Från studenthobby till framgångsrikt bryggeri

Transkript

1 Från studenthobby till framgångsrikt bryggeri Joacim Larsen är civilingenjören som redan under studietiden startade tre egna bolag, varav det ena idag är ett av Skånes mest kända mikrobryggerier: Brygghuset Finn. Entreprenörskapet har varit närvarande genom hela livet för Larsen, men det har inte alltid varit lätt att bygga upp bolag. Inställningen att ta alla chanser man får, samt att lära sig av sina misstag har varit ett vinnande koncept. Målsättningen nu är nämligen att Brygghuset Finn ska bli ett av Sveriges största bryggerier utan att tumma på kvalitén. Under en resa längs den danska kusten med några vänner för att fira att tentaperioden var över stannade Joacim Larsen, grundare av Brygghuset Finn, till vid en bensinmack och köpte några Carlsbergöl. Trots att själva ölen inte var den godaste han druckit berättar Larsen att detta är en av hans bästa ölupplevelser. Vid tidpunkten studerade han industriell ekonomi på LTH och att hans framtida yrkesliv skulle kretsa kring att producera ett alternativ till den industriellt producerade Carlsbergölen tedde sig avlägset. Att Joacim Larsen skulle bli egenföretagare var dock inte oväntat. Uppväxten i en Figur 1: Joacim Larsen i sitt bryggeri. Fotograf: Ellen Jonasson. entreprenöriell familj, där stora delar av släkten startat egna företag, i kombination med att han inte trivs med att följa kommandon gjorde att entreprenörskapet kändes naturligt. Han förklarar att han länge haft som livsfilosofi att försöka maximera alla möjligheter till positiva sammanträffanden, och menar att man bara ångrar det man inte gjorde. Redan 2008 startade han en enskild firma i form av en försäljningssida för reservdelar till veteranmotorcyklar. Då var det framförallt viljan att testa på företagande som drev honom men än idag finns firman kvar som sidoverksamhet och extra inkomstkälla. Ett mindre lyckat projekt var den konsultfirma i form av ett handelsbolag som Larsen skapade tillsammans med ett par vänner under studietiden. Trots att bolaget numera är nedlagt menar han att det blev en värdefull erfarenhet inför uppstarten av aktiebolaget Brygghuset Finn.

2 CSN till startkapital Precis som för många andra entreprenörer har slumpen spelat en stor roll för Joacim Larsens karriär. Brygghuset Finn grundades av Larsen och två vänner till honom, som båda studerade teknisk fysik. Under en kurs i ekonomi skulle vännerna skriva en affärsplan för ett fiktivt företag och bad då Larsen, som från sin utbildning hade kunskap i ämnet, om hjälp. För att göra det hela mer motiverande bestämde de att det fiktiva företaget skulle vara ett bryggeri, redan då med namnet Brygghuset Finn. Tidigare hade en av Larsens vänner bryggt öl i sin studentkorridor och detta intresse återupptogs i samband med att affärsplanen utvecklades. De bestämde sig för att utveckla receptet och till slut hade de framställt en öl de tyckte smakade riktigt bra. Med produkt och affärsplan klara ställde de sig frågan: hur svårt kan det vara att starta ett företag? Svårare än vad de trodde, visade det sig. I efterhand konstaterar Larsen att trots att affärsplanen dög till att bli godkänd i kursen var det inte något tre studenter med CSN som huvudsaklig inkomst kunde bygga ett riktigt företag på. För att få ytterligare resurser läste Larsen efter examen en konstkurs vid sidan av uppstarten av företaget, dels för att få CSN och dels för att kunna bo kvar i sitt kostnadseffektiva korridorsrum. Larsen förklarar att vid uppstarten av företaget, när de behövde det som mest, var det som svårast att få lån och bra avtal med banker. Detta är något han tycker är synd och han upplever att bankerna föredrar att hjälpa redan etablerade företag vilket gör det svårare att komma igång som egenföretagare. Han poängterar även att en anledning till att han fortsatte satsa och kämpa för finansiering var att han hade utbildningen att falla tillbaka på. Det var heller ingen annan som var beroende av hans inkomst i form av familj eller barn som hade påverkats av om företaget hade misslyckats. Då bankerna inte ville finansiera deras verksamhet försökte de istället få privatpersoner friends, fools, and family att bli intresserade av och tro på deras idé. Genom crowdfunding lyckades de få in drygt kr och tack vare detta kunde de år 2011 registrera företaget. De tre månaderna som de hade räknat med för att få igång företaget blev istället fyra år. När de efter mycket om och men lyckats hittat en lokal och införskaffat tillräckligt med resurser för att kunna brygga sin första omgång hantverksöl stötte de återigen på problem. Den nya utrustningen var mer effektiv än den de haft tillgång till under studietiden och den första ölen fick en mycket högre alkoholhalt än vad de räknat med. Så hög att de inte fick lov att sälja den med de redan tryckta etiketterna. Lösningen blev nya etiketter på vilka det stod att detta var konsumentens enda chans att testa produkten innan receptet blev perfekt. Produkten kunde då säljas till ett billigare pris till studenter på det nationella studenteventet F1 RÖJ i Lund, därmed fick företaget in tillräckligt med intäkter för att kunna fortsätta driva verksamheten.

3 Figur 2: Specialgjorda etiketter sätts på. Fotograf: Ellen Jonasson. Marknadsföring av alkohol Trots att omsättningen ökat varje år är det många problem som kvarstår. En svårighet för företaget har varit att Sveriges alkohollagstiftning i många fall saktat ned företagets expansion. Handläggningen för att få alkoholtillstånd från skatteverket tog drygt fem månader och företagets ekonomi präglas av alkoholskatterna. Larsen jämför med skattelagstiftningen i Danmark och menar att deras ekonomi hade sett mycket annorlunda ut om de istället valt att starta bryggeriet på andra sidan sundet. Att expandera verksamheten har inte heller varit helt enkelt då Sveriges lagar kring marknadsföring av alkohol begränsat bryggeriets möjligheter att göra reklam för sina produkter. I Alkohollagen (SFS 2010:1622) stadgas i 7 kap. 1 att reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol. En konsekvens av lagen är att företaget måste vara försiktiga med vad de skriver om sina produkter på sociala medier då det är en hårfin gräns mellan vad som räknas som att enbart visa upp ölen kontra att uppmana till konsumtion. Regleringen av marknadsföring har gjort att Larsen behövt vara kreativ för att få nya konsumenter att köpa deras produkter. Företaget har valt att identifiera sina målgrupper efter sysselsättning och konsumenternas syn på kvalitet istället för att enbart fokusera på den klassiska öldrickande mannen. Brygghuset Finn riktar sig idag till fyra grupper: Studenten, Livsstilaren, 45-åringen samt företagets blue ocean inom marknadsföring; Vindrickaren. Konsumenterna i gruppen Studenten är unga studerande som rör sig i studentikosa sammanhang i studentstäder som Lund och Linköping. Den något äldre Livsstilaren är personer runt 30 år som har ett engagemang för någon specifik hobby, vilket Larsen menar gör dessa personer

4 mottagliga att bli lika passionerade inför öl. 45-åringen är en medelålders person med stabil ekonomi som försöker hålla sig relevant och gärna spanar på Livstilaren för att hålla sig uppdaterad med trender. Med Vindrickaren syftar Larsen på äldre personer som uppskattar kvalitetsvin och ofta bjuder på detta vid middagar. Med riktad marknadsföring hoppas Larsen att hantverksölet kan ersätta vinet vid deras bjudningar. Det målgrupperna har gemensamt är att de är beredda att betala ett högre pris för kvaliteten. Prissättningen av Finn-ölen har företaget därför satt efter vilka signaler de vill sända ut, vilket är att deras produkt är en kvalitativ hantverksöl som därav blir några kronor dyrare än de massproducerade. Stark trend med jämställdhet och miljötänk Larsen ser positivt på att öl blir allt trendigare på den svenska marknaden, och särskilt positiv är han till att många kvinnor på senare år börjat få ett intresse för deras produkter. Trots detta är själva branschen fortfarande mansdominerad. Larsen hoppas den könsfördelningen snart jämnar ut sig, precis som den har gjort bland företagets aktieägare. Idag är ca 30 procent av Brygghuset Finns 300 delägare kvinnor. En annan samhällsenlig trend som också avspeglats på ölbranschen är den ökade miljömedvetenheten. Larsen betonar att företaget ständigt försöker ligga i framkant med sitt miljöarbete, bland annat blir allt organiskt avfall till biogas och de försöker ständigt minska åtgången av resurser såsom vatten och humle vid produktionen. Framtidsvisioner Under de sex år som gått sedan företagsstarten har mycket förändrats. Joacim Larsen har idag en tydlig vision om företagets framtid; det ska växa både i produktion och omsättning utan att sänka kvaliteten. Det ursprungliga målet som grundarna hade under studietiden med en verksamhet som kunde stå på egna ben är idag ersatt; årets mål är en omsättning på tolv miljoner kronor. För att nå dit menar Larsen att de behöver utforska ännu fler marknader. Det finns till exempel planer på att brygga folköl för att kunna sälja sina produkter i vanliga livsmedelsbutiker samt att börja exportera till nya marknader. På lång sikt ser han gärna att Brygghuset Finn blir ett av de större i Sverige och att hantverksölen blir ett självklart alternativ till den industriellt producerade. På det personliga planet är det däremot fortfarande intresset för företagande som driver honom framåt. Även om Larsen numera kan ses som en relativt erfaren företagare vill han skaffa sig ännu mer kunskap om företagande, personalansvar och internationella möjligheter. Att han är en person som alltid lyssnat på och varit öppen för andras idéer tror han varit en fördel i sitt företagande. Bryggeriet har bland annat spökbryggt en form av legotillverkning andras ölrecept och på så sätt breddat sina intäktsmöjligheter. På en allt mer konkurrensutsatt marknad kan dessa egenskaper komma att bli avgörande. Larsen uppskattar att antalet bryggerier har ökat till nästan sex gånger så många sedan han gav sig in i branschen år Trots att en del av de som följt trenden driver sina bryggerier mer som hobbyverksamhet innebär det ändå stora

5 förändringar för marknaden. Han förutspår att då många nytillkomna bryggentreprenörer saknar en långsiktig ekonomisk plan kommer ett flertal tvingas lägga ned verksamheten, medan de företag som håller sig kvar på marknaden är där för att stanna. I det rådande klimatet kan det därför betraktas som en stor fördel att Brygghuset Finn redan från början har haft en affärsplan. Larsen tackar till stor del sin utbildning för företagets framgång. Många av de kunskaper han fick under sin utbildning, exempelvis att kunna läsa balans- och resultaträkningar, granska siffror och bokföra, har han haft stor nytta av i sitt entreprenörskap. Referenser SFS 2010:1622. Alkohollag. Stockholm: Socialdepartementet.