Yttrande i mål nr M angående ansökan om tillstånd för framtida drift av Preemraff Lysekil med genomförda utbyggnader enligt ROCCprojektet

Transkript

1 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen mmd.vanersborg(sdom.se Yttrande i mål nr M angående ansökan om tillstånd för framtida drift av Preemraff Lysekil med genomförda utbyggnader enligt ROCCprojektet Med anledning av dorastolens förfrågan (aktbilaga 3) ora ansökningshandlingama behöver korapletteras före kungörelse anför Naturvårdsverket följande. L KOMPLETTERINGSBEHOV Naturvårdsverket bedömer att ansökan behöver korapletteras med avseende på nedanstående punkter. Utsläpp av svavel till luft Redovisning av hur detraaxiraalautsläppet på 125 ton svavel per år från SRU:n vid driftstöming är frararäknat. Redovisning av vilka ytterligare möjligheter som finns att rainimera svavelutsläpp från SRU:n vid driftstöming, förutom beskrivna Clausanläggningar och två parallella restgasreningsanläggningar. Redovisning av tekniska möjligheter att minimera risken för driftstömingar och därigenom svavelutsläpp från fackelsystemet. Av kap i MKB:n framgår att utsläppt mängd svavel per år vid normal drift uppskattas till maximalt 325 ton svavel per år. Till detta tillkommer utsläpp till följd av driftstömingar som uppskattas till att kunna vara maximalt 125 ton svavel per år från skorsten i SRU och maximalt 350 ton svavel per år via fackelsystem. Av kap. 3.3 i den tekniska beskrivningen framgår att anläggningen kommer att bestå av bl.a. 3 Clausugnar samt dimensioneras för en produktion av ca 460 ton svavel per dygn (dagens kapacitet är ca 300 ton per dygn). Clausugnama kräver BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5. HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@N ATUR V ARDS VERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) tätare underhållsstopp än övriga processanläggningar. För att inte påverka drift av slurry-hydrokrackem installeras därför tre stycken Clausenheter, där två stycken klarar hela svavelkapaciteten, dvs. varje enhet dimensioneras för ca 230 ton per dygn. För att säkerställa rimlig driftsäkerhet och anläggningsutnyttjande planeras för två parallella restgasrenihgsenheter. Vid driftstömingar på en enhet ska en linje ensamt klara all restgasrening, eventuellt med något reducerad satsning på slurry-hydrokrackem. Naturvårdsverket anser att nämnda redovisningar behövs för att kunna ta ställning till om bolaget avser att vidta skäliga åtgärder för att minimera utsläppen av svavel till luft. Utsläpp av kväveoxider (NOy) till luft 4. Redovisning av alla dagens NOx-utsläppspunkter, vilka åtgärder som har vidtagits på dessa för att minimera utsläpp samt vilka överväganden rörande val av bästa möjliga teknik som har gjorts/kommer att göras under de studier som pågår i syfte att kompensera för NOx-utsläpp från de nya processema. 5. Redovisning av hur den prelirainära utsläppsrainskningen på ca 50 ton per år fördelas på olika utsläppskällor särat tidsplan för att färdigställa studiema och genoraföra utsläppsbegränsande åtgärder. 6. Redovisning av hur beräknade 100 ton per år från ROCC (eldning) är fördelade på olika utsläppspunkter särat vilka överväganden sora har gjorts rörande bästa möjliga teknik för attrainiraeranox-utsläppen. 7. Redovisning av hur beräknade 40 ton per år från ROCC (katalysatorberedning) är framräknade samt vilka överväganden som har gjorts rörande optiraering av driftbetingelsema i beredningsprocessen särat rörande bästa raöjliga teknik i övrigt i syfte att minimera dessa NOx-utsläpp. 8. Redovisning av hur beräknade utsläpp på 25 ton per år från fackling och 70 ton per år från driftstömingar är framtagna samt vilka överväganden som har gjorts rörande bästa möjliga teknik för att säkerställa att fackling och driftstömingar miniraeras. Av kap i MKB:n fraragår att genom att nya pröcessugnar utformas för att rainiraera NOx -bildning, samt att raffinaderiet avser införa forbättringar på befintiiga ugnar bedöms det lokala utsläppet av NOx från raffinaderiet kunna begränsas. Utsläppet beräknas maximalt uppgå till 750 ton NOx per år fördelat på 515 ton från befmtlig anläggning,.100 ton från ROCC (eldning), 40 ton från ROCC (katalysatorberedning), 25 ton från fackling och 70 ton från driftstömingar, osäkerhet i design, mm. Av kap i tekniska beskrivningen framgår att studier pågår för att analysera hur NOx från den befintliga anläggningen ska kunna reduceras för att förhoppningsvis kunna kompensera för NOx-utsläpp från de nya processerna. Bl.a. studeras installation av SCR på befintlig vätgasanläggning, installation av låg NOx-brännare på ytterligare processugnar och rökgasåterföring på ångpannor. Preliminära analyser visar att åtgärdema bör reducera NOx-utsläpp från dessa utsläppskällor med ca 50 ton/år, järafört med nuvarande nivå. För de nya processanläggningama erhålls ett mycket lågt NOx-utsläpp i förhållande till den eldade energimängden genom användning av SCR på alla

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) Större ugnar samt genom att använda brännare med låga NOx-utsläpp. En ny typ av NOx-källa för raffinaderiet är det som tillkommer vid beredningen av slurrykatalysatorn. Vid beredningen av katalysatom bildas kväveoxid genom kemiska reaktioner, där nitrat från råvaran ombildas till kväveoxid. Övriga NOxkällor på anläggningen är endast förbrärmingsrelaterade. NOx-bildningen vid katalysatorberedningen planeras minimeras genom optimering av driftbetingelsema i beredningsprocessen. Dock kvarstår en betydande raängd i offgasen, vilken därför kommer att ledas till fraktioneringsugnenförbehandling i ugnens SCR-enhet. Naturvårdsverket anser att nämnda redovisningar behövs för att kurma ta ställning till om bolaget avser att vidta skäliga åtgärder för att rainiraera utsläppen av kväveoxider till luft. Utsläpp av VOC till luft 9. Redovisningraeri detalj av den utmstning som kommer att installeras för att följa upp och säkerställa en hög återvinningsgrad i gasåtervinningsanläggningen (VRU) samt tidsplan för detta arbete. 10. Redovisning av ytterligare raöjligheter attrainskavoc-utsläppen från befintlig utmstning. 11. Redovisning så specifikt sora raöjligt av hur de ändrade VOC-utsläppen rörande hanteringen av tungnafta, gasolja/diesel, vakuuraåterstod, survatten och sloptankar till följd av ROCC-projektet är framräknade samt vilka överväganden som har gjorts rörande bästa möjhga teknik för att rainimera VOC-utsläppen. 12. Redovisning av förslag på villkor för det totala VOC-utsläppet från raffinaderiet. Förslaget bör om möjligt vara produktionsrelaterat. 13. Redovisning mer specifikt av de krav sora kommer att ställas för täthet på ventiler, pumpar, flänsar, avloppssystem, m.m. Av kap i MKB:n framgår att det för att följa upp och säkerställa en återvinningsgrad på minst 95 % för gasåtervirmingsanläggningen (VRU) i produkthamnen, behöver installeras viss utrustning samt att det finns en plan för detta. Av kap i MKB:n framgår att ROCC-projektet förväntas öka raffinaderiets VOC-utsläpp med maximalt ca 700 ton per år (jämfört med basår 2015), varav 600 ton, från processområde och 100 ton från reningsverk, för att totalt hamna på ca ton per år för hela raffmaderiet. Vid design av anläggning kommer höga krav att ställas för täthet på ventiler, pumpar, flänsar, avloppssystem, m.m. Efter uppstart kommer återkoraraande läcksökning att utföras enligt raffinaderiets normala mtiner. 1 kap i den tekniska beskrivningen anges vattenreningsverket ger upphov till visst VOC-utsläpp främst från pumpgropen och flotations-anläggningen. Under 2015 var VO(^-utsläppet omkring 200 ton. Efter utbyggnad väntas VOCutsläppen öka till omkring 300 ton per år beroende framförallt på större yta i flotationsanläggningen.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Ikap i den tekniska beskrivningen anges förändrade utsläpp av VOC till följd av ROCC-projektet rörande hantering av tungnafta, gasolja/diesel, tjockolja. vakuumåterstod, survatten och sloptankar. Naturvårdsverket anser att nämnda redovisningar behövs för att kunna ta ställning till om bolaget avser att vidta skäliga åtgärder för att minimera utsläppen av VOC till luft. Utsläpp till vatten 14. Redovisning av de överväganden som gjorts vid val av metod för att klara reningen av den dubblerade processvattenmängden genom installation av parallella reningssteg sora bygger på sararaa principer sora den befintliga anläggningen. 15. Redovisning av de överväganden som gjorts vid val av det efterföljande polersteg sora planeras för behandling av allt renat vatten. 16. Redovisning av de tekniska möjligheter som finns för att ytterligare behandla avloppsvattnet eller dess delströmmar i syfte att sänka föroreningsirmehållet. 17. Redovisning av utredningen gällande eventuell komplettering av vattenreningen i syfte att ytterligare minska utsläppen av organiska ämnen eller kväve. 1 kap i MKB:n anges att den ökade reningskapaciteten som krävs för att klara den ökade mängden avloppsvatten planeras åstadkommas genora installation av parallella reningssteg sora bygger på samma principer sora dagens anläggning raed tillägg av polersteg för allt renat vatten. Av kap i MKB:n framgår att en utredning gällande eventuell koraplettering av vattenreningen pågår. Naturvårdsverket anser att näranda redovisningar behövs för att kunna ta ställning till ora bolaget avser att vidta skäliga åtgärder för att minimera utsläppen till vatten. Energieffektivisering 18. Redovisning av långtidsplan för avseende arbetet med energieffektivisering. 19. Redovisning av de överväganden som har gjorts rörande övergripande teknikval i ROCC-projektet samt de överväganden som kommer att göras mer specifikt de kommande åren. 20. Redovisning av dagens energiflöden samt energiflöden vid ansökt verksamhet, med energiflödesdiagrara (t.ex. Sankey-diagram) där bränsleinsats, energiomvandlingar, värmeförbrukning och elförbrukning redovisas uppdelat på de olika raffinaderi delama. 21. Redovisningraerspecifikt av de altemativ sorafinns till att överföra överskottsvärrae till fjärrvärraesystemet. Av kap i MKB:n fraragår att det i dagsläget pågår arbete med energikartläggning av Preeras båda raffinaderier. Kartläggningen görs inom ramen för miljöcertifieringen. Senast Preemraff Lysekil gjorde en energistudie

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) var En detaljstudie av energisituationen för Preemraff Lysekil kommer att göras under Av kap i MKB:n tas några energieffektiviseringsåtgärder upp som har genomförts Ätgärderna har sammanlagt lett till minskningar motsvarande ca 130 GWh per år. Det löpande arbetet med avseende på energieffektivisering anges i Preems långtidsplan for perioden Naturvårdsverket anser att redovisningen behövs för att kunna ta ställning till om bolaget avser att vidta skäliga åtgärder för att hushålla med energi. 2. GRUNDER Naturvårdsverket anser att punktema 1-21 utgör nödvändigt underlag för att ansökan ska kunna ligga till grund för prövning enligt 9 kap 6 miljöbalken. Beslut om detta yttrande har fattats av t.f enhetschefen Maria Enroth. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit miljöjuristen Johan Lindh och de tekniska handläggama Jenny Håkansson och Sven Bomark. den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Maria Enroth Sven'Öomark