen. Driftkostnaden är ca kr/år (endast baserat på första året 2014). Intäkter från Bike & Ride+, är cirka kr per år för alla tre cykelgarage i Malmö (Malmö C, Triangeln och Hyllie). Hyresintäkter vid anläggning på Malmö C uppgår till ca kr/år (Malmö Stad, 2015). Cykelgarage vid Odenplan i Stockholm Cykelgaraget vid Odenplan är en del av investeringen i Citybanan, och invigdes tidigt under Den låsta anläggningen har plats för cirka 350 stycken cyklar och är endast tillgängligt för betalande användare. 13

18 Cykelgaraget är en relativt dyr investering sett till kostnad per plats då det är dimensionerat för full trafiklast ovan. Total investering är cirka 45 miljoner kr. Driftkostnad beräknas till cirka kr/år. Uppskattade intäkter är cirka kr/år, vilket uteslutande genereras av avgifter från uthyrda cykelparkeringsplatser. I eller i nära anslutning finns inga kringtjänster eller lokaler att hyra ut, inte heller finns det några reklamplatser. Cykelgaraget vid Odenplan planeras vara tillgängligt Detta då det är en publik lokal, med krav på två utrymningsvägar varav en går genom SLs biljetthall, vilket styr cykelgaragets öppettider (Stockholm Stad, 2015). 14

19 15