Hilma kompetensutveckling
|
|
- Gerd Agneta Eliasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Teamvård Kost och nutrition Bakgrund För Hilma, den äldre multisjuka patienten, är god nutrition en grundläggande faktor för välbefinnande och livskvalitet. Kompetensutveckling inom området kost och nutrition efterfrågades i samband med analysarbetet som gjordes inför Mål 3-ansökan. Tid och plats Tid: 2 x 3 timmar Datum: samt Plats: Wilandersalen, USÖ Deltagare Verksamhet USÖ Örebro kommun Hallsbergs kommun 5 6 Kumla kommun Askersunds kommun Totalt Utöver ovanstående deltagare fann även deltagare från Lekebergs kommun, sex personer 12/10 och fem personer 2/11. Utbildningen riktade sig till alla yrkeskategorier, i slutenvården, primärvården och kommunerna, som medverkar i vården av äldre och multisjuka. Samma personer deltog vid båda tillfällena. De flesta yrkeskategorierna var representerade. Den största gruppen utgjordes av undersköterskor/vårdbiträden. Program och upplägg Teamvård Kost och nutrition genomfördes i seminarieform där deltagarna var aktiva i diskussioner och också fick konkreta uppgifter att lösa. Dag 1: - Inledning och presentation av Hilma-projektet. - Maten och måltiden Föreläsning av matkonsult Anna-Karin Landin, Hushållningssällskapet, om matens och måltidens betydelse. Hon belyste på ett engagerande sätt matens betydelse inte bara ur näringsmässig utan också ur kulturell och social synpunkt. 1
2 - Näringslära och nutritionsbedömning Föreläsning av dietist Ingegerd Järnmark, USÖ - Grupparbete Deltagarna delades in i grupper med blandade yrkeskategorier. Grupperna fick diskutera en eller flera fallbeskrivningar (bilagor 1-4) med uppdrag att: 1. Identifiera riskfaktorer beträffande kosten. 2. Diskutera hur man kan förebygga och/eller behandla problem eller symtom med koståtgärder. 3. Diskutera omvårdnadsåtgärder som kan förebygga eller behandla problem med kosten. Under grupparbetet serverades kaffe. Deltagarna fick dock inte dricka sitt kaffe själva. Man fick slå sig ihop med en annan deltagare och mata varandra med kaffe och kaka. Gruppen fick utse en representant som kort skulle redogöra för gruppens synpunkter i samband med den avslutande paneldiskussionen dag 1. - Matsituationen Ingela Claesson, usk och Katarina Ronquist, nutritionsansvarig ssk, berättade för deltagarna om praktiska erfarenheter från sin dagliga verksamhet på ALLVA, USÖ. - Genomgång av hemuppgift Deltagarna fick i uppgift att fram till nästa seminarium göra en nutritionsbedömning och en matregistrering på en vårdtagare. Till sin hjälp hade deltagarna ett enkelt bedömningsinstrument som underlag. Syftet med hemuppgiften var att använda och bli förtrogen med enkla instrument för nutritionsbedömning och för bedömning av kostintag och vätskeintag. Detta bl.a. för att kunna identifiera "riskpatienter" i sin verksamhet. - Paneldiskussion I panelen deltog föreläsarna samt den arbetsgrupp som planerat seminariet. Deltagarna i seminariet gav synpunkter på vad de tycker är viktigt i samband med matsituationen. Grupperna redogjorde kort för vad de kommit fram till under grupparbetet och panelen kommenterade. Det blev en bra diskussion där både panelen och seminariedeltagarna framförde sina synpunkter. Dag 2: - Inledning och kort presentation av Hilma-projektet - Mat och näring till sjuka inom vård och omsorg Dietist Ingegerd Järnmark, USÖ, föreläste om gällande kostrekommendationer med utgångspunkt från den kurslitteratur som samtliga deltagare fick. Marie Ström och Katarina Ronquist, båda nutritionsansvariga ssk på ALLVA, USÖ pratade om mat som behandling. - Grupparbete Deltagarna delades in i grupper med blandade yrkeskategorier. De fick i uppgift att: 2
3 1. Redovisa resultatet av hemuppgiften för varandra och diskutera det. Vad blev resultatet av nutritionsbedömningen? Var det förväntat? Hur var det att använda metoden? Skulle man kunna använda liknande metoder i vardagsarbetet? 2. Diskutera vilka tecken på malnutrition (under- eller felnäring) man kan observera som omvårdnadspersonal. 3. Diskutera hur berörd personal kan samverka så att Hilma får den kost och den näring hon behöver. - Hur möter vi behoven? Äldre och kost ur ett kommunalt perspektiv Ingela Wahlberg, kostchef i Kumla kommun, Jörgen Beyron, kostchef i Örebro kommun och Liz Borgwardt, kostchef i Askersunds kommun redogjorde för hur man arbetar med kostfrågor i kommunerna och även försöker utveckla detta arbete. - När Hilma läggs in på sjukhus Ulla Maxe, usk ortopedkliniken, USÖ, redogjorde kort för den Checklista man utarbetat på ortopeden. Den ska användas av kommunens personal då patienter skickas akut till USÖ. Den innehåller bl.a. information om patientens kost och matvanor. Kurslitteratur Samtliga deltagare fick i samband med det andra seminarietillfället Livsmedelsverkets bok Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Resultat Antalet deltagare vid seminarierna var stort. De fick lyssna till flera engagerande föreläsningar. Föreläsarna tog upp frågor och problem som vårdpersonalen möter i det vardagliga arbetet. Det framgick mycket tydligt av de diskussioner som fördes att kost- och nutritionsfrågor är något som engagerar all personal kring den äldre patienten/vårdtagaren. Seminariedeltagarna hade mycket synpunkter och erfarenheter att delge varandra. Hemuppgiften tydliggjorde att man lätt missar att upptäcka ev. malnutrition och att de arbetsrutiner man har inte alltid främjar en god nutrition Arbetsgruppens slutsats Utifrån de diskussioner som fördes under seminarierna har arbetsgruppen dragit följande slutsatser: Seminarierna visade att all personal är mycket intresserad av och gärna engagerar sig i kostfrågor. Dock anser man sig sakna en hel del kunskap. Det är viktigt att fånga upp detta engagemang och intresse i syfte att öka kunskapen om kostens betydelse såväl ur näringsmässigt, socialt och kulturellt hänseende för äldre och sjuka människors välbefinnande. Behovet av ökad kompetens inom området kost och nutrition är stort. 3
4 I många kommunala verksamheter arbetar man inte med nutritionsproblem på ett strukturerat sätt. Det vill säga att man inte systematiskt identifierar personer i riskzonen för fel- eller undernäring eller vidtar åtgärder för att förebygga och behandla brister i nutritionen. Ett sådant arbete är viktigt för att upprätthålla ett gott hälsotillstånd och en bra livskvalitet hos äldre och sjuka personer. För framtiden behöver man utveckla formerna för hur man på ett mer strukturerat sätt kan förebygga och behandla undernäring inom vård och omsorg. Den kunskap och erfarenhet inom området kost och nutrition som redan idag finns, kommer inte all berörd personal till del. Det beror bl.a. på hur de olika verksamheter som ansvarar för att äldre och sjuka får den kost de behöver är organiserade. I kommunerna finns t.ex. kostpersonalen i en förvaltning och vårdpersonalen i en annan. Inom landstingets verksamhet finns långvarig erfarenhet av kostbehandling vid olika sjukdomstillstånd medan detta är ett relativt nytt ansvarsområde för kommunerna. Inom den kommunala vården finns stor erfarenhet av problem kring äldres kost. Erfarenheter som är viktiga att förmedla till kostansvariga och alla övriga berörda. För att äldre och sjuka personer i framtiden ska kunna få bästa möjliga vård och omsorg när det gäller kost och nutrition är det viktigt att utveckla samverkansformerna mellan ansvariga verksamheter. Samverkan, informations- och kunskapsöverföring över verksamhetsgränserna är viktig för att äldre, multisjuka ska kunna erhålla kontinuitet vad beträffar åtgärder för att uppnå och upprätthålla en god nutrition. Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av Marie Ström och Katarina Ronquist, nutritionsansvariga ssk USÖ, Jörgen Beyron, kostchef Örebro kommun väster, Ingela Wahlberg, kostchef Kumla kommun, Anna-Karin Landin, matkonsult Hushållningssällskapet, Ingela Claesson, usk USÖ, Rebecka Ardeman Merten, MAS Örebro kommun väster, Inger Nordin Olsson, distriktsläkare och Margareta Widell, distriktssköterska Askersunds kommun. 4
5 Bilaga 1 Fall 1 kvinna med stroke, viktuppgång, förstoppning och förhöjda blodsockervärden Britta, 78, är ensamstående och bor i egen lägenhet. Efter en stroke har hon svårt att förflytta sig och är mestadels rullstolsburen. Har en tablettbehandlad diabetes. Tidigare varit pigg och aktiv. Får nu daglig hjälp av hemtjänsten med omvårdnadsinsatser och mattjänst. Britta var tidigare nedstämd pga. sin förändrade livssituation. Hon har dock återfått sin livsglädje tack vare sina väninnor som ofta kommer på besök och dricker kaffe och pratar en stund. Har den senaste tiden ökat i vikt och har även haft förhöjda blodsockervärden. Britta är ständigt förstoppad och tar flera sorters tarmreglerande medel. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 5
6 Fall 2 dement person i eget boende Bilaga 2 Maj-Lis bor i eget boende. Hon är änka sedan ett halvår och har 3 barn. Har nyligen fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Hon behandlas med bromsmedicin men har svårt att klara läkemedelshanteringen själv. Distriktsköterskan gör besök varje vecka och delar i en dosett. Barnen sköter övrig tillsyn. Har den senaste tiden tacklat av mycket och hon medger att aptiten inte alltid är så bra. Hon tycker dock att det går bra att sköta matlagningen. - Jag har ju lagat mat hela livet. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 6
7 Fall 3 dement person på säbo som får höftfraktur Bilaga 3 Gerd är dement och vårdas därför på en kommunal demensenhet. Går upp själv på natten och faller. Ådrar sig en höftfraktur och blir inlagd på ortopedkliniken där hon opereras. Har i efterförloppet svåra smärtor i den opererade höften och får starka smärtlindrande läkemedel. Gerd är mycket orolig i den nya miljön och klarar inte längre att utföra de dagliga aktiviteterna. Hon behöver hjälp med det mesta inkl. matning. Hon vägrar dock ofta att äta och spottar ut maten. Kräks ibland. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 7
8 Fall 4 man i 50-årsåldern med cancer Bilaga 4 Sture, 56, har en obotlig cancer. Vårdas huvudsakligen i hemmet av hustrun. Är ibland inlagd på onkologen för cytostatikabehandling i symtomlindrande syfte. Är aptitlös, illamående och kräks ofta trots att han får läkemedel mot illamående. Riskfaktorer beträffande kosten!? Hur kan man förebygga och/eller behandla med koståtgärder eller annat? 8
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merDietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31
Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merResultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Riskbedömningar i särskiltboende 90% 2015-01-26 11 av 12 kommuner klarar målet! PPM mätningarna
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merPAL Alvesta Väckelsång
Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens
Läs merLandstingets kansli 2010-02-15 ÄU 1/10 Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2010-02-25. Måndagen den 15 februari 2010 kl.12.00-16.
1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Margareta Samuelsson Justerat 2010-02-25 Äldreutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Måndagen den 15 februari 2010 kl.12.00-16.00
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merDet här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare
1 (9) Det här bör göras för att primärvården ska lyckas med arbetet för bättre matvanor förslag från seminariedeltagare Förslag från deltagare på Livsmedelsverkets seminarium Dåliga matvanor största riskfaktorn
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merSeminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merHilma handlingsplan. Hilma arbetsgrupp Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den
Hilma handlingsplan Hilma arbetsgrupp 2011-2012 Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den Syfte Hilma arbetsgrupp ska arbeta för att uppnå en gränsöverskridande
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merJämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.
VÅRD OCH OMSORG 0 sidor Bilaga Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 0, vecka. 0 bpl 7st bpl st 0 bpl st Åkarg. 7st ( satellit) 7st ( satellit) 8 bpl 7st 8,7 % Grad
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merHilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010
Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merLandstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE
Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merResultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Mätperiod Annika Jansson Projektmedarbetare
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Mätperiod 2014 Annika Jansson Projektmedarbetare Täckningsgrad på SÄBO 2013-10-01 tom 2014-02-28 + 3% - 2% - 2% -12% Vårdprevention
Läs merHilma rapport våren 2005
Hilma rapport våren 2005 Hilma projektgrupp Projektledare Inger Nordin-Olsson 2005-09-20 Hilma kompetensutveckling Fall och Frakturer Bakgrund Stor patientgrupp i antal som kräver stora insatser både för
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merMiniteam för multisjuka äldre och dementa Balazs Rethy
Miniteam för multisjuka äldre och dementa 2017.11.28 Balazs Rethy Definition Mest sjuka äldre är personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande,
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merHandlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län
Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merHögskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Läs merVems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO
Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO Ingen evidens Inte gällande överallt Tabun? Strutspolitik? Strutsgeriatrik? Provokation? Sanning? Överdrift? Min sanning i 2år. Vems
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merVad skall anmälas enligt Lex Sara? Vad menas med Allvarliga missförhållanden?
3 (9) Rutin för anmälan om missförhållanden enligt socialtjänstlagen Lex Sara Lokala rutiner för rapportering, handläggning och anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Trygg och säker hälso- och sjukvård Processägare: MAS Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterskor, chefer Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version:
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merMobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet Chefsdagen med inriktning på äldresamverkan Rosensalen, Jönköping. Daniel Gustafsson, läkare Patricia Herkel, sjuksköterska Utvidgning MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merSamverkansrutiner för primärvård och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merSektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014
Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merPresentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet
Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merKomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merPatientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Läs merMätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016
1(7) Datum 2016-12-06 Handläggare Leg Dietist Annika G Hansson Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 Bakgrund
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs mer