Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Hägersten bor drygt invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1% (312) personer. För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet äldre förväntas minska. En ökning förväntas av barn 0 6 år. Tab 1. Antal invånare i Hägersten samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) , , , , ,6 80 w ,6 Totalt Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Hägersten en lägre andel i åldersklassen 7 19 år. Stadsdelen har en högre andel 80 år och äldre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Hägersten och Stockholms län. Åldersklass 2002 Hägersten 2006 Hägersten 2002 SLL 2006 SLL 0 6 6, , ,2 13,2 15,7 15, ,7 31,2 30,2 29, ,7 31, ,5 9,7 9,6 9,6 80 w 7,3 7,2 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Hägersten Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Hägersten är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lika som genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare år med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Hägersten och Stockholms län. Högst förgymnasial utbidning % Utländsk 2 bakgrund % Hägersten 20 15,7 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Hägersten är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Hägersten anser en lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Hägersten 61 SLL 66 Min Max Högre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Hägersten är andelen kariesfria 3-åringar högre än genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Hägersten och Stockholms län år åringar 19-åringar Hägersten 96 21,2 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Männen har lägre medellivslängd än länet Männen i Hägersten har lägre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Hägersten och Stockholms län. Kvinnor Män Hägersten 82,5 76,5 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lika som länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Hägersten är samma jämfört med länet. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Hägersten och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Hägersten SLL Min - Max Lika andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Hägersten är samma som genomsnittet för länet. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Hägersten och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Hägersten SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Hägersten en högre andel som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Hägersten har minst andel som anser att de har förtroende för sjukvården i hela länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Hägersten SLL Min - Max Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Hägersten. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Hägersten finns följande utbud av vård och tandvård Akutsjukvård för vuxna erhålls på Huddinge Universitetssjukhus och Södersjukhuset (för boende i Fruängen och Västertorp). Barnen erhåller vård på Astrid Lindgrens barnsjukhus eller Barnens sjukhus på Huddinge Universitetssjukhus. Jourmottagning kvällar och helger finns på Liljeholmens vårdcentral Geriatrisk vård erhålls på Huddinge Universitetssjukhus och Nackageriatriken (för boende i Fruängen och Västertorp), team för hemrehabilitering utgår från Älvsjö vårdcentral Distriktsläkare och distriktssköterska finns på Axelsbergs, Liljeholmens och Fruängens vårdcentraler BVC finns på Axelsbergs och Liljeholmens vårdcentraler samt i Fruängen MVC finns på Axelsbergs vårdcentral Arbetsterapeut och sjukgymnast finns i Liljeholmen och Älvsjö, dietist i Skärholmen och Älvsjö Ungdomsmottagningen finns i Midsommarkransen Barnhabilitering finns i Liljeholmen och vuxenhabilitering i Hornstull Psykiatrisk öppenvård finns i Liljeholmen, slutenvården vid Huddinge Universitetssjukhus Beroendemottagning finns i Skärholmen Läkarinsatser i de särskilda boendena ges av Förenade Care (Axelsbergs äldreboende) ASIH (Fruängens servicehus och sjukhem) och av vårdcentralens läkare. Specialistläkarmottagningar finns i Liljeholmen för barnmedicin, neurologi, gastroenterolog, och kardiologi, i Fruängen för hud, allmän kirurgi, ortopedi, invärtes medicin, öron-näsa-hals och gynekologi och i Skärholmen för urologi, gynekologi, öron- näsahals, allmän kirurgi, barnmedicin och ögon. Medicinsk fotvård finns i Axelsberg, Fruängen och Liljeholmen. Privata sjukgymnaster finns i Axelsberg och Fruängen I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare. Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Hägersten gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Hägersten / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Hägersten hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 186 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal vtf Hägersten/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Hägersten motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Hägersten 91 88,1 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Hägersten. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 454 Mkr, dvs kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Hägersten uppgick förra året till 454 Mkr. Tab 13. Hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i Hägersten. Vårdområde MKr Hägersten Primärvård 83 Geriatrik 32 Psykiatri 56 Akutsjukvård 190 Läkemedel 62 Övrigt 31 Totalt 454 Kostnaden per invånare är kr per invånare, vilket skall jämföras med för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Hägersten. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Hägersten SLL Min - Max För hjärtsvikt är kostnaden per invånare lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är något lägre för Hägersten. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Hägersten SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Hägersten SLL Min - Max exklusive tandvården 10

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Hägersten finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Hägersten: 4 Lokal trepartsöverenskommelse för barn med särskilda behov (STUDS, gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Samverkansorgan för BUS (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Lokal samverkansöverenskommelse för äldre Beroendevård, (gemensamt för Hägersten, Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö) Uppsökande verksamhet för tandvård 11

12 Om Hägersten Hägerstens stadsdel gränsar mot Liljeholmens, Skärholmens och Älvsjö stadsdelar. Två linjer av tunnelbanan skär genom stadsdelens norra och södra delar. Bebyggelsen är varierad, både gammal och ny, villor, radhus och flerfamiljshus. Mer information finns på stadsdelens hemsida. Sammanfattning I Hägersten bor drygt invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1%. Hägersten har en lägre andel 7 19-åringar. Andelen 80 år och äldre är högre. Andelen med bara förgymnasial utbildning är som länets genomsnitt. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. Andel kariesfria 3-åringar är högre, lägre medellivslängd för männen. Den lägsta andelen som har förtroende för sjukvården. Befolkningen i Hägersten gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Befolkningen i Hägersten hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 186 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Hägersten är 454 Mkr. Kostnaden per invånare är kr, vilket kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12