Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?"

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 3 Ordförande har ordet Nyval! Mikael Damberg Aktiv närings politik för fler jobb! Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? 1

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS GÖRAN JOHANSSON Nyval! P å den här platsen i dningen var det tänkt något helt annat, ända fram ll den 3 december. Då kom beslutet om a utlysa nyval ll riksdagen, och a de a val skall hållas den 22 mars. Varför nyval, vem ordnade de a? Sverigedemokraterna valde a stö a alliansbudgeten, och därmed utlöstes regeringskrisen. Då SD inte har någon demokra sk tradi on i si par, är det för dem naturligt a sä a käppar i hjulen för demokra ska processer. Alla fascistanstrukna par- er sä er all d det egna par et före demokra n. Så är det nu, så har det varit historiskt. Sverigedemokraterna visade också, a de vallö en de ställde ut om mer pengar ll pensionärerna, höjd A-kassa, bä re sjukersä ning och arbetslöshetsbekämpning var tomma ord, då man röstade för en budget som inte innehöll något av de a. Hade man menat allvar med lö ena, hade man an ngen stö den rödgröna budgeten, eller lagt ner sina röster. Nu röstade man för mer pengar ll de redan rika, fryst A-kassa, fortsa FAS 3-elände och fortsä ning på det sjuka sjukskrivningssystemet. Samma sak händer i min hemkommun Falun, där SD:s gruppledare tydligt tog ställning för en alliansbudget, som innehöll mindre med pengar ll vård, omsorg och skola. Sverigedemokraternas poli k handlar i grunden om a slå mot arbetarrörelsen, och då är alla medel llåtna, och inga lö en så vik ga a det måste hållas när de prövas av verkligheten. Den rödgröna regeringen vägrar helt enkelt a regera u från en borgerlig budget. Kan tyckas både logiskt och självklart. Nyval blir den enda logiska följden. Jag vet a jag får kri k när jag kallar Sverigedemokraterna för e fascis skt par, många som röstat på dem tar illa vid sig. Men jag har inte sagt a SD:s väljare är fascister! SD:s väljare är troligen trö a och frustrerade över en poli k i landet, man inte längre känner igen. Alla etablerade par er måste inse a man bär e ansvar för a SD idag är landets tredje största par, och förhålla sig ll de a i fram den. Det är dags a damma av ideologierna. Men, par er, som hämtar sin ideologi i ultrana onalismen, vilket är e av kännetecknen för den nyfascis ska rörelsen i Europa, är också i sin grund arbetarfientliga, och har fackföreningsoch arbetarrörelsen som huvudfiende. Därför kommer SD all d a bekämpa en röd eller rödgrön regering, och all d ställa sig på den blåsvarta sidan i poli ken. Låt oss några minuter tänka bort flyk ngpoli ken, då SD ändå aldrig kommer a få något inflytande över denna. Vad har SD i övrigt a erbjuda oss som är LO-medlemmar? Det vore direkt pinsamt, om SD på ny gör sig ll talespersoner för en högre A-kassa, e rä visare sjukersä ningssystem och bä re omsorg om våra pensionärer. SD kan enbart föra fram alliansens förslag, alltså de förslag man valt a stödja i decemberomröstningen i riksdagen. Allt annat vore skandalöst! A Alliansens par er, dessutom väljer a utny ja den här situa onen, e er deras svidande valnederlag, gör mig både ledsen och rädd. Kan vi lita på e ny moderatpar, under ledning av smartare än lan sarna Kinberg-Batra? Kommer man a ta lika tydligt avstånd från främlingsfientligheten, som Reinfeldt ändå gjorde? Inser väljarna a en röst på något av Allianspar erna, all d är en röst på moderaterna? Jag hoppas, men är inte säker. 2

3 FRÅN FÖRBUNDET MATTS JUTTERSTRÖM O m drygt e år så kommer vi a vara inne i en ny avtalsrörelse, vi ska förhandla nya avtal och löneökningar som ger oss reallöneökningar. Ti ar vi vår omgivning så ser det väl inte direkt så lysande ut, riksbanken har sa räntan ll 0 procent och vi lever farligt nära en defla on. Arbetsgivarna kommer med stor säkerhet a säga a det inte finns möjlighet ll löneökningar e ersom det inte finns någon infla on, å andra sidan vet vi a genom a s mulera i ekonomin tex genom a låta människor få löneökningar så tar konsum onen fart och det blir e erfrågan. Ekonomisk poli k är inte lä, speciellt svårt blir det när marknaden styr, dvs kapitalismen llåts härja runt utan a ta hänsyn ll a människor har behov som är betydligt bä re än a låta pengarna gå direkt in på ak eägarnas konton. I en avtalsrörelse finns det andra krav som är vik- ga för våra medlemmar, det handlar om arbetsmiljö, trygga anställningar, inflytande över si arbete, bestämmanderä över scheman och arbets- der, a slå vakt och försvara ingångna avtal som vi har kämpat oss ll. Vi har under en lång d känt a våra avtal a ackeras av juridikiska tolkningar. När de a sker så rullas vi sakta men säkert llbaka i den, och arbetsgivarnas arbetsledningsrä blir än starkare. När vi nu går in en ny avtalsrörelse måste vi försöka oss på a fly a fram vår posi on lite mera, se ll a vi som medlemmar i Pappers kan känna oss tryggare och starkare på våra arbetsplatser. Allt mera får vi läsa om dödsfall och olyckor på våra arbetsplatser, o a är det anställda med otrygga anställningar och i övrigt dåliga villkor som drabbas och utny jas. De a förekommer också på våra arbetsplatser a det dyker upp firmor som i sin tur lägger ut jobben ll underentreprenörer på tvivelak ga villkor, det kan gå ll på följande sä : Pappersbruket handlar upp en entreprenör A för e arbete och betalar tex 420 kr i mmen för det jobbet.. Entreprenör A säljer i sin tur jobbet ll Entreprenör B för 320 kr i mmen och entreprenör A tjänar 100 kr. Entreprenör B säljer i sin tur jobbet ll Entreprenör C för 160 kr i mmen och stoppar 160 kr i fickan. Entreprenör C anlitar i sin tur e bemanningsföretag i Tjeckien som hyr ut arbetare för 120 kr i mmen och ger sina uthyrda arbetare 60 kr i mmen. Och vips så har både entreprenör C och bemanningsföretaget tjänat 40 kr och bemanningsföretaget har stoppat 60 kr i sin ficka. Arbetaren som står längst ned i denna näringskedja får sämst betalt och utny jas i rovdri av sällan skådat slag. Det var därför väldigt beklagligt a SD fällde den rödgröna sammarbetsregeringens budget, för i denna budget fanns det förslag på a skärpa de a och a riva upp Lex Laval som förhindrar fackliga organisa oner a ta ll stridåtgärder för a försvara ingångna kollek vavtal och förhindra a arbetare utny jas på tvivelak ga villkor. Om det inte blir förändringar i denna lags ning. så måste vi skärpa våra krav när det gäller inhyrning och bemanningsföretag. Just för a förhindra rovdri på arbetaren, och det är kanske fackets vik gaste uppgi alla gånger a försvara och befästa samt utveckla våra avtal så vi får trygga och säkra anställningar. Så när du läser de a så är vi mi i en ny valrörelse, och tänk på de a a det är en rik g skillnad på par erna. Vissa par er tycker a de a är bra a vi ska utny ja arbetarna mera (läs alliansen +sd) medan andra par er tycker a de a är en skam som ska bort ifrån svensk arbetsmarknad. Så glöm inte bort valet den 22 mars och rösta med arbetarepar et socialdemokraterna så blir det verklig skillnad. 3

4 AVDELNING 3 KARSKÄR Bemanning och stress. N är medlemmar kommer och berä ar om känslan a inte räcka ll, om hur de känner och mår dåligt av stressen o a på grund av bemanningen på jobbet känns det som vi passerat gränsen för länge sen. Visst, stressen påverkar oss olika, en del tål mer än andra men jag menar a fortsä er det så här får vi problem rä snart, stora problem som man inte löser över en na. En av de mer kända arbetsmyrorna på företaget i Gävle kom och beklagade sig för mig när jag var ute i fabriken. Han frågade vart vi var på väg och varför inte vi i facket tar upp frågan med företaget a det inte kommer a hålla i längden med den här anorek ska bemanningen. Förr gick man ll jobbet med glädje och gjorde e hårt dagsverke och kände sig llfreds. Man fick beröm för si slit från chefer och andra. Många med honom känner likadant. allt på väg a fallera. Trots den tajta bemanningen produceras mer kartong och papper nu än förut, trots a vi var nära på dubbelt så många då. Där har vi e problem. Vi känner en lojalitet, springer fortare och fortare. Vi genar o a, allt för o a för a hinna med och därför närmar vi oss en allvarlig olycka som kan kosta människoliv i värsta fall. Men ska det behöva gå så långt? Nej aldrig. Företaget går förbaskat bra, men vi blir färre och färre som är på golvet och sliter men fler och fler på tjänstemannasidan. Varför har det blivit så? Vem ska göra jobbet på golvet? Nu får vi höra a företaget funderar varför det tar så lång d a komma igång e er e stopp och så vidare. Likaså a arbetsskador med sjukskrivning ligger alldeles för högt, vilket inte bara beror på bemanning men troligen finns det med som en del av orsakerna. Arbetsmiljöverkets åtgärder mot stress Idag går man ll arbetet och gör det man skall men inte mycket mer. Det spelar ingen roll hur mycket man springer och sliter och kämpar så får man sällan eller aldrig höra något posi vt från chefer. O are när något inte är bra bl.a. när man inte hunnit med det arbete som ska göras. Varför tror du inte vi hinner frågade han, jo, bemanningen! Vi är för få. Om någon är ledig eller sjuk så är Arbetsmiljöverket har få upp ögonen för de a problem. Arbetsgivare fick nyligen e brev från Arbetsmiljöverket, med informa on om stress på jobbet. Av dessa skulle arbetsplatser inom bland annat industrin inspekteras. Precis som när det gäller kemiska risker eller farliga maskiner, behöver arbetsgivaren undanröja risken för stress. På de a område behöver kunskapen höjas hos arbetsgivarna. När olyckor inträffar, ll exempel inom llverkningsindustrin, finns det ibland sociala orsaker. Det kan handla om a man inte upplever stöd från ledningen a våga ta beslut som innebär e produk onsstopp. Istället försöker man lösa problemet på e sä som inte stoppar produk onen. Det kan leda ll a arbetstagaren tar större risker. Inspektörer från Arbetsmiljöverket som är ute på arbetsplatserna säger a det fokuseras mycket på maskinskydd och a motverka be- 4

5 lastningsskador. Arbetsmiljöfrågor som handlar om organisering och det sociala diskuteras inte o a och har sedan digare uppmärksammats av Arbetsmiljöverket. Stress på jobbet kan leda ll hög sjukfrånvaro och utbrändhet. När en medarbetare blir utbränd så får det inte bara personliga konsekvenser för den drabbade. Det kan även bli dyrt för arbetsgivaren. Minskad effek vitet, produk onsbor all, samt inskolning och rekrytering av ersä are kan orsaka enorma kostnader. E ersom Arbetsmiljöverkets kampanj avser just stress, är det särskilt vik gt a fundera kring hur stressnivåerna ser ut på arbetsplatsen, om anställda visar tecken på stress, vilka åtgärder som vidtagits/kan vidtas för a hantera de a, samt vilket stöd som ges ll anställda. Om det finns brister i arbetsmiljöarbetet kan Arbetsmiljöverket komma a ställa krav på förbä ringar. Slimmad bemanning är en fråga som det inte bara pratas om här i Gävle, problemen finns mer eller mindre vid de flesta bruk inom koncernen och vid andra bruk i Sverige. Men vi får absolut inte bara sä a oss ner och acceptera situa onen utan vi måste upp med det på bordet och försöka få arbetsgivarna a förstå problemet. E problem som kan komma a kosta liv ll slut. Arbetsmiljöverket har tagit fram en föreskri om Organisatorisk och Social arbetsmiljö som kommer a behandlas i när d och om den går igenom gälla from Där behandlas just de a om bl.a. hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska se ll a de arbetsuppgi er som lldelas arbetstagarna inte ger upphov ll ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär a arbetstagarna ska ha resurser för a u öra arbetsuppgi erna. Resurserna ska vara anpassade ll kraven i arbetet. Ohälsosam arbetsbelastning uppstår o a som en konsekvens av organisatoriska brister när det gäller a balansera mål och krav med llgängliga resurser för arbetets u örande. Arbetsgivarens skyldigheter a förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfa ar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare. A minska arbetsmängden eller a öka bemanningen är exempel på åtgärder för a förebygga en ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för a motverka a arbeten som är starkt psykiskt påfrestande leder ll ohälsa hos arbetstagarna. Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbeten är regelbundet stöd av handledare, dubbelbemanning, minskad arbetsmängd. Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn ll hur arbets dens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbets der som kan medföra risker för ohälsa är bl.a. stort u ag av över d, na arbete, långa arbetspass, och långtgående möjligheter a u öra arbetet på olika der och platser med förväntningar på a vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna ll återhämtning. Bemanningsfrågan är en aktuell fråga som berör överallt. En slimmad bemanning och en o llräcklig organisa on orsakar o a stress. A op mera organisa onen är e uppdrag för alla fabriksledningar, men det får absolut inte ske på bekostnad av anställdas hälsa och liv. Vi måste ha en organisa on som klarar av produk onen, frånvaro som sjukskrivningar och lagstadgade ledigheter och facklig verksamhet. Men hur får vi företaget a lyssna på oss på dessa punkter, ja kanske blir de tvingade a göra något genom denna föreskri. Kjell Olsson 5

6 POLITISKT ANALYS MIKAEL DAMBERG (S) Mikael samtalar med Pappersmedlemmar i Hallsta U nder de å a år som Moderaterna och den borgerliga regeringen styrde Sverige bet sig arbetslösheten fast på en hög nivå. Särskilt allvarlig är ungdomsarbetslösheten, som nu är så hög a Sverige får e särskilt krisstöd från EU. Regeringens mål är a Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Särskilt vik gt är det a fokusera på ungdomarna. Ingen ungdom ska vara lång- dsarbetslös. Därför vill regeringen införa en 90- dagarsgaran som innebär a arbetslösa ungdomar ska ha e jobb, en prak kplats eller gå en utbildning inom 90 dagar. Regeringens utgångspunkt är a ordning och reda ska gälla på arbetsmarknaden. Missbruk av viss- dsanställningar ska förhindras och arbetstagares rä gheter ll trygghet och förutsägbarhet öka. Det är oerhört vik gt för regeringen a arbetslös- hetsförsäkringen är en fungerande omställningsförsäkring. Regeringen vill a a-kassan ska förbä ras genom a taket höjs och ersä ningen ligga på 80 % under hela ersä ningsperioden. Vi vill nå målet om a Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU genom a fokusera på tre områden: fram dsinvesteringar i infrastruktur, forskning och i bostäder ak v näringspoli k som gör a jobben kan bli fler förbä rad matchning på arbetsmarknaden och bä re arbetsmarknadsutbildningar så a fler kan jobba Fler jobb genom fram dsinvesteringar Det byggs all ör få bostäder i Sverige. Bostadsbristen kan bara lösas med fler bostäder, som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Regering- 6

7 en vill a det - fram ll 2020 ska byggas minst nya bostäder. Resenärer ska kunna lita på a tågen går i d. Regeringen vill förbä ra och bygga ut såväl det na onella järnvägsnätet som den regionala spårtrafiken och börja bygga banor för höghas ghetståg. Genom investeringar i järnvägar, forskning och bostäder hade regeringen kunnat skapa nya jobb och sänkta kostnader för företagen. Ak v näringspoli k för fler jobb Vi poli ker kan inte skapa fler jobb. Det är det företagen som gör. Men vi kan underlä a för företagen så a de kan expandera och anställa fler. Därför vill regeringen bland annat införa e högskostnadsskydd för de små företagen så a de har lä are a bära sjuklönekostnaderna. I regeringens budgetproposi on låg y erligare investeringar som gynnar näringslivet, så som exportsatsningar med mera, men som nu inte blir verklighet. För Moderaterna och de övriga opposi onspar erna är dock ska esänkningar for arande den snabba lösning som ska fixa jobben. Trots a deras å a år vid makten inte ge dem några belägg för det. E er åtskilliga miljarder i ska esänkningar är arbetslösheten fortsa hög. Vi socialdemokrater tror inte a man kan lösa jobbfrågan med en enda quick fix, utan genom målmedvetet arbete på flera fronter. Regeringens budgetproposi on innehöll kra fulla investeringar i olika sorters utbildningar, såsom yrkesvux och yrkeshögskola som ger jobb. Tyvärr röstades dessa investeringar ner. Och e er julledigheten går vi in i en mycket vik g valrörelse med sikte på den 22 mars. Då ska vi ha stärkt vårt väljarstöd så vi kan bilda en handlingskra ig regering med Stefan Löfven som statsminister. Visst är du med? Mikael Damberg, närings- och innova onsminister Förbä rad matchning så fler kan jobba Matchningen mellan arbetssökande och lediga platser har försämrats under de senaste åren. Vi gör bedömningen a jobb går förlorade för a arbetsgivare inte hi ar personer med rä kompetens. Den 4 december var det så dags för riksdagen a rösta om regeringens budgetproposi on.. Men e ersom de borgerliga par erna och sverigedemokraterna valde a fälla regeringens budgetproposi on blir inget av det verklighet. De borgerliga par erna sade nej ll alla inbjudningar ll samarbete och på så sä llät de a Sverigedemokraterna dikterar villkoren för svensk poli k. Därmed blev statsministern tvungen a utlysa extraval. Regeringens budgetmo on hade som målsä ning a Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Det var en budget med jobben i fokus. Mikael Damberg 7

8 KRÖNIKA ANNETT OLOFSSON JURIST PÅ LO TCO RÄTTSSKYDD 40 år med LAS håller anställningsskyddet ställningarna? I mi en av 1970-talet genomfördes en genomgripande förstärkning av arbetstagarnas rä gheter på arbetsmarknaden. Genom lagen om anställningsskydd (LAS) fick arbetstagarna skydd för sin anställning och arbetsgivarna miste rä en a fri avskeda arbetare. Tanken var a godtycket skulle avskaffas. Anställningsskyddet i LAS byggdes upp av tre vik ga delar. Det fastslogs a llsvidareanställning (fast anställning) är huvudregeln, a det krävs saklig grund för uppsägning för a säga upp en llsvidareanställd arbetstagare och a det finns regler om turordning och företrädesrä ll återanställning om skälet ll uppsägningen är arbetsbrist. Nu fyller LAS 40 år och det finns anledning a fråga sig om anställningsskyddet håller ställningarna. Skyddar LAS mot arbetsgivarens godtycke? Under årens lopp har LAS ändrats många gånger. Arbetsdomstolen har också i e antal domar slagit fast hur LAS ska tolkas. Utvecklingen är allvarligt oroande. Det kan konstateras a luckor öppnat sig i anställningsskyddet. Trots a llsvidareanställning är huvudregel är idag närmare arbetstagare dsbegränsat anställda. Med dagens 8

9 regler om dsbegränsade anställningar är det ingen konst för arbetsgivaren a stapla dsbegränsade anställningar på varandra. Arbetstagare kan arbeta i åratal hos samma arbetsgivare utan a få en llsvidareanställning. Det är så illa a EUkommissionen överväger a dra Sverige inför EUdomstolen. E er höstens regeringsski e har arbetsmarknadsministern ge besked a LAS nu äntligen ska ändras för a få stopp på staplandet av dsbegränsade anställningar. Beskedet är välkommet en effek v reglering för a få bukt med de a missbruk är nödvändig för a huvudregeln om llsvidareanställning for arande ska gälla. En annan grundbult i anställningsskyddet är den välkända principen om turordning vid arbetsbrist sist in, först ut. Turordningsreglerna har deba erats intensivt under lång d. Från arbetsgivarhåll påstås a LAS inte tar hänsyn ll kompetens. Tvärtemot vad arbetsgivarna påstår gäller enligt LAS a den som ska jobba kvar måste klara de arbetsuppgi er som finns kvar i företaget. Bland de arbetstagare som klarar jobbet ska arbetsgivaren låta den som arbetat längst vara kvar. En ordning som de flesta uppfa ar som rimlig. Dessvärre har Arbetsdomstolen försämrat det skydd som turordningsreglerna ger genom e par domar från 2009 och Domarna slår fast a det är möjligt för stora arbetsgivare a genom omplacering godtyckligt välja ut vilka som ska drabbas av arbetsbristuppsägningar. Dessa arbetstagare skyddas då varken av kravet på saklig grund eller av turordningsreglerna. Också företrädesrä en ll återanställning har urholkats. Bemanningsföretagens framväxt på arbetsmarknaden har medfört många problem när det gäller arbetstagarnas anställningsförhållanden och anställningsvillkor. E av de mer påtagliga problemen är a arbetsgivare hyr in personal trots a det finns digare anställda med företrädesrä ll återanställning. Utrymmet för a hindra de a med gällande lags ning är mycket litet. Avtalsvägen har e antal förbund få ll en förhandlingsordning i dessa situa oner och på så sä gjort det besvärligare för Anne Olofsson arbetsgivaren hyra in i dessa situa oner. Lags ning behövs dock för a effek vt få stopp på de a oskick. 40 år e er a LAS kom ll kan det tyvärr konstateras a det finns betänkliga luckor i anställningsskyddet. Alla anställningsskyddets tre delar måste hållas intakta för a LAS ska fungera. I annat fall går utvecklingen krä gång och vi riskerar a åter hamna i a arbetsgivaren har rä a fri avskeda arbetare. De som drabbas är exempelvis arbetstagare med nedsa arbetsförmåga, småbarnsföräldrar, arbetstagare som u alat kri k, fackligt ak va. Godtycket är på väg llbaka. Luckorna i LAS måste täppas ll. Jag vill därför ge e presen ps ll våra folkvalda: Fira 40-åringen genom en rejäl förstärkning av anställningsskyddet! Anne Olofsson 9

10 AVDELNING 4 FORS Hej på er Gävle Dalingar Temat i de a nummer är ju bemanning och här kommer en lägesbeskrivning från Fors så skrev vi e hängavtal med en entreprenör som driver vårt bilutlastningslager i Nordanö ca: 7 km från vår fabrik. Tidigare så bemannades bilutlastningen med 4 man som arbetade 2-ski inom vårt fabriksområde men företaget hade bestämt sig för a lägga ut billastningen på outsourcing. Verksamheten och våra mannar övergick ll Truckservice som nu driver lagret. Tyvärr så är verkligheten en helt annan sak än teorin och vi hanterar ännu bilutlastning inom vår fabrik. E er vår sista omorganisa on inom Stora Enso (reshape) så delades E erbearbetningen i två delar bestående av EB och supply chain (utlastningen). Utlastningsverksamheten bedrivs sedan april med minimal styrka och företaget använder sig av Truckservice som rycker in vid frånvaro p.g.a. sjukdom, ledighet för a bemanna upp den lilla styrka vi har, nu med hjälp av bl.a. våra gamla bilutlastare. I höst har vi även få förfrågningar om a använda någon form av bemanningsföretag för a hantera E erbearbetningen (arkning och rullhantering) vid arbetstoppar och sjukdomar. Vi har ha stora problem med personalbrist e er reshape och från fackligt håll så ser vi faran med den lilla bemanning vi har a dels så kan vi inte bedriva någon kompetensutveckling samt a vi riskerar ökad sjukdomsfrånvaro tack vare den stressade arbetssitua on som råder med vår minimala personalstyrka. Användandet av e bemanningsföretag löser kanske dessa problem kortsik gt, men vi ser inte någon varak g lösning av problemen om vi skall kunna hantera sjukdom, ledigheter och kompetensutveckling på lång sikt. Vi har diskuterat med företaget om a kanske ha en egen reservstyrka som kan rycka in vid utbildning och ledigheter för a kunna lösa de a men pres gen över a vår reshape på EB inte var så lyckad sä er käppar i hjulet för denna lösning, men vi måste jobba vidare för a finna en bra lösning så a verksamheten kan bedrivas på e humant sä för vår personal. Janne Westman Äntligen! Äntligen är e ord som väldigt bra sammanfa ar vårt ungdomsarbete och vart vi står med det idag. Äntligen har vi bildat en ny Ungdomskommi é i Pappers Avd. 4 och nu har vi genomfört en första ak vitet med den. Ak viteten bestod av e besök i Karskär och våra kamrater i Avd. 3. Andreas Lindholm, som är Avd. 3:s Ungdomsansvarige, och jag har under lång d försökt a styra upp e sammarbete mellan avdelningarnas ungdomar. Vi har träffats llsammans med representanter från de flesta av Gävle/Dalas Pappersavdelningar och ur det så har Avd. 3 och 4:s kontakt stärkts. Det har även blivit någon resa ner ll förbundskontoret och Ma s Ju erström, som inte bara är förbundsordförande utan även förbundets ungdomsansvarige. Tillsammans med Ma s så har vi ha diskussioner kring ungdomsverksamheten inom förbundet. 11 oktober i år så åkte nu e gäng ungdomar från Fors ll Karskär och togs där emot av Andreas Lindholm, Kjell Olsson och Tomas Pe ersson. Ungdomarna fick lyssna på en väl förberedd skildring av Avd. 3:s historia, hur deras avdelning arbetar och vilka frågor som är vik gast för dem idag. E er en god lunch på Porten så fick vi göra e studiebesök inne på bruket. E mycket uppska at inslag som gav en hel del 10

11 funderingar och tankar på hur olika och ändå lika våra bruk är på många sä och vis. Dagen kändes väldigt lyckad och deltagarna var mycket nöjda när de åkte hem, de hade få lära sig mera om en annan Pappersavdelning och deras arbete samt få en bä re kontakt med andra ungdomar från sin egen avdelning. Vi vill även passa på och säga TACK! ll Pappers Avd. 3 och vi hoppas a vi snart får chansen a återgälda besöket Emma Boström Ungdomsansvarig Pappers Avd. 4 i Fors firar 100 år med fester för medlemmarna Förra året 2013 firade Pappers Avdelning 4 i Fors 100 år som avdelning och vi hade under året e antal saker inplanerade sedan länge för a vi ville fira oss själva ihop med våra medlemmar! Vi i Ak vitetsgruppen hade ordnat a alla medlemmar skulle få var sin ryggsäck med innehåll. I den låg allt från mössor, paraplyer, lite finare pennor ll va enflaskor. Sedan hade vi planerat in 3 stycken fester under september månad men vad hände då? Jo, då kom ReShapen och med det besparingsprogrammet med personalminskningen i kölva net så vi fick tyvärr skjuta på våra 100-års fester. Men nu i år under oktober så gick de 3 festerna av stapeln! Så lördagarna 11, 18 och 25 oktober så kunde medlemmarna anmäla si intresse ll Fors Folkets Hus som var platsen för llställningarna! Vi hade i god d innan sommarens semestrar kommit ut med all informa on om hur vi hade tänkt ha festerna och de 3 datumen som fanns llgängliga. Vi styrde in ski lagen samt de dagggående på e speciellt datum samt a de såklart fick välja e reservdatum om de absolut inte kunde gå det förvalda datumet! De a för a inte e av festdatumen skulle få den absoluta majori- 11

12 olika grillsåser. teten av anmälningarna och de andra 2 nästan inga anmälningar! Vi skickade även ut 120 personliga inbjudningar ll medlemmar som inte längre arbetar på bruket, allt från medlemmar som studerar ll pensionärsmedlemmar! Vi hade ordnat det som så a när medlemmarna kom vid 18- den så fick de en välkomstdrink i handen och man kunde gå runt och prata med de andra festdeltagarna. När alla som var anmälda ll respek ve lördag hade kommit så tog vår Ordförande Jan Westman ll orda och berä ade lite om Avdelningens historia och hur all ng började! E er det så var det dags för alla a gå ut och ta för sig av grillbuffén som kockarna hade ordnat ll och dukat upp. På buffén fanns allt från grillad lax och olika kö bitar ll hemgjorda pota ssallader och Drycken som vi bjöd på var förutom välkomstdrinken en dryck ll maten(öl, vin, cider) samt en avec ll kaffet. Sedan kunde man handla ll självkostnadspriser i baren! Till maten så hade vi bokat en trubadur som spelade och underhöll och lite senare på kvällen så hade vi olika musikband som gjorde si y ersta för a alla skulle trivas. Både trubaduren och musikbanden hade lokal anknytning ll Pappers Avd. 4 förutom e av banden som hade anknytning Pappers Avd. 50 Kvarnsveden. Musiken som spelades var allt från blues ll melodiös rock samt coverslåtar. Senare på na akröken blev det grillad korv med bröd som lite na amat innan bussarna gick hem och vi avbröt vid 01- den. Det blev ju inte rik gt som vi hade tänkt oss i och med a det egentligen blev 101 års fester pga. Stora Ensos besparingsprogram under olåret, men det är ju saker som vi tyvärr inte kan råda över. En följd av det är ju a det säkert hade vart än fler personer på festerna om vi hade hunnit ha dem innan neddragningarna kom! Men alla som kom och gjorde våra fester rik gt lyckade var rik gt nöjda e eråt och det är ju det som räknas eller hur! Michael Gylfe, Ak vitetsgruppen 12

13 13

14 AVDELNING 50 KVARNSVEDEN Vy från Gamla Bruket som inrymdes i en lokal som från början var Industrihall från världsutställningen i Stockholm Ritad av Ferdinand Boberg. V i beslutade a göra en bok med inriktning på de senaste 50 åren e ersom det finns skri er som handlar om åren och från 1914 och 50 år framåt. Vårt officiella startdatum för det som senare skulle bli Pappers avdelning 50 är 5 juli 1914 men redan 8 december 1901 startades den första fackföreningen i Kvarnsveden, den blev dock inte långlivad. Medlemmarnas berä elser har ly s fram om hur det var a arbeta på olika platser i bruket, även några tjänstemän och platschefer finns med. Många bilder från arbetslivet har sin självklara plats i boken. De 3 senaste ordföringarna täcker nästan in de senaste 50 åren i avdelning 50 och deras d och frågeställningar som fanns då presenteras. 14 Varje kapitel inleds med en nyproducerad målning av Anders Björnhager som digare arbetat på PM 8 och PM 9 i Kvarnsveden. En genomgång av alla protokoll från 1901 har gjorts och valda delar från det arbetet finns med som e dsdokument. Sist, men inte minst vik gt var a ha med människor från samhället Kvarnsveden.

15 Två av våra fanor i täten för demonstra onståget som samlade många Denna målning finns inte med i boken men en orkester var vik g ll både kamp och fest. I våra diga protokoll finns uppgi er på a man samlade in pengar för a få ihop ll instrumenten 15

16 Stämningsansökan angående det i lokala avtalet angivna arbets dsmå et för ski gående i Kvarnsveden. Bakgrund D en 5 februari 2013 kom beskedet om a PM 11 ska stoppas. Företaget meddelade också a 175 tjänster ska bort varav 135 på kollek vet. Under 2012 hade vi diskuterat den övertalighet som företaget ansåg fanns och lägger man ll det så är det över 200 anställda som ska bort från KP. Man informerade oss också om a KP skulle gå från 6 ll 5 ski lag. Vi svarade omgående a vi kan tänka oss a avstå från storhelgskörning men det var man inte intresserad av a diskutera. Man ville helt enkelt bestämma allt själva trots a vi hade e gällande avtal. Det märkliga som uppstod var a under de kommande storhelgerna 2013 körde man trots a vi kunnat spara stora pengar om man stå med pappersmaskinerna istället. Många förhandlingar följde i denna fråga under lång d utan a vi kom framåt i de olika frågeställningarna runt lokala avtalet. Den 13 juni 2013 sägs 27 personer upp på kollek- vsidan på grund av arbetsbrist och det kan bli fler säger företaget och avser en förändring av ski schemat, vilket vi inte tänker gå med på! Den 28 juni säger företaget a de förstår hur svårt det är a ändra ski gången e ersom vi har den i lokalavtalet. Den 29 augus kallas vi åter ll MBL-info om Reshape, e effek viseringsprogram inom Stora Enso som innebär a bland annat 750 anställda ska bort i Sverige. För Kvarnsvedens del innebär det en minskning med 75 anställda ( 25 kollek v och 50 tjm ). Vid den dpunkten hade ca 165 anställda slutat eller ska sluta under 2013 och fram ll halvårsski et Det är långt ifrån de 250 anställda som företaget avser a minska med fram ll halvårsski et Någon plan över hur vi långsik gt ska klara arbetssitua onen finns inte och e problem som man inte tänkt på är a många börjar söka sig ifrån KP och det gäller både kollek v och tjänstemän. Från koncernnivå kommer dessutom beskedet a betydande årliga besparingar ska göras hädane er. Förhandlingar som följde under hösten 2013 innebar inga förändringar utan vi var två parter som stod en bra bit ifrån varandra i hur vi såg på situa onen. Den 9 januari 2014 sa företaget upp y erligare 64 kollek vanställda på grund av arbetsbrist, därmed har man genomfört den bemanningsminskning på kollek vsidan som aviserades i februari Företaget plan är också a ändra ski schemat från 6 ll 5 ski lag och det ska göras genom e llägg i lokalavtalet för a inte bryta avtalet. Givetvis a klart bro mot det lokala avtalet om det genomförs av företaget. 13 mars kom så dagen då företaget ensidigt ändrade ski schemat i Kvarnsveden. Vi överlämnade några dagar senare skadeståndskrav på bro mot det lokala avtalet. E er några dagar och omfa ande protester från de anställda tog företagets förhandlare ll sig kri- ken och sa a schemat inte blev bra och ville gå llbaka ll det schema vi hade innan storhelgsavtalet ( ledig 6 ). Men det ville inte vi, för inget intresse finns för a arbeta 9 ski i sträck. Vecka hade vi e antal förhandlingar för a eventuellt hi a lösningar på tvisten men det avslutades 4 april med a företaget meddelade a man ensidigt ännu en gång inför e ny ski schema e er påsk ( SSAB-schemat ) mot a vi 16

17 gör en motpresta on med a inte fortsä a driva vårt tolkningsföreträde på 1460 mmar för ski gående, vilket vi inte ens besvarade! SSAB-schemat innebär a man arbetar 7 ski och är ledig 4 alterna vt 5 dagar och det infördes kort däre er. Centrala förhandlingar, den 9 och 10 juni 2014 utmynnade i a vi inte blev överens. Företagets förslag ll lösning med en liten höjning av lön samt e engångsbelopp var för dåligt för a kunna antas. Av de 64 som blev uppsagda i början av året hade vi förhandlat llbaka 13 under mars. Den 24 juni kom åter företaget och ville ta llbaka y erligare 7 personer samt e antal på 6 månaders vikariat. 7 augus var det dags igen för fler som de ville ha in i vikariat sam digt hade flera medlemmar hi at andra arbeten så listan minskade dras skt den här den. E mycket märkligt utslag i denna fråga, anser vi, men huvudfrågan fortsä er om bro mot det lokala avtalet och något datum för det finns inte i nuläget. Hur ska det se ut på våra arbetsplatser i fram den om våra avtal inte gäller? Vi kan inte se något annat scenario än a nästa riksavtal som börjar diskuteras om ca e år, har denna fråga som sin huvudpunkt. Till dess finns osäkerhet kring ingångna avtal med vår motpart, dessutom finns inte förtroendet på det vis som det borde vara. En underskri är ändå inte en underskri är det så vår motpart både lokalt och centralt tycker det ska vara? Den 10 september lämnades stämningsansökan in ll Arbetsdomstolen för bro mot det lokala avtalet som anger a en ski arbetare i Kvarnsveden ska arbeta 1460 mmar/år. Förhoppningsvis hi ar vi en lösning på denna fråga men då ska vi utgå från det avtal vi har och inte det schema som företaget ensidigt infört. Förhandling lokalt i KP 15 oktober. Vi tog upp frågan om a hi a e gemensamt datum när ski arbetare i KP passerar 1460 mmar, vilket vi inte kunde komma överens om utan det blir individuell beräkning. Skogsindustrierna lämnade in en stämningsansökan (brådskande) ll Arbetsdomstolen 16 oktober för a undanröja vårt tolkningsföreträde. Den 13 november blev det sedan förhandling vid Arbetsdomstolen och svaret meddelades den 19 november. Resultatet blev a domstolen ansåg a när storhelgsdri inte sker så har företaget rä a ta ut 1616,04 mmar/år för arbete i kon nuerlig treski. 3 av ledamöterna var skiljak ga! 17

18 LÄGET I BRANSCHEN CHRISTER LARSSON FÖRBUNDSEKONOM under de a år. Sammantaget har det bäddat för posi va resultat i år. D en ekonomiska utvecklingen är problema sk på grund av vad som händer inom EU, konflikter och oroligheter i Ukraina och Mellanöstern. Sammantaget innebär det a den ekonomiska llväxten nästan helt avtagit och ligger runt noll. Riksbankens närmast desperata sänkning av styrräntan ll 0 procent är e u ryck för ekonomisk kris, även om det är trevligt med låga räntor. Räntevapnet har helt enkelt visat sig vara o llräckligt och kom möjligtvis också för sent. Vad som behövs nu är investeringar i exempelvis infrastrukturen för a få igång ekonomin igen. Då måste regeringen våga underbalansera budgeten, dvs. låna för a kunna investera. Vi befinner oss således i en lågkonjunktur och e erfrågan är svag från olika marknader. Trots det visar branschen upp bra resultat för tredje kvartalet. Resultaten för grafiska sidan är svaga, men det är inga röda siffror. Förpackningspapper, kartong och ssueprodukter går rik gt bra med avkastning runt 10 procent på sysselsa kapital. Svag marknad och skaplig lönsamhet är motsägelsefullt, men det finns några faktorer som verkar i den riktningen. Den svaga konjunkturen har sa press på elpriser och virkespriser. Neddragning av kapacitet för grafiska papper har gjort a man kunnat stå emot prispressen på dessa produkter i alla fall Produk onen av papper har minskat med över ton mellan 2012 och 2013, dvs. 5 procent lägre produk on än digare. Massan har klarat sig betydligt bä re med en minskning runt ton. E erfrågan fortsä er dock a försvagas när det gäller främst dningspapper, men också papper för magasin. Vi närmar oss åter en punkt där det kommer a läggas ned kapacitet. Frågan är bara vid vilken fabrik och i vilket land. Konkurrensvillkoren kommer a bli av görande och där har vi både plus och minus. Just nu gynnas vi av a svenska kronan är så lågt värderad. Den svenska produk onen är också effek v med en slimmad bemanning. Men vi har inte bara fördelar. Vi har långa avstånd ll våra marknader och är känsliga för transportkostnader. Då är det inte bra när regeringen kommer med e förslag om avståndsbaserad vägslitageavgi. Det fördyrar transporter både ll fabrik som från när det inte finns några alterna v. Visst är det bra a utländska åkare får betala när de kör i Sverige, men vad som händer är a det blir en avgi på export baserad på avståndet. Det blir inget annat än en ska på avståndet som slår hårdast mot dem med längst avstånd. Till det kommer ökade kostnader för fartygsfrakt genom lägre gränsvärden för svavelutsläpp. Sam digt som järnvägen fungerar dåligt. Regeringen borde därför dra llbaka förslaget. En annan oroshärd för fram den och i synnerhet för fram da investeringar gäller energipoli ken. Dagens låga elpriser kommer a förbytas ll sin motsats när man börjar avveckla reaktorer. Med mindre baskra kommer risken för effektbrist öka och därmed också högre elpriser. Låga elpriser idag gör a ingen är beredd a investera i något 18

19 annat än vindkra eller annat förnybart som är tungt subven onerat. Frågan är vad resultatet av det är fram mot 2025 och Finns det då llräcklig effekt den dag då det är rejält kallt? För långsik gt bra villkor måste olika förslag som drabbar vår industri ses som delar i en helhet. Industrin kanske klarar den enskilda åtgärden, man sammantaget kanske effekten blir sådan a det väger över för produk on i något annat land. Förslagen llsammans blir sten på börda. Christer Larsson 2012 röstade miljöutsko et i Europaparlamentet för en skärpning av reglerna för svavelutsläpp från sjöfarten. Det innebär a på global nivå kommer högsta llåtna svavelhalt i marint bränsle från 2020 a sänkas ll 0,5 viktprocent från de 3,5 viktprocent som gäller idag. I svavelkontrollområdet, vilket innefa ar Östersjön, Engelska kanalen samt Nordsjön, är det nuvarande gränsvärdet 1,5 viktprocent och i dessa områden sänks den llåtna gränsen y erligare ll 0,1 viktprocent från Anledningen ll de föreslagna strängare gränsvärdena är a svavelutsläpp är e gränsöverskridande problem, enligt miljöutsko et, och därför bör strängare regler gälla för hela EU och inte endast svavelkontrollområdet. 19

20 AVDELNING 68 HALLSTAVIK F ram ll 2008 var vår avdelning bland de större i landet. Vi hade ca 1000 medlemmar verksamma på de fyra pappersmaskiner. Den psykosociala arbetsmiljön fungerade rela vt bra. Bemanningen på rullmaskinerna var exempelvis mellan 3 och 4 personer. Vi hade for arande så kallade ingångsbefa ningar som hjälprullare, hjälpkalandrerare och passare. Vi kunde utbilda nykomlingar som kom in på företaget genom traineeprogrammet (ca 10 personer varje år) utan a behöva göra uppbemanningar. Det som var outsourcat före 2008 var lokalvård, matsalen och vakterna. Sen började karusellen snurra! Tryckpappersmarknaden förändrades dras skt på rela vt kort d. Precis som alla andra aktörer i branschen missade man a se de nega va signaler som kom från USA. Man trodde kanske inte a den omfa ande digitaliseringen i USA skulle smi a Europa på bara några år. När man konstaterade de a var det för- sent och något smidig process kunde vi inte räkna med. Man lade först ner PM och sålde den vidare. Den maskinen tror vi på Pappers a det var fel a sälja. Den var en utvecklingsmaskin. Alla våra lönsamma produkter utvecklades just på PM2. Den maskinen skulle vi behöva idag. Med tvåan försvann ca 260 arbets llfällen. Tillsammans med dåvarande ledningen lyckades vi förhandla fram en smidig process som gjorde det möjligt a vi både följde LAS och behöll llräckligt med kompetens för a kunna köra bruket ostört. Till vår hjälp hade vi både avgångsvederlag och företagspensioner. I samband med tvåans nedläggning blev vi en arbetsledarfri organisa on. Man införde ski - och gruppsamordnare som var kollek vare med både ordinarie befa ning och en samordningsroll. Den rollen omfa ade många uppgi er som arbetsledarna hade ha. Vi tror idag a just det var en början av den psykosociala försämringen av arbetsmiljön. 20

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa!

Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa! MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 2 2013 Ordförande har ordet Bruksorterna måste leva! Stefan Löfven Vi vet att det finns en stark växtkraft på svensk landsbygd Krönika Utan en bra lagstiftning

Läs mer

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept

Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Bli din egen, i skyltbranschens starkaste koncept Vi arbetar med synlighet! Värdegrund i Skyltställets säljprocess Vår idé är lika enkel som den är tydlig vi vill få dig a synas. Med våra innova va skylt-

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

VALET 2014. Krönika. Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år)

VALET 2014. Krönika. Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år) MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 SPECIAL UTGÅVA Krönika Jag säger nej ll a höja a kassan (Trots a den är inte ändrat på 13 år) Fas 3 kommer a avskaffas. Människor ska ha rik ga jobb eller utbildning istället

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011. Avtal 2012

SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011. Avtal 2012 SPECIAL UTGÅVA HÖSTEN 2011 Avtal 2012 PAPPERS MAGASINET AVTAL 2012 FÖRBUNDSORDFÖRANDE HAR ORDET JAN HENRIK SANDBERG S edan en dryg månad är Pappers i färd med a förhandla fram e ny kollek vavtal med vår

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

UFO - Utbildning För Organisationsledare

UFO - Utbildning För Organisationsledare Köpings Idrottsliv - Sveriges bästa? Aktiviteter 2013 UFO - Utbildning För Organisationsledare För a kunna leda och utveckla föreningslivet krävs god kompetens och sunda värderingar. Den här utbildningen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014. 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna?

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014. 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS AVD 68 NR. 5 2014 Krönika 40 år med LAS - håller anställningsskyddet ställningarna? Vykortet Kilimanjaro Ordförande har ordet Mer pengar i plånboken är inte allt men definitivt

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

MBF informerar: Utveckling av MBF:s kundportal

MBF informerar: Utveckling av MBF:s kundportal MBF NYTT Mars 2015 nummer 1 mars MBF informerar MBF Bygg Pontus har ordet 6 4 3 MBF informerar: Utveckling av MBF:s kundportal 2 Mars 2015 Innehåll 2 Index 3 Pontus har ordet 4 MBF Bygg 5 Tänkvärt 6 MBF

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Vägga Vuxenutbildning Karlshamn SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Kurskatalog Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna vänder sig till dig som vill förbättra dina kunskaper på träningsskolenivå,

Läs mer

Omvärldsanalys Håkan Svärdman

Omvärldsanalys Håkan Svärdman MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE - DALA DISTRIKT Omvärldsanalys Håkan Svärdman Välfärdsanalys Kjell Rautio Krönika Karl-Petter Thorwaldsson 1 NR. 1 2013 ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS-GÖRAN JOHANSSON D e flesta

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN SOMMAR 2015 Tema ska fördjupningar Ökad befolkning beror på utländsk infly ning Kan arbetspendling lösa kompetensförsörjningen? Ökning av investeringar i Västerbo en Bostadsbrist

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Genom den föreslagna regleringen i den nya lagen stärks arbetstagarens rätt till likabehandling i lönehänseende.

Genom den föreslagna regleringen i den nya lagen stärks arbetstagarens rätt till likabehandling i lönehänseende. 14 Svar på interpellation 2012/13:94 om missbruk av bemanningsföretag Anf. 46 Arbetsmarknadsminister HILLEVI ENGSTRÖM (M): Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag avser att verka för skärpt lagstiftning

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VINTER 2014 Konjunkturläget Sysselsa a Varsel Hotellnä er Personbilar Bygglov, area +2,5 % +160 % +9 % +13 % +4,5 % Tema ska fördjupningar Industrins betydelse för sysselsä

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär

ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär ICT Show Älvsjö 13 september 2005 Human Resource Management vid outsourcing En god affär Patrik Fallberg Bird & Bird Jim Runsten Bird & Bird Stefan Wikström, Sign On AB I samarbete med DFS Översikt 1.

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nyhetsbrev november -13 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Nu kan alla verksamheter se sina resultat inom de fem prioriterade områdena i Bä re liv för sjuka äldre, gällande mätperioden 1 oktober 2012-30

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer