Projektredovisning: Polyvalens Innovativ Kultur

Transkript

1 Projektredovisning: Polyvalens Innovativ Kultur Projektidé Att undersöka det arkitektoniska begreppet polyvalens genom en mindre byggnation i ett samarbete mellan arkitekterna Ylva K Rosvall och Joanna Zawieja samt koreografen Björn Säfsten Bakgrund, Drivkrafter och motiv Polyvalent är träspången längst med Gamla Stans vatten som får agera gräsmatta på soliga dagar, polyvalent är tidningsbehållaren intill spärrarna vars höjd och vinkel är perfekt anpassad att sitta på medan man väntar, polyvalent är ladan där både fest och hö ryms. Polyvalens är ett begrepp som syftar till att skapa flexibilitet genom specificitet. Föremål som är polyvalenta må vara främmande till sin form, men igenkännbara genom sin skala, sina material eller detaljeringen. Det specifika och det igenkännbara i polyvalenta föremål öppnar upp föremål och platser för nya tolkningar och appropriering. Sen hösten 2009 har vi i samarbete med Fylkingen i Stockholm undersökt vad polyvalens kan vara. Som utgångspunkt har vi haft en möjlig framtida ombyggnad av Fylkingens lokaler i Münchenbryggeriet. I detta arbete har processbaserad dialog varit vägledande. Förslagen har bland annat ritats upp i full skala i lokalen och diskuterats under öppna möten. Detta arbete stöds av Framtidens Kultur. Inför sommaren har vi för avsikt att bygga upp ett antal av de diskuterade polyvalenta föremålen utanför Fylkingens entré på den potentiellt fantastiska uteplatsen mot Riddarfjärden. Valet av plats är av stor relevans för projektet då polyvalens även undersöker det semi-offentliga. Platser som kan öppnas upp för alternativa användningar då Fylkingen håller stängt. Dessa byggnationer kommer ta form i workshops med koreografen Björn Säfsten som i sin praktik undersöker kroppens vardagliga rörelser. Projektet Polyvalens vidareutvecklar Zawiejas och Rosvalls snart tvååriga dialog med Fylkingen kring vad det innebär arkitektoniskt att driva en "öppen förening". Polyvalens bygger dessutom vidare på det arbete Zawieja gjorde i Berlin våren 2010 i samarbete med den tyska arkitektgruppen ifau (finansierat av Iaspis) samt är en fysiskt gestaltad utveckling av Björn Säfstens arbeten. 2.1 Särskilda krav från avtalet Projektets helhet har som övergripande syfte att: - undersöka det arkitektoniska begreppet polyvalens genom att bygga ett antal objekt - undersöka hur en koreografisk praktik kan informera vår byggda miljö Under projektet skall följande genomföras: - workshop för att utveckla förslaget tillsammans med Björn Säfsten - workshop för att bygga några objekt - utplacering i publik miljö samt studie och dokumentation hur föremålen tas i bruk

2 1. 3. Förnyelse och samarbeten Beskriv på vilket sätt projektet blev kulturellt/konstnärligt förnyande.. Beskriv ev kopplingar/relationer/samarbete med andra aktörer från t ex näringsliv och/eller forskning. Samarbetet mellan arkitekter och koreografer är vanligtvis det omvända, koreografen tar in arkitekter för en scenografi. Här tog vi in en koreograf för att informera den byggda miljön och försköt på det sättet våra roller och professioner. Arkitekternas kroppar blev verktyg för koreografen. De föremål som ritades, ritades först 1:1 i det sociala rummet, innan de blev en ritning och byggdes. För att testa de byggda föremålen, iscensatte vi ett antal olika event. Alla samarbeten, alla givande på olika sätt, beskriver vi nedan Genomförande Beskriv hur projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och förväntade resultat. Under hela processen har vi utvecklat och kommunicerat projektet med de olika aktörerna genom en sluten blogg. Denna blogg ligger nu till grund för vårt dokumentationsarbete. Workshop 1 - Koreografi I början av juni 2011 höll vi den första workshopen med Björn Säfsten. Det fanns till en början en svårighet i samarbetet; frågan hur vi skulle få in koreografi i en ritbaserad process var inte given. Inledningsvis kretsade våra samtal kring hur arkitekter allt som oftast utgår från antagna måttstudier, t.ex. de måttstudier som arkitektens bibel Neufert består av. Björn å sin sida berättade om sin praktik som ofta utgår från vardagliga situationer och kroppens rörelsemönster. Med utgång i dessa samtal beslutade vi att vårt samarbete skulle inledas med att Björn koreograferade våra arkitektkroppar, för att på så sätt ta fram de positioner/situationer vi skulle ta vidare i föremålen. I denna studie undersökte vi vad små förskjutningarna i positionen betyder för att förändra en social situation, men också hur starkt olika miljöer påverkar dessa situationer. Detta dokumenterades med foto, som vi bearbetat till stop-motion-filmer. Workshop 2 - Fullskaleskiss De koreograferade studierna låg till grund för den andra workshopen med Björn. Under denna workshop, som ägde rum i augusti 2011, byggde vi prototyper i full skala av positioner/ situationer vi fann relevanta att använda som grund för de kommande föremålen. I flera av positionerna hade vissa mått återkommit. Måtten som återkom, måtten som öppnade upp för vitt skilda positioner/situationer, var ofta lite fel: För låga för att i Neufert accepteras som en stol, eller för höga. För breda för att funka som arbetsbänk enligt standarden, eller för avskärmade. Dessa lite förskjutna måttkedjor utgjorde grunden för våra föremål. En annan central fråga som uppkom var skillnaden på våra två arkitektkroppar, en högre och en lägre. Hur påverkas vårt förhållande till föremål beroende på längd och omfång? Vilken plats tar vi? Vilka är de normstyrda mått vi omger oss med? Hemma, i parken, på jobbet? För vem är de ritade?

3 Bygget Efter fullskaleskisserna byggde vi upp modeller av föremålen och beskrivande ritningar. Med snickarna diskuterade vi tillsammans fram lösningar för byggdetaljer och sammanfogningar. Förebilden var det enkla bygget: Bygget som byggare bygger när de bygger åt sig själva. Vi ville åt en enkelhet och grovhet som gjorde föremålen rejäla och inbjudande att ta i anspråk. Därav också valet att framförallt använda 70x70 reglar. Events Eventen har gått ut på att testa föremålen i vitt skilda situationer vid olika tillfällen. Vissa mer styrda av oss, andra mindre. Efter överenskommelse med AFA, fastighetsägarna på Münchenbryggeriet, fick vi tillåtelse att placera våra föremål på ett par utvalda platser utomhus på området. De olika placeringarna har påverkat användandet på olika sätt: Precis när föremålen var klara stod de placerade i en hög så som snickarna lämnat dem, halvt i varandra, utan tanke, i ett hörn av en parkering. Då tog folk dem till sig och tvekade inte att använda dem. Andra placeringen av föremålen var under ett valv för att undvika regn, innan de blev ytbehandlade. Denna placering var verkligen on display, föremål på utställning. Få människor använde dem i detta läge, men många såg dem. Under en performancekväll på Fylkingen gav vi bandet Answers fria händer att använda föremålen. De placerade dem mittemot varandra, mitt på scengolvet, för att på så sätt skapa en mindre intimare scen i scenen. Här fick våra föremål rollen av läktare. En annan roll fick de då vi arrangerade Provkök", ett samarbete med Maja Wismer, konstvetare från Zürich. Här ville vi skapa ett tillfälle då föremålen användes utan att de blev fokuset för hela tillställningen. Dialogen med Maja resulterade i ett provkök med soppkok och bjudning på Münchenbrygerriets parkering. Ett planerat event, som vi inte hann med innan snön, är ett lunchsamtal med prof. Ana Betancour kring hennes samarbete med John Hejduk. Betancour byggde 1998 en av Hejduks paviljonger på Skeppsbron i Stockholm. Detta arbete har varit mycket inspirerande för oss under projektet Polyvalens, och vi planerar därför till våren ett mindre samtal med Ana och föremålen just på Skeppsbron. Vi för också samtal kring alternativa framtida placeringar med bland annat Konsthall C och Stockholm Konst. Ifall dessa inte blir av, kommer vi placera föremålen på en offentlig plats till våren/ sommaren. Dokumentation Under arbetet har vi använt oss av en stängd blogg som arbetsverktyg. Denna blogg, samt all dokumentation från processen, bearbetar vi nu. Vårt mål är att offentliggöra detta i samband med att föremålen kommer ut från förrådet till en mer allmän plats.

4 4.1 Resurser Beskriv vilka personer i den egna organisationen samt hos ev samarbetspartners som medverkat i projektet samt vad medverkan bestått i. Ange vilka andra resurser (exempelvis utrustning, lokaler, kapital) som tillförts. Joanna Zawieja, arkitekt: projektledare, har medverkat under hela projektet Ylva K Rosvall, arkitekt: projektledare, har medverkat under hela projektet Björn Säfsten, koreograf: medverkade i de två inledande workshopen Marcus Abrahamsson, inredningsarkitekt: deltog i projektet som bygghjälp Jon E Karlsson, inredningsarkitekt: deltog i projektet som bygghjälp Tomasz Holuj, konstnär: hjälpte till att ytbehandla objekten Maja Wismer, konstvetare: medarrangerade eventen 4.2 Projektplan Beskriv start och sluttid samt viktiga huvudhändelser under projekttiden. Workshop 1: juni 2011 Workshop 2: augusti 2011 Byggnation: september 2011 Events: oktober Dokumentation: pågående För mer detaljerad beskrivning, se: "1.4.Genomförande "

5 4.3 Ekonomi Beskriv ekonomiutfallet i förhållande till den budget som angavs i projektansökan. Ange också andra kompletterande resurser från andra aktörer. Här behövs också en underskrift av en revisor för att styrka att medlen från Innovativ Kultur använts enligt redovisningen. Projektets ekonomi skiljer sig till viss del från budgeten. I siffror blev utfallet så här: Budgeterat material: Faktisk materialkostnad: Budgeterat arbete: Arvoderat arbete: Resterande har fördelats på förvaring (december mars 2012, Shurgard, 7 000) och på transport av föremålen till och från förvar (Stadsbudet, 6 000). Arbetskostnaderna fördelades lite annorlunda då det visade sig att projektet, pga. av sin storlek, behövde två snickare (dessa blev Marcus Abrahamsson och Jon E Karlsson), och inte som vi beräknat en. Vi tog också in en målare till att lacka föremålen. Projekt tar längre tid än man tror. Vi hade hoppats hinna placera våra föremål på en mer offentlig plats än Münchenbryggeriet, men vintern hann före. Vi har därför valt att tillfällig förvara föremålen på Shurgard, för att till våren flytta dem till en mer allmän plats. Detta ger oss också ett utmärkt tillfälle att fräscha upp föremålen lite. Av budgeten har vi därför sparat av dessa är ämnade för att under januari/februari 2012 måla om/lacka om föremålen. De resterande är för att transportera föremålen till nästa hållplats. Vi för samtal med flera olika institutioner för tillfället kring föremålens utplacering. Antingen kommer de till våren hamna på t.ex. Konsthall C, eller så kommer vi utplacera dem på en publik plats så som Slussen eller Humlegården. En stor kompletterande resurs är vårt arbete. Vi arvoderade våra två workshops med Björn Säfsten, men resten av arbetet: byggnationen, eventet och den pågående dokumentationen gör vi utanför budgeten. Vår revisor, jurist Maria Pernold, styrker härmed att medlen från Innovativ Kultur använts enligt redovisningen:.. Maria Pernold. Datum och plats

6 5. Resultat & effekter Beskriv det uppnådda resultaten och effekterna av projektet. Beskriv vilken skillnad projektet gjort för deltagarna i projektet, för ert verksamhetsområde, för näringsliv, forskning och Stockholmsregionen. Beskriv betydelsen av stödet (finansiering och annan form av stöd) från Innovativ Kultur för projektet. Ett direkt resultat är att vårt undersökande arbete med föreningen Fylkingen har fått en fysisk form. Fylkingen är en ideell förening för experimentell ljud- och scenkonst. Föreningen fungerar som en arena där de ca femhundra medlemmarna är fria att använda rummen för egna produktioner. Frågan om vad som är ett öppet rum, ett polyvalent rum, och hur man genomför en ombyggnadsprocess är därför högst relevant. Genom projektet Polyvalens, genom de byggda föremålen och de arrangerade eventen, har vi hittat en metod och ett arkitektoniskt förhållningssätt som är högst relevant för ett uppdrag som Fylkingens ombyggnad. Förhoppningsvis, om finansieringen av ombyggnaden går i lås, kommer vi under 2012 vidareutveckla Polyvalens i en större skala inom ramen för Fylkingens ombyggnad. Projektet ledde till vissa omvärderingar av tidigare antagna arbetssätt. I samarbetet med Björn Säfsten uppkom frågor och iakttagelser som färgat vår verksamhet sen dess: Vad händer när måtten diffar något från våra standarder? Vilka möjligheter öppnar det upp? Vilken tillgänglighet möjliggörs av de enklaste konstruktionerna och det rejäla virket? Den igenkännbara skalan, de ombyggnadsbara materialen och den banala detaljeringen. Ett annat resultat av projektet är att vi knutit kontakt med bland annat Konsthall C, Iaspis och Stockholm Konst för möjliga vidare samarbeten. Vi har också inlett ett samtal med AFA Fastigheter om de fantastiska potential Münchenbryggeriets parkeringar har som en möjlig publik plats. Stödet från Innovativ Kultur är en förutsättning för ett sådant här till synes småskaligt projekt. Det har gjort det möjligt för oss att undersöka ett begrepp som hela tiden finns och påverkar oss i vår vardag, men som inte ges utrymme, eftertanke eller handling. I och med stödet har en snöboll hamnat i rullning och förutsättningar har byggts upp för framtida samarbeten, byggen, dialoger som ytterligare kan fördjupa projektet i framtiden. Småskaliga undersökande projekt fyller en viktig roll i att pröva arkitektoniska idéer. De är ofta det första steget, innan man införlivar idéerna i stor skala. Ofta lyckas man enbart testa idéerna i modell eller ritning, vilket i grund och botten är otillräckligt. Att på allvar undersöka rumsliga frågor, kräver rumsliga experiment. Dessvärre kan det vara svårt att finna utrymme och finansiering i vår vardag till att utföra dessa fullskale-test. Utan stödet från Innovativ Kultur skulle projektet inte kunnat genomföras. 6. Övrigt Till beskrivningen kan även bifogas kompletterande material i form av bilder, videoklipp etc. som kan läggas upp på Innovativ Kulturs hemsida.