Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker
|
|
- Rebecka Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003
2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Österåker bor invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med drygt 6% ( personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att en ökning förväntas i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen år. Den procentuella ökningen är särskilt stor i de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 1. Antal invånare i Österåker samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) , , , , ,7 80 w ,1 Totalt ,3 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Österåker en högre andel barn och ungdomar. Andelen 65 år och äldre är något lägre. Det gäller särskilt de allra äldsta. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Österåker och Stockholms län. Åldersklass 2002 Österåker 2006 Österåker 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9,2 9,3 8 8, ,2 18,7 15,7 15, ,3 24,7 30,3 29, ,5 34, ,3 9,6 9,6 9,6 80 w 2,4 2,8 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Österåker motsvarar andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. Tab 3. Andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Österåker 19,6 12,1 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Österåker är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o) hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Österåker anser ungefär lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Österåker 68 SLL 66 Min Max Högre andel kariesfria 19-åringar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Österåker motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen kariesfria 19-åringar är högre jämfört med länet. Tab 4. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Österåker och Stockholms län år åringar 19-åringar Österåker 95,2 31,5 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högsta medellivslängden i länet Kvinnorna och männen i Österåker har länets högsta medellivslängd. Tab 5. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Österåker och Stockholms län. Kvinnor Män Österåker 83,6 79,8 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar som länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Österåker är detsamma som för länet. Tab 6. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Österåker och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Österåker SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Österåker är något lägre än genomsnittet för länet. Tab 7. Andel förtidspensionärer år 2001 i Österåker och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Österåker SLL Min - Max
6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver motsvarar genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen som har förtroende för sjukvården. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är den näst högsta i länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Österåker SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Österåker. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Österåker finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarna i Margretelund, Husläkarna i Österåker och ÖsteråkersDoktorn. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård och för läkarinsatser i vissa särskilda boenden Jourmottagningen i Åkersberga samt en kvälls- och nattpatrull Barnmorskemottagning BVC Sju Systrar Barn- och ungdomsmedicinsk läkarmottagning Primärvårdsrehabenhet med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietist och hemrehabteam fotsjukvård. Den geriatriska vården för Österåkersborna bedrivs huvudsakligen på Danderydsgeriatriken. Den avancerade hemsjukvården utgår från Byle Gård. Psykiatrisk vård för vuxna erbjuds vid Åkersberga psykiatriska öppenvårdsmottagning. Mobilt akutteam (MoA) finns tillgängligt dygnet runt för akuta insatser. Slutenvård erhålls främst vid psykiatriska kliniken på Danderyds sjukhus Beroendevård för såväl vuxna som ungdomar erbjuds vid den lokala beroendemottagningen vars verksamhet är integrerad med kommunens insatser till missbrukare. Akuta avgiftningsinsatser för ungdomar erhålls vid Maria Ungdom. Lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård ges vid Österåker BUP-mottagning. Kvällar, nätter och helger hänvisas akuta fall till barn- och ungdomspsykiatriska akutenheten vid Danderyds sjukhus. Det finns ett Habiliteringscenter Täby för barn & ungdom och ett Habiliteringscenter Täby för vuxna. Vårdavtal finns med specialistläkare i gynekologi och öron-, näs-, och halssjukdomar som har sina mottagningar i Österåkers kommun. Vårdavtal finns med 4 privata sjukgymnastmottagningar med totalt 10 sjukgymnaster. Därutöver finns i kommunen 5 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan. Ungdomsmottagning I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7
8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Faktaruta Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. För att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden anges öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Österåker gjorde förra året drygt öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Österåker / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Österåker hade förra året slutenvårdstillfällen. Det är 122 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 Vårdområde Antal vtf Österåker/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården Andelen 3-åringar som besökt tandvården motsvarar genomsnittsnivån i länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Österåker 89,0 89,4 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Österåker. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 483 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Österåker uppgick förra året till 483 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvården per vårdområde för befolkningen i Österåker. Vårdområde MKr Österåker Primärvård 88,1 Geriatrik 16,6 Psykiatri 43,0 Akutsjukvård 234,0 Läkemedel 74,0 Övrigt 27,2 Totalt 482,9 Kostnaden var kr per invånare, vilket skall jämföras med kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Österåker. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Österåker SLL Min - Max För hjärtsvikt motsvarar kostnaden genomsnittet för länet per invånare. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre än genomsnittet för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Österåker SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Österåker SLL Min - Max exklusive tandvården 10
11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Österåker finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Österåker: 4 Gemensamt grundavtal för samverkan mellan sjukvårdsområdet och Österåker kommun Samverkansöverenskommelse ang. läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse ang. LSS / LASS Samverkansöverenskommelse ang. sjukvård och hemtjänst i ordinärt boende Samverkansöverenskommelse ang. arbetsinriktad rehab Avtal om ungdomsmottagning Avtal om placering i specialförskola 11
12 Om Österåker Österåker är en skärgårdskommun i södra Roslagen med drygt invånare. De allra flesta - mer än bor i centralorten Åkersberga, tre mil nordost om Stockholm. I kommunen finns goda möjligheter till varierat friluftsliv i natur och skärgård. Österåker är en ung kommun med många barnfamiljer och ungdomar. Medelåldern är 37 år. De flesta hushåll bor i småhus och en mindre andel i lägenheter. Antalet fritidshus är drygt Roslagsbanan som är en knutpunkt för södra Roslagen går genom kommunen via Åkersberga, upp till Österskär vid havet. Mer information kan sökas på kommunens hemsida: Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med drygt 6% (2 243 personer). Österåker har en högre andel barn och ungdomar samt en lägre andel 65 år och äldre. Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning motsvarar länets genomsnittsnivå. Lägre andel invånare har utländsk bakgrund. Österåker har den högsta medellivslängden i länet både för kvinnor och män. Enligt Vårdbarometern har de som svarat i Österåker den högsta andelen i länet som anser att de får tillgång till den sjukvård de behöver. De som bor i Österåker gjorde förra året öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 4 362, dvs 122 vådtillfällen per 1000 invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Österåker var 483 Mkr och kostnaden per invånare kr. Det skall jämföras med kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sundbyberg Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Rinkeby Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Älvsjö Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Södertälje Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Norrmalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merBehov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv
Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Avdelningen för befolkningsperspektiv Mars 06 2 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merVård på lika villkor
Bilaga 11 Vård på lika villkor UpplandsBro UpplandsVäsby HässelbyVällingby 2 Sammanfattning 3 Syfte 4 Metod 4 Ohälsa enligt folkhälsoenkäten 2002 6 Jämförelse av resursfördelning enligt behovsindex och
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merDå nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merDålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merDnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa
Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merBehovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012
Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merMaria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merGöran Lord, Utvecklingsavdelningen, HSF
Göran Lord, Utvecklingsavdelningen, HSF 1 2 Lite fakta om vårdkonsumtion i Stockholms län under ett år 19 miljoner öppenvårdskontakter I snitt 10 besök per patient 70 % av befolkningen sökt öppen sjukvård
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs mergodkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Lundqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-09-01 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (3) HSN 2017-0969 Förslag till huvudinriktning för utredningen av Vårdval
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen
Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar
Läs merNorrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv
Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merEn modern sjukvård för alla inte bara några
En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merEN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga
EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga - Identifiera barnens behov en grund för målsättningar Katrin Boström, hälso- och sjukvårdsstrateg, Örebro Staffan Carlsson, nämndstjänsteman för Varbergsoch
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merUpphandling av geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOU samt inrättande av vårdval inom geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOV
Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0370 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Allmänmedicin och geriatrik Camilla Westin 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 Upphandling av geriatrisk
Läs merFolkhälsopolicy för Uppsala län
Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs mer7 Upphandling av vuxenpsykiatri 2019 HSN
7 Upphandling av vuxenpsykiatri 2019 HSN 2018-0455 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0455 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatri Rosmarie Cizinsky Sjödahl 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merRegionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson
Regionens Kunskapsunderlag 2019-05-08 Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson Källa: SCB, egna beräkningar Befolkningsförändring i Kalmar län 1968 2018 Källa: SKL Förändring, % Behoven av välfärden ökar
Läs merFortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Läs merBefolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vallentuna
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vallentuna Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs mer2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1
2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs mer