Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Sigtuna bor nästan invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,9%. För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet förväntas öka i flertalet åldersgrupper med undantag för små barn 0 6 år samt personer år. Den procentuella förändringen är störst i de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 1. Antal invånare i Sigtuna samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr % , , , , ,2 80 w ,7 Totalt ,9 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Sigtuna en högre andel i åldersgruppen 7-19 år. Andelen 80 år och äldre är lägre än genomsnittet för länet. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Sigtuna och Stockholms län. Åldersklass 2002 Sigtuna 2006 Sigtuna 2002 SLL 2006 SLL 0 6 8,2 7,7 8,0 8, ,5 18,2 15,7 15, ,8 27,2 30,3 29, ,9 34,0 32,0 33, ,1 10,1 9,6 9,6 80 w 2,6 2,8 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Sigtuna Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Sigtuna är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund motsvarar genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Sigtuna och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 2 bakgrund Sigtuna 27,6 21,0 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Sigtuna är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Sigtuna anser ungefär lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Sigtuna 69 SLL 66 Min Max Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Sigtuna motsvarar andelen kariesfria 3- och 19-åringar genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Sigtuna och Stockholms län år åringar 19-åringar Sigtuna 92,3 21,3 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Medellivslängd som i länet Medellivslängden för både kvinnor och män motsvarar genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Sigtuna och Stockholms län. Kvinnor Män Sigtuna 81,9 77,0 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Högre genomsnittligt antal sjukdagar än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Sigtuna är högre för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Sigtuna och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Sigtuna SLL Min - Max Genomsnittlig andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i Sigtuna motsvarar genomsnittet för länet för männen medan kvinnorna har en något högre andel än länet. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Sigtuna och Stockholms län.. Kvinnor Män Totalt Sigtuna SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. En något lägre andel i Sigtuna än i länet anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning samt har förtroendet för sjukvården motsvarar genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Sigtuna SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Sigtuna. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Sigtuna finns följande utbud av vård och tandvård Vårdcentraler: Märsta Närvård, Märsta Läkarhus, Valsta, Sigtuna BVC: Märsta Närvård, Märsta Läkarhus, Valsta, Sigtuna Märsta barnmorskemottagning Sigtuna hemsjukvård Hembesöksläkare Avancerad sjukvård i hemmet Löwet Närakut, Upplands Väsby Märsta sjukgymnastik Dietist, Järfälla Sju privata sjukgymnastmottagningar Ungdomsmottagning Löwet Geriatrik, slutenvård inkl palliativ vård Arhems Rehab, korttids-, dag- och hemrehab Psykiatricentrum Sigtuna-Sollentuna-Upplands Väsby, öppenvård Psykiatricentrum Karolinska, slutenvård Beroendemottagning Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Barn- och ungdomsmedicinsk mottagn Tre allmänläkarmottagn, två gynekologmottagn, två kirurgimottagn, hudsjukvårdsmottagn, reumatologimottagn Logopedmottagning, Upplands Väsby Mottagning, dagkirurgi och slutenvård (allmänkirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, öron-, näs- o halssjukdomar) tillhandahålls vid Löwenströmska sjukhuset, Uppl Väsby Habiliteringscenter för vuxna, Sollentuna Habiliteringscenter för barn och ungdom, Upplands Väsby I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Sigtuna gjorde förra året nästan öppenvårdsbesök. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Sigtuna / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Sigtuna hade förra året slutenvårdstillfällen. Det innebär 112 vårdtillfällen per invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal vtf Sigtuna/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Sigtuna motsvarar andelen 3- och 19- åringar som besökt tandvården genomsnittet i länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL 3-åringar 19-åringar Sigtuna 92,2 88,3 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Sigtuna. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 512 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 1 för Sigtunas befolkning uppgick förra året 512 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Sigtuna. Vårdområde MKr Sigtuna Primärvård 113,2 Geriatrik 21,4 Psykiatri 48,1 Akutsjukvård 251,7 Läkemedel 66,7 Övrigt 11,1 Totalt 512,2 Kostnaden per invånare är kr per invånare, vilket skall jämföras med för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Sigtuna. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Sigtuna SLL Min - Max Även för hjärtsvikt och kärlkramp är kostnaden per invånare lägre. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad tkr Kr/inv Sigtuna SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Sigtuna SLL Min - Max exklusive tandvården 10

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Sigtuna finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Sigtuna: Samverkansavtal om beroendevård med integrerade mottagningar (Beställaren, Beroendecentrum Stockholm och Sigtuna kommun) Specifika avtal med kommunen: Avtal om ungdomsmottagning Avtal avseende samverkan kring äldre personers rehab och korttidsvård Avtal om hemsjukvård m m Samverkansöverenskommelse om folkhälsoarbete Uppsökande verksamhet avseende tandvården 4 11

12 Om Sigtuna I Sigtuna kommun bor c a invånare. Sigtuna har stora friluftsområden och de flesta jobben finns inom kommunikation och utbildning. Vanliga hälsoproblem är buller och skiftarbete. Bostadsbyggandet under 2002 planerades till 361 lägenheter. Pendeltåget åker igenom delar av kommunen och har slutstation i Märsta. Mer information kan sökas på kommunens hemsida: Sammanfattning I Sigtuna bor nästan invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,9%. Sigtuna har en högre andel ungdomar samt lägre andel 80 år och äldre. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets. Var femte invånare har utländsk bakgrund. Andelen kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd och andel förtidspensionerade motsvarar genomsnittsnivån i länet. Antal sjukdagar är högre än genomsnittsnivån för länet. Av dem som svarat i Vårdbarometern anser en lägre andel jämfört med länet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Frågor om förväntad hjälp vid husläkarmottagning samt förtroende för sjukvården bedöms som genomsnittet för länet. Befolkningen i Sigtuna gjorde förra året öppenvårdsbesök. Det innebär besök per invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var förra året 4 006, dvs 112 per invånare. Den totala kostanden för hälso- och sjukvården för Sigtunas befolkning var förra året 512 Mkr. Kostnaden per invånare var kr, vilket kan jämföras med kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12