Hilma rapport våren 2005
|
|
- Ulla-Britt Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hilma rapport våren 2005 Hilma projektgrupp Projektledare Inger Nordin-Olsson
2 Hilma kompetensutveckling Fall och Frakturer Bakgrund Stor patientgrupp i antal som kräver stora insatser både för Landstinget och kommunen. Informationsöverföring av stor betydelse och kan vi gemensamt begränsa antalet fall/skador spar vi lidande och pengar. Det kommer in ca 500 höftfrakturer / år i länet. I vårt upptagningsdistrikt ca 1 / dag. När: 2 halvdagar våren 05. Var: Filadelfiakyrkan, Örebro Antal: 130 st anmälda. Undersköterskor/vårdbiträden, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare deltog. Deltagarna har varit från både kommun, primärvård och USÖ. Program och upplägg Första halvdagen Före fallet 1. Föreläsning - Fallprofylax 2. Grupparbete i tvärprofessionella grupper omkring: Identifiering av de tre största orsakerna till fall Vad kan man göra för att undvika fall? 3. Redovisning av grupparbete 4. Föreläsning Laxå-projektet. Kartläggning av fall och frakturer på kommunalt boende samt utbildning till vårdpersonal inom kommunen. Hemläxa mellan Workshop dag 1 och dag 2: Hur många fall på din arbetsplats mellan dag 1 och dag 2 Hur många av dessa resulterade i frakturer? Kunde fallen har undvikits? Andra halvdagen Efter fallet 1. Föreläsning Frakturer hos äldre Historik, statistik, samhällskostnad, val av operation och protes beroende på fraktur. 2. Grupparbete Redovisning av hemuppgift. Identifiera de tre största problemen med den frakturerade patienten. Hur kan vi lösa detta? 3. Redovisning av grupparbete. 4. Föreläsning Rehabilitering i efterförloppet. 5. Osteoporosprojektet ortoped/medicin/primärvård. Utfall Dag 1 Orsak till fall 1. Fysisk miljö 2. Sjukdom 3. Mediciner 4. Nutrition 5. Inaktivitet 6. Nattliga vandringar 7. Brist på hjälpmedel 2
3 Åtgärder för att förhindra fall 1. Fallrisksanering i hem och sjukhusmiljö Mattor, möbler trösklar Hjälpmedel: belysning med rörelsedetektor, höftbyxor, halksockor, toastol vid säng 2. Mediciner / Sjukdomar Genomgång av mediciner (minska förvirring och höja blodtryck) Bentäthetsmätning på alla 65-åringar 3. Aktivitet Fysisk aktivitet / träning ex balansträning Lagstadgad utevistelse (som våra kor har) Rörelseglädje 4. Dokumentation Fallrapport Utfall Dag 2 De tre största problemen med den frakturerade patienten 1. Rörelserädsla 2. Dålig motivation 3. Läkemedel Förslag till lösningar 1. Mer information till patient och anhöriga 2. Rehabilitering / Dagvård 3. Uppföljning av hemmiljön (fallrisksanering) 4. Mer tid med sjukgymnast för patient och personal. 5. Läkemedelsgenomgång. Utvärdering och analys Stort engagemang från deltagarna. Många bra synpunkter och förslag till lösningar för att hindra fallolyckor och minska den frakturerade patientens problem. Förslag till förbättringsområden 1. Före Fallet Gemensam fallrapport inom Hilma under 3 6 månader. Väcker då intresse för fallprofylax och vi får en analys om var, när, hur och varför Hilma faller. Detta inför utbildning i Fallrisksanering och av andra åtgärder utifrån analysen. 2. Efter Fallet Förbättrad vårdkedja sjukhus primärvård kommun (ev fast utskrivningsteam) Fallrisksanering hemma hos den frakturerade patienten (distriktsarbetsterapeut) Ökad sjukgymnasttid för instruktion till personal Läkemedelsgenomgäng Sammanställt Mikael Rizell och Ethel Bronegård Hilma Projektgrupp 3
4 Rapport Teamvård Palliativ vård Bakgrund Kompetensutveckling inom palliativ vård efterfrågades i samband med analysarbetet som gjordes inför Mål 3-ansökan. Tid och plats Tid: 2 x 3 timmar samt Plats: Filadelfiakyrkan i Örebro Deltagare Verksamhet USÖ Primärvården 4 5 Örebro kommun Hallsbergs kommun 7 6 Kumla kommun Askersunds kommun 6 5 Totalt Utbildningen riktade sig till alla yrkeskategorier som berörs av palliativ vård i slutenvården, primärvården och i kommunerna. Samma personer deltog båda gångerna. De flesta yrkeskategorierna var representerade. Den största gruppen utgjordes av undersköterskor/vårdbiträden. Program och upplägg Teamvård Palliativ vård genomfördes i seminarieform där deltagarna var aktiva i diskussioner och också fick konkreta uppgifter att lösa. Dag 1: - Inledning och kort föreläsning om palliativ teamvård - Palliativa Hilma presenterades i ett litet rollspel - Grupparbete yrkesvis kring följande frågeställningar: 1. Vilka är svagheterna i vårdkedjan vad gäller palliativ vård? 2. Vilka är svårigheterna beträffande samverkan inom den palliativa vården? 3. Vad behöver Du veta för att ge Hilma bästa tänkbara vård i livets slut? - Redovisning av dokumentation av grupparbetena vid en vernissage - Hemuppgift (bilaga 1) Dag 2: - Inledning och kort föreläsning om palliativ teamvård och kommunikation. - Presentation av sammanställningen av materialet från dag 1, förbättringsområden inom den palliativa vården. - Grupparbete med utgångspunkt från förbättringsområdena i blandade grupper: 1. Genomgång av hemuppgiften 2. Välj ut några förbättringsområden och ta fram förslag hur man ska arbeta för att åstadkomma en förbättring. 4
5 - Kort redovisning av gruppuppgifterna med efterföljande paneldiskussion. - Det goda exemplet. Ett exempel på god palliativ vård hämtat ur verkligheten. - Avslutning Resultat Allt material har samlats in och sammanställts av arbetsgruppen. Sammanställningen utgörs av tre delområden: Förbättringsområden inom palliativ vård (bilaga 2). Beskrivning av seminariedeltagarnas möten med palliativa patienter under tiden mellan de två seminarierna (deltagarnas hemuppgift) och hur dessa patienters vård sett ut (bilaga 3). Förslag till lösningar inom några av de framtagna förbättringsområdena (bilaga 4). Förutom det sammanställda skriftliga materialet har seminarierna skapat ett nätverk där deltagarna getts möjlighet att diskutera samt se och förstå varandras arbetssituation. Detta kan i sin tur förbättra kommunikationen och underlätta samverkan över gränserna vid vården av döende. Arbetsgruppens slutsats Den mest tydliga slutsatsen av dessa två seminarier var att det behövs förbättrad kommunikation mellan de två huvudmännen, landsting och kommun. En förbättring noterades genom det arbete som redan utförts genom Hilma. Representanter för de båda huvudmännen har lärt känna varandra och bättre förstått varandras verksamhet. Det har skapats bättre vägar för information, t ex genom regelbundna träffar mellan slutenvård och primärvård. De palliativa vårdsamordnarna fick möjlighet att ge information angående sin verksamhet, som bland annat syftar till att förbättra vårdsamarbetet kring palliativa patienter. Det framgick också klart att ett stort antal döende patienter vårdas såväl inom landstinget som inom kommunen. Bland alla yrkeskategorier finns en stark önskan att ge dessa människor en bra vård. Förhoppningsvis kan seminarierna leda fram till att flera förslag omsättes i handling för att tydliggöra det palliativa beslutet, teamets betydelse och därmed ge bättre palliativ vård. Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av Ingrid Underskog, Anders Nilsson, Birgitta Svensson, Patricia Alnehill och Margareta Widell. 5
6 Bilaga 1 Uppgifter inför Teamvård Palliativ vård, dag 2 1. Hur många palliativa patienter har du mött under den tid som gått mellan workshopens dag 1 och dag 2? 2. Hur såg besluten angående palliativ vård ut för dessa patienter? 3. Vilket behov var det viktigaste för dessa patienter a) enligt deras egen uppfattning? b) enligt personalens uppfattning? c) enligt närståendes uppfattning? 4. Vilka ingick i teamet runt varje patient? 6
7 Bilaga 2 Teamvård Palliativ vård Förbättringsområden Kommunikation 71 Bättre kunskap om Hilma som palliativ patient Det palliativa beslutet Svårt att hitta rätt plats att vårda Hilma 17 Önskan om utbildning 14 Teamet 13 Bristande resurser 11 Ej behöva dö ensam 7 För många ansikten 6 Riktlinjer saknas 6 Vårdplaneringen 6 Till sjukhus i onödan
8 Bilaga 3 Teamvård Palliativ vård Sammanställning hemuppgift (24 enkäter) 1. Hur många palliativa patienter har du mött under den tid som gått mellan workshopens dag 1 och dag 2? Under dagarna mellan de två seminarierna (drygt 2 veckor) hade gruppen i sin helhet träffat ca 80 patienter i behov av palliativ vård. Det bekräftar att det är ett stort antal patienter i palliativ fas som vårdas av kommun och landsting och att frågan om en bra organisation för denna vård är angelägen. 2. Hur såg besluten angående palliativ vård ut för dessa patienter? Det är intressant att fundera över hur besluten angående palliativ vård fattas. För att den palliativa vårdens resurser skall användas på ett rationellt sätt är det viktigt att dessa beslut blir tydliga och klara och meddelas i hela teamet, som arbetar med den sjuka människan. Av ett flertal enkäter framgår att dessa beslut ofta är tydliga och klara. Speciellt har man i Kumla lyckats väl med att tydliggöra s k palliativa vårdavtal. Därmed gäller vissa bestämda ordinationer och patienten och närstående blir informerade angående detta. Den sjuka människan har möjlighet att vid behov snabbt få en korttidsplats på ett särskilt boende. I 9 fall nämns att läkare var involverade i beslutet, i 3 fall nämns sjuksköterska, i 9 fall nämns närstående och i 5 fall nämns samtal med den sjuke. I 6 fall nämns remiss till LAH/KAH, Vitsippan eller till palliativa teamet som tydliggörandet av beslutet. Ett flertal fall med dementa patienter omnämns med svårigheten att diskutera med patienten själv. Även ett par patienter med dialys finns med i materialet. 3. Vilket behov var det viktigaste för dessa patienter a) enligt deras egen uppfattning? b) enligt personalens uppfattning? c) enligt närståendes uppfattning? Fråga 3 handlar om de behov man uppfattat att patienten själv ger uttryck för, vilka behov personalen uppfattar och vilka behov de närstående uppfattar. Många vårdare uppfattade att det viktigaste för patienterna enligt deras egen uppfattning vara att få bästa möjliga vård i sitt eget hem (11/23). Samvaro med närstående uppfattades också viktig. Personalens uppfattning skilde sig inte så mycket från närståendes uppfattning. Den handlade till stor del om att få god omvårdnad och god symtomlindring. Man betonade också patientens rätt till information och delaktighet. 4. Vilka ingick i teamet runt varje patient? I teamet runt omkring patienten fanns alltid sjuksköterska (21/21) och undersköterska (21/21). För det mesta nämndes även läkaren (16/21). Glädjande ofta nämndes arbetsterapeut (14/21), kurator (6/21), sjukgymnast (5/21). Biståndshandläggaren (2/21) nämndes ibland som en person i teamet, och några gånger även närstående. 8
9 Bilaga 4 Teamvård Palliativ vård Sammanställning lösningsförslag Vid det andra seminariet var den viktigaste frågeställningen att hitta lösningar till de problem som identifierats under det första seminariet. Antalet deltagare var något lägre än under det första och tyvärr saknades yrkesgruppen läkare. Seminariet inleddes med en föreläsning om kommunikation inom palliativ vård. Även denna gång fördes samtalet sedan i grupper. Samtliga grupper dokumenterade sina samtal skriftligen och några redogjorde även muntligen för sina diskussioner. Förslag till hur den palliativa vården kan förbättras diskuterades i första hand inom följande förbättringsområden: Kommunikation/information Alla som finns med i teamet omkring den palliativa patienten måste få information om målet för vården. Detta kan ske genom teamträffar, som kan schemaläggas och genom vårdplaner. Man måste ena sig om språket, så att alla förstår vad som menas med att det rör sig om palliativ vård. Ordinationer måste vara tydliga och finnas lätt tillgängliga. Rutiner för det detta behöver skapas. Planering inför helger måste finnas. Information till närstående måste ske både inom slutenvården och inom öppenvården. Vilken information som är given måste dokumenteras och dokumentationen finnas tillgänglig. Palliativa beslut Som grund för den palliativa vården finns det palliativa beslutet. Det måste formaliseras och uttryckas i termer som alla förstår. Konsekvenserna är att det finns genomtänkta strategier inför symtombehandling, behov av extra personal och var vården skall ges. Teamet Det som skapar ett team är ett gemensamt mål. Som grund för detta finns det palliativa beslutet. 9
10 Bilaga 1 Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats? IDAG STYRKOR ARBETSGRUPPEN: inarbetad, kompetent, flexibel, bra samarbetsklimat, god kommunikation, uppmuntrar, tar det lugnt stressar ej HILMA I CENTRUM: Följa vårdplanen, ta vara på det friska, lyssna på Hilma, vad kan och vill Hilma, följa upp och se förändringar UTBILDNING / KUNSKAP: personal, tips om hjälpmedel erfarenhet, bemötande, god omvårdnad ORGANISATION / RESURSER: Tillgång till arbetsterapeut, sjukgymnast, Sjuksköterska, faddersystem, informations- Träffar, tillgång till hjälpmedel, förflyttningsinstruktörer SVAGHETER ORGANISATION / RESURSER: Tidsbrist, för lite personal, finns ej utrymme För aktivitet och träning, brist på närhet till Rehabpersonal, brist på planeringstid UTBILDNING / KUNSKAP (SAKNAS): Utbildning / handledning i rehabilitering, demensutbildning, stroke, vikarier / ny personal har lätt att hjälpa för mycket INFORMATION / KOMMUNIKATION Otillräcklig info till anhöriga, info når inte Alla, brister i dokumentation, otillräcklig Kommunikation HILMA I CENTRUM: Saknar mål och delmål, mer tid för Hilma, saknar helhetssyn, låter inte Hilma komma till tals, brister i bemötande, att alla inte jobbar efter samma mål I MORGON MÖJLIGHETER AKTIVITET: Mera kroppslig aktivitet, taktil stimulering, trädgårdsskötsel, rörelsesånger, ledsagare dagvård, träning OMGIVNING / MILJÖ: Bostadsanpassn-inf, hjälpmedel, lättare att komma ut UTBILDNING / KUNSKAP: fortlöpande utbildning, alla jobbar lika, Utbildad förbättra vårdplaneringar, bemötande rätt mediciner ORGANISATION / RESURSER: Mer personal, mer vårdplaneringar med mål och delmål, fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster, alla arbetar mot samma mål, individuell biståndsbedömning, anpassade boenden HOT ORGANISATION / RESURSER: Personalbrist, för många pat, platsbrist. boendebrist, tidsbrist för att rehabilitera, hjälper för mycket, stor sjukfrånvaro, vikarier UTBILDNING / KUNSKAP (SAKNAS): Demensutbildning, okunskap, dålig motivation INFORMATION / KOMMUNIKATION Dålig kommunikation med biståndsbedömare, läkare och sjuksköterska, inkörda i gamla rutiner HILMA I CENTRUM: Hilma försämras i brist på resurser, rutiner ej alltid anpassade efter Hilma, anhöriga bromsar, mindre tid för Hilma pga stress, andras behov går före Hilmas behov 10
11 VARDAGSREHABILITERING REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Bakgrund Rehabiliteringsarbete innebär bland annat att i alla lägen hitta något som är friskt hos en person och att det friska hålls kvar och stimuleras. Aktiviteter i dagligt liv är allt man gör under vaken tid och ger därför en fantastisk möjlighet att få rehabiliteringsinsatser just i vardagen. Vardagsrehabilitering är något som många tycker att dom kan och vet hur man använder men det är ändå väldigt få som i praktiken gör det. Därför kändes det viktigt att fokusera på varför görs det inte och vad krävs det för att fler ska göra det. I rapporten Rehabiliterande arbetssätt, kunskap och handledningsbehov hos vårdpersonal av arbetsterapeuterna Catrine Alexandersson och Gerd Arvidsson, har 7 områden lyfts fram som skulle kunna förbättras genom mer kunskap och handledning. Dessa punkter belyser problem, svårigheter och kunskapsbrister för att omvårdnadspersonal ska jobba med ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta kändes viktigt att utgå ifrån. Utbildningens upplägg Utbildningen genomfördes enligt modell med Work shop vid 2 tillfällen i Hallsberg på Kullängen och i Örebro Wilandersalen. Utbildningen vänder sig till omvårdnadspersonal inom kommun och landsting. Innehållet består av flera kortare föreläsningar sedan indelning i 10 grupp för gruppdiskussioner. Föreläsningen dag 1 Vad är vardagsrehabilitering, genomgång av en analysmodell SWOT, uppgiften är att använda SWOT-analysen i gruppdiskussionen och ta fram Hilmas styrkor, svagheter Idag och se möjligheter och hot Imorgon. Även fundera på vad/hur kan vi göra för att få Hilma så aktiv som möjligt. Hemuppgiften blir att använda SWOT-analysen och diskutera med sin arbetsgrupp och svara på frågan Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats, vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter finns det. Föreläsningar dag 2 i bemötande, motivation och inaktivitet. Gruppdiskussioner där styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i arbetsgrupperna för att jobba med vardagsrehabilitering beskrivs. Sedan fick gruppen plocka ut 2-3 viktiga områden och ge förslag på förbättringar. Utbildningens innehåll 1. Föreläsning Vad är vardagsrehabilitering? Annelie Magnusson o Inga Blomstrand Rehabiliterande förhållningssätt är en fråga om attityder som underlättas av - rehabiliteringsintresserad arbetsledning - alla arbetar lika kring Hilma - konkreta och realistiska mål och delmål för varje Hilma - tid för vårdplanering - utbyte av idéer om hur man arbetar och rehabiliterar - närhet till en regelbunden handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast och försvåras av: - bristande kommunikation mellan yrkesgrupper -splittrande arbetsuppgifter med olika karaktär 11
12 De 7 områden som kunde förbättras genom kunskap och handledning. 1. Vårdpersonalen får påminna sig själva att de inte ska hjälpa till när Hilma kan göra något själv. 2. Det upplevs svårt att jobba med ett rehabiliterande arbetssätt när det är bråttom. Det finns en grundsyn att det måste ta längre tid att ha ett rehabiliterande arbetssätt. Det finns viss okunskap i hur vårdpersonalen kan påverka HILMA: Vårdpersonalen uttrycker att det är svårt när en Hilma inte är motiverad eller när personkemin inte stämmer. 3. Det finns viss okunskap i hur vårdpersonalen kan påverka HILMA: Vårdpersonalen uttrycker att det är svårt när en Hilma inte är motiverad eller när personkemin inte stämmer. 4. Det finns behov av samsyn då vårdpersonalen uttrycker att gruppen ej gör lika i aktivitetsutförandet. 5. Det finns en fara när vårdpersonalen uppfattar att de måste utföra biståndet till punkt och pricka. Det motverkar rehabiliteringen om vårdpersonalen inte provar om vårdtagaren kan utföra ex en del av duschmomentet själv. 6. Att olika funktionsnedsättningar fodrar olika bemötande och behandlingsmetoder. 7. Att anpassa instruktioner utifrån vilken funktionsnedsättning Hilma har. Exempel på dialog: Problemområde 1. Vårdpersonalen får påminna sig själva att de inte ska hjälpa till när Hilma kan göra något själv. Fråga: Är det så att man som personal hjälper till för mycket? Svar: Ja många gånger är det lättare att hjälpa så att det blir gjort/att vårda ta hand om. Fråga: Är det någon skillnad att vara rehabiliterare och vårdare? Svar: Att vara Rehabiliterare kräver ju att man kan se det friska och ge Hilma chans att delta och få ta vara på alla vardagstränings möjligheter som pågår dygnet runt. Vårdare då är man ju inriktad på att ta hand om och hjälpa på bästa sätt och det är ju det man fått lära sig från start i utbildning inom vården. Alla sju problemområden diskuterades på detta sätt. Därefter en sammanfattning i tre olika tema: Tema 1.Kunskapen är inte införlivad i vardagsarbetet. Tema 2. Bristande samsyn Tema 3. Okunskap om strategier och pedagogik. - rehabilitering i kommunal regi eller i primärvården är en angelägen åtgärd för alla hemmaboende med möjlighet till förbättrad funktionsförmåga och minskat behov av hemtjänstinsatser och särskilt boende. 2. SWOT-analysen (Strengths, Weaknesses, Opport-unities, Threats) är en metod som används för att analysera ett "systems" styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Kan även användas för analys av Hilma vid vårdplanering. Analys av Hilma/Hilmer IDAG IMORGON Styrkor Möjligheter Analys av arbetsgruppens sätt att jobba IDAG I MORGON STYRKOR Vad är vi bra på i bemötande och behandling av HILMA? Vilka är våra resurser? MÖJLIGHETER Vilka förändringar i omgivningen kan skapas för att i framtiden förbättra för HILMA? Svagheter Hot SVAGHETER Vad saknar vi? Vad bör vi förbättra för att HILMA ska få den bästa rehabilitering/omsorg och bemötande utifrån hennes behov? HOT Vad gör andra som inte vi gör? Vad bromsar oss, varför kan HILMA inte behandlas/planeras som vi anser? 12
13 3. Föreläsningar; motivation, bemötande och inaktivitet Sängen är livsfarlig - om motivation Ulla Ekstrand Om en person själv tror sig om att genomföra en viss aktivitet är han/hon också motiverad att försöka. Det som påverkar intresset för aktivitet är personalens inställning till aktivitet om personalen uppmärksammar det individuella, lyssnar och bygger upp en relation stöd av andra viktiga personer för att komma igång personens eget mål och vad som behövs för att nå dit vilken framgång man har när man försöker vilka hinder och resurser som finns i situationen uppoffring och belöning med att genomföra aktiviteten uppfattningen av hur allvarligt det är att inte vara aktiv den grundläggande personligheten kulturen sinnesstämningen hur kroppen känns just vid det aktuella tillfället Aktivitet behöver inte bara innebära att göra. Då det är omöjligt kan aktivitet innebära t ex att deltaga, att bestämma och att få möjlighet att välja. Bemötande Lena Cedermark Bemötandet är det som Hilma själv tycker är viktigast i mötet med vården! BEVARA det friska EMPATI MÖTET ÖNSKEMÅL TID ATTITYD NÄRVARO DELAKTIGHET ETIK Inaktivitet Karin Erntell Aktivitet är livsviktigt! Följder av inaktivitet: Nedsatt kondition - man orkar mindre Försämrad cirkulation - risk för blodpropp ökar Försämrad andningsfunktion Muskelhypotrofi nedsatt muskelstyrka Benskörhet Broskminskning leder tål mindre belastning Försämrad balans osäkerhet rädsla vid förflyttning Yrsel Mindre mental stimulering - allmän passivisering 4. Förbättringsområden för att kunna jobba med vardagsrehabilitering HILMA I CENTRUM VÅRDPLAN MED MÅL JOBBA LIKA UTBILDNING Ta tillfällen här och nu Se möjligheter till aktivitet Brukarträffar/planeringsmöten Tydlig dokumentation, allas ansvar att skriva / läsa Sampratad personal Förhålla sig på samma sätt Förbättrad kunskaps nivå teoretiskt och praktiskt Handledning av rehabpersonal 13
14 ORGANISATION Tydliga rapporter Samarbete mellan alla yrkeskategorier runt Hilma Rehabpersonal mera involverad 5. Arbetsgruppens analys En arbetsgrupp bestående av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor har jobbat med innehållet i utbildningen Vardagsrehabilitering/ Rehabiliterande förhållningssätt för omvårdnadspersonal. Arbetsgruppen träffades vid 5 olika tillfällen för att hitta en gemensam grund att utgå ifrån. Arbetet i arbetsgruppen blev en process i sig när yrkeskompetenser från de olika verksamheterna träffades och gav varandra en bild av hur olika det kan se ut för Hilma och hur olika förutsättningarna för rehabilitering är. Upplägget med två utbildningstillfällen har varit svårt att förmedla. Måste tydligare framgå i inbjudan att anmälan gäller båda tillfällena. Det var 112 personer anmälda och närvaron var mycket hög 94 respektive 97 deltagare. Lokalen på Kullängen var inte lämplig, saknade teknisk utrustning. Diskussionen i grupperna är det värdefulla, önskemål om mindre grupper. Analys modellen var ett bra redskap att använda. Överarbetat med 10 olika patientfall, alla grupper kan använda samma fall, eftersom det var analysmodellen som var det viktiga. Rehabilitering är något som många tycker att de kan, de som kom är de som redan kan det? Hur nå ut till dem som inte kom - som inte kan? Arbetsgruppens medlemmar: Ulla Ekstrand arbetsterapeut USÖ, Allva, Linnea Lundkvist arbetsterapeut USÖ Geriatriska rehabteamet Ingela Classon usk USÖ,Allva Ann Skoglund arbetsterapeut Jeremiasgården, Örebro Kommun Anneli Magnusson usk. Jeremiasgården, Örebro kommun Inga Blomstrand MAR Vård och Omsorg Väster Ethel Bronegård sjukgymnast Askersunds VC Anna Williamsson sjukgymnast Karla VC Karin Erntell sjukgymnast OP VC Maria Hindenborg sjukgymnast USÖ, Geriatriska rehabteamet Karin Melander arbetsterapeut USÖ,neurologen Margit Gehrke Flyckt MAR Kumla Kommun Bilaga 1 Sammanställning av hemuppgiften inför Workshop 2 Vardagsrehabilitering Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats? Sammanställt Ethel Bronegård och Margit Gehrke Flyckt Hilma projektgrupp 14
15 Teamvård diabetes workshop 19/4 Omröstning inför workshop II d 19/5 52 Diabetes; bakgrund och sjukdomsförlopp 44 Insulinsorter och insulinpennor 41 Blodsockerstickor och mätare 54 Kost 20 Fötter Grupp 9 1. Brist i överrapportering 2. Kommunssk/diab ssk kontakt Problem Blodsockermätning när var hur? Oplanerad hemgång Social situation kost recept Uppföljning efter utskrivning Bättre planering vid hemgång från USÖ t ex fredag em? Finns resurser att ta emot pat * Lyssna till pat! Vad vill Helmer själv? * Kontinuitet Trygghet * Hur sköts ekonomin? * Hur får vi fin teori att fungera i praktiken? Ej hem på fredagar Recept och mediciner klara vid hemgång Flera namn för samma medicin Viktigt med vårdplanering i alla led Inte skicka hem nyupptäckta diabetiker oplanerat inför helg Dålig kommunikation mellan kommun och landsting Bristande kunskap om varandras arbetssituation Kommunikationen mellan sjukhuset vårdcentralen hemsjukvården Kommunikation inf finns men stannar på fel ställe Dokumentationsbank!!! Svårt vid hemgång inför helg inf hjälpmedel m m Avlastningsrum: för att slippa turen till USÖ ej akutvård men extra tillsyn Grupp II * Vårdplanering praktiskt tar tid att få ihop alla 15
16 * Utskrivningsklara pat platsbrist sjuka pat information rapport telefon Stort problem att få tag i en sjuksköterska speciellt fredag em för fortsatt vård och behandling i hemmet. Fler korttidsboende Grupp 7 Fall 1: * Bra ordination på insulin (både grunddos + vid behov) olika ordination beroende på om pat äter/ej äter * Informera personal & anhöriga * Lindra symtom Fall 2: * VPL!!! (innan hemgång) * Uppföljning i primärvård Fall 3: * Utökad hjälp & stöttning i hemmet * Uppföljning & information - Pat skickas hem för tidigt ifrån USÖ - Kommer hem utan hjälpmedel (diab) mediciner - Få information om nya material för omläggning, nya mediciner, blodsockerapparater och dyl. 16
17 Workshops 19/4 +19/ Kl Hilma diabetes Hilma kompetensutbildning Diabetes Deltagare: ca 150 st från Primärvården Örebro + Södra länet USÖ Örebro kommun Vasa Kumla kommun Hallsbergs kommun Askersunds kommun Yrkesgrupper: Distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, sjukgymnaster och arbetsterapeuter Lokal: Filadelfiakyrkan Program Workshop 1. * Föreläsning, om olika typer av diabetes, av Överläkare Erik Schwartz USÖ. * Fall diskussioner i grupper. (Se bilaga) * Genomgång och paneldiskussion om fallen. * Omröstning av ämnen inför workshop 2. Program Workshop 2 * Föreläsningar utifrån omröstningen. Lena Jahnsson, Bitr. överläkare USÖ Karin Nilsson, dietist Ninni Jedhamre, diabetessköterska Inger Nordgren, fot terapeut * Diabetesföreläsning, runt sjukdomen se bilaga * Pedagogisk tipspromenad, där svaren fanns att hämta i de olika visningsmontrarna, kost, fotvård, insulin/tablett sorter, insulinpennor, självtestningsmaterial. Utfall: Positiv respons av att ha gemensam utbildning och tillsammans ge: ETT VÅRD BUDSKAP. Kunskapsgivande och kompetenshöjande för alla olika yrkeskategorierna. Ökad förståelse för olika vårdnivåer och insatser. Vår analys: Stort behov finns att lära sig om sjukdomstillstånd, och om vård insatser från olika vårdgivare och nivåer. Vi behöver fortsätta diskussionen, angående livskvalitet och behandlingsmål, och det praktiska arbetet runt den äldre patienten med diabetes. Förbättringsområden: Få samsyn i arbetet runt livskvalitet och behandlingsmål för våra äldre. Fortsätta arbetet på hemma plan med diabetessköterska/distriktssköterska och omvårdnadspersonal. / Inger Nordin och Ann Christin Ledstam 17
18 Nätverk för undersköterskor/vårdbiträden Bakgrund När Hilmaprojektet startade bestämde vi att satsa särskilt på undersköterskor och vårdbiträden. Det är ju de som arbetar närmast Hilma och får ta del av hennes önskemål och kan se och rapportera förändringar till sjuksköterskor och läkare. Undersköterskor/vårdbiträden var den första gruppen ut på hospitering. Det var många som för en dag tog chansen att göra ett arbetsplatsutbyte hos någon för dem okänd arbetsplats. Vi som har deltagit i hospiteringen har fått mera förståelse för varandras arbetssituationer och lärt känna nya arbetskamrater. Det är lättare att hjälpa varandra över gränserna när man har fått en liten inblick i varandras vardag. Vi har haft intressanta föreläsningar som har varit för oss undersköterskor. Anna Bäsèn undersköterska, författare, medicinreporter på Expressen berättade om sin bok och gav oss många tänkvärda ord på vägen. Hilmaprojektet har inbjudit till "workshop" med flera intressanta teman. Det har varit roligt och stimulerande att få ta del av allas olika åsikter och stora yrkeserfarenheter. När vi undersköterskor och vårdbiträden har träffats i de olika aktiviteterna har önskemål framkommit om att vi skulle behöva träffa varandra och lära oss mera om varandras arbetssituationer för att lättare kunna samarbeta över gränserna. Vi vill ju alla tillsammans arbeta för att "Hilma" får den bästa vården var hon än vårdas. Nätverket Vi startade vårt nätverk i februari Redan från början kändes det som "rätt" personer kom med, de hade stor vilja att förbättra och förändra vården runt "Hilma". Alla hade stor yrkeserfarenhet som de var villiga att dela med sig av och stora kunskaper att lära ut till varandra. Nätverket består i nuläget av 14 representanter från Kumla, Askersund, Hallsberg kommun, Örebro väster, USÖ, primärvården. Våra möten ska vi förlägga hos varandra för att få se hur vi har det på respektive arbetsplats. Vi planerar nu ett gemensamt studiebesök som kan inspirera oss och ge oss kunskaper hur andra arbetar i vården av de äldre. Nu i höst ska vi börja använda ortopedklinikens checklista för dementa. Vi provar den en tid för att sedan utvärdera den på de olika avdelningarna. Nätverket ska ha en kärngrupp som sedan ska sprida ut sig i små nätverk på "hemmaplan". Målet är att de olika avd på USÖ respektive områden i kommunerna ska samarbeta i små nätverk 18
Hilma kompetensutveckling
Rapport Teamvård Kost och nutrition Bakgrund För Hilma, den äldre multisjuka patienten, är god nutrition en grundläggande faktor för välbefinnande och livskvalitet. Kompetensutveckling inom området kost
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merHilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010
Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merSammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915
Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL 26/1 2017 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merVilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?
Bil 3 Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget? Sammanställning av app-svar från Workshop 28 september 2018 Rutiner Använda liknande rutiner
Läs merAvvikelser i vårdsamverkan, helårsrapport för 2007
8--6 Avvikelser i vårdsamverkan, helårsrapport för 7 Bakgrund Vårdgivare inom ReKo Sjuhärad har sedan 3 arbetat med avvikelser i vårdsamverkan. En arbetsgrupp finns som består av representanter från alla
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merOmsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan
FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merFungerande team med den enskilde i centrum
Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merKommunens Rehabiliteringsavdelning
Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merBILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG
DEN 18 SEPTEMBER 2018 BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG CHECKLISTA MED VILKA ÅTGÄRDER SOM KRÄVS, SWOT-ANALYS OCH REKOMMENDATION
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merSynpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merSammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 110101-110228 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merDEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merKompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merHilma handlingsplan. Hilma arbetsgrupp Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den
Hilma handlingsplan Hilma arbetsgrupp 2011-2012 Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den Syfte Hilma arbetsgrupp ska arbeta för att uppnå en gränsöverskridande
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Kommunernas insatser Bilaga 4: Enkät till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merVårdplaneringsteam i Örebro kommun
Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Karin Johansson - Distriktssköterska Maria Hultman Isaksson - Arbetsterapeut Ann-Katrine Jondelius - Biståndshandläggare Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merPAL Alvesta Väckelsång
Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merSammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 100901-101031 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har
Läs merStyckevis och delt - om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i egna hemmet. Svar på remiss av revisionsrapport dnr 420/22-06.
Äldreomsorg Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Anna-Karin Sandén Tfn: 08-508 10 017 Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 06-05-02 Till Östermalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt - om vården och omsorgen
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merVälkommen. till korttidsplats på Glimten
Välkommen till korttidsplats på Glimten Broschyren innehåller information, telefonnummer och praktiska upplysningar till dig som har fått korttidsplats på Glimten. Glimten är beläget på Östergården, våning
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merPatientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.
141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs mer