Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

Transkript

1 Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

2 Utlysning av Skolfreden Bästa skolelever, ärade åhörare! Vi vill önska er alla hjärtligt välkomna hit till Ratina stadion, där Skolfreden nu ska utlysas för 24:e gången i vårt lands historia. Visst känns det bra att få samlas här för att främja något så här gott och uppbyggande? Vi har nämligen all anledning att vara stolta över det vi åstadkommit hittills, och vårt arbete ska fortsätta också under det nya läsåret ! Vet du var skolfred innebär? Jo, att ingen blir mobbad, att god gruppanda råder, att ingen lämnas utanför och att skolan ska få vara ett ställe där alla trivs. Vi ska därför påminna varandra om hur viktigt det är att komma överens med alla och aldrig lämna någon utanför. Årets skolfredstema är vänskap och betydelsen av att värna om den. Vänskap är viktigt för alla! Är du beredd att acceptera alla sådana de är? Kan du bli vän med alla? Vad är skillnaden mellan en kompis och en vän? Är du den som ställer upp när någon behöver hjälp? Om någon ser ut att vara ensam och lätt blir lämnad utanför, skulle du vilja vara den som bjuder med honom eller henne? Kanske utlysningen av Skolfreden väcker tankar hos dig? Skulle du under det nya läsåret vilja bidra till en bättre skola genom att också du vara en god vän, kompis och kamrat i din vardag? 2 Elever utarbetar deklarationstexten för Skolfreden på ett läger 2014.

3 Skolfred för alla! Skolfreden, som omfattar alla skolor i Finland, utlyses i Tammerfors Detta är 24:e gången vi får höra eleverna själva uttrycka sina skolfredsönskningar inför det nya läsåret. En aktiv arbetsgrupp bestående av elever och vuxna i Tammerfors har funderat över ett lämpligt skolfredstema för det nya läsåret. Det tema som arbetsgruppen bestämde sig för är vänskap och betydelsen av att värna om den. Syftet är att väcka tankar och diskussion om hur goda förhållanden mellan eleverna kunde främjas då vänskap och en god gruppanda är nära sammanknutna med elevernas välmående. Eleverna utarbetade utifrån detta tema årets utlysningstext för Skolfreden, och eleven Tuua Pietilä skrev musiken och orden till sången Koulurauhaa toivotaan ( Skolfred önskas ). [Dikten av Henrik Lampikoski på s. 15 bygger på Pietiläs text.] I planeringsskedet utnyttjades en delaktighetsenkät som fyllts i av eleverna i de skolor som hört till skolfredsgruppen. Utifrån svaren började arbetsgruppen utveckla temat, skriva utlysningstexten och utarbeta en verksamhetsplan för det kommande läsåret. Materialet finns nu fritt tillgängligt för alla skolor på Skolfredens webbplats. Syftet med skolfredsprogrammet är att elever och vuxna tillsammans ska fundera på vad som känns viktigt att utveckla i den egna skolan för att var och en skulle trivas och känna sig trygg där. Enligt den förnyade lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren främja elevernas delaktighet i skolans planeringsarbete och regelbundet utreda elevernas åsikter om skolans verksamhet. Aktivt deltagande från elevernas sida förutsätter dock hjälp av en vuxen och att de vuxna ger eleverna tid och möjlighet både till planering och till att sätta planerna i verket. Skolfredsprogrammet erbjuder eleverna och de vuxna en möjlighet till att diskutera och utveckla hela skolgemenskapens välmående. Skolfredsprogrammet stöder också skolornas förebyggande av mobbning genom en årlig tävling. Den nya tävlingen, Nätets hjältar går ut på att teckna serier som handlar om mobbning och korrekt beteende på Internet. Mera information finns på Tammerfors skolfredsarbetsgrupp önskar er ett vänskapsrikt läsår! Koiviston koulu Kämmenniemen koulu Lamminpään koulu Svenska samskolan i Tammerfors Tampereen yliopiston normaalikoulu Lilla Parlamentet i Tammerfors Tammerfors ungdomsforum Stödgruppen för Tammerfors skolor Polisinrättningen i Inre Finland Mannerheims Barnskyddsförbund Tavastland Tammerfors ungdomsarbete Mannerheims Barnskyddsförbund Tammerfors 3

4 Idéer för det nya läsåret Skolfredstemat för läsåret är vänskap. Syftet med att ha ett tema är att inspirera skolgemenskapen elever och vuxna tillsammans att ordna vänskapsrelaterade evenemang. Lektioner i olika läroämnen kan utnyttjas på flera sätt. Under bildkonstlektioner kan eleverna skapa konst som påminner om vänskap, under modersmålslektioner kan de till exempel skriva berättelser om förtroende och dikter om vänskap eller teckna serier om positiva möten. Musiklektioner kan ägnas åt en diskussion om hur musik påverkar oss och våra känslor, eller kanske åt att skriva klassens vänskapssång? Skolorna gör visserligen redan mycket för att stärka klassandan och främja elevernas välmående, men i många fall är det möjligt att ytterligare aktivera eleverna i planeringsarbetet och integrera vänskapstänkandet i skolans vardag. Vad göra under 1. Lektioner? 2. Morgonsamlingar? 3. Raster? 4. Temafester? 5. Föräldramöten? 4

5 Läsårets huvudtema kan delas upp i några separata delteman som på sitt eget sätt främjar uppkomsten av en trygg och trivsam skol- och inlärningsmiljö. Teman: 1. Låt mig vara med! tryggt tillsammans I början av höstterminen är uppkomsten av grupper ett aktuellt tema, och därför är det viktigt att diskutera vad som kunde göras för att alla skulle trivas, känna sig trygga och våga vara sig själva. Först måste alla lära känna varandra. Var och en av eleverna ska få bli sedd och hörd. Det är viktigt att alla känner till och omfattar de gemensamma spelreglerna så att var och en får en chans att säga sin åsikt om vilka faktorer som främjar uppkomsten av en trygg grupp. Gruppen ska vårdas under hela läsåret eftersom problem ofta uppstår med tiden. Lyckligtvis kan verksamhet som främjar gruppandan integreras i själva undervisningen, så ta vara på den möjligheten! - Hur ansluter jag mig till en grupp? Hur hittar jag en kompis? Fundera på hur en skolelev kan hitta nya vänner. Kunde till exempel hobbyverksamhet i sällskap av likasinnade jämnåriga vara ett sätt? - Skapa gemensamma spelregler för klassen och se till att alla följer dem! - Satsa på gruppen redan i början av höstterminen så är det sedan lättare att upprätthålla gruppandan under resten av läsåret. Beakta särskilt nya elever och att även gamla klasskamrater inte träffats på länge! Mera material (på finska) finns på 2. Möten i vardagen Människor är olika, särskilt i en skolgemenskap med minst tiotals och ibland hundratals elever! Alla är unika, men trots det lika värda. Det är viktigt att gå igenom det mänskliga samspelets grundläggande regler tillsammans med eleverna. Hur kan jag säga vad jag tycker utan att någon blir sårad? Hur ska jag bemöta nya människor? Hurdant beteende är respektfullt? Modersmålslektioner kan till exempel ägnas åt att öva olika mötessituationer och diskutera hur ord och gester påverkar helhetsintrycket. Etiska och moraliska frågor är i sin tur särskilt relevanta inom ämnena religion och livsåskådning. Inom historieundervisningen är det intressant att reflektera över betydelsen av artighet i mänsklighetens historia och vad vänskap mellan nationer byggt på under olika perioder. - Öva på att lyssna på andra! - Fundera på vad som är artigt och vad som inte är det! - Fundera på vad man ska göra om man är oense! - Öva på att lösa konflikter! Mera material (på finska) finns på 3. Respektfullt beteende också på Internet! Diskutera beteende i sociala medier så att alla blir medvetna om internetmobbning som fenomen. Det är viktigt att både elever och vuxna är medvetna om de problem som kan uppstå online. Genom gemensamma diskussioner kan alla uppnå ökad förståelse för hur det egna beteendet påverkar andra och vilka möjligheter det finns att ha en positiv snarare än en negativ inverkan. Mera material finns på och (på finska) på 5

6 4. Att lita på varandra, att be om förlåtelse och att själv förlåta Det är viktigt att tala med eleverna om vad förtroende och nära vänskap innebär. Det är viktigt att komma överens med alla, och att vara kompis med vem som helst borde vara möjligt även om man inte är lika god vän med alla. En del människor kan ha nästan hur många kompisar som helst utan att ha en enda riktigt nära vän, och det är inte ovanligt att någon känner sig som ensammast just i en stor grupp. Lektioner i hälsokunskap, religion eller livsåskådning kan ägnas åt diskussion om vänskap, och det är också möjligt att ordna temaevenemang om vänskap till exempel på alla hjärtans dag. Det är nyttigt att diskutera hur vänskap uppkommer och hur man kan veta att en annan person är en verklig vän. Vad är skillnaden mellan en vän och en kompis, eller är det alls nödvändigt att göra skillnad mellan dem? Det sägs att en riktig vän är en som förblir trogen i nöden. När alla andra överger en, stannar de verkliga vännerna för att erbjuda sitt stöd. Äkta vänskap kommer också till uttryck i livets glada stunder; en vän avundas inte, utan gläder sig över andras lycka och framgångar. Med en vän kan man tala om sådant man inte vill ta upp med andra. Vännen känner en kanske bättre än någon annan och kan hjälpa en att lära känna sig själv bättre. Men eftersom vännens roll är så viktig, kan det han eller hon säger och gör också kännas mera sårande än andras ord och gärningar. Om en vän som man litat på sviker ens förtroende genom att till exempel avslöja de hemligheter man anförtrott åt honom eller henne kan man bli djupt sårad. Vad ska man göra om en vän sviker en på det sättet? Varför är det viktigt att kunna förlåta? Är det möjligt att vinna någons förtroende på nytt, och hur ska man gå tillväga? Alla hittar inte någon nära vän i skolan eller under skoltiden. Det betyder inte att man inte skulle klara av att vara en vän åt andra eller att man inte senare kan hitta en god vän. Människor är helt enkelt så olika att det ibland kan vara svårt att hitta en likasinnad person i just sin egen skolgemenskap. Men det finns andra ställen: hemma på gården, i samband med hobbyer, eller till och med på Internet (bara man är medveten om att alla inte är det som de påstår sig vara!). Vissa vänner får man först i vuxen ålder. Ordet vänskap har naturligtvis att göra med vänlighet, men att man är vän med någon behöver inte betyda att man avvisar andra och inte släpper in dem i gruppen! Man kan ha ett gott förhållande till alla och behandla dem med respekt oberoende av hur goda vänner man är. Och så kan man ju ibland hitta en ny god vän där man inte väntat sig det bara man ger andra och sig själv en chans. Lär er mer om vänskap och bli skickliga på det! Mannerheims Barnskyddsförbund har gett ut guidehäftena Kaveritaidot kaikille ( Kamratfärdigheter för alla ) med övningar för lågstadieelever och Kaikille kaveri ( En kompis åt alla ) med motsvarande övningar för högstadieelever. Häftena innehåller tips och goda råd bland annat för vänelevsverksamheten.läs mer (på finska) på 6

7 5. Att erbjuda en hjälpande hand Vad göra när en vän har det svårt? Fundera tillsammans med eleverna på när och var man kan söka hjälp om man själv eller en vän har problem! Ofta berättar skolelever hellre om sina problem för en jämnårig vän än för en vuxen. Ibland talar de inte om saken med någon alls, utan försöker klara sig på egen hand. Detta kan till exempel bero på att de skäms över sitt problem och inte tror att någon annan kan lösa det. Ofta kan det till och med verka som om andra människor, både jämnåriga och vuxna, inte skulle ta problemet på allvar eller ens bry sig om det, och att söka hjälp skulle därför bara uppfattas som pinsamt och ett tecken på svaghet. Eftersom en sådan inställning är utbredd är det viktigt att eleverna förstår att man ingalunda är svag bara för att man söker hjälp, för att göra det är att vara modig nog att ta itu med sitt problem! Det är ingen slump att de vuxna bestämt att varje elev ska ha rätt till hjälp, för allt mänskligt samspel bygger på att man både ska kunna hjälpa andra och våga ta emot hjälp själv. Ofta räcker det att få tala med en vän, någon som lyssnar. Om man får berätta om sina problem för någon blir det som tynger en lättare att gestalta och mindre hotfullt, något som man sedan kan ta itu med. Att någon har tålamod att lyssna på en och accepterar en sådan man är känns skönt och befriande. Ibland räcker det dock inte att söka hjälp hos en jämnårig, utan en vuxen behövs, ibland omedelbart. Då borde man som vän medge att man inte kan lösa problemet och att det är dags att söka hjälp hos en vuxen. Om den som har problem inte vet vilken vuxen det lönar sig att tala med och är nervös, kan vännen rekommendera någon och erbjuda sig att följa med. Vännens föräldrar kan, liksom de egna föräldrarna, ofta stå till tjänst. I skolan finns också, förutom lärarna, flera vuxna som kan erbjuda professionell hjälp: sjuksköterskan, kuratorn och psykologen. Ibland kan skolelever, både yngre och äldre, oroa sig för en vän med svåra problem, men vågar inte ta upp problemet med någon annan eftersom vännen kan bli arg och känna sig sviken av någon han eller hon anförtrott sig åt. Ibland måste man som vän dock våga ta itu med problemet även om ens vän kan bli arg och säga upp bekantskapen; den som ingriper kan ju rädda sin vän från självmord, mobbning och våld! Om du vill ha hjälp med dina egna eller en väns problem erbjuder Mannerheims Barnskyddsförbund en telefonservice (tel ) och en webbtjänst ( Ring, skriv till eller chatta med en vuxen som du vet du kan lita på! All service är gratis och öppen varje dag, och det är tillåtet att vara anonym. Information om andra sätt att få hjälp finns (på finska) på nuortennetti/mista_apua/ 7

8 Verksamhetskalender Läsåret delas in i olika teman som utgör grunden för skolfredsarbetet i klasserna, mellan klasser och gemensamt för hela skolan. Särskilt i högstadiet bör dessa teman behandlas också i själva undervisningen. Det aktuella temat ska tas upp under morgonsamlingar som de olika klasserna håller i tur och ordning. Skolfred för alla Utlysning av Skolfreden, skolfredsevenemang, presentation av verksamheten Samarbetsdag Pyssel med skolfredsarmband Gäst inbjuden av föräldraföreningen AUGUSTI Med en kompis Gallup 1: Gå omkring i klassrummen med en låda och be eleverna om förslag på vad de skulle vilja göra inom ramen för skolfredsprojektet under det nya läsåret. Inled vänelevsverksamheten! Väneleverna ordnar gemensamma lekar under rasterna för att motarbeta mobbning och marginalisering mellan lektionerna. Denna verksamhet ska pågå hela läsåret! Tävling anordnad av elevkåren. Klasser: a) musik b) prosa och poesi c) affisch d) staty SEPTEMBER Vett och etikett Temavecka om gott uppförande Fokus på matsalskultur Flera tips finns på OKTOBER Att vi är olika är en rikedom! Blanda parallellklasser med varandra så att elever som sällan deltar i undervisning tillsammans får en chans att lära känna varandra bättre! Utbytet kan vara till exempel en månad eller en period. Gemensam verksamhet för parallellklasserna Temavecka om klädsel Internationaliseringsfostran Skola på en lördag, men den här gången är det eleverna som håller lektioner för de vuxna! Internationella barndagen Pyssel med vänskapsmedaljer 8 NOVEMBER En lillajulsfest som varar hela dagen: program för både den egna klassen och hela skolan Tomteluva på huvudet -dag Skolfred & julfred, affischer gjorda av klasserna som hjälpmedel DECEMBER

9 Var en pålitlig vän! Det är inte lätt att be om förlåtelse men kanske man kan bli bättre på det genom övning? Hur kan jag vinna någons förtroende? Och vad ska jag göra om personen i fråga redan tappat förtroendet för mig? Gallup 2: Eleverna i varje klass svarar på frågor om vänskapsförhållanden och skillnader mellan dem. Vänskapsradio varje måndag kl JANUARI Vänskapens spelregler Temavecka om sociala medier mobbning på Internet, sociala spelregler online Alla hjärtans dag (hemlig vän, vykort ) Rosettskrinning, pulkaåkning med väneleverna på fastlagstisdagen Varje elev får en hemlig vän från sin klass för en veckas tid Krampass åt alla och önskekonsert på alla hjärtans dag! FEBRUARI Att hjälpa andra Hjälp en kamrat, kratta gården, rasta grannens hund Ett skräp om dagen, Vårfest: positivitet och glädje MARS Från elev till elev Scenen är fri! Presentation av hobbyer KiVa Skola -enkät Färgveckan: klasser/årskurser klär sig i olika färger olika dagar. Veckan avslutas med en gemensam samling i festsalen, då alla ska ha på sig en tröja i samma färg. Hela skolan dansar jenka! APRIL Från temaår till vana Vad har vi uppnått under läsåret? Uppsats om skolfredsåret? Skolfredsåret avslutas med ett gemensamt evenemang planerat och organiserat av elevkårens styrelse och väneleverna. Gör planscher med Skolfreden som tema! MAJ 9

10 Skolfreden läsåret Skola och klass: Skolan eller klassen väljer ett tema för verksamhetsåret. Temat ska motverka mobbning och marginalisering. Tema för skolfredsåret: Elever och lärare utarbetar tillsammans några konkreta målsättningar som stöder temat. Målsättningar: Skolfredsåret inleds med en fest under vilken eleverna utlyser Skolfreden utifrån en text de själva skrivit. Av utlysningen framgår vad det valda skolfredstemat betyder för dem. Ordnar skolan en utlysningsfest? Var och när i så fall? Elevernas deltagande i Skolfreden Eleverna arbetar självständigt med stöd av en vuxen. Eleverna och de vuxna planerar verksamheten tillsammans. De vuxna planerar verksamheten, eleverna förverkligar den. 10

11 Bygg en verksamhetsplan kring temat! Skriv ner konkreta steg som kommer att tas och som kan utvärderas. Verksamhetsplan: Årsklocka HÖSTEN Skolfreden utlyses VINTERN VÅREN Hur kan hemmen främja skolfredsarbetet? Skolfredsplanen diskuteras på föräldramötet Verksamheten utvärderas av både elever och vuxna. Hur utvärderas verksamheten under läsåret? 11

12 Klipp och klistra Vänmedalj Material: Kartong Ett föremål med rund botten (diameter ca 10 cm), t.ex. ett lock eller en filburk, Lim Silver- eller guldpapper Crepepapper i olika färger Häftapparat Trubbig penna Datorskrivna lappar med lämpliga skolfredsmeningar, t.ex. Alla har rätt till en vän, Vänskap är härligt och Jag är en vän. Rita en cirkel på kartongen med hjälp av det runda föremålet och klipp ut den. Klipp på samma sätt ut två cirklar av silver- eller guldpapper och limma dem på bägge sidor av kartongcirkeln. Limma en vänskapstext på ena sidan och rita t.ex. en smiley med den trubbiga pennan på den andra. Klipp ut en ca 70 cm lång och 6 cm bred remsa av crepepappret. Fäst detta medaljband vid cirkeln med häftapparaten. De äldre eleverna kan klippa ut två eller tre remsor av olika bredd och färg. Limma remsorna ovanpå varandra för att få medaljband i flera färger. Alla i skolgemenskapen ska få en medalj! Skolfredsarmband Pyssla ihop skolfredsarmband av kopieringspapper i klassen! På nästa sida finns några exempel på hur de finska eleverna i Koiviston koulu tänkt sig armbanden. Börja med att rita ett armband i rätt storlek, färglägg det och klipp till slut ut det. Be en kamrat om hjälp med att limma fast ändarna kring din handled. De använda armbanden kan senare utgöra en fin utställning. 12

13 Jag är en god vän Wilma Toivonen, 6.B Anniina Lintilä, 6.B Veera Niemi, 6.B

14 14 Anteckningar

15 Låt oss önska oss skolfred (Henrik Lampikoski utifrån sången Koulurauhaa toivotaan av Tuua Pietilä) Goda vänner delar mycket med varandra, mycket som man inte skulle anförtro åt andra. Men utanför ska ingen tvingas stå, för hellre är man väl åtminstone två? Om detta är det mål vi nu vill nå, så låt oss önska oss skolfred! Skolfred för alla runt om i vårt land! Till det vill vi er kalla: Knyt flera vänskapens band! I klassen vill vi trivas, på rasterna glatt leka och aldrig någon enda vårt muntra sällskap neka, så låt oss önska oss skolfred! Ibland blir någon utanför, Sådant ingen lycklig gör. Den mår bättre som sig öppna kan inför en vän så god så sann. Den vännen kan vi alla vara, om vi vill på kallet svara: Så låt oss bygga vår skolfred!

16 Lag om grundläggande utbildning 47 a Delaktighet och elevkår Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga. En i 6 2 mom. avsedd skola ska ha en elevkår som består av skolans elever. Elevkåren kan vara gemensam för flera skolor. Elevkårens uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna, öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan eleverna och utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska höra skolans elevkår innan de planer och regler som nämns i 1 mom. fastställs och före andra beslut som väsentligt inverkar på elevernas ställning. Den verksamhet som avses i denna paragraf ska ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar och med beaktande av de lokala förhållandena. Utbildningsanordnaren beslutar närmare om ordnandet av verksamheten. Verksamheten ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som styr skolans verksamhet eller i samband med dem. Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda elevernas och deras vårdnadshavares åsikter om skolans och utbildningsanordnarens verksamhet. Skolfredsprogrammet koordineras av Mannerheims Barnskyddsförbund, polisen, Utbildningsstyrelsen, Folkhälsan och Finlands Föräldraförbund. Syftet med Skolfreden är att främja skolgemenskapens välmående och trygghet. Till programmets centrala principer hör delaktighet, gemenskap och samarbete. - att skapa glädje och iver i skolans vardag.