Verksamhetsguide för Skolfreden läsåret Starka tillsammans!

Transkript

1 Verksamhetsguide för Skolfreden läsåret Starka tillsammans! 1

2 Starka tillsammans! Skolfred för alla skolor i Finland utlyses i Kouvola Redan under 25 års tid har skolfreden utlysts i början av varje läsår för att påminna både elever och lärare om att var och en ska ha rätt att gå i en trygg och trivsam skola. Inom skolfredsarbetet är det viktigt att eleverna spelar en aktiv roll och får sina röster hörda. Syftet med verksamheten är att ingen ska behöva bli mobbad eller lämnad utanför, utan att varje elev tvärtom ska få känna sig som en värdefull och accepterad medlem av skolgemenskapen. Denna guide innehåller idéer och verksamhetsformer utarbetade av skolfredsteamet i Kouvola. Syftet är att hjälpa skolor att främja en god gruppanda i enlighet med läsårets tema. Eleverna i Kouvola har gett det nya läsåret skolfredstemat Starka tillsammans för att uppmärksamma betydelsen av att göra saker och ting tillsammans. Syftet med temat är att väcka diskussion kring hur en anda av samarbete och ömsesidig hänsyn kunde främjas i skolans vardag. Att bygga upp en positiv atmosfär är något som hela skolan bör bidra till, och eleverna i skolfredsteamet har särskilt velat poängtera att det inte räcker att de vuxna enbart försöker skapa en god gruppanda bland eleverna; det är lika viktigt att gruppandan också innefattar lärarna eftersom förhållandet mellan elever och lärare onekligen påverkar den allmänna stämningen i skolvardagen och hur eventuella problem hanteras. Det effektivaste sättet att motarbeta mobbning är att främja en god social omgivning där alla respekteras och mobbning inte tolereras. För att främja en utveckling i denna riktning är det viktigt att beakta alla aspekter av elevernas uppväxtmiljö, och i Kouvola har skolfredsteamet därför strävat efter att aktivera föräldrarna och andra som har att göra med barn och unga, bland annat idrottsföreningar och stadens ungdomsteam. Syftet med skolfredsprogrammet är att elever och vuxna tillsammans ska uppmuntras att reflektera över vad som borde utvecklas inom skolan för att alla skulle kunna känna sig trygga där. Den förnyade lagen om grundläggande utbildning betonar i ökad grad elevernas roll i skolans planeringsarbete. Lagen har också som målsättning att eleverna regelbundet ska få utvärdera det som berör dem. Elevernas delaktighet i verksamheten förutsätter att de vuxna ger dem stöd och utrymme för självständig planering och verksamhet. Skolfredsprogrammet erbjuder ramar för sådant samarbete mellan elever och vuxna, allt för att skapa en bättre skola för hela skolgemenskapen. Kouvola skolfredsteam önskar alla elever, lärare, föräldrar och andra som arbetar med barn och unga ett glädjerikt och inspirerande läsår ! Medverkande: Urheilupuiston koulu, Valkealan koulu, Inkeroisten yhteiskoulu, Mansikkamäen koulu, Svenska skolan i Kuusankoski, Kouvolan seudun ammattiopisto, Kouvola ungdomsservice, Kouvola ungdomsråd, Polisinrättningen i Sydöstra Finland och Mannerheims Barnskyddsförbunds (Kymmene distrikt). Aforismerna i slutet av guiden är utarbetade av elever vid Mansikkamäen koulu. 2

3 Utlysning av Skolfreden för läsåret Välkommen att fira Skolfredens 25-årsjubileum! Temat för det nya läsåret är Starka tillsammans. Vi tycker att temat kan betyda många olika saker: Vi ska inte bara tänka på oss själva, utan också på andra. Vi ska inte lämna någon utanför, utan låta alla vara med. Tillsammans kan man påverka saker mer än om man är ensam, också på annat håll än i skolan (på fritiden, på jobbet, i samband med hobbyer). Vi vill att var och en ska våga säga sin åsikt, både bland vänner och i andra sammanhang. Vi tycker att det är viktigt att man kan komma överens med alla, också med dem man inte gillar. Ingen kan vinna en fotbollsmatch ensam, utan för det behövs alla i ett fotbollslag. Och det är inte bara i fotboll man behöver andra, samma gäller var du än befinner dig bland andra människor. Därför undrar vi om vi kunde utmana oss själva och varandra: Kan vi ge varandra ett leende, en kram och hålla varandra i handen? Är vi tillräckligt modiga för att ingripa då någon blir mobbad? Kan vi få slut på mobbningen? Vad tycker ni, klarar vi det? - Javisst! 3

4 Verksamhetskalender Till temat Starka tillsammans hör ett antal verksamhetsidéer som kan förverkligas under olika delar av läsåret. Verksamhetskalendern nedan har utarbetats av eleverna i Kouvola skolfredsteam. Målsättningen är att det ska finnas skolfredsrelaterade programpunkter under hela läsåret så att en anda av kamratskap och samarbete byggs upp kontinuerligt. Programmet är inriktat på att utveckla samhörighetskänslan inom skolan. Idéerna nedan kan tillämpas i klasser, parallellklasser eller hela skolan på en gång. Förutom i samband med dylika specialmoment bör temat, särskilt på högstadienivå, tas upp också inom de olika läroämnena. Temat kan också lyftas fram under morgonsamlingar. Höstterminen Augusti Skolan börjar, dags att lära känna varandra! Utlysning av skolfreden Titta på utlysningen av skolfreden i direktsändning på internet kl eller ordna ett eget utlysningsevenemang för hela skolan! Länken till skolfredssändningen, ljudfiler med utlysningstexten och tips för hur ett eget utlysningsevenemang kan se ut finns på Gruppbildning för hela skolan Det räcker inte att eleverna lär känna andra elever, för det är lika viktigt att de lär känna lärarna. Gruppbildningsverksamhet för hela skolan främjar uppkomsten av en samhörighetskänsla som innefattar både elever och lärare. Gruppbildningsdagarna innefattar olika övningar och lekar som hjälper deltagarna att lära känna varandra och bygga upp en god gruppanda. Det är viktigt att lärarna deltar så att de och eleverna lär känna varandra. Under lekar och spel lyfts mycket sådant fram som eleverna kanske inte ger uttryck för inom ramen för det vanliga skolarbetet. Oktober november Vi är inne i vardagen men den behöver inte vara grå! Specialraster Brädspelsrast Inomhusrast använd gärna t.ex. handarbetseller bildkonstsalen! Halloweenfest och frågesport med hjälp av skolans högtalare Kafé (eleverna bjuds på dryck med tilltugg) Temadag glädje och samhörighet i vardagen Exempel: Kom som du är när du vaknar! Alla ska komma till skolan direkt ur sängen utan att ha skött sina morgonrutiner. September Dags för gemensamma idéer Alla ska få höras! Gruppbildningsövningarna fortsätter Gallup för hela skolan: Vad väntar du dig av det nya läsåret? Hurdana aktiviteter och temadagar tror du skulle bidra till en god gruppanda i skolan? Hur kunde man under lektionerna främja uppkomsten av en god atmosfär? Tips! Använd ett webbaserat verktyg för att utföra gallupen, för då blir det tekniskt enklare att sammanställa resultatet. Gemensamt möte för vänelever, lärare och elevkåren Utdelning av information om framtida aktiviteter och diskussion kring planer December Julen närmar sig Nu gäller det att vara extra snäll mot andra! Lillajulsfest för hela skolan Tema: Uppskatta alla! Utmaning: Gör en god gärning! Klassen kan till exempel göra en lista över goda gärningar (att hälsa på en man inte känner, att berömma en annan, att hålla dörren öppen för någon ) från vilken var och en väljer och utför t.ex. en under följande vecka eller minst tre under december. Gärningarna kan också lottas ut. 4

5 Vårterminen Januari Februari mars Jag uppskattar mig själv och andra En hyllning till vänskapen #ochjagskämsinteettdugg Syftet med denna utmaning är att eleverna ska lära sig uppskatta sig själva på ett sunt sätt. Var och en uppmuntras att fotografera något som han eller hon kritiserats för och lägga upp bilden med hashtaggen #ochjagskämsinteettdugg. Syftet med övningen är att visa att var och en bör uppskattas precis som han eller hon är. Morgonsamling om självkänsla med vänelever eller studentkårens styrelse Tips på hur texten kan se ut finns på (på finska) Alla hjärtans dag Alla klär sig i något rött, också lärarna! Vänhjärtan Var och en får ett pappershjärta på vilket han eller hon skriver namnen på de elever han eller hon hälsat på under dagen. Gallup för hela skolan: Vad väntar du dig av vårterminen? Eleverna utvärderar höstterminens skolfredsaktiviteter. Vad var speciellt lyckat? Vad bidrog till en god gruppanda? Hurdana aktiviteter borde ordnas under vårterminen? Gruppbildningsövningar klassvis Under vårvintern betonas övningar som bygger upp samarbetsförmåga. Ett av elever utarbetat exempel på hur en lektion kan se ut finns på sidan 9. April Maj Alla med! Utmaningsbox Elever och lärare kan ge varandra utmaningar som varar hela dagen eller tävla i t.ex. ägglöpning eller dragkamp. Hur väl lyckades vi? Idrottsdag för hela skolan Skolfredsdag under vilken skolan minns läsårets aktiviteter Fotoutställning om skolfredsåret Utvärdering av hur väl arbetet lyckades Förslag till samhörighetsfrämjande verksamhet under det kommande läsåret 5

6 Skolfreden läsåret Skola och klass Skolan eller klassen väljer ett tema för verksamhetsåret. Temat ska ha att göra med förebyggande av mobbning och utanförskap. Skolfredstema för läsåret Eleverna och lärarna utarbetar några konkreta målsättningar med anknytning till temat. Målsättningar Skolfreden utlyses under högtidliga former. Syftet med den upplästa utlysningstexten är att uppmärksamma att alla har rätt till en trygg och trivsam skola. Utlysningsfesten äger rum (var och när?) Elevernas delaktighet Eleverna arbetar självständigt och lärarna finns till som stöd vid behov Lärarna och eleverna planerar tillsammans Lärarna planerar och eleverna utför 6

7 En verksamhetsplan för läsåret utarbetas kring skolfredstemat. Verksamhetsplanen ska innehålla konkret verksamhet som kommer att genomföras och som kan utvärderas utifrån bestämda kriterier. Verksamhetsplan Årsklocka Hösten Skolfreden utlyses Vintern Våren Hur kan hemmen bidra till ett lyckat skolfredsår? Skolfredsplanerna diskuteras på föräldramötet

8 Starka tillsammans -pyssel Klasserna tillverkar samarbetskraftarmband, ett åt varje elev! Uppgiften förutsätter samarbete eftersom kraftarmbanden tvinnas ihop av två personer. Material: Ullgarn i olika färger Instruktioner: Vilka egenskaper bör en god kamrat ha? Diskutera i klassen! (Exempel: förmåga att lyssna, humor, vänlighet, pålitlighet osv.) Varje elev väljer 4 5 egenskaper som han eller hon anser att en god kamrat bör ha. Eleverna väljer vilka färger trådarna i deras armband ska ha. Färgerna ska symbolisera var och en av egenskaperna eleven uppskattar hos en god kamrat. Rött kan till exempel stå för vänlighet och blått för pålitlighet. Trådarna till armbandet ska vara av lika längd. Trådarna får gärna vara långa eftersom de blir kortare då de tvinnas. Eleverna tvinnar parvis ihop armband genom att hålla i var sin ända av tråden och snurra den åt olika håll. På detta sätt fås ett hållbart band. När det färdiga armbandet är knutet till handleden kan det vid behov förkortas till lämplig längd. 8

9 Exempel på program för gruppbildningslektion Lektionsplanen nedan är utarbetad av eleverna i Kouvola skolfredsteam. Syftet med lektionen är att göra det lättare för eleverna att lära känna varandra, bidra till en glad stämning (med skratt!) och ge eleverna övning i att ge och ta emot positiv feedback. Uppvärmning: Blindbock med röster Eleverna ställer sig i en ring. En av eleverna ställer sig i mitten och får i uppgift att med slutna ögon gissa vems röst som hörs då de andra säger något i slumpmässig ordning. Eleven i mitten får gissa tills han eller hon gissar rätt. Den vars röst blev igenkänd ställer sig i mitten av ringen. Samarbetsövningar: Skeppsbrott Klassens stolar ställs i en ring. Det ska finnas lika många stolar som elever. Läraren ber eleverna ställa sig på stolarna och förklarar sedan att eleverna precis hamnat på en öde ö. Det som gör situationen extra knepig är att ön krymper hela tiden och att eleverna måste klämma ihop sig för att ingen ska falla i vattnet. Läraren är en hungrig haj som väntar på att någon av eleverna inte längre ska få plats på den trygga ön. Läraren plockar bort en stol i taget, och utmaningen är att tränga ihop hela klassen på en så liten yta som möjligt. Leken kan alternativt formuleras som en utmaning. Läraren ber eleverna uppskatta hur många stolar de behöver för att få hela klassen att rymmas på dem, och för att se om uppskattningen stämmer börjar läraren ta bort en stol i taget. Frågor att diskutera: Hur kändes övningen? Vad var roligast, vad var svårast? Hur fungerade samarbetet bäst? Vad lärde du dig av övningen? Totempålar av papper Deltagarna delas slumpmässigt in i grupper på 4 5 personer. Uppgiften är att av 15 pappersark bygga en så hög och fin totempåle som möjligt. Pappren får inte rivas, söndras, limmas eller tejpas, utan endast vikas. Det är inte tillåtet att stöda pappren med andra föremål (t.ex. pennor), utan de måste ställas på en slät yta (golvet eller ett bord). Alla ark behöver inte användas. Lagen har 5 10 minuter på sig att slutföra bygget. När tiden är ute jämförs totempålarna med varandra med avseende på höjd och stil. Att diskutera efteråt: Vad hände under övningens gång? Hur började ni arbeta? Hur fattade gruppen beslut? Hur aktivt deltog du? Vilka roller uppstår i allmänhet i en grupp? Måste det finnas olika roller? Vad kan man göra i en grupp för att alla medlemmar ska trivas och finna glädje i samarbetet? Att ge och att ta emot feedback En lapp med positiv feedback En tomt papper fästs på ryggen på varje elev. Klasskamraterna går omkring och skriver något positivt på varje klasskamrats lapp. Obs! Försäkra er om att alla förstår vad som gäller så att ingen behöver bli ledsen eller få osakliga kommentarer på sin lapp. Diskutera först vilken typ av feedback som är trevlig och uppbyggande. För att göra det enklare för deltagarna att skriva på varje rygg utan att missa någon kan övningen utföras i ring. Avslutningsvis får eleverna läsa upp några av de vänliga orden inför klassen. 9

10 Ungdomsledaren i skolan ett stöd under uppväxten Stadens eller kommunens ungdomsservice kommer tillsammans med skolans personal överens om vilka uppgifter den ungdomsledare som verkar inom skolan ska ha. Ungdomsledaren hör till dem som ungdomar kanske enklast kan komma till då de behöver stöd av en vuxen. En sådan extra vuxen med ett uttalat intresse för att träffa och tala med eleverna är en resurs många elever kan ha stor nytta av. Då ungdomsledaren håller sig framme i skolvardagen sänks tröskeln för eleverna att ta del av de former av verksamhet och stöd som stadens eller kommunens ungdomsservice erbjuder. Ungdomsledaren har utmärkta förutsättningar för att hjälpa ungdomar att påverka sin omgivning och uppmuntra dem att medverka vid utvecklingen av områdets ungdomsservice. Ungdomsledaren verkar inom ett bestämt område och träffar samma ungdomar i olika sammanhang. Ungdomsledaren får med tiden ett helhetsperspektiv på ungdomarnas vardag och de frågor och fenomen som är aktuella inom området. Således spelar ungdomsledaren en central roll inom det stödnätverk som skapats för de ungas behov. Verksamhetsformer för ungdomsarbete i skolorna Preventivt arbete: - rastprogram - specialprogram och -evenemang - klubb- och smågruppsverksamhet - sexualupplysning - drogupplysning - gruppbildning och -förstärkning Temalektioner och -veckor enligt skolans behov Individuella möten och samtal Arbete vid övergången mellan låg- och högstadiet samt i slutet av grundskolan Vänelevs- och elevkårsverksamhet Elevvård Målsättningar för ungdomsarbetet i skolorna: flexibla och snabba reaktioner för att stöda den växande ungdomen gemenskap och delaktighet varje individ viktig arbetsro i skolan lokal ungdomsservice bekant inom skolan bredare nätverk och medverkande från olika myndigheter och yrkesgrupper text: Niina Soisalo, ungdomsledare, Kouvola stad 10

11 Viktigt att tillhöra en grupp Känslan av att få tillhöra en grupp och bli uppskattad av sina jämnåriga är viktig för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. I en trygg grupp kan var och en känna sig uppskattad och välkommen att delta, pröva sig fram och ibland göra misstag. En sådan känsla är ingen självklarhet, utan den måste vila på en stark grund. Känslan av samhörighet bygger först och främst på att alla lär känna varandra. En del av eleverna hittar visserligen sin plats i gruppen utan vägledning, men det finns många sätt att göra det lättare för eleverna att lära känna varandra, berätta om sig själva och lyssna på vad de andra berättar. Med hjälp av lekar och övningar kommer gruppen snabbt igång med denna process. De handledda övningarna ger eleverna möjlighet att berätta mångsidigt om sig själva och på motsvarande sätt höra en hel del om sina nya kamrater som inte nödvändigtvis skulle komma upp i en vanlig diskussion. Det är viktigt att gruppmedlemmarna ges möjlighet att inse att de har mycket gemensamt, men lika viktigt är det att var och en inser sig själv vara en unik person med individuella särdrag. Det kan ofta kännas nervöst att tala och vara aktiv i en ny grupp. Att orientera sig bland alla nya sociala band kan vara svårt, och lättast blir det om man i gruppen har en trevlig och trygg vän som man alltid kan vända sig till och tillsammans med vilken man enkelt kan närma sig de övriga gruppmedlemmarna. Ju större gruppen är, desto viktigare är det med struktur och handledd gruppbildning. Olika medlemmar upplever gruppen på olika sätt beroende på vilken roll de spelar inom den För att fungera väl behöver grupper sinsemellan olika medlemmar. När gruppen utvecklas växer var och en av medlemmarna in i en bestämd roll. En roll är en individs sätt att vara och verka inom gruppen. Roller uppstår dels utifrån medlemmarnas egenskaper, dels utifrån gruppens behov och förväntningar. Rollerna kan vara mycket olika till sin karaktär, men också till sin uppkomstmekanism. Roller kan alltså vara antingen officiella eller inofficiella, och de sistnämnda är inte alltid uttalade. De inofficiella rollerna blir en del av atmosfären och behöver inte kläs i ord för att bli gällande. Uppkomsten av roller styrs bland annat av medlemmarnas förväntningar, personlighet, temperament och erfarenheter. Varje roll har dubbel betydelse eftersom den både formas kollektivt och tas emot individuellt. Gruppmedlemmar kan söka sig aktivt till vissa roller, men ofta blir den roll man får något man inte tänkt sig, ibland rentav något man tvingas in i. Om individers förväntningar och önskningar inte stämmer överens med de roller gruppen erbjuder uppstår en så kallad rollkonflikt. Nätverket av olika roller i gruppen är heller inte permanent och kan förändras med tiden, bland annat om vissa medlemmar lämnar gruppen eller nya går med i den. En och samma person kan få helt annorlunda roller i olika situationer och olika grupper. Olika medlemmar kan uppleva gruppen på olika sätt. För den som spelar en central och positiv roll kan gruppen kännas som en källa av stöd och trygghet, men för den som känner sig utanför kan det tvärtom vara frustrerande att vara med i gruppen. En kan vara nöjd med hur gruppen fungerar medan en annan tycker att det finns allvarliga brister. Personer i olika roller upplever gruppen på olika sätt, men samtidigt delar de många uppfattningar om hur samarbetet borde se ut och förväntningar på vad gruppen borde uppnå. Gruppandan bör inte endast utvärderas utifrån gruppens genomsnittliga erfarenhet, för även om de flesta är nöjda kan det finnas medlemmar som känner sig utanför. Gruppen bör i stället betraktas från olika medlemmars perspektiv för att lättare kunna hjälpa dem som känner sig utanför att hitta en positiv plats i gruppen. 11

12 Är jag den enda som? Uppgift: Att lära känna andra gruppmedlemmar och lyfta fram olika personers särdrag genom att alla i tur och ordning berättar något om sig själva Rum: Klassrum i vilket det är möjligt att placera stolarna i en ring Material: - Tid: 10 min Deltagarna sitter på stolar i en ring. Läraren inleder genom att stå upp och nämna en handling, egenskap eller erfarenhet som han eller hon tror sig vara ensam om. Exempel: Är jag den enda som i morse slog på radion när jag vaknade? Om någon annan också slog på radion på morgonen, ställer han eller hon sig upp. Alla som stått upp hälsar på varandra med en nickning. Personen i mitten får ställa fler frågor tills han eller hon kommer fram till något som inte är typiskt för någon annan i gruppen. Var och en ska hitta något unikt om sig själv (ett särdrag, en gärning eller dylikt). Om någon av deltagarna har svårt att komma på något kan läraren hjälpa till genom att ställa olika frågor, t.ex. Gillar du någon bestämd maträtt eller dryck som få andra gillar?, Har du någonsin rest till ett ovanligt resmål?, Gjorde du något ovanligt igår kväll / i somras / i morse? Att diskutera efteråt: Var det svårt att komma på något som du är ensam om? Kändes det överraskande att det fanns så många olika egenskaper inom gruppen? Fick du under övningens gång veta något du inte redan visste om dem du kände sedan tidigare? Fruktsallad Uppgift: Att lära känna andra gruppmedlemmar och lyfta fram likheter och skillnader mellan medlemmarnas egenskaper. RUM: Klassrum i vilket det är möjligt att placera stolarna i en ring. MATERIAL: - TID: 10 min Stolarna placeras i en ring. Antalet stolar ska vara en färre än antalet deltagare. En av deltagarna ställer sig i mitten, de andra sätter sig. Personen i mitten uppmanar alla med en viss egenskap (som också han eller hon själv har) att byta plats, t.ex. Byt plats om du har något gult på dig eller Byt plats om du har en syster. Medan alla med egenskapen i fråga håller på att byta plats, ska personen i mitten försöka hinna till en av de lediga stolarna. Det är inte tillåtet att byta plats med grannen eller att sätta sig på sin egen stol. Övningen avslutas med en gemensam diskussion. Diskutera: Kändes det svårt att komma på något du har gemensamt med många andra? Kändes det överraskande att det fanns så många olika egenskaper inom gruppen? Fick du under övningens gång veta något du inte redan visste om dem du kände sedan tidigare? 12

13 Vad behövs på en öde ö? UPPGIFT: Att reflektera över det egna handlandet inom en grupp genom att utarbeta en utrustningslista för en vistelse på en öde ö. RUM: Rum som möjliggör arbete i smågrupper MATERIAL: Papper och pennor TID: 20 min Varje deltagare får ett papper. Var och en får först på egen hand bestämma vilka tio saker han eller hon skulle ta med sig till en öde ö. När alla har funderat färdigt får eleverna först två och två diskutera sig fram till vilka tio saker från de två listorna som är viktigast. När paren skrivit nya listor, bildas nya grupper av två par. De fyra personerna diskuterar sig fram till vilka tio saker från listorna som är viktigast att ha med sig på en öde ö. När listorna är färdiga får varje grupp på fyra personer läsa upp sin. Listorna jämförs med varandra, och likheter och skillnader diskuteras. Var och en kan jämföra sin ursprungliga lista med gruppens och reflektera över hur de gemensamma besluten fattades. Övningen avslutas med en allmän diskussion kring gruppens handlande och sätt att fatta beslut: Hur kom gruppen fram till ett gemensamt beslut? Vad fick en att lämna bort något från den egna listan? Vad bidrog till att en persons favoriter också blev de viktigaste på den gemensamma listan? I hurdana situationer har du känt dig tvungen att anpassa dig efter gruppen fastän du själv velat göra på ett annat sätt? Mångfaldens blomma UPPGIFT: Att lyfta fram positiva olikheter och stärka gruppandan genom att diskutera medlemmarnas särdrag och gemensamma egenskaper. RUM: Rum som möjliggör arbete i smågrupper MATERIAL: Papper eller kartong i olika färger, pennor, saxar, tejp/häftmassa/lim. TID: 45 min Deltagarna delas slumpmässigt in i grupper på 4 5 personer. Varje grupp ska tillverka en blomma som beskriver medlemmarnas egenskaper. Blomman ska vara rund och ha lika många stora kronblad som antalet medlemmar i gruppen och dessutom ett lika stort antal små kronblad. Börja med att klippa ut delarna! Först ska gruppen komma på 1 3 positiva egenskaper som är gemensamma för alla medlemmar. Egenskaperna skrivs på mitten av blomman. Sedan ska varje medlem tillsammans med de andra komma på något om sig själv som inte gäller för de andra. Dessa särdrag skrivs på var sitt stora kronblad. Därefter ska gruppen komma på en egenskap som är gemensam för de medlemmar som representeras av två närliggande kronblad, och dessa egenskaper skrivs på då små kronbladen. Avslutningsvis presenterar varje grupp sin blomma för de andra grupperna. Att diskutera efteråt: Var det lätt att komma på positiva egenskaper som var gemensamma för hela gruppen? Vilka skillnader fanns det mellan gruppmedlemmarna? Vilken nytta kan gruppen ha av att medlemmarna är sinsemellan olika? 13

14 Glöm inte leken! Leka kan man göra i alla åldrar, men leken har särskilt stor betydelse under barndomen. Genom att leka lär sig barnet bland annat att föreställa sig saker och ting, vilket är en förutsättning för all kreativ verksamhet. Ju mer barn leker, desto mer växer de mentalt. Sätten på vilka barn leker har förändrats, och lektiden har förkortats. Tyvärr har också den tid föräldrar tillbringar med sina barn blivit kortare. Vi får inte glömma betydelsen av att leka och växa tillsammans! Starka tilllsammans! Alla är vi olika. En är bra på idrott, en annan på att sjunga, en tredje på bildkonst. Vi är individer och har olika sätt att uttrycka oss på. Med hjälp av lekar och andra former av övningar får vi möjlighet att lyfta fram olika sidor av oss själva på ett sätt som gör våra goda sidor synligare än vad de kanske är till vardags. Det gäller att vara nöjd med sina styrkor och glädja sig över dem med ett sunt drag av stolthet. Att vi är olika är en stor rikedom i livet eftersom olika styrkor, tankar och handlingsmönster gör oss kollektivt starkare. Det är inte alltid lätt att samarbeta, och om vi inte är beredda att ibland ge efter uppstår lätt kiv. Vi måste inse att andras idéer kan vara lika goda som våra, ibland bättre. Förmågan att lyssna på andra med öppet sinne är således en förutsättning för ett fungerande socialt samspel. Rollspelet Du Jag Vi Vem vet hurdan världen kommer att vara när ni som är barn och unga idag blivit vuxna? Världen förändras hela tiden, och mitt i denna ständiga förändring gäller det att lära känna sig själv bättre för att kunna förstå andra. Genom att leka och låtsas kan man lära sig att sätta sig in i andras situation. Ett enkelt rollspel för att underlätta denna process går ut på att byta roller med en kamrat. Låna till exempel kamratens ryggsäck för att komma in i rollen. Nu har Jag blivit Du och ska, så gott det går, tänka och handla som Du. Här gäller det att kunna se saker och ting ur kamratens synvinkel och förstå varför kamraten gör som han eller hon gör. Hurdan är er klass Starka tillsammans-lek? Var och en av oss borde lära sig att förstå andra bättre och se världen från olika perspektiv. Olika former av lekar utgör ett utmärkt hjälpmedel i denna utveckling. Lekarna behöver inte leda till rätta svar, för det finns många sätt att närma sig ökad förståelse på ett lärorikt sätt. Moment som framkallar tvång, rädsla och en känsla av utanförskap ska självfallet undvikas eftersom målsättningen är att alla ska få känna sig delaktiga på ett positivt sätt; då fyller leken också på bästa sätt sitt syfte! Hur vill ni leka för att bli starka tillsammans? Med önskan om skolfred för läsåret , Piia Kleimola, teaterlärare, lekambassadör för Kymmene och södra Savolax distrikt 14

15 Idéer för skolfredsåret: En skolgård full av snögubbar! Hela skolan, både barn och vuxna, bygger glada snögubbar som t.ex. vinkar till förbipasserande. Bjud mor- och farföräldrar med till skolan! Ni kan till exempel tala om hur det var i skolan då de var barn, huruvida det förekom mobbning, hur konflikter hanterades och vad man i dagens läge kan göra för att bidra till en god stämning i skolan. 15

16 mer inte Mobbning förekom i en stark grupp! Låt oss ta hänsyn till var och en! Tillsamman s hjälper vi varandra. är vi artiga. Om vi är starka tillsammans kan vi också leka tillsammans. Ensamhet lämnar ärr. Låt oss hjälp a dem s blivit mobba om de. tivare. Tillsammans blir vi posi Mobbning lämnar ärr. Vår starka grupp är en stark hjälpare! Tillsamman s När vi är fle r får vi ocks å fler idéer blir färdiga och snabbare. Ett dragkampslag måste av en grupp. Om man är ensam går man miste om många glada stunder och minnen.. 16 bestå

17 Anteckningar 17

18 Skolfredsprogrammet koordineras av Mannerheims Barnskyddsförbund, polisen, Utbildningsstyrelsen, Folkhälsan och Finlands Föräldraförbund. Syftet med programmet är att främja välmående och säkerhet i skolorna. Arbetet bygger på att aktivera eleverna, skapa en känsla av samhörighet och ge skolvardagen en prägel av samarbetsglädje och entusiasm.