Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetshandbok för Skolfreden 2014 2015 Tammerfors"

Transkript

1 Verksamhetshandbok för Skolfreden Tammerfors

2 Utlysning av Skolfreden Bästa skolelever, ärade åhörare! Vi vill önska er alla hjärtligt välkomna hit till Ratina stadion, där Skolfreden nu ska utlysas för 24:e gången i vårt lands historia. Visst känns det bra att få samlas här för att främja något så här gott och uppbyggande? Vi har nämligen all anledning att vara stolta över det vi åstadkommit hittills, och vårt arbete ska fortsätta också under det nya läsåret ! Vet du var skolfred innebär? Jo, att ingen blir mobbad, att god gruppanda råder, att ingen lämnas utanför och att skolan ska få vara ett ställe där alla trivs. Vi ska därför påminna varandra om hur viktigt det är att komma överens med alla och aldrig lämna någon utanför. Årets skolfredstema är vänskap och betydelsen av att värna om den. Vänskap är viktigt för alla! Är du beredd att acceptera alla sådana de är? Kan du bli vän med alla? Vad är skillnaden mellan en kompis och en vän? Är du den som ställer upp när någon behöver hjälp? Om någon ser ut att vara ensam och lätt blir lämnad utanför, skulle du vilja vara den som bjuder med honom eller henne? Kanske utlysningen av Skolfreden väcker tankar hos dig? Skulle du under det nya läsåret vilja bidra till en bättre skola genom att också du vara en god vän, kompis och kamrat i din vardag? 2 Elever utarbetar deklarationstexten för Skolfreden på ett läger 2014.

3 Skolfred för alla! Skolfreden, som omfattar alla skolor i Finland, utlyses i Tammerfors Detta är 24:e gången vi får höra eleverna själva uttrycka sina skolfredsönskningar inför det nya läsåret. En aktiv arbetsgrupp bestående av elever och vuxna i Tammerfors har funderat över ett lämpligt skolfredstema för det nya läsåret. Det tema som arbetsgruppen bestämde sig för är vänskap och betydelsen av att värna om den. Syftet är att väcka tankar och diskussion om hur goda förhållanden mellan eleverna kunde främjas då vänskap och en god gruppanda är nära sammanknutna med elevernas välmående. Eleverna utarbetade utifrån detta tema årets utlysningstext för Skolfreden, och eleven Tuua Pietilä skrev musiken och orden till sången Koulurauhaa toivotaan ( Skolfred önskas ). [Dikten av Henrik Lampikoski på s. 15 bygger på Pietiläs text.] I planeringsskedet utnyttjades en delaktighetsenkät som fyllts i av eleverna i de skolor som hört till skolfredsgruppen. Utifrån svaren började arbetsgruppen utveckla temat, skriva utlysningstexten och utarbeta en verksamhetsplan för det kommande läsåret. Materialet finns nu fritt tillgängligt för alla skolor på Skolfredens webbplats. Syftet med skolfredsprogrammet är att elever och vuxna tillsammans ska fundera på vad som känns viktigt att utveckla i den egna skolan för att var och en skulle trivas och känna sig trygg där. Enligt den förnyade lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren främja elevernas delaktighet i skolans planeringsarbete och regelbundet utreda elevernas åsikter om skolans verksamhet. Aktivt deltagande från elevernas sida förutsätter dock hjälp av en vuxen och att de vuxna ger eleverna tid och möjlighet både till planering och till att sätta planerna i verket. Skolfredsprogrammet erbjuder eleverna och de vuxna en möjlighet till att diskutera och utveckla hela skolgemenskapens välmående. Skolfredsprogrammet stöder också skolornas förebyggande av mobbning genom en årlig tävling. Den nya tävlingen, Nätets hjältar går ut på att teckna serier som handlar om mobbning och korrekt beteende på Internet. Mera information finns på Tammerfors skolfredsarbetsgrupp önskar er ett vänskapsrikt läsår! Koiviston koulu Kämmenniemen koulu Lamminpään koulu Svenska samskolan i Tammerfors Tampereen yliopiston normaalikoulu Lilla Parlamentet i Tammerfors Tammerfors ungdomsforum Stödgruppen för Tammerfors skolor Polisinrättningen i Inre Finland Mannerheims Barnskyddsförbund Tavastland Tammerfors ungdomsarbete Mannerheims Barnskyddsförbund Tammerfors 3

4 Idéer för det nya läsåret Skolfredstemat för läsåret är vänskap. Syftet med att ha ett tema är att inspirera skolgemenskapen elever och vuxna tillsammans att ordna vänskapsrelaterade evenemang. Lektioner i olika läroämnen kan utnyttjas på flera sätt. Under bildkonstlektioner kan eleverna skapa konst som påminner om vänskap, under modersmålslektioner kan de till exempel skriva berättelser om förtroende och dikter om vänskap eller teckna serier om positiva möten. Musiklektioner kan ägnas åt en diskussion om hur musik påverkar oss och våra känslor, eller kanske åt att skriva klassens vänskapssång? Skolorna gör visserligen redan mycket för att stärka klassandan och främja elevernas välmående, men i många fall är det möjligt att ytterligare aktivera eleverna i planeringsarbetet och integrera vänskapstänkandet i skolans vardag. Vad göra under 1. Lektioner? 2. Morgonsamlingar? 3. Raster? 4. Temafester? 5. Föräldramöten? 4

5 Läsårets huvudtema kan delas upp i några separata delteman som på sitt eget sätt främjar uppkomsten av en trygg och trivsam skol- och inlärningsmiljö. Teman: 1. Låt mig vara med! tryggt tillsammans I början av höstterminen är uppkomsten av grupper ett aktuellt tema, och därför är det viktigt att diskutera vad som kunde göras för att alla skulle trivas, känna sig trygga och våga vara sig själva. Först måste alla lära känna varandra. Var och en av eleverna ska få bli sedd och hörd. Det är viktigt att alla känner till och omfattar de gemensamma spelreglerna så att var och en får en chans att säga sin åsikt om vilka faktorer som främjar uppkomsten av en trygg grupp. Gruppen ska vårdas under hela läsåret eftersom problem ofta uppstår med tiden. Lyckligtvis kan verksamhet som främjar gruppandan integreras i själva undervisningen, så ta vara på den möjligheten! - Hur ansluter jag mig till en grupp? Hur hittar jag en kompis? Fundera på hur en skolelev kan hitta nya vänner. Kunde till exempel hobbyverksamhet i sällskap av likasinnade jämnåriga vara ett sätt? - Skapa gemensamma spelregler för klassen och se till att alla följer dem! - Satsa på gruppen redan i början av höstterminen så är det sedan lättare att upprätthålla gruppandan under resten av läsåret. Beakta särskilt nya elever och att även gamla klasskamrater inte träffats på länge! Mera material (på finska) finns på 2. Möten i vardagen Människor är olika, särskilt i en skolgemenskap med minst tiotals och ibland hundratals elever! Alla är unika, men trots det lika värda. Det är viktigt att gå igenom det mänskliga samspelets grundläggande regler tillsammans med eleverna. Hur kan jag säga vad jag tycker utan att någon blir sårad? Hur ska jag bemöta nya människor? Hurdant beteende är respektfullt? Modersmålslektioner kan till exempel ägnas åt att öva olika mötessituationer och diskutera hur ord och gester påverkar helhetsintrycket. Etiska och moraliska frågor är i sin tur särskilt relevanta inom ämnena religion och livsåskådning. Inom historieundervisningen är det intressant att reflektera över betydelsen av artighet i mänsklighetens historia och vad vänskap mellan nationer byggt på under olika perioder. - Öva på att lyssna på andra! - Fundera på vad som är artigt och vad som inte är det! - Fundera på vad man ska göra om man är oense! - Öva på att lösa konflikter! Mera material (på finska) finns på 3. Respektfullt beteende också på Internet! Diskutera beteende i sociala medier så att alla blir medvetna om internetmobbning som fenomen. Det är viktigt att både elever och vuxna är medvetna om de problem som kan uppstå online. Genom gemensamma diskussioner kan alla uppnå ökad förståelse för hur det egna beteendet påverkar andra och vilka möjligheter det finns att ha en positiv snarare än en negativ inverkan. Mera material finns på och (på finska) på 5

6 4. Att lita på varandra, att be om förlåtelse och att själv förlåta Det är viktigt att tala med eleverna om vad förtroende och nära vänskap innebär. Det är viktigt att komma överens med alla, och att vara kompis med vem som helst borde vara möjligt även om man inte är lika god vän med alla. En del människor kan ha nästan hur många kompisar som helst utan att ha en enda riktigt nära vän, och det är inte ovanligt att någon känner sig som ensammast just i en stor grupp. Lektioner i hälsokunskap, religion eller livsåskådning kan ägnas åt diskussion om vänskap, och det är också möjligt att ordna temaevenemang om vänskap till exempel på alla hjärtans dag. Det är nyttigt att diskutera hur vänskap uppkommer och hur man kan veta att en annan person är en verklig vän. Vad är skillnaden mellan en vän och en kompis, eller är det alls nödvändigt att göra skillnad mellan dem? Det sägs att en riktig vän är en som förblir trogen i nöden. När alla andra överger en, stannar de verkliga vännerna för att erbjuda sitt stöd. Äkta vänskap kommer också till uttryck i livets glada stunder; en vän avundas inte, utan gläder sig över andras lycka och framgångar. Med en vän kan man tala om sådant man inte vill ta upp med andra. Vännen känner en kanske bättre än någon annan och kan hjälpa en att lära känna sig själv bättre. Men eftersom vännens roll är så viktig, kan det han eller hon säger och gör också kännas mera sårande än andras ord och gärningar. Om en vän som man litat på sviker ens förtroende genom att till exempel avslöja de hemligheter man anförtrott åt honom eller henne kan man bli djupt sårad. Vad ska man göra om en vän sviker en på det sättet? Varför är det viktigt att kunna förlåta? Är det möjligt att vinna någons förtroende på nytt, och hur ska man gå tillväga? Alla hittar inte någon nära vän i skolan eller under skoltiden. Det betyder inte att man inte skulle klara av att vara en vän åt andra eller att man inte senare kan hitta en god vän. Människor är helt enkelt så olika att det ibland kan vara svårt att hitta en likasinnad person i just sin egen skolgemenskap. Men det finns andra ställen: hemma på gården, i samband med hobbyer, eller till och med på Internet (bara man är medveten om att alla inte är det som de påstår sig vara!). Vissa vänner får man först i vuxen ålder. Ordet vänskap har naturligtvis att göra med vänlighet, men att man är vän med någon behöver inte betyda att man avvisar andra och inte släpper in dem i gruppen! Man kan ha ett gott förhållande till alla och behandla dem med respekt oberoende av hur goda vänner man är. Och så kan man ju ibland hitta en ny god vän där man inte väntat sig det bara man ger andra och sig själv en chans. Lär er mer om vänskap och bli skickliga på det! Mannerheims Barnskyddsförbund har gett ut guidehäftena Kaveritaidot kaikille ( Kamratfärdigheter för alla ) med övningar för lågstadieelever och Kaikille kaveri ( En kompis åt alla ) med motsvarande övningar för högstadieelever. Häftena innehåller tips och goda råd bland annat för vänelevsverksamheten.läs mer (på finska) på 6

7 5. Att erbjuda en hjälpande hand Vad göra när en vän har det svårt? Fundera tillsammans med eleverna på när och var man kan söka hjälp om man själv eller en vän har problem! Ofta berättar skolelever hellre om sina problem för en jämnårig vän än för en vuxen. Ibland talar de inte om saken med någon alls, utan försöker klara sig på egen hand. Detta kan till exempel bero på att de skäms över sitt problem och inte tror att någon annan kan lösa det. Ofta kan det till och med verka som om andra människor, både jämnåriga och vuxna, inte skulle ta problemet på allvar eller ens bry sig om det, och att söka hjälp skulle därför bara uppfattas som pinsamt och ett tecken på svaghet. Eftersom en sådan inställning är utbredd är det viktigt att eleverna förstår att man ingalunda är svag bara för att man söker hjälp, för att göra det är att vara modig nog att ta itu med sitt problem! Det är ingen slump att de vuxna bestämt att varje elev ska ha rätt till hjälp, för allt mänskligt samspel bygger på att man både ska kunna hjälpa andra och våga ta emot hjälp själv. Ofta räcker det att få tala med en vän, någon som lyssnar. Om man får berätta om sina problem för någon blir det som tynger en lättare att gestalta och mindre hotfullt, något som man sedan kan ta itu med. Att någon har tålamod att lyssna på en och accepterar en sådan man är känns skönt och befriande. Ibland räcker det dock inte att söka hjälp hos en jämnårig, utan en vuxen behövs, ibland omedelbart. Då borde man som vän medge att man inte kan lösa problemet och att det är dags att söka hjälp hos en vuxen. Om den som har problem inte vet vilken vuxen det lönar sig att tala med och är nervös, kan vännen rekommendera någon och erbjuda sig att följa med. Vännens föräldrar kan, liksom de egna föräldrarna, ofta stå till tjänst. I skolan finns också, förutom lärarna, flera vuxna som kan erbjuda professionell hjälp: sjuksköterskan, kuratorn och psykologen. Ibland kan skolelever, både yngre och äldre, oroa sig för en vän med svåra problem, men vågar inte ta upp problemet med någon annan eftersom vännen kan bli arg och känna sig sviken av någon han eller hon anförtrott sig åt. Ibland måste man som vän dock våga ta itu med problemet även om ens vän kan bli arg och säga upp bekantskapen; den som ingriper kan ju rädda sin vän från självmord, mobbning och våld! Om du vill ha hjälp med dina egna eller en väns problem erbjuder Mannerheims Barnskyddsförbund en telefonservice (tel ) och en webbtjänst (www.nuortennetti.fi). Ring, skriv till eller chatta med en vuxen som du vet du kan lita på! All service är gratis och öppen varje dag, och det är tillåtet att vara anonym. Information om andra sätt att få hjälp finns (på finska) på nuortennetti/mista_apua/ 7

8 Verksamhetskalender Läsåret delas in i olika teman som utgör grunden för skolfredsarbetet i klasserna, mellan klasser och gemensamt för hela skolan. Särskilt i högstadiet bör dessa teman behandlas också i själva undervisningen. Det aktuella temat ska tas upp under morgonsamlingar som de olika klasserna håller i tur och ordning. Skolfred för alla Utlysning av Skolfreden, skolfredsevenemang, presentation av verksamheten Samarbetsdag Pyssel med skolfredsarmband Gäst inbjuden av föräldraföreningen AUGUSTI Med en kompis Gallup 1: Gå omkring i klassrummen med en låda och be eleverna om förslag på vad de skulle vilja göra inom ramen för skolfredsprojektet under det nya läsåret. Inled vänelevsverksamheten! Väneleverna ordnar gemensamma lekar under rasterna för att motarbeta mobbning och marginalisering mellan lektionerna. Denna verksamhet ska pågå hela läsåret! Tävling anordnad av elevkåren. Klasser: a) musik b) prosa och poesi c) affisch d) staty SEPTEMBER Vett och etikett Temavecka om gott uppförande Fokus på matsalskultur Flera tips finns på OKTOBER Att vi är olika är en rikedom! Blanda parallellklasser med varandra så att elever som sällan deltar i undervisning tillsammans får en chans att lära känna varandra bättre! Utbytet kan vara till exempel en månad eller en period. Gemensam verksamhet för parallellklasserna Temavecka om klädsel Internationaliseringsfostran Skola på en lördag, men den här gången är det eleverna som håller lektioner för de vuxna! Internationella barndagen Pyssel med vänskapsmedaljer 8 NOVEMBER En lillajulsfest som varar hela dagen: program för både den egna klassen och hela skolan Tomteluva på huvudet -dag Skolfred & julfred, affischer gjorda av klasserna som hjälpmedel DECEMBER

9 Var en pålitlig vän! Det är inte lätt att be om förlåtelse men kanske man kan bli bättre på det genom övning? Hur kan jag vinna någons förtroende? Och vad ska jag göra om personen i fråga redan tappat förtroendet för mig? Gallup 2: Eleverna i varje klass svarar på frågor om vänskapsförhållanden och skillnader mellan dem. Vänskapsradio varje måndag kl JANUARI Vänskapens spelregler Temavecka om sociala medier mobbning på Internet, sociala spelregler online Alla hjärtans dag (hemlig vän, vykort ) Rosettskrinning, pulkaåkning med väneleverna på fastlagstisdagen Varje elev får en hemlig vän från sin klass för en veckas tid Krampass åt alla och önskekonsert på alla hjärtans dag! FEBRUARI Att hjälpa andra Hjälp en kamrat, kratta gården, rasta grannens hund Ett skräp om dagen, Vårfest: positivitet och glädje MARS Från elev till elev Scenen är fri! Presentation av hobbyer KiVa Skola -enkät Färgveckan: klasser/årskurser klär sig i olika färger olika dagar. Veckan avslutas med en gemensam samling i festsalen, då alla ska ha på sig en tröja i samma färg. Hela skolan dansar jenka! APRIL Från temaår till vana Vad har vi uppnått under läsåret? Uppsats om skolfredsåret? Skolfredsåret avslutas med ett gemensamt evenemang planerat och organiserat av elevkårens styrelse och väneleverna. Gör planscher med Skolfreden som tema! MAJ 9

10 Skolfreden läsåret Skola och klass: Skolan eller klassen väljer ett tema för verksamhetsåret. Temat ska motverka mobbning och marginalisering. Tema för skolfredsåret: Elever och lärare utarbetar tillsammans några konkreta målsättningar som stöder temat. Målsättningar: Skolfredsåret inleds med en fest under vilken eleverna utlyser Skolfreden utifrån en text de själva skrivit. Av utlysningen framgår vad det valda skolfredstemat betyder för dem. Ordnar skolan en utlysningsfest? Var och när i så fall? Elevernas deltagande i Skolfreden Eleverna arbetar självständigt med stöd av en vuxen. Eleverna och de vuxna planerar verksamheten tillsammans. De vuxna planerar verksamheten, eleverna förverkligar den. 10

11 Bygg en verksamhetsplan kring temat! Skriv ner konkreta steg som kommer att tas och som kan utvärderas. Verksamhetsplan: Årsklocka HÖSTEN Skolfreden utlyses VINTERN VÅREN Hur kan hemmen främja skolfredsarbetet? Skolfredsplanen diskuteras på föräldramötet Verksamheten utvärderas av både elever och vuxna. Hur utvärderas verksamheten under läsåret? 11

12 Klipp och klistra Vänmedalj Material: Kartong Ett föremål med rund botten (diameter ca 10 cm), t.ex. ett lock eller en filburk, Lim Silver- eller guldpapper Crepepapper i olika färger Häftapparat Trubbig penna Datorskrivna lappar med lämpliga skolfredsmeningar, t.ex. Alla har rätt till en vän, Vänskap är härligt och Jag är en vän. Rita en cirkel på kartongen med hjälp av det runda föremålet och klipp ut den. Klipp på samma sätt ut två cirklar av silver- eller guldpapper och limma dem på bägge sidor av kartongcirkeln. Limma en vänskapstext på ena sidan och rita t.ex. en smiley med den trubbiga pennan på den andra. Klipp ut en ca 70 cm lång och 6 cm bred remsa av crepepappret. Fäst detta medaljband vid cirkeln med häftapparaten. De äldre eleverna kan klippa ut två eller tre remsor av olika bredd och färg. Limma remsorna ovanpå varandra för att få medaljband i flera färger. Alla i skolgemenskapen ska få en medalj! Skolfredsarmband Pyssla ihop skolfredsarmband av kopieringspapper i klassen! På nästa sida finns några exempel på hur de finska eleverna i Koiviston koulu tänkt sig armbanden. Börja med att rita ett armband i rätt storlek, färglägg det och klipp till slut ut det. Be en kamrat om hjälp med att limma fast ändarna kring din handled. De använda armbanden kan senare utgöra en fin utställning. 12

13 Jag är en god vän Wilma Toivonen, 6.B Anniina Lintilä, 6.B Veera Niemi, 6.B

14 14 Anteckningar

15 Låt oss önska oss skolfred (Henrik Lampikoski utifrån sången Koulurauhaa toivotaan av Tuua Pietilä) Goda vänner delar mycket med varandra, mycket som man inte skulle anförtro åt andra. Men utanför ska ingen tvingas stå, för hellre är man väl åtminstone två? Om detta är det mål vi nu vill nå, så låt oss önska oss skolfred! Skolfred för alla runt om i vårt land! Till det vill vi er kalla: Knyt flera vänskapens band! I klassen vill vi trivas, på rasterna glatt leka och aldrig någon enda vårt muntra sällskap neka, så låt oss önska oss skolfred! Ibland blir någon utanför, Sådant ingen lycklig gör. Den mår bättre som sig öppna kan inför en vän så god så sann. Den vännen kan vi alla vara, om vi vill på kallet svara: Så låt oss bygga vår skolfred!

16 Lag om grundläggande utbildning 47 a Delaktighet och elevkår Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga. En i 6 2 mom. avsedd skola ska ha en elevkår som består av skolans elever. Elevkåren kan vara gemensam för flera skolor. Elevkårens uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna, öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet och utveckla samarbetet mellan eleverna och utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren ska höra skolans elevkår innan de planer och regler som nämns i 1 mom. fastställs och före andra beslut som väsentligt inverkar på elevernas ställning. Den verksamhet som avses i denna paragraf ska ordnas i enlighet med elevernas ålder och förutsättningar och med beaktande av de lokala förhållandena. Utbildningsanordnaren beslutar närmare om ordnandet av verksamheten. Verksamheten ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som styr skolans verksamhet eller i samband med dem. Utbildningsanordnaren ska regelbundet utreda elevernas och deras vårdnadshavares åsikter om skolans och utbildningsanordnarens verksamhet. Skolfredsprogrammet koordineras av Mannerheims Barnskyddsförbund, polisen, Utbildningsstyrelsen, Folkhälsan och Finlands Föräldraförbund. Syftet med Skolfreden är att främja skolgemenskapens välmående och trygghet. Till programmets centrala principer hör delaktighet, gemenskap och samarbete. - att skapa glädje och iver i skolans vardag.

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan light version

Vår lokala likabehandlingsplan light version Vår lokala likabehandlingsplan light version 1 Stålhagens förskola Augusti 2015- juli 2016 Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur.

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur. Keith Haring 1 Handlingsplan för arbete med att förebygga och åtgärda mobbing, samt alla former av diskriminering och annan kränkande handling mot barn och vuxna i skolans alla verksamheter som är skola,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Skolfredsnytt. Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan. Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet

Skolfredsnytt. Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan. Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet N Y H E T S B R E V 3 / 2 0 1 5 Skolfredsnytt Skolfred - samarbete för trygghet och hälsa i skolan Folkhälsan på Åland r.f., Rädda Barnen på Åland r.f. och Ålands polismyndighet Skolfredsutlysningen för

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen skola och fritidshem Ansvariga för planen Peter Dalsmyr, rektor Likabehandlingsteamet:

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

TILL DIG SOM AR LARARE!

TILL DIG SOM AR LARARE! .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel

Retorik i skolan - ett praktiskt exempel 8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.

Läs mer

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum www.ungscen.se HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får spela Sexigt - på riktigt för dig och din elevgrupp. Sexigt - på

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer