Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetshandbok för Skolfreden 2014 2015 Tammerfors"

Transkript

1 Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

2 Utlysning av Skolfreden Bästa skolelever, ärade åhörare! Vi vill önska er alla hjärtligt välkomna hit till Ratina stadion, där Skolfreden nu ska utlysas för 24:e gången i vårt lands historia. Visst känns det bra att få samlas här för att främja något så här gott och uppbyggande? Vi har nämligen all anledning att vara stolta över det vi åstadkommit hittills, och vårt arbete ska fortsätta också under det nya läsåret ! Vet du var skolfred innebär? Jo, att ingen blir mobbad, att god gruppanda råder, att ingen lämnas utanför och att skolan ska få vara ett ställe där alla trivs. Vi ska därför påminna varandra om hur viktigt det är att komma överens med alla och aldrig lämna någon utanför. Årets skolfredstema är vänskap och betydelsen av att värna om den. Vänskap är viktigt för alla! Är du beredd att acceptera alla sådana de är? Kan du bli vän med alla? Vad är skillnaden mellan en kompis och en vän? Är du den som ställer upp när någon behöver hjälp? Om någon ser ut att vara ensam och lätt blir lämnad utanför, skulle du vilja vara den som bjuder med honom eller henne? Kanske utlysningen av Skolfreden väcker tankar hos dig? Skulle du under det nya läsåret vilja bidra till en bättre skola genom att också du vara en god vän, kompis och kamrat i din vardag? 2 Elever utarbetar deklarationstexten för Skolfreden på ett läger 2014.

3 Skolfred för alla! Skolfreden, som omfattar alla skolor i Finland, utlyses i Tammerfors Detta är 24:e gången vi får höra eleverna själva uttrycka sina skolfredsönskningar inför det nya läsåret. En aktiv arbetsgrupp bestående av elever och vuxna i Tammerfors har funderat över ett lämpligt skolfredstema för det nya läsåret. Det tema som arbetsgruppen bestämde sig för är vänskap och betydelsen av att värna om den. Syftet är att väcka tankar och diskussion om hur goda förhållanden mellan eleverna kunde främjas då vänskap och en god gruppanda är nära sammanknutna med elevernas välmående. Eleverna utarbetade utifrån detta tema årets utlysningstext för Skolfreden, och eleven Tuua Pietilä skrev musiken och orden till sången Koulurauhaa toivotaan ( Skolfred önskas ). [Dikten av Henrik Lampikoski på s. 15 bygger på Pietiläs text.] I planeringsskedet utnyttjades en delaktighetsenkät som fyllts i av eleverna i de skolor som hört till skolfredsgruppen. Utifrån svaren började arbetsgruppen utveckla temat, skriva utlysningstexten och utarbeta en verksamhetsplan för det kommande läsåret. Materialet finns nu fritt tillgängligt för alla skolor på Skolfredens webbplats. Syftet med skolfredsprogrammet är att elever och vuxna tillsammans ska fundera på vad som känns viktigt att utveckla i den egna skolan för att var och en skulle trivas och känna sig trygg där. Enligt den förnyade lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren främja elevernas delaktighet i skolans planeringsarbete och regelbundet utreda elevernas åsikter om skolans verksamhet. Aktivt deltagande från elevernas sida förutsätter dock hjälp av en vuxen och att de vuxna ger eleverna tid och möjlighet både till planering och till att sätta planerna i verket. Skolfredsprogrammet erbjuder eleverna och de vuxna en möjlighet till att diskutera och utveckla hela skolgemenskapens välmående. Skolfredsprogrammet stöder också skolornas förebyggande av mobbning genom en årlig tävling. Den nya tävlingen, Nätets hjältar går ut på att teckna serier som handlar om mobbning och korrekt beteende på Internet. Mera information finns på Tammerfors skolfredsarbetsgrupp önskar er ett vänskapsrikt läsår! Koiviston koulu Kämmenniemen koulu Lamminpään koulu Svenska samskolan i Tammerfors Tampereen yliopiston normaalikoulu Lilla Parlamentet i Tammerfors Tammerfors ungdomsforum Stödgruppen för Tammerfors skolor Polisinrättningen i Inre Finland Mannerheims Barnskyddsförbund Tavastland Tammerfors ungdomsarbete Mannerheims Barnskyddsförbund Tammerfors 3

4 Idéer för det nya läsåret Skolfredstemat för läsåret är vänskap. Syftet med att ha ett tema är att inspirera skolgemenskapen elever och vuxna tillsammans att ordna vänskapsrelaterade evenemang. Lektioner i olika läroämnen kan utnyttjas på flera sätt. Under bildkonstlektioner kan eleverna skapa konst som påminner om vänskap, under modersmålslektioner kan de till exempel skriva berättelser om förtroende och dikter om vänskap eller teckna serier om positiva möten. Musiklektioner kan ägnas åt en diskussion om hur musik påverkar oss och våra känslor, eller kanske åt att skriva klassens vänskapssång? Skolorna gör visserligen redan mycket för att stärka klassandan och främja elevernas välmående, men i många fall är det möjligt att ytterligare aktivera eleverna i planeringsarbetet och integrera vänskapstänkandet i skolans vardag. Vad göra under 1. Lektioner? 2. Morgonsamlingar? 3. Raster? 4. Temafester? 5. Föräldramöten? 4

5 Läsårets huvudtema kan delas upp i några separata delteman som på sitt eget sätt främjar uppkomsten av en trygg och trivsam skol- och inlärningsmiljö. Teman: 1. Låt mig vara med! tryggt tillsammans I början av höstterminen är uppkomsten av grupper ett aktuellt tema, och därför är det viktigt att diskutera vad som kunde göras för att alla skulle trivas, känna sig trygga och våga vara sig själva. Först måste alla lära känna varandra. Var och en av eleverna ska få bli sedd och hörd. Det är viktigt att alla känner till och omfattar de gemensamma spelreglerna så att var och en får en chans att säga sin åsikt om vilka faktorer som främjar uppkomsten av en trygg grupp. Gruppen ska vårdas under hela läsåret eftersom problem ofta uppstår med tiden. Lyckligtvis kan verksamhet som främjar gruppandan integreras i själva undervisningen, så ta vara på den möjligheten! - Hur ansluter jag mig till en grupp? Hur hittar jag en kompis? Fundera på hur en skolelev kan hitta nya vänner. Kunde till exempel hobbyverksamhet i sällskap av likasinnade jämnåriga vara ett sätt? - Skapa gemensamma spelregler för klassen och se till att alla följer dem! - Satsa på gruppen redan i början av höstterminen så är det sedan lättare att upprätthålla gruppandan under resten av läsåret. Beakta särskilt nya elever och att även gamla klasskamrater inte träffats på länge! Mera material (på finska) finns på 2. Möten i vardagen Människor är olika, särskilt i en skolgemenskap med minst tiotals och ibland hundratals elever! Alla är unika, men trots det lika värda. Det är viktigt att gå igenom det mänskliga samspelets grundläggande regler tillsammans med eleverna. Hur kan jag säga vad jag tycker utan att någon blir sårad? Hur ska jag bemöta nya människor? Hurdant beteende är respektfullt? Modersmålslektioner kan till exempel ägnas åt att öva olika mötessituationer och diskutera hur ord och gester påverkar helhetsintrycket. Etiska och moraliska frågor är i sin tur särskilt relevanta inom ämnena religion och livsåskådning. Inom historieundervisningen är det intressant att reflektera över betydelsen av artighet i mänsklighetens historia och vad vänskap mellan nationer byggt på under olika perioder. - Öva på att lyssna på andra! - Fundera på vad som är artigt och vad som inte är det! - Fundera på vad man ska göra om man är oense! - Öva på att lösa konflikter! Mera material (på finska) finns på 3. Respektfullt beteende också på Internet! Diskutera beteende i sociala medier så att alla blir medvetna om internetmobbning som fenomen. Det är viktigt att både elever och vuxna är medvetna om de problem som kan uppstå online. Genom gemensamma diskussioner kan alla uppnå ökad förståelse för hur det egna beteendet påverkar andra och vilka möjligheter det finns att ha en positiv snarare än en negativ inverkan. Mera material finns på och (på finska) på 5

6 4. Att lita på varandra, att be om förlåtelse och att själv förlåta Det är viktigt att tala med eleverna om vad förtroende och nära vänskap innebär. Det är viktigt att komma överens med alla, och att vara kompis med vem som helst borde vara möjligt även om man inte är lika god vän med alla. En del människor kan ha nästan hur många kompisar som helst utan att ha en enda riktigt nära vän, och det är inte ovanligt att någon känner sig som ensammast just i en stor grupp. Lektioner i hälsokunskap, religion eller livsåskådning kan ägnas åt diskussion om vänskap, och det är också möjligt att ordna temaevenemang om vänskap till exempel på alla hjärtans dag. Det är nyttigt att diskutera hur vänskap uppkommer och hur man kan veta att en annan person är en verklig vän. Vad är skillnaden mellan en vän och en kompis, eller är det alls nödvändigt att göra skillnad mellan dem? Det sägs att en riktig vän är en som förblir trogen i nöden. När alla andra överger en, stannar de verkliga vännerna för att erbjuda sitt stöd. Äkta vänskap kommer också till uttryck i livets glada stunder; en vän avundas inte, utan gläder sig över andras lycka och framgångar. Med en vän kan man tala om sådant man inte vill ta upp med andra. Vännen känner en kanske bättre än någon annan och kan hjälpa en att lära känna sig själv bättre. Men eftersom vännens roll är så viktig, kan det han eller hon säger och gör också kännas mera sårande än andras ord och gärningar. Om en vän som man litat på sviker ens förtroende genom att till exempel avslöja de hemligheter man anförtrott åt honom eller henne kan man bli djupt sårad. Vad ska man göra om en vän sviker en på det sättet? Varför är det viktigt att kunna förlåta? Är det möjligt att vinna någons förtroende på nytt, och hur ska man gå tillväga? Alla hittar inte någon nära vän i skolan eller under skoltiden. Det betyder inte att man inte skulle klara av att vara en vän åt andra eller att man inte senare kan hitta en god vän. Människor är helt enkelt så olika att det ibland kan vara svårt att hitta en likasinnad person i just sin egen skolgemenskap. Men det finns andra ställen: hemma på gården, i samband med hobbyer, eller till och med på Internet (bara man är medveten om att alla inte är det som de påstår sig vara!). Vissa vänner får man först i vuxen ålder. Ordet vänskap har naturligtvis att göra med vänlighet, men att man är vän med någon behöver inte betyda att man avvisar andra och inte släpper in dem i gruppen! Man kan ha ett gott förhållande till alla och behandla dem med respekt oberoende av hur goda vänner man är. Och så kan man ju ibland hitta en ny god vän där man inte väntat sig det bara man ger andra och sig själv en chans. Lär er mer om vänskap och bli skickliga på det! Mannerheims Barnskyddsförbund har gett ut guidehäftena Kaveritaidot kaikille ( Kamratfärdigheter för alla ) med övningar för lågstadieelever och Kaikille kaveri ( En kompis åt alla ) med motsvarande övningar för högstadieelever. Häftena innehåller tips och goda råd bland annat för vänelevsverksamheten.läs mer (på finska) på 6

7 5. Att erbjuda en hjälpande hand Vad göra när en vän har det svårt? Fundera tillsammans med eleverna på när och var man kan söka hjälp om man själv eller en vän har problem! Ofta berättar skolelever hellre om sina problem för en jämnårig vän än för en vuxen. Ibland talar de inte om saken med någon alls, utan försöker klara sig på egen hand. Detta kan till exempel bero på att de skäms över sitt problem och inte tror att någon annan kan lösa det. Ofta kan det till och med verka som om andra människor, både jämnåriga och vuxna, inte skulle ta problemet på allvar eller ens bry sig om det, och att söka hjälp skulle därför bara uppfattas som pinsamt och ett tecken på svaghet. Eftersom en sådan inställning är utbredd är det viktigt att eleverna förstår att man ingalunda är svag bara för att man söker hjälp, för att göra det är att vara modig nog att ta itu med sitt problem! Det är ingen slump att de vuxna bestämt att varje elev ska ha rätt till hjälp, för allt mänskligt samspel bygger på att man både ska kunna hjälpa andra och våga ta emot hjälp själv. Ofta räcker det att få tala med en vän, någon som lyssnar. Om man får berätta om sina problem för någon blir det som tynger en lättare att gestalta och mindre hotfullt, något som man sedan kan ta itu med. Att någon har tålamod att lyssna på en och accepterar en sådan man är känns skönt och befriande. Ibland räcker det dock inte att söka hjälp hos en jämnårig, utan en vuxen behövs, ibland omedelbart. Då borde man som vän medge att man inte kan lösa problemet och att det är dags att söka hjälp hos en vuxen. Om den som har problem inte vet vilken vuxen det lönar sig att tala med och är nervös, kan vännen rekommendera någon och erbjuda sig att följa med. Vännens föräldrar kan, liksom de egna föräldrarna, ofta stå till tjänst. I skolan finns också, förutom lärarna, flera vuxna som kan erbjuda professionell hjälp: sjuksköterskan, kuratorn och psykologen. Ibland kan skolelever, både yngre och äldre, oroa sig för en vän med svåra problem, men vågar inte ta upp problemet med någon annan eftersom vännen kan bli arg och känna sig sviken av någon han eller hon anförtrott sig åt. Ibland måste man som vän dock våga ta itu med problemet även om ens vän kan bli arg och säga upp bekantskapen; den som ingriper kan ju rädda sin vän från självmord, mobbning och våld! Om du vill ha hjälp med dina egna eller en väns problem erbjuder Mannerheims Barnskyddsförbund en telefonservice (tel ) och en webbtjänst (www.nuortennetti.fi). Ring, skriv till eller chatta med en vuxen som du vet du kan lita på! All service är gratis och öppen varje dag, och det är tillåtet att vara anonym. Information om andra sätt att få hjälp finns (på finska) på nuortennetti/mista_apua/ 7

8 Verksamhetskalender Läsåret delas in i olika teman som utgör grunden för skolfredsarbetet i klasserna, mellan klasser och gemensamt för hela skolan. Särskilt i högstadiet bör dessa teman behandlas också i själva undervisningen. Det aktuella temat ska tas upp under morgonsamlingar som de olika klasserna håller i tur och ordning. Skolfred för alla Utlysning av Skolfreden, skolfredsevenemang, presentation av verksamheten Samarbetsdag Pyssel med skolfredsarmband Gäst inbjuden av föräldraföreningen AUGUSTI Med en kompis Gallup 1: Gå omkring i klassrummen med en låda och be eleverna om förslag på vad de skulle vilja göra inom ramen för skolfredsprojektet under det nya läsåret. Inled vänelevsverksamheten! Väneleverna ordnar gemensamma lekar under rasterna för att motarbeta mobbning och marginalisering mellan lektionerna. Denna verksamhet ska pågå hela läsåret! Tävling anordnad av elevkåren. Klasser: a) musik b) prosa och poesi c) affisch d) staty SEPTEMBER Vett och etikett Temavecka om gott uppförande Fokus på matsalskultur Flera tips finns på OKTOBER Att vi är olika är en rikedom! Blanda parallellklasser med varandra så att elever som sällan deltar i undervisning tillsammans får en chans att lära känna varandra bättre! Utbytet kan vara till exempel en månad eller en period. Gemensam verksamhet för parallellklasserna Temavecka om klädsel Internationaliseringsfostran Skola på en lördag, men den här gången är det eleverna som håller lektioner för de vuxna! Internationella barndagen Pyssel med vänskapsmedaljer 8 NOVEMBER En lillajulsfest som varar hela dagen: program för både den egna klassen och hela skolan Tomteluva på huvudet -dag Skolfred & julfred, affischer gjorda av klasserna som hjälpmedel DECEMBER

9 Var en pålitlig vän! Det är inte lätt att be om förlåtelse men kanske man kan bli bättre på det genom övning? Hur kan jag vinna någons förtroende? Och vad ska jag göra om personen i fråga redan tappat förtroendet för mig? Gallup 2: Eleverna i varje klass svarar på frågor om vänskapsförhållanden och skillnader mellan dem. Vänskapsradio varje måndag kl JANUARI Vänskapens spelregler Temavecka om sociala medier mobbning på Internet, sociala spelregler online Alla hjärtans dag (hemlig vän, vykort ) Rosettskrinning, pulkaåkning med väneleverna på fastlagstisdagen Varje elev får en hemlig vän från sin klass för en veckas tid Krampass åt alla och önskekonsert på alla hjärtans dag! FEBRUARI Att hjälpa andra Hjälp en kamrat, kratta gården, rasta grannens hund Ett skräp om dagen, Vårfest: positivitet och glädje MARS Från elev till elev Scenen är fri! Presentation av hobbyer KiVa Skola -enkät Färgveckan: klasser/årskurser klär sig i olika färger olika dagar. Veckan avslutas med en gemensam samling i festsalen, då alla ska ha på sig en tröja i samma färg. Hela skolan dansar jenka! APRIL Från temaår till vana Vad har vi uppnått under läsåret? Uppsats om skolfredsåret? Skolfredsåret avslutas med ett gemensamt evenemang planerat och organiserat av elevkårens styrelse och väneleverna. Gör planscher med Skolfreden som tema! MAJ 9

10 Skolfreden läsåret Skola och klass: Skolan eller klassen väljer ett tema för verksamhetsåret. Temat ska motverka mobbning och marginalisering. Tema för skolfredsåret: Elever och lärare utarbetar tillsammans några konkreta målsättningar som stöder temat. Målsättningar: Skolfredsåret inleds med en fest under vilken eleverna utlyser Skolfreden utifrån en text de själva skrivit. Av utlysningen framgår vad det valda skolfredstemat betyder för dem. Ordnar skolan en utlysningsfest? Var och när i så fall? Elevernas deltagande i Skolfreden Eleverna arbetar självständigt med stöd av en vuxen. Eleverna och de vuxna planerar verksamheten tillsammans. De vuxna planerar verksamheten, eleverna förverkligar den. 10

11 Bygg en verksamhetsplan kring temat! Skriv ner konkreta steg som kommer att tas och som kan utvärderas. Verksamhetsplan: Årsklocka HÖSTEN Skolfreden utlyses VINTERN VÅREN Hur kan hemmen främja skolfredsarbetet? Skolfredsplanen diskuteras på föräldramötet Verksamheten utvärderas av både elever och vuxna. Hur utvärderas verksamheten under läsåret? 11

12 Klipp och klistra Vänmedalj Material: Kartong Ett föremål med rund botten (diameter ca 10 cm), t.ex. ett lock eller en filburk, Lim Silver- eller guldpapper Crepepapper i olika färger Häftapparat Trubbig penna Datorskrivna lappar med lämpliga skolfredsmeningar, t.ex. Alla har rätt till en vän, Vänskap är härligt och Jag är en vän. Rita en cirkel på kartongen med hjälp av det runda föremålet och klipp ut den. Klipp på samma sätt ut två cirklar av silver- eller guldpapper och limma dem på bägge sidor av kartongcirkeln. Limma en vänskapstext på ena sidan och rita t.ex. en smiley med den trubbiga pennan på den andra. Klipp ut en ca 70 cm lång och 6 cm bred remsa av crepepappret. Fäst detta medaljband vid cirkeln med häftapparaten. De äldre eleverna kan klippa ut två eller tre remsor av olika bredd och färg. Limma remsorna ovanpå varandra för att få medaljband i flera färger. Alla i skolgemenskapen ska få en medalj! Skolfredsarmband Pyssla ihop skolfredsarmband av kopieringspapper i klassen! På nästa sida finns några exempel på hur de finska eleverna i Koiviston koulu tänkt sig armbanden. Börja med att rita ett armband i rätt storlek, färglägg det och klipp till slut ut det. Be en kamrat om hjälp med att limma fast ändarna kring din handled. De använda armbanden kan senare utgöra en fin utställning. 12

13 Jag är en god vän Wilma Toivonen, 6.B Anniina Lintilä, 6.B Veera Niemi, 6.B

14 14 Anteckningar

15 Låt oss önska oss skolfred (Henrik Lampikoski utifrån sången Koulurauhaa toivotaan av Tuua Pietilä) Goda vänner delar mycket med varandra, mycket som man inte skulle anförtro åt andra. Men utanför ska ingen tvingas stå, för hellre är man väl åtminstone två? Om detta är det mål vi nu vill nå, så låt oss önska oss skolfred! Skolfred för alla runt om i vårt land! Till det vill vi er kalla: Knyt flera vänskapens band! I klassen vill vi trivas, på rasterna glatt leka och aldrig någon enda vårt muntra sällskap neka, så låt oss önska oss skolfred! Ibland blir någon utanför, Sådant ingen lycklig gör. Den mår bättre som sig öppna kan inför en vän så god så sann. Den vännen kan vi alla vara, om vi vill på kallet svara: Så låt oss bygga vår skolfred!

16 Lag om grundläggande utbildning 47 a Delaktighet och elevkår Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga. En i 6 2 mom. avsedd skola ska ha en elevkår som består av skolans elever. Elevkåren kan vara gemensam för flera skolor. Elevkårens uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna, öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan eleverna och utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska höra skolans elevkår innan de planer och regler som nämns i 1 mom. fastställs och före andra beslut som väsentligt inverkar på elevernas ställning. Den verksamhet som avses i denna paragraf ska ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar och med beaktande av de lokala förhållandena. Utbildningsanordnaren beslutar närmare om ordnandet av verksamheten. Verksamheten ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som styr skolans verksamhet eller i samband med dem. Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda elevernas och deras vårdnadshavares åsikter om skolans och utbildningsanordnarens verksamhet. Skolfredsprogrammet koordineras av Mannerheims Barnskyddsförbund, polisen, Utbildningsstyrelsen, Folkhälsan och Finlands Föräldraförbund. Syftet med Skolfreden är att främja skolgemenskapens välmående och trygghet. Till programmets centrala principer hör delaktighet, gemenskap och samarbete. - att skapa glädje och iver i skolans vardag.

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

Verksamhetsguide för Skolfreden läsåret 2015 2016. Starka tillsammans!

Verksamhetsguide för Skolfreden läsåret 2015 2016. Starka tillsammans! Verksamhetsguide för Skolfreden läsåret 2015 2016 Starka tillsammans! 1 Starka tillsammans! Skolfred för alla skolor i Finland utlyses i Kouvola 19.8.2015. Redan under 25 års tid har skolfreden utlysts

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

KiVa Skola-programmet

KiVa Skola-programmet KiVa Skola-programmet Åtgärdsprogram med målsättningen att förebygga och minska förekomsten av mobbning KiVa = Kiusaamisen vastainen, kiusaamista vastustava: mot mobbning Utvecklat vid Åbo universitet,

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola. Den 1 april 2006 antogs en lag om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA 2009/2010 Vårt gemensamma arbete på Svensby skola skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att eleverna får goda kunskaper och redskap för ett livslångt lärande.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan för likabehandling för Berga förskola

Plan för likabehandling för Berga förskola Barn - och utbildningsförvaltningen Rev 130201 1 (6) Förskoleområde 1.6 Berga förskola Malin Willix Tel 016 710 51 26 malin.willix@eskilstuna.se Likabehandlingsplan Plan för likabehandling för Berga förskola

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0 VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014/15

Likabehandlingsplan 2014/15 Likabehandlingsplan 2014/15 Likabehandlingsfrågor/mobbning/värdegrund Så här gör vi på Östersunds Waldorfskola Här på Östersunds Waldorfskola vill vi erbjuda alla barn en trygg och utvecklande skolmiljö.

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling Långsättersskolan 16/17 Vad handlar vår plan om? Den handlar om att alla barn på vår skola ska ha det bra och känna sig trygga. Vår plan talar

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning GENEVAD 2013 2.1 Normer och värden Målbeskrivning kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker. Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR Elevhälsoteamet Rektor grundskola/fritids/förskola Pia Hanzén, tfn, 0322-617285, 0705-751063 pia.hanzen@alingsas.se Specialpedagog Ulla Pettersson tfn: 0734-154998 ulla.pettersson@alingsas.se Plan mot

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14 Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14 Vision: En skola där elever och personal känner gemenskap och trygghet. Där både elever och vuxna känner glädje och nyfikenhet inför lärandet. Mål 1: Att alla både

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande Sammanfattning av resultaten Av de barn som svarade på enkäten upplevde 11 %

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Dokumentsansvarig och godkänd av; Magnus Maars, rektor. magnus.maars@vetlanda.se Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/2016 Upprättad i augusti 2015

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer