Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Norrmalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. På Norrmalm bor drygt invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,3% (763 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar både på en ökning och minskning inom åldersgrupperna. Antalet små barn 0-6 år samt åldrarna år förväntas öka. Minskning förväntas av de som är 80 år och äldre samt i åldersgruppen 7-19 år. Den procentuella förändringen är störst för de små barnen och de allra äldsta. Tab 1. Antal invånare i Norrmalm samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) , , , , ,3 80 w ,0 Totalt ,3 Åldersfördelning i förhållande till länet Andelen barn och ungdomar är lägre än genomsnittet för länet. På Norrmalm finns en betydligt högre andel i åldersgruppen år jämfört med länet. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Norrmalm och Stockholms län. Åldersklass 2002 Norrmalm 2006 Norrmalm 2002 SLL 2006 SLL 0 6 6,0 6,4 8 8, ,2 7,8 15,7 15, ,6 40,8 30,3 29, ,1 31, ,2 8,4 9,6 9,6 80 w 5,0 4,7 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. På Norrmalm är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Norrmalm och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Norrmalm 10,2 14,5 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Norrmalm är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa En högre andel på Norrmalm anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Norrmalm 73 SLL 66 Min Max Genomsnittlig andel kariesfria 3-åringar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Norrmalm motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen 19-åringar är högre. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Norrmalm och Stockholms län år åringar 19-åringar Norrmalm 94,8 27,4 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lägre medellivslängd än länet Medellivslängden för både kvinnor och män är något lägre än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Norrmalm och Stockholms län. Kvinnor Män Norrmalm 81,4 76,7 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Norrmalm är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Norrmalm och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Norrmalm SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Norrmalm är något lägre än genomsnittet för länet, främst för kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Norrmalm och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Norrmalm SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är högre än genomsnittet för länet. Andelen som har förtroende för sjukvården motsvarar genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Norrmalm SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av vård och tandvård för befolkningen på Norrmalm. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende på Norrmalm finns följande utbud av vård och tandvård Hussvalans Läkarmottagning AB, Hötorgets läkarpraktik, Kvartersakuten Johannes, Kvartersakuten Matteus, Kvartersakuten Surbrunnsgatan, Kvartersakuten Tegnérgatan och Kvartersakuten Vasastan. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av vissa husläkarmottagningar samt Legevisitten AB Husläkarjouren Sabbatsberg samt Vårdpilen kvälls- och nattpatrull Serafens barnmorskemottagning på Kungsholmen BVC Kvartersakuten Johannes, BVC Kvartersakuten Matteus, BVC Kvartersakuten Tegnérgatan, BVC Kvartersakuten Vasastan Stockholms skolors UM Sjukgymnastik (2 st), arbetsterapi och fotsjukvård (2 st) Den geriatriska vården bedrivs av Stockholmsgeriatriken Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Stadshagen. Psykiatrisk vård för vuxna finns på Serafen. Psykiatrisk jour finns dygnet runt på psykiatriska akutjourenheten Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på Norra mottagningen HabC Stadshagen finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna Privata specialistläkarmottagningar finns inom specialiteterna allergologi, anestesi, audiologi (2 st), barn- och ungdomsmedicin, gynekologi (3 st), hjärtsjukvård (2 st), hudsjukvård (2 st), invärtesmedicin inkl gastroenterologi (4 st), kirurgi (3 st), klinisk fysiologi, neurologi (3 st), onkologi bröstmottagning (2 st), ortopedi (3 st), psykiatri, reumatologi (2 st), urologi, ögonsjukvård (5 st) och öron-, näs- och halssjukvård (3 st). Dessutom finns specialistläkare i ett flertal specialiteter vid Cityakuten med Cityvården Specialistkliniken samt Närsjukhuset Sabbatsberg med specialistakut. Det finns 10 st privata sjukgymnastmottagningar på Norrmalm I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen på Norrmalm gjorde år 2002 drygt öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Norrmalm / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen på Norrmalm hade slutenvårdstillfällen. Det är 138 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal vtf Norrmalm/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Norrmalm är andelen 3-åringar som besökt tandvården lägre än länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Norrmalm 86,6 88,8 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Norrmalm. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 840 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Norrmalms befolkning uppgick förra året till 840 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Norrmalm. Vårdområde MKr Norrmalm Primärvård 123,7 Geriatrik 60,0 Psykiatri 119,0 Akutsjukvård 397,0 Läkemedel 124,9 Övrigt 15,7 Totalt 840,3 Kostnaden var kr per invånare, vilket skall jämföras med tkt för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Norrmalm. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Norrmalm SLL Min - Max Även för hjärtsvikt är kostnaden per invånare högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Norrmalm SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr SLL Min - Max exklusive tandvården 10

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras. Lokala samverkansöverenskommelser i Norrmalm: Samverkansplan för psykiatri- och beroendevård mellan NSSO, Kungsholmens -, Norrmalms- och Östermalms SDF år Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre; mellan SPO, Kungsholmens- och Norrmalms SDF år , revideras Samverkansplan för BUS (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) mellan NSSO, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år Avtal om lokala BAS-team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/ neurologiska utvecklingsavvikelser); mellan SPO, Karolinska sjukhuset, Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms SDF år Uppsökande verksamhet avseende tandvården. Under utarbetande Samverkansöverenskommelse avseende vård- och omsorgsverksamhet för äldre 11

12 Om Norrmalm Norrmalm sträcker sig från Gamla Stan i söder till Roslagstull och Solna kommun norr; från Klarastrandsleden i väster till Birger Jarlsgatan och Östermalm i öster. Vasastaden, Birkastaden, Atlasområdet, Nedre Norrmalm, Sibirien, Klara, Blasieholmen och Skeppsholmen är alla mindre områden där. I stadsdelsområdet Norrmalm bor personer. Nedre Norrmalm är huvudstadens och rikets centrum som ofta benämns citykärnan. Norrmalm som består av stenstadsbebyggelse, har ett brett utbud av all tänkbar service, affärsliv, kultur och nöjesliv vilket medför att det ständigt befinner sig fler i området än antalet mantalsskrivna. Samtliga tåg, tunnelbanor, pendeltågslinjer, flygbussar etc möts inom Centralstationsområdet. Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,3% (763 personer). Norrmalm har en lägre andel barn och ungdomar och en högre andel åringar. Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. På Norrmalm motsvarar andelen kariesfria barn och ungdomar genomsnittsnivån för länet medan medellivslängd, genomsnittligt antal sjukdagar och andel förtidspensionerade är lägre. I Vårdbarometern anser en högre andel av de som svarat på Norrmalm att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning. Norrmalmsborna gjorde förra året öppenvårdsbesök vilket motsvarar besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 8 432, dvs 138 vårdtillfällen per 1000 invånare. Kostnaden för hälso- och sjukvården för Norrmalmsbefolkningen var förra året 840 Mkr, dvs kr per invånare. Det kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12