Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om jämlikt och tillgängligt vårdutbud

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Erica Brostedt TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden (3) HSN Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om jämlikt och tillgängligt vårdutbud Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet att en beskrivning av den demografiska utvecklingen i länet tas fram, att den utvecklingspotential i vården som det innebär identifieras samt att man återkommer med en beskrivning av hur vården kan möta denna utmaning. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet Bilaga Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget Mellan åren förväntas de allra äldsta i Stockholms län bli fler samtidigt som befolkningen ökar med ca 17 %. Dessutom ökar medellivslängden med nästan två år för män och ett år för kvinnor. Det finns stora variationer mellan kommunerna avseende hur befolkningen förändras framöver. Sundbybergs befolkning förväntas fram till 2025 öka med nästan 50 %, men andelen personer 80 år och äldre beräknas uppgå till endast 3 %. Danderyd förväntas få länets lägsta befolkningstillväxt under samma period, 7 %, men andelen personer 80 år och äldre kommer att uppgå till 8 %. I de sjukdomsgrupper som idag har störst antal registrerade slutenvårdsbesök återfinns hjärt- och kärlsjukdomar, skador och psykiska sjukdomar. Gruppen som insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar kommer att bli större och dessutom bli äldre vid tidpunkten för insjuknandet. Samma sak gäller för skador medan mönstret för psykiska sjukdomar ser något

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN annorlunda ut. Där kan antalet vårdtillfällen förväntas öka även i de yngre åldersgrupperna. Nya möjligheter till diagnos och behandling kan dock ändra behovet av vård framöver. I mindre välmående områden i Stockholms län återfinns en högre andel personer med diabetes, fetma och en högre förekomst av dagligrökare. Det är också vanligare att man avstår från att besöka vården och att hämta ut läkemedel från apotek. I mer välmående områden är alkoholkonsumtionen högre och det finns också tendenser till något bättre psykisk hälsa. Tillgången till såväl primärvård som specialiserad vård, beräknat utifrån antalet vårdavtal, skiljer sig mellan de olika länsdelarna. Relaterat till befolkningsmängden i respektive kommun/stadsdel finns det skillnader i utbud, med fler vårdgivare i innerstaden och något färre i södra delarna av länet. Uppfattningen om vårdcentralernas och sjukhusens verksamheter, undersökt med Vårdbarometern, visar att äldre, män och lägre utbildade har högre förtroende för verksamheterna. När det gäller skälen till ett lågt förtroende återfinns orsakerna Dålig kompetens hos läkare, Man får inte den hjälp man behöver och specifikt för sjukhusvården För långa väntetider. Grupperna med långvariga hälsoproblem, födda i Sverige, högre utbildade och i 50-årsåldern uppfattar vården som mindre jämlik. Orsakerna anges framförallt vara Socioekonomi/ekonomiska förutsättningar samt Person som har svårt att tala för sig (i detta begrepp ingår inte språksvårigheter). Det finns dock ingen tydlig koppling mellan skattningen av Jämlik vård och kommunens/stadsdelens medianinkomst. Ur aspekterna bemötande, delaktighet och helhetsintryck, vilket studerats med patientenkäter, är äldre generellt mer nöjda med såväl primärvården som den somatiska, akuta och psykiatriska vården än yngre. Högre utbildade, kvinnor och de som inte har svenska som modersmål uppger sig vara mindre nöjda inom alla tre kategorierna. När det rör hälso- och sjukvård av barn uppger de som har annat modersmål än svenska sig vara mindre nöjda. För att komma tillrätta med de geografiska skillnader i vårdutbud som finns idag kan flera olika åtgärder vara aktuella. Behovsanalyser kan genomföras

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN för att öka kunskapen om olika gruppers faktiska behov av hälso- och sjukvårdsinsatser idag och framöver. Incitament kan skapas för att öppna verksamheter där sådana är underrepresenterade geografiskt eller volymmässigt. Möjligheten att påverka vårdutbudets lokalisering kan även ges större vikt vid val av avtalsform och ersättningsmodellerna kan ta större hänsyn till faktisk case-mix i olika geografiska områden, tex. Genom att införa särskild viktning för socioekonomi och vårdtyngd. Förtroendet för vården kan till viss del öka genom förbättrad vägledning av 1177 till rätt vårdnivå och e-hälsotjänster kan utvecklas för att möjliggöra tillgång till ett bra vårdutbud digitalt i alla delar av länet. För att minska andelen patienter i utsatta grupper som väljer att avstå vård eller att inte hämta ut läkemedel är det även möjligt att se över patientavgifter för hälso- och sjukvård och egenavgifter för läkemedel. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Wettermark Avdelningschef

4 Bilaga till HSN : Skrivelse angående jämlikt och tillgängligt vårdutbud. Demografi. Den demografiska utvecklingen i SLL ser över åren ut som följer: Befolkningen väntas öka från 2,2 miljoner till 2,6 miljoner invånare (+17%). Åldersgruppen år prognosticeras öka snabbt efter 2018 och andelen män i gruppen ökar med hela 93% och andelen kvinnor med 70%. Gruppen år minskar i volym fram till I de yngre årgångarna kan noteras att gruppen 33-åringar ökar mest, och 25-åringar ökar minst. Gruppen 0-åringar ökar med 25% till år Totalt beräknas 500 barn att vara för tidigt födda, vilket kommer att ställa ytterligare krav på tillgång till neonatal vård. Efter många år av kvinnoöverskott blir det år 2024 överskott på män (+755 personer). En jämn fördelning mellan könen återfinns då för åldersgruppen år, dvs födda år Medellivslängden år 2025 för män prognosticeras till 82,8 år (+1,8) och för kvinnor 86,1 år (+1,1) år. Geografi. Sundbyberg är den kommun som kommer växa mest (+49% innevånare) och har lägst andel 80+ åringar (3%) år Även Salem, (+30%) Järfälla och Nacka (båda +25%) befolkningar kommer öka starkt. Lägst befolkningstillväxt över perioden ses i Södertälje (+11%), Lidingö (9%) och Danderyd (7%). Danderyd kommer för övrigt att ha länets högsta andel personer 80 år eller äldre år 2025, hela 8 %. Folkhälsoenkäten; Mosaic-grupperingar. Mosaic är ett sätt att karakterisera ett geografiskt område ur fler aspekter än det rent socioekonomiska i kronor och ören, t.ex. boendetyp, livsstil, fritidssysselsättning mm. För resultaten nedan användes en tvådelad modell; mindre bemedlad och mer välbärgad. Den mindre bemedlade mosaikgrupperingen består av grupperna äldre i närförort, mindre bemedlade i förortslägenhet, multikulturell förort samt landsbygd och skärgård där man generellt kan säga att andelen arbetslösa, lågutbildade, utlandsfödda och låginkomsttagare är relativt stor. Den mer välbärgade mosaikgrupperingen består av mer bemedlade innerstadsområden, innerstadsområden, mer bemedlade villor i närförort samt villor i närförort. Den mindre bemedlade mosaikgrupperingen uppvisar en större andel personer med diabetes, fetma och en högre förekomst av dagligrökare. I denna gruppering är det också vanligare att man avstår från sjukvårdsbesök och att hämta ut läkemedel. Hög alkoholkonsumtion och tendenser till något bättre psykisk hälsa återfinns i den mer välbärgade grupperingen. Sjukdomsgrupper. I en analys av de ICD-10-kapitel som har högsta antalet registrerade slutenvårdstillfällen under år 2016 har en prognos för åren på åldersbasis utförts. Här har statistiken tagits fram baserat på huvuddiagnos. Cirkulationsorganens sjukdomar, vilket innefattar alla hjärt-kärlsjukdomar, beskrivs i kapitel 9 i ICD 10. Ökningen av förekomst börjar runt 65 års ålder och år 2015 ligger den stadigt ända fram till ca 87 års ålder. År 2020 beräknas en tydlig förskjutning av högsta antalet vårdtillfällen synas hos de runt 75 år gamla, vilken sedan går ned ganska kraftigt. År 2025 har ytterligare en förskjutning skett, nu mot de i tidiga 80- årsgruppen.

5 Skador återfinns i ICD kapitel 19. Trenden här är att ökningen börjar så sakteliga i tidig 50-årsålder. År 2015 ses en ganska skarp topp av högsta antalet vårdtillfällen i åldersspannet ca 65-72, vilken sedan återgår till den sakta stigande tillväxtkurvan. År 2020 sker en tydlig ökning något senare, vid +72 år och sedan planar ökningen ut över påföljande åldrar. År 2025 sker en rejält stor ökning i tidiga 80-årsspannet. Psykiska sjukdomar: ICD kap 5 omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och beteendestörningar. Utvecklingen i denna sjukdomsgrupp följs ganska väl åt över tidsperioden med reservation för åldersgruppen +72, där man särskilt kan notera en tydlig ökning från år 2015 till en fördubbling i prognosen för år Avtal. Antalet avtal som finns inom sjukvården i SLL är 1596 st, varav 75% är avtal inom primärvård och 16% rör akutsomatisk vård. Geriatrik och psykiatri har 3% av de befintliga avtalen vardera.

6 De avtal som gjorts med privata vårdgivare förekommer, förutom inom primärvården, främst inom akutsomatiken. Av samtliga avtal med privata vårdgivare berör 20 % akutsomatiken, för de landstingsdrivna verksamheterna är andelen 6 %. Inom psykiatrin är fördelningen mellan landstingsdrivna och privata verksamheter jämt fördelad, baserat på antalet avtal. Tillgång till vård vid husläkarmottagning. Tillgången till en husläkarmottagning skiljer sig en del över länsdelarna. Den norra länsdelen har ett befolkningsunderlag på knappt 9000 per husläkarmottagning medan Stockholm/Ekerö och södra länsdelen har ca invånare per mottagning. Går man sedan ned på kommun-/stadsdelsnivå kan man konstatera att befolkningsunderlaget per mottagning skiljer sig åt väsentligt. I Norrtälje, Danderyd och Sigtuna har man ca 5500 invånare/befintlig mottagning och i andra änden av skalan återfinns Sundbyberg och Salem med drygt invånare/mottagning samt stadsdelen Hässelby-Vällingby med över per mottagning. Det behöver dock inte innebära ett sämre vårdutbud eftersom storleken på mottagningarna varierar i länet och befolkningen kan lista sig hos husläkare även i andra geografiska områden än där de bor när det är en fördel utifrån deras önskemål Tillgång till vård inom andra vårdgrenar. Det finns idag geografiska skillnader i vårdutbud mellan de tre länsdelarna (norra länsdelen, Stockholm inkl. stadsdelar och södra länsdelen). Vid en undersökning av 13 slumpmässigt utvalda avtalsområden inom vårdgrenarna akutsomatisk vård, psykiatrisk vård och geriatrisk vård framkommer att fördelningen av antal vårdavtal i länsdelarna kraftigt skiljer sig åt. I den södra länsdelen är antalet avtal lägst, den norra länsdelen har som jämförelse dubbelt så många och Stockholm inkl. stadsdelar tre gånger så många. Relaterat till befolkningsmängd innebär detta att det i norra länsdelen finns 1,1 avtal, i Stockholm inkl. stadsdelar 1,7 avtal och i södra länsdelarna 0,6 avtal per invånare inom de undersökta avtalsområdena. Ett exempel är inom avtalsområde ortopedi där norra länsdelen har 6 avtal, Stockholm inkl. stadsdelar 18 och södra länsdelen 2. Ett större antal avtal är naturligtvis inte synonymt med hög kvalitet eller hög behovsuppfyllelse men kan ge en indikation på hur valfriheten geografiskt sett ser ut i de olika länsdelarna. I rapporten En utvärdering av det första året med vårdval för rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom konstaterades att ohälsotalet (antal utbetalda dagar med sjukpenning/-ersättning, alla typer) i förhållande till antal avslutade genomgångna rehabiliteringar tydligt skiljer sig åt mellan kommuner/ stadsdelar i Stockholm. Ett högt ohälsotal parat med få avslutade rehabiliteringar i en kommun visar i exempelvis Södertälje en brist i vårdutbudet. Andra exempel på kommuner/stadsdelar som avviker på ett sådant sätt är patienter från Nynäshamn och Haninge. Förtroende och nöjdhet Vårdbarometerns resultat analyseras relaterat till patientens boende. Förtroendet för vårdcentralen är högst i de äldsta åldersgrupperna. Oaktat faktorer som studeras (t.ex. inkomstnivå, kön, etnicitet och utbildning) kvarstår att Dålig kompetens hos läkare och Får ej hjälp med det man behöver är de vanligaste skälen till ett lågt förtroende för vårdcentralen. När det gäller synen på sjukhusens verksamhet kan man konstatera att trenden är densamma som för vårdcentralerna; äldre, män och lägre utbildade har högre förtroende för sjukhusen. När det gäller skälen till ett lågt förtroende återfinns, förutom den inom sjukhusvården vanligast förekommande Annan anledning, orsakerna För långa väntetider, Dålig kompetens hos läkare samt Man får inte den hjälp man behöver. Skattningen av Jämlik vård ligger mellan 40 och 56 på en 100 stegs-skala och det finns ingen tydlig koppling mellan kommunens/stadsdelens medianinkomst och skattningen därav. Grupperna med långvariga hälsoproblem, födda i Sverige, högre utbildade och i 50-årsåldern är de som uppfattar vården som mindre jämlik. Det finns en samsyn rörande orsakerna till detta hos alla undersökta grupper och det är framförallt

7 Socioekonomi/ekonomiska förutsättningar samt Person som har svårt att tala för sig (i detta begrepp ingår inte språksvårigheter) som framträder som dominerande faktorer. I de patientenkäter som samlats in efterfrågas uppfattningen om bemötande, delaktighet och helhetsintrycket. Äldre är generellt mer nöjda med primärvården än yngre. Personer med högre utbildning, kvinnor och de som inte har svenska som modersmål noteras i patientenkäterna vara mindre nöjda inom alla tre kategorierna. Detta gäller även för den somatiska, akuta och psykiatriska vården. När det rör vård av barn uppger de som har annat modersmål än svenska sig vara mindre nöjda ur det ovan angivna aspekterna. När det gäller e-hälsotjänster kan konstateras att kännedomen om befintliga tjänster alltid är betydligt högre än själva användandet. Förslag till åtgärder Med tanke på den demografiska utvecklingen och de olikheter i utbud/antal avtal måste det skapas incitament för att öppna verksamheter där sådana är underrepresenterade geografiskt och volymmässigt. Ett styrmedel är ersättningsmodeller där den faktiska case-mixen (ex. ACG eller CNI) ingår som en del av ersättningen. Det är också viktigt att noggrant överväga vilken avtalsform som är lämplig inom respektive avtalsområde för att motverka och förebygga geografisk ojämlikhet. Ett sätt att inhämta information till detta är genom sk. behovsanalyser. En ökad kunskap om olika gruppers behov kan ge värdefull information inför val av avtalsform och ersättningsmodell, men även vid utveckling av e-hälso- och andra vårdtjänster. Behovsanalyser bör genomföras i samverkan med andra landsting med liknande förutsättningar. Utvecklingen av nya e-hälsotjänster kan hjälpa till att överbrygga de geografiska skillnaderna i vårdutbud. Genom möjligheten att sköta fler vårdrelaterade ärenden direkt från datorn eller telefonen kan behovet av fysisk vårdkontakt delvis minska. När det gäller e-hälsotjänster kan konstateras att kännedomen om befintliga tjänster alltid är betydligt högre än själva användandet. Kohorteffekten i form av att de äldre (över tid, dvs till 2025) kommer att ha mer datorvana samt att de nyanlända med annat modersmål än svenska förbättrar sina språkkunskaper kommer göra att digitala medier som kanal kommer öka i betydelse. Att socioekonomin kan avgöra omfattningen av individens vårdkonsumtion och därmed bli en faktor i uppfattningen om Jämlik vård är känt sedan tidigare. Det är bekymmersamt att det i mindre bemedlade grupper finns personer som avstår från att söka vård, och även att hämta ut läkemedel, trots behov av dessa. En åtgärd i detta kan vara att se över patientavgifterna och läkemedelskostnaderna för patienten. Förtroendet för hälso- och sjukvården varierar mellan olika grupper. I Vårdbarometern framgår att Dålig kompetens hos läkare och Man får inte den hjälp man behöver är vanligen förekommande faktorer till lågt förtroende. Äldre har ofta högre förtroende än yngre. En anledning till detta kan vara att yngre i högre grad söker information på Internet inför sitt läkarbesök och därmed har högre förväntningar på vården. En rapport från 2015 visar att endast 7 respektive 15 % av patienterna kontaktar 1177 innan de söker primärvård eller öppenvård på akutsjukhus. Genom att uppmuntra ökad kontakt med 1177 i tidigt skede kan patienten snabbare få vård på rätt vårdnivå vilket kan vara en faktor för att öka förtroendet.

8 Hälso- och sjukvårdsnämnden Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet SKRIVELSE Hälso- och sjukvårdsnämnden Skrivelse angående jämlik och tillgängligt vårdutbud Invånarna i länet ska ha god tillgång till hälso- och sjukvård utan onödig väntan. I Stockholms län har vi kortare köer än landet i stort och inom specialistvård har vi kortast vårdköer i landet, vilket i hög grad förklaras av våra väl utbyggda vårdval. Det är en viktig förutsättning för att alla patienter ska kunna få jämlik vård efter behov. Vårdutbudet i Stockholms läns landsting har sedan 2007 ökat markant. Det är angeläget att tillgängligheten fortsätter att förbättras inte minst med tanke på att befolkningen i vårt län ökar. Hälso- och sjukvårdsbarometern visar att 87 % av invånarna i länet anser sig ha den tillgång på sjukvård de behöver, vilket är högre än genomsnittet för riket som helhet (84 %). Dock upplever bara 53 % i länet (och riket) att alla har tillgång till god hälso- och sjukvård på lika villkor. Det faktum att den stora majoriteten är nöjd med den vård de och deras närmaste får men är orolig över att andra inte har samma tur tyder på ett informationsproblem, snarare än tydliga brister i vården. Det måste ses som ett tecken på att befolkningen behöver få ytterligare information om hur vården fungerar och till vilken nivå man bör vända sig för att få adekvat vård för sina besvär. Det kan också vara tecken på att delar av vårdutbudet behöver utvecklas ytterligare. Sjukvården är till för alla och ska vara effektiv, säker och tillgänglig. Genom vårdval och innovativa, digitala lösningar har vi uppnått en hög tillgänglighet i länet. Dock ser vi att det byggs mycket runt om i länet och hela nya områden planeras. För att möta behoven hos befintlig och tillkommande befolkning behöver planeringen av vårdutbudet vara steget före. Det behövs en strategi för att säkerställa ett gott vårdutbud i hela länet. Genom vårdval och den fria etableringsrätten tillkommer löpande fler vårdverksamheter, men det kan behövas ytterligare åtgärder för att få en ännu bättre geografisk spridning. För att åstadkomma ett starkt nätverk av vårdgivare, även i områden där utbudet har potential att öka och där vi ser befolkningstillväxt, behövs en god planering och inventering. Stockholms Läns Landsting måste fortsätta upprätthålla en god och tillgänglig vård för alla. Därför föreslår vi att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag: - Att ta fram en beskrivning av den demografiska utvecklingen i länet och identifiera den utvecklingspotential i vården som det innebär samt - Att återkomma med en beskrivning av hur vården kan möta denna utmaning