Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby
|
|
- Karl Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003
2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Täby bor drygt invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,8% (1 051 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom för gruppen år som minskar. Den procentuella ökningen är störst i de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 1. Antal invånare i Täby samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Föränd antal Förändr % , , , , ,2 80 w ,4 Totalt ,8 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Täby en högre andel i åldersgruppen 7 19 år. Detsamma gäller personer år, som ökar ytterligare. Andelen vuxna år är lägre och minskar ytterligare fram till år SLL Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Täby och Stockholms län. Ålders klass Täby Täby SLL 0 6 8,5 8,5 8,0 8, ,9 17,8 15,7 15, ,6 23,5 30,3 29, ,,0 34,8 32,0 33, ,3 11,2 9,6 9,6 80 w 3,7 4,2 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Täby Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Täby är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Täby och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 2 bakgrund Täby 13,2 14 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Täby är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa Andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra är något högre än genomsnittet jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra Hälsotillstånd Täby 69 SLL 66 Min Max Högre andel kariesfria barn och ungdomar än länet Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Täby är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genomsnittet i länet, särskilt för 3-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Täby och Stockholms län år åringar 19-åringar Täby 96,5 24,9 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Täby och Stockholms län. Kvinnor Män Täby 83,5 79,4 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Täby är lägre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Täby och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Täby SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Täby är bland de lägsta i länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Täby och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Täby SLL Min - Max Högre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Täby har en högre medellivslängd än genomsnittet för länet. 5
6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Täby en högre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Det gäller även de som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Täby 79,7 82,6 58,5 SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Täby. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Täby finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarverksamhet; Husläkargruppen Täby Vårdcentral, Husläkarmottagningen i Täby Centrum, Näsby Parks Husläkarmottagning, Täby Centrum Doktorn, Täby Kyrkby Husläkarmottagning och Vallatorpsdoktorn Hemsjukvård och läkarinsatser i vissa särskilda boenden; via husläkarna Jourläkarmottagning; i Täby Vårdcentral Kvälls- och nattpatrull Mödrahälsovård; Barnmorskemottagning Pärlemor och Täby Vårdcentral. Barnavårdscentral; Barnhälsan Täby Barnläkarmottagning; Barnläkarna i Täby Centrum Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam Fotsjukvård; via avtal med privata fotvårdsspecialister Geriatrisk vård; Danderydsgeriatriken Avancerad hemsjukvård och Palliativ slutenvård; Byle Gård. Psykiatrisk öppenvård; För vuxna vid Täby psykiatriska öppenvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid Täby BUP-mottagning Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för vuxna och ungdomar i samverkan med kommunen Habilitering; Ett lokalt center för barn & ungdom och ett för vuxna. Privata specialistläkare; Gynekologi, ortopedi, ögonsjukvård, öron-, näs- och halssjukdomar, barn och ungdomsmedicin och psykiatri Täby Närsjukhus; Specialistläkare inom gynekologi, kirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, ögonsjukvård och öron-, näs, och halssjukdomar Sjukgymnastik; Vårdavtal finns med 7 privata sjukgymnastmottagningar och i kommunen finns 25 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Ungdomsmottagning; Drivs i samverkan med kommunen Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7
8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Täby gjorde förra året öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Täby / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Täby hade förra året slutenvårdstillfällen. Det innebär 123 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år Vårdområde Antal vtf Täby/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Täby motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Täby 91,8 90,4 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Täby. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 830 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 3 för Täbys befolkning uppgick förra året till 830 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Täby. Vårdområde MKr Täby Primärvård 148,3 Geriatrik 38,0 Psykiatri 70,2 Akutsjukvård 406,1 Läkemedel 121,1 Övrigt 46,8 Totalt 830,5 Kostnaden var förra året kr per invånare, vilket skall jämföras med kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Täby. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Täby SLL Min - Max För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Täby SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Täby SLL Min - Max exklusive tandvården 10
11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Täby finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Täby: 4 Grundavtal om samverkan Avtal om ungdomsmottagning Samverkansöverenskommelse ang hemsjukvård och hemtjänst Samverkansöverenskommelse avseende somatisk rehabilitering Samverkansöverenskommelse avseende läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse avseende hälso- och sjukvård och omsorg för psykiskt funktionshindrade Samverkansöverenskommelse avseende social och medicinsk verksamhet i gemensam lokal missbruksenhet Tilläggsavtal avseende medverkan i POSOM-grupp Samverkansavtal om familjecentral i Hägernäs Samverkansavtal om hälsoprojekt Sätt Täbys skolor i rörelse Samverkansöverenskommelse avseende uppsökande verksamhet Avtal om akutläkemedelsförråd Uppsökande verksamhet avseende tandvården 11
12 Om Täby Det finns drygt hushåll i Täby, där ca hälften är enbostadshus. Inom kommunen finns tillgång till stora områden för fritid, rekreation och rörligt friluftsliv. Roslagsbanan är stommen i nordostsektorns trafikförsörjning. I Täby finns tre bangrenar; Vallentunagrenen, Österskärsgrenen och Näsbyparksgrenen. Täby har även goda bussförbinderlser inom kommunen och för trafiken mellan Täby och Stockholm med byte i Mörby Centrum eller Danderyds sjukhus. Sammanfattning I Täby bor invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,8% (1 051 personer). Jämfört med länet har Täby en högre andel åringar samt en högre andel åringar. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är lägre än i länet. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund. Taby har en högre andel kariesfria barn och ungdomar, högre medellivslängd, lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade. Av dem som svarat i Vårdbarometern anser en högre andel i Täby än i länet att de får den hjälp de förväntar sig från husläkarmottagning, att de har tillgång till den vård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Täbyborna gjorde förra året öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 444, dvs 123 per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för Täbys befolkning var förra året 830 Mkr. Kostnaden per invånare är kr, vilket kan jämföras med kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sundbyberg Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Rinkeby Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Älvsjö Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Södertälje Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Norrmalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merBehov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv
Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Avdelningen för befolkningsperspektiv Mars 06 2 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merVård på lika villkor
Bilaga 11 Vård på lika villkor UpplandsBro UpplandsVäsby HässelbyVällingby 2 Sammanfattning 3 Syfte 4 Metod 4 Ohälsa enligt folkhälsoenkäten 2002 6 Jämförelse av resursfördelning enligt behovsindex och
Läs merBehovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012
Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merDå nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merDnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa
Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa
Läs merSvar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mikael Borin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-13 2016-02-23, P 25 1 (2) HSN 1511-1266 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt
Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merInsamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken
Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018
LOV 2018-07-06 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019
2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merGöran Lord, Utvecklingsavdelningen, HSF
Göran Lord, Utvecklingsavdelningen, HSF 1 2 Lite fakta om vårdkonsumtion i Stockholms län under ett år 19 miljoner öppenvårdskontakter I snitt 10 besök per patient 70 % av befolkningen sökt öppen sjukvård
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merUpphandling av geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOU samt inrättande av vårdval inom geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOV
Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0370 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Allmänmedicin och geriatrik Camilla Westin 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 Upphandling av geriatrisk
Läs merSvar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om jämlikt och tillgängligt vårdutbud
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Erica Brostedt TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 1 (3) HSN 2017-0610 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merHälso- och sjukvårdsbarometern 2016
PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
Läs merHSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Läs merAngereds Närsjukhus. Från vackra idéer till kraftfull handling
Angereds Närsjukhus Från vackra idéer till kraftfull handling (O)jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merHandlingsplan för Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för Norrbottens läns landsting Landstingets mål och strategier för att bidra till förverkligande av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi 1 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen
Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merResursfördelning Region Östergötland
Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merRegional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1
Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSörmlänningar tycker om vården
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och
Läs mer