Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland
|
|
- Bernt Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Hearing Västra Götaland är ett projekt av ljudkonstnären Richard Widerberg och en del av kulturföreningen Tants verksamhet. Projektet vill genom workshops och kreativ användning av teknologi göra det möjligt för invånare i Västra Götalandsregionen att aktivt och musikaliskt arbeta med den ständigt närvarande ljudande vardagen i både ett lokalt och regionalt perspektiv. I projektet ingår också att vidareutveckla en öppen-källkods programvara till mobiltelefoner för att göra det möjligt för alla, oavsett förkunskaper, att enkelt arbeta med ljud och musik. Projektets tidsplan är från september 2008 till december 2009 där den sista tidsperioden är en utvärdering för att se hur projektet kan fortsätta i framtiden med nya erfarenheter, fler kontakter och en utvecklad tekniskt plattform. Hearing Västra Götaland grundar sig på ett samarbete mellan Musik i Väst, Richard Widerberg och Christian Pallin i workshop-konceptet IMPROVe. Christian Pallin driver den alternativa bokningsbyrån KOLONI som även den är även en del av Föreningen Tant. Detta samarbete är planerat att fortsätta under och efter Hearing Västra Götaland. Hearing Västra Götaland har ett antal andra planerade samarbetspartners och projekt i form av föreningen GEIGER, utställningsprojektet Kartor. En saga och projektet Hearing Helsinki i Helsingfors. Det finns även planer på att ha konserter och workshops under festivalen World Music Days i Göteborg under hösten Bakgrund Vi vandrar ständigt omkring i ett ljudlandskap 1 som består av små och stora, behagliga och obehagliga, vackra och fula, långa och korta, strukturerade och ostrukturerade ljud för att ta några exempel. Om vi utesluter musik och tal så diskuterar vi tyvärr ljud ofta enbart när vi inte tycker om dem. Exempelvis brus från motorvägen, en fläkt som surrar eller ett alarm som tjuter. Ljud som inte fångar vår uppmärksamhet hör vi men sorterar bort från det medvetna lyssnandet. Men även om vi inte lyssnar aktivt så påverkar alla ljud i vårt dagliga ljudlandskap oss omedvetet. Om man istället för att filtrera bort lyssnar noga finns det mängder med ljud att reflektera över. Ljud som man tidigare kanske reagerade negativt över låter plötsligt vackra eftersom de faktiskt passar in i ljudlandskapets komposition. När man börjar lyssna uppmärksamt hör man också snart att olika platsers ljudlandskap har olika identitet. Identiteten hos ett ljudlandskap kan exempelvis framkalla starka minnen och känslor hos den lyssnande. Omfattningen av ett ljudlandskap med en egen identitet kan variera från ett avgränsat rum till en hel stad. Musik är dock något många gärna lyssnar uppmärksamt till, diskuterar och tycker till om. Men så fort lyssnandet till det vi kallar musik slutar upphör också vårt uppmärksamma lyssnande även om våra ljudlandskap kanske innehåller samma ljudliga strukturer som i musiken vi nyss hört. Mål I projektet Hearing Västra Götaland vill vi engangera invånare i Västra Götalandsregionen till att lyssna, tycka till om och arbeta aktivt med sina vardagliga ljudlandskap. Vi vill också engagera invånarna att skapa musikaliska kompositioner där de använder sina egna ljudlandskap som material. Alla deltagare i projektet ska skapa musik oavsett tidigare musikalisk erfarenhet. Vi har även för avsikt att möjliggöra utbyte av ljudlandskap och musikaliska kompositioner 1 översättning av det engelska begreppet Soundscape 1
2 skapade inom projektet mellan invånare i hela Västra Götalands-regionen. Genom detta hoppas vi uppnå en insikt och diskussion om ljudlandskapets betydelse bland invånarna på olika orter i Västra Götaland. Vi vill också väcka tankar kring vad musik är och engagera deltagarna att själva fortsätta skapa musik i samma anda som metoden vi använder i projektet. En del av projektet går ut på att utveckla och använda tillgänglig teknologi i form av mobiltelefoner till att arbeta med lyssnande och ljudlandskap samt skapa musik. Fördelen med att använda mobiltelefoner som instrument är att de är lättillgängliga och att de flesta är bekanta med dem. Att använda mobiltelefoner till något annorlunda ger också perspektiv och skapar en diskussion om dessas möjligheter. Många "kreativa" tjänster som mobiltelefontillverkare och mobiltelefonoperatörer erbjuder har tyvärr alltför kommersiella syften. Vi vill med detta projekt visa att det går att använda avancerad vardagsteknologi till kreativa ändamål som inte har ett kommersiellt syfte. För projektet installeras en egenutvecklad programvara på deltagarnas mobiltelefoner genom vilken de kan spela in, bearbeta och improvisera musikaliskt med ljud. Deltagarna kan sedan behålla programvaran på sina mobiltelefoner för att kunna fortsätta arbeta med ljud och musik. Vi kommer också att under workshops ha en uppsättning mobiltelefoner till hands för de deltagare som inte har någon eller inte vill eller kan använda sin egen. Programvaran, som bygger på öppen källkod eller så kallad open-source, kommer att vidareutvecklas under projektet delvis tillsammans med projektdeltagare. Vi har även för avsikt att dela med oss av hur programvaran har utvecklats för deltagare som har tekniskt kompetens och som därefter kan fortsätta experimentera och utveckla själva. Målgrupp Vi riktar oss i projektet till boende i Västra Götalands regionen. Vi kommer att kontakta kommunala och regionala organisationer som skolor, konserthus, konsthallar för att involvera deltagare. Dessa organisationer får vi kontakt med genom bland annat Musik i Västs och projektet Kartor. En sagas respektive nätverk. Vi vill framförallt fokusera på att arbeta med skolungdomar från högstadiet och gymnasiet. Till dessa vill vi erbjuda workhops och konserter samt löpande möjliggöra utbyten av ljud, idéer, musikaliska improvisationer och teknologiska experiment mellan de deltagande grupperna från olika platser. I målgruppen gymnasieungdomar vill vi jobba med elever som går praktiska program där de inte har så mycket eller ingen undervisning i estetiska ämnen. Vi tror att vi kan visa för dessa ungdomar att man kan göra musik och jobba estetiskt och kreativt utan att kunna spela ett traditionellt instrument. Vi tror också på att kopplingen till modern teknologi kan vara spännande för elever på praktiska tekniska gymnasie-inriktningar. Självklart använder vi dessa perspektiv för alla workshops där det finns behov. Exempelvis skulle vi också kunna jobba med arbetsplatser med industriella förhållande. Målet är att hålla workshops i minst 25 kommuner i regionen under perioden. Därtill ett antal konserter på olika platser. Antal grupper som vi kan ta emot under en workshopdag beror på förutsättningar och önskemål från deltagarna. Vi planerar alltid workhops i samarbete med ansvariga för deltagargrupperna. Resultat Vi tror att Hearing Västra Götaland först och främst kan öppna de involverades öron för alla intressanta ljud som omger dem och förmedla insikten att man kan göra musik med vilka ljud som helst. Nästa steg är att engagera regionens invånare i att hitta sina egna ljudlandskapliga identiter i samhällen, städer och kommuner i Västra Götaland. Möjligheten till utbyte mellan regionens invånare i dessa hänseenden fyller också en viktig funktion. Vidare så tror vi att kreativt och meningsfullt användande av mobil teknologi fyller en funktion för framförallt regionens unga. Vi hoppas att vi kommer att vidga deras vyer av vad man kan använda kommunikationsteknologi till. Hearing Västra Götaland har också betydelse som ett innovativt regionalt projekt. Metod och angreppssätt i projektet kommer bland annat från resultat från forskningsprojekt. 2
3 Forskningsanknytningen i kombination med teknologisk utveckling och interaktionsdesign, konstnärlig och musikalisk kvalitet, pedagogik och praktiskt genomförande gör Hearing Västra Götaland minst sagt innovativt. Vi är öppna för möjligheten att kunna samarbeta med högskole- eller universitetsinstitutioner från regionen som är intresserade av att ta del av materialet eller vara med och utveckla projektet. Genomförande Tyngdpunkten i projektet Hearing Västra Götaland ligger på att genomföra workshops i projektets regi runt om i regionen under en begränsad tidsperiod. Kopplat till dessa workshops finns ytterligare moment som delvis sker samtidigt. Dessa moment är utveckling av mobiltelefon-programvaran som används i workshops, insamling och publicering av dokumentation från workshops, utveckling av en webb-plattform för aktivt utbyte mellan deltagare från olika delar av regionen och sammanställning och programläggning för projektperiodens avslut. Vi planerar att avsluta projektperioden med en utställning, konserter och aktiviteter som sammanfattar periodens resultat. Detta moment planerar vi att lägga i anslutning till festivalen World Music Days i oktober 2009 i Göteborg vilket blir en möjlighet för både regionens invånare och nationella och internationella besökare att ta del av mångfalden av ljudlandskap och musik från Västra Götaland. Därefter genomför vi en utvärdering av projektet där vi ser över hur workshopmetoden har fungerat och om reaktioner från deltagarna. Vi utvärderar också hur mobiltelefonprogramvaran har fungerat. Efter utvärderingen planerar vi att fortsätta arbeta med workshopmetoden, den utvecklade programvaran och de befintliga kontakterna. Bland kan kontakt tas med andra länsmusik och kulturorganisationer i Sverige. Det finns också kontakter med projekt och organisationer i Finland som kan möjliggöra att arbeta med workshopkonceptet där. De finländska kontakterna kommer förmodligen att leda till samarbete redan under projektperioden. Workshopmetoden och mobiltelefon-programvaran som kommer att användas och utvecklas under Hearing Västra Götaland baserar sig på resultat från projektet IMPROVe varför detta projekt kort förklaras nedan. IMPROVe IMPROVe är ett projekt där en annorlunda metod för att lyssna på, spela in, dela med sig av och arbeta och spela med ljud med hjälp av mobiltelefoner har utvecklats. Med spela menas här att använda mobiltelefonen som ett musikinstrument där man använder inspelade ljud från ljudlandskap som material. IMPROVe är därmed också en egenutvecklad programvara för mobiltelefoner för att spela med ljud och är enkelt att använda för vem som helst. Vi vill i projektet Hearing Västra Götaland använda och utveckla denna programvara för fler ändamål och fler mobiltelefon-plattformar. Projektet IMPROVe har främst fungerat som ett konstnärligt forskningsprojekt som resulterat i tre publikationer och många konserter, workshops och presentationer på konstutställningar, forskningskonferenser och festivaler runt om i Europa. Vi avser att i projektet Hearing Västra Götaland använda oss av workshopmetoden för arbete med ljudlandskap, lyssnande och musik som är ett resultat av projektet IMPROVe. Mer information om IMPROVe och videoklipp som illustrerar projektet finns på Workshops I en workshop för Hearing Västra Götaland arbetar deltagarna aktivt med ljud och ljudlanskap på den ort och plats där workshopen äger rum. Kortfattat går en workshop till så att deltagarna börjar med att lyssna uppmärksamt till och spela in intressanta ljud från sin omgivning. De inspelade ljuden samlas in och görs tillgängliga för en musikalisk improvisation. Därefter används ljuden för en grupp- 3
4 improvisation där mobiltelefon-programvaran fungerar som instrument. Deltagarna kan själva lätt manipulera och styra uppspelningen av ljuden. Alla deltagarnas ljud och manipulationer spelas under improvisationen upp live i en ljudanläggning. Det sista steget är sedan en reflektion och diskussion över processen. Genom att gå igenom dessa steg har man som deltagare lyssnat på sin omgivning på olika sätt; dels uppmärksamt och fokuserat när man väljer ut vad man ska spela in; dels genom mediateknologi för representation av ljud i form av bearbetning och uppspelning av ljuden i gruppimprovisationen. Vi tror att man genom dessa steg lär sig lyssna aktivt till och reflektera över det omgivande ljudlandskapet. Resultatet av en workshop dokumenteras och görs delvis tillgängligt genom webben under projektets gång samt visas upp under sammanställningen i slutfasen av projektet. Genom olika aktiviteter, exempelvis konserter, kommer vi att låta deltagare från olika workshops och platser att mötas och utbyta erfarenheter på temat för projektet. Utveckling av programvara En viktig del av Hearing Västra Götaland är att utveckla programvaran så att momenten i workshopen kan genomföras med hjälp av en mobiltelefon. Utvecklingen kommer att påbörjas innnan workshoparna startat men kommer att fortsätta under workshoparnas gång och utvecklas med hjälp av deltagarnas behov. Öppen källkod kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Programvaran ska vara fri att installera och använda. Under projektet kommer även en webbplattform utvecklas som möjliggör för deltagarna att löpande dela med sig av och ta del av andra deltagares resultat. 1 Samarbetspartners Musik i Väst Vi genomför under våren 2008 pilotworkshops i samarbete med Musik i Väst. Detta samarbete är planerat att forstätta både under och efter Hearing Västra Götaland. Värt att nämna är att Musik i Väst endast är en partner och att projektet står på sina egna ben. Musik i Väst är dock med som samarbetsparter i Hearing Västra Götaland och bidrar till projektets budget. Vid frågor om Musik i Västs inblandning kontakta Vanessa Labañino. Telefon eller e-post vanessa.labanino@miv.se. Kartor. En saga, en reseberättelse Är ett annat projekt som drivs av kulturföreningen Tant. Kartor. en saga, en reseberättelse är en modern folklivsutställning med fokus på personliga berättelser om hem. Dessa gestaltas genom text, illustration och kartor. Richard Widerberg är delaktig i den ljudmässiga utformningen av utställningen. Lokala ljudupptagningar från platser i regionen kommer bilda ett soundtrack till den färdiga utställningen. Under projektets utställningsperiod med början hösten 2008/våren 2009 kommer vi att erbjuda workshops i anslutning till utställningarna. För mer info se GEIGER GEIGER står för Gothenburg Electro acoustic Institute for Grants, Events and Research och är en ideell förening som bedriver verksamhet kring ny och elektronisk musik. Till GEIGERfestivalen i oktober 2008 planeras ett antal workshops och konserter för skolungdomar i Hearing Västra Götalands regi. Om GEIGERs verksamhet se KOLONI Koloni är en alternativ bokningsbyrå som främst drivs av Christian Pallin. Koloni arrangerar löpande musikarrangemang i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Samarbete kring 4
5 workshops och konserter med Hearing Västra Götaland kommer att ske. Hearing Helsinki Är ett liknande projekt som Hearing Västra Götaland fast med fokus på Helsingfors. I Hearing Helsinki ingår ett antal ljudkonst och forskningsprojekt. Samarbete är under planering men kommer förmodligen att ske i form av att utveckla ett mobiltelefonspel med fokus på ljud samt utbyten av projekt och workshops mellan de båda projekten. Hearing Helsinki drivs av den finska tonsättaren och ljudkonstnären Päivi Takala. Zeenath Hasan Zeenath Hasan är forskare vid institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö Högskola. Hon driver ett projekt där hon utvecklar och utvärderar alternativa kommunikationsteknologier i en by i Indien. Vi diskuterar samarbete i form av att tillsammans utveckla tekniska plattformar för utbyten av ljud. Zeenath är ingen primär samarbetspartner men vi nämner henne ändå eftersom vi tror att vi tror att vårt samarbete kommer generera väldigt intressanta dimensioner till Hearing Västra Götaland. Tidsplan Steg 1, Höst 2008 Utveckling och testning av programvara för mobiltelefoner. Utveckling av webbplattform. Planering för och bokning av workshops. Första workshops genomförs. Steg 2, Vår & Sommar 2009 Workshops genomförs löpande Fortsatt utveckling av programvara för mobiltelefoner och webbplattform. Steg 3, Höst 2009 Resultatet från Hearing Västra Götaland visas upp genom utställning och aktiviteter i form av workshops och konserter. Utvärdering och dokumentation av Hearing Västra Götaland Planering för framtiden Om Richard Widerberg Richard Widerberg är en ljud och mediakonstnär som är uppvuxen i Göteborg men har under de senaste tio åren bott på olika ställen varav de sista tre åren i Helsingfors. Richard är nu tillbaka i Göteborg och arbetar på att etablera en plattform för ljud och mediakonst för både honom själv och i regionen. Richard har erfarenhet av att jobba i tvärdisciplinära projekt som innehåller konst, musik, teknologi, pedagogik, design och forskning. Richard arbetar som konstnär med aspekter av lyssnande och kritisk social interaktion med teknologi. Han arbetar också som lärare på olika konstnärliga högskolor. Richard har en masterexamen i konst och nya medier från Konstindustriella Högskolan i Helsingfors. För mer information se 5
Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland
Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Hearing Västra Götaland är ett projekt av ljudkonstnären Richard Widerberg och en del av kulturföreningen Dånks verksamhet. Projektet vill genom workshops göra
Läs merProjektbeskrivning. Burkpojken. Teater Arcadia
Projektbeskrivning Burkpojken Teater Arcadia Projektidén Med uppförandet av Christine Nöstlingers Burkpojken vill vi närma oss de barn i Västra Götalandsregionen som snart kommer att tas upp i tonårens
Läs merHARDI KURDA. Diagnosmaskinen. The Diagnosis Machine
HARDI KURDA Diagnosmaskinen The Diagnosis Machine FÖRORD Konstenheten i Västra Götalandsregionen har initierat projektet Diagnosmaskinen, en konstnärlig gestaltning som önskar skapa interaktion med patient,
Läs merfungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.
Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,
Läs merElevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Läs merI slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka.
Six Drummers i Mexico City 2014 fick jag tillsammans med mina kollegor Johannes Stjärne Nilsson och Magnus Börjeson en inbjudan från UNAM, Mexiko Citys största universitet och institutionen för film och
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT BILAGOR FÖR UPPFÖLJNING
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs mer18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola
18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan
Läs merVad är det för konstigt träd som har text på bladen? Bok, förstås! Lasse läslust Ludvig lusläst Namn... Klass...
Namn... Klass... o Info för föräldrarna på sidan 10 T Text: Ped.Mag. Irina Andersson Illustrationer & layout: Paul Söderholm Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland r.f. Nylandsgatan 17 D FiN- 00120
Läs merLBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen
Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING E-lärande i LbD4All-verksamhetsmodellen Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merVälkommen till Ale kulturskola!
Välkommen till Ale kulturskola! Ale kulturskola erbjuder undervisning i estetiska ämnen och undervisar nybörjarelever såväl som elever som vill fortsätta att fördjupa sig inom ett konstnärligt område.
Läs merManual för samtalsserie om integration. MIG Talks. Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se
Manual för samtalsserie om integration MIG Talks Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se MIG Talks Samtalsserie om migration och integration Migrationens betydelse och konsekvens i världen ökar och Sverige
Läs merÅrets UF-företag i Sverige
Årets UF-företag i Sverige SM i Ung Företagsamhet De UF-företag som har kvalificerats sig vidare från en regional tävling kan delta i tävlingen Årets UFföretag i Sverige, som avgörs på SM i Ung Företagsamhet.
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merKulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar
TEATER, DANS, MUSIK, SÅNG, BILD & FORM Årskurs 4 9 Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar Välkommen på ÖPPET HUS! Läs mer på sid 3 Det ska vara ROLIGT att gå i skolan!
Läs merBroskolans röda tråd i Musik
Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merGymnasiediplom Musik 2009 2010
Gymnasiediplom Musik 2009 2010 Innehållet i gymnasiediplomet i musik Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj över ett musikprojekt 3 B Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 4 Portföljens
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merExamensfordringar 2015 2020. Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)
Examensfordringar 2015 2020 Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp) Magisterexamen (120 sp) tar två år och bygger vidare på kandidatexamen i teaterkonst (180 sp) eller motsvarande studier, kunskaper,
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merKulturskolan. Skapande på din fritid
Kulturskolan Skapande på din fritid Musik Teater Dans Konst Sång Musikal Cirkus Media Vi ger dig kunskap och inspiration på din fritid! På Kulturskolan ger vi dig möjligheter till eget konstnärligt skapande,
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merBildskapande i förskolan
Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merLitteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken
SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merTillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Läs merKultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet
Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merFRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merNordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition
1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits
Dnr: 144/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng Programme in Design of
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merSvar på skrivelse från Skärholmens stadsdelsnämnd angående tunnelkonst
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-06-17 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Av nämnden återremitterat ärende Förvaltningens förslag
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merAllmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs mer2009-01-13. Engelska
2009-01-13 Engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merGöteborg 15 januari 2008
Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merFrågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv
Bakgrund Ett av de mest betydelsebärande tillfällena i mitt liv som innebar en vändpunkt, var när jag förstod att jag i hela mitt liv aldrig ens hade förstått att jag liksom alla andra bär på en egen liten
Läs merAme rome sam! - Metodhandledning
Ame rome sam! - Metodhandledning Text: Sofie Sandholm Denna sida innehåller tre avsnitt som riktar sig till pedagoger och andra nyfikna: Allmänt om lärresursen När kan lärresursen användas Lärresursens
Läs merArkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om
Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar
Läs merRudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Läs merHandlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09
Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är
Läs merTransnationellt utbyte Reggio Emilia
CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet
Läs merUppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2
Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merLinnaeus-Palmeprogrammet Musikhögskolan, Örebro universitet Instituto Villa Lobos, UniRio, Rio de Janeiro
Det går inte att visa bilden för tillfället. Linnaeus-Palmeprogrammet Musikhögskolan, Örebro universitet Instituto Villa Lobos, UniRio, Rio de Janeiro Samarbete sedan 2010, inom ett konstnärligt fält musik.
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merBarn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra
Barn- och fritidsprogrammet Guteskolan Södra Det vi har gemensamt elever och lärare på BF-programmet på Guteskolan Södra är att vi alla gillar fart och fläkt. Vi ärkreativa i vårt arbete och gillar utmaningar.
Läs merPinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N
Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N "Inspirationsinjektionen var vad det låter som en injektion av inspiration i form av tre workshop veckor tillsammans med tre olika
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merTillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan
Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merEtableringskurs för nyanlända
Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,
Läs merPraktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö
Praktikrapport ABC Aktiva insatser för människa och miljö Som praktikplats för hösten 2012 valde jag att ansöka om en plats på ABC aktiva insatser för människa och miljö. Då jag under mina tre senaste
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merLev inte under Lagen!
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st
Läs mer