Engagemang och utbrändhet att brinna för sitt arbete och brinna ut

Transkript

1 Engagemang och utbrändhet att brinna för sitt arbete och brinna ut Av: Ulrika Eriksson Hallberg, Fil.Dr Karolinska Institutet Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Nätverksträff på Institutet för Stress Medicin, Göteborg,

2 Definitioner och centrala begrepp Utbrändhet (Christina Maslach): En psykologisk, krisliknande reaktion på långvarig arbetsrelaterad stress som yttrar sig genom emotionell utmattning, cynism/bitterhet och brist på självtillit i arbetet OBS! Ej kliniskt tillstånd Utmattningssyndrom (Socialstyrelsen, 2003): Diagnostiska kriterier för sjukskrivning av individer med utmattningssymptom av klinisk grad Work engagement (Wilmar Schaufeli) : Ett tillstånd av energi (vigor), hängivenhet (dedication) och totalt fokus (absorption) i arbetet Typ A beteende (Friedman & Rosenman): Ett stabilt beteendemönster som kännetecknas av otålighet, fientlighet, tävlingshets, och överdriven ambition (Prestationsbaserad självkänsla (Lennart Hallsten): Behov av bekräftelse på prestationer för att stärka och/eller upprätthålla självkänslan

3 ÖVERGRIPANDE TEORETISKT RAMVERK/Problemställning Intrinsic motivation Work engagement Utbrändhet Prestations baserad självkänsla Typ A beteende Utmattningssyndrom (Underliggande motivator) (Beteende) (Konsekvens)

4 Disposition DEL 1: Att brinna för sitt arbete och brinna ut sammanfattning av avhandling (Stockholms Universitet, ) DEL 2: Vägen tillbaka: En femårsuppföljning av fd utmattningspatienter (en presentation av mitt forskningsprojekt på KI)

5 Avhandlingen: Sammanfattning (kappa) Fyra delstudier: Construct validity of the Maslach Burnout Inventory: Two Swedish Health Care Samples (Hallberg & Sverke, 2005) Same same but different? Can work engagement be discriminated from job involvement and organizational committment? (Hallberg & Schaufeli, 2006) Type A behavior and work situation: Associations with burnout and work engagement (I avhandlingen: Individual behavior patterns, burnout and work engagement: Hallberg, Johansson & Schaufeli, 2007). On fire and burnout: A longitudinal study of involvement in work among information communication technology consultants (Hallberg & Schaufeli, unpublished manuscript)

6 Bakgrund: A thesis on fire: Studies on Work engagement, Type A behavior and burnout Utbrändhet ( burnout ) saknar enhetlig teori men de flesta studier utgår ifrån en bakomliggande, hög motivation (Schaufeli & Enzmann, 1998)- In order to burn out one has first to be on fire (Pines, 1993) Heterogen beskrivning i utbrändhetslitteraturen av fire ; prestationsbaserad självkänsla (Hallsten), existentiellt sökande (Pines), engagement (Maslach; Schaufeli), Typ A beteende & duktig flicka.. Begreppsförvirring i svensk kontext utbrändhet, utmattningssyndrom, utmattningsdepression, maladaptiv stressreaktion.. Arbetsrelaterade faktorer väl undersökta som förklaringsvariabler till utbrändhet (Krav-kontrollmodellen, Job demand-resources modellen..) men färre studier som undersöker individfaktorer och/eller interaktioner Engagemangsbegreppet (var) fortfarande nytt och ej översatt till svenska

7 Bakgrund, forts. Övergripande problemställning: Vad är sambandet mellan motivation och utbrändhet? - Å ena sidan: motivationsforskning visar att det är bra att vara motiverad och engagerad i sitt arbete - Å andra sidan: att brinna för sitt arbete ökar risken för utbrändhet > Syfte: att undersöka två olika typer av engagemang ( bra och dåligt samt deras relation till utbrändhetsbegreppet (burnout)

8 Empirisk avgränsning Intrinsic motivation Work engagement Utbrändhet Prestations baserad självkänsla Typ A beteende Utmattningssyndrom

9 Empiriska studier Job involvement, organizational committment Intrinsic motivation Studie 2 Work engagement Utbrändhet Studie 3 Studie 4 Prestations baserad självkänsla Typ A beteende Arbetssituation Studie 1 Utmattningssyndrom

10 Resultat av de empiriska studierna Svenska MBI reliabel och valid skala som fångar utbrändhet, främst emotionell utmattning och cynism. Utbrändhet främst kopplat till krav (+) och kontroll (-), samt organizational commitment (-) Svenska Work engagement reliabel och valid skala som fångar ett begrepp skilt från job involvement och organizational commitment. Work engagement kopplat till hälsa (+), utbrändhet (-) kontroll och feedback (+) Typ A beteende består av två olika komponenter: 1) ambition och 2) aggression. Ambition var främst kopplat till work engagement (+) medan aggression var kopplat både till utbrändhet (+) och work engagement (-). Inga interaktioner med arbetsfaktorer och Typ A. A) ändring i Typ A beteende mellan T1 och T2 var orelaterat till ändring i utbrändhet mellan T1 och T2. B) Typ A beteende vid T1 predicerande en ökning (+) av emotionell utmattning vid T2. C) ändring i work engagement mellan T1 och T2 var (-) relaterat till ändring i utbrändhet mellan T1 och T2. Work engagement vid T1 predicerade en minskning (-) av utbrändhet vid T2

11 Tolkning av resultat & slutsatser Utbrändhet = ett (mätbart) arbetspsykologiskt fenomen (> skilj från utmattningssyndrom!) som har olika associationer till work engagement och Typ A beteende Utbrändhet och work engagement har ett motpolsförhållande där energi är den centrala komponenten. Utbrändhet är the erosion of (work) engagement (Maslach & Leiter, 1997) (> paralleller till bl a Marx alieneringsbegrepp) Sant eller falskt - Engagemang i arbetet predicerar utbrändhet? Både sant och falskt: Work engagement (intrisic motivation) predicerar inte utbrändhet i sig men bryts ned och förbyts i utbrändhet under fel omständigheter (för mkt krav, för lite resurser). Typ A beteende (f a aggressionskomponenten) kan dock predicera f a emotionell utmattning, oberoende av arbetsförhållanden

12 ÖVERGRIPANDE TEORETISK MODELL Arbetssituation Intrinsic motivation Work engagement Utbrändhet Prestations baserad självkänsla Typ A beteende Utmattningssyndrom (Underliggande motivator) (Beteende) (Konsekvens)

13 Diskussion Bara början fler empiriska studier krävs för att stödja det teoretiska ramverket, även i andra populationer (andra yrken, kliniska populationer.) Fler psykometriska studier behövs också, MBI-GS inte validerat i Sverige (?), fler studier av engagement skalan behövs, Typ A måttet behövs utvecklas Bortfall stort problem i studie 4 (svarsfrekvens 25%). Inget nytt, men systematisk forskning saknas

14 Vägen tillbaka: Återhämtning och rehabilitering efter utmattningssyndrom Bakgrund Ökad sjukfrånvaro p g a mentala diagnoser (Försäkringskassan), ca 70% anger arbetet som en av främsta orsakerna till den mentala ohälsan (opublicerad enkät, N=3000, Rylander, Åsberg, Nygren mfl) Endast en handfull studier av utbrändhet på kliniska populationer (Blonk, Brenninkmeijer, Lagerveld & Houtman, 2006). Uppföljningstid vid interventions/behandlingsstudier < 2 år (Brattberg, 2005; Fleten & Johnsen, 2006; van der Klink et al., 2006; Heiden et al., 2007) Övergripande problemställning: Vad händer på lång sikt med motivation och engagemang efter sjukskrivning för utbrändhet (utmattningssyndrom) Syfte: Att undersöka (1) nuvarande arbetssituation & hälsa, (2) symptomutveckling över 5 år, samt (3) engagemangets roll i återhämtningsprocessen

15 Empiriska studier 1. Tvärsnitt dagsläge Arbetssituation 2. Utveckling 5-årsperiod Intrinsic motivation Work engagement Utbrändhet Prestations baserad självkänsla Typ A beteende Utmattningssyndrom 3. Kvalitativ studie

16 Ursprungligt projekt: Skarpa DU (pilotprojekt inför större behandlingsstudie) 120 patienter med arbetsrelaterad mental ohälsa (utmattningssyndrom) rekryterades och lottades till randomiserad gruppterapibehandling Fokuserad Gruppterapi (FGT; N=40), Kognitiv Gruppterapi (KGT; N=40) & väntlista/tau (N=40) Data finns insamlande från inkludering (T0), direkt efter avslutad behandling (6mån; T1), 1 år från inkludering (T2) och 2 år från inkludering (T3) + en 5-årsuppföljning (mars december 2007)

17 Design Informationsbrev till 117 deltagare Telefonintervjuer med samtliga 117 (svarsfrekvens 79%) Enkätundersökning av samtliga 117 (svarsfrekvens 69%; utbrändhet [OLBI], ångest, depression, allmänpsykiatriska symptom) (Individuell feedback till samtliga på symptomutvecklingskurvor) Djupintervjuer (N=13)

18 * Resultaten presenterade vid olika konferenser, manus inskickat för publicering 1-årsuppföljning (Sandahl, Hallberg, Lindgren, Rylander, Herlofson, Nygren & Åsberg. Submitted*) Vid 6-månadersuppföljningen (telefonintervju) rapporterade 74% av gruppen att de var nöjda/mkt nöjda med gruppterapin (ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna/tau) 75% rapporterade att de mådde bättre eller var återhämtade (ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna/tau) Alla deltagare signifikant mycket bättre (färre symptom på utbrändhet, depression, ångest och SCL-90) men ingen signifikant skillnad mellan de olika behandlingsgrupperna/tau-gruppen Ångest och depression minskade lika mycket A) mellan inkludering och 6-månadersuppföljning (efter behandling) samt B) mellan 6 månader och 1-årsuppföljningen SCL-90 och utbrändhet minskade som mest mellan A) inkluderingen och 6-månadersuppföljningen, och var därefter B) relativt stabila mellan 6-månader och 1-årsuppföljningen Vid 1-årsuppföljningen 49% heltid, 7 % arbetade 75% och 13% arbetade halvtid.

19 Preliminära resultat: 5-årsuppföljningen Arbetssituation 72% (N= 66) åter i arbete. Av Tjänst N Andel (%) dessa 66 arbetade 53% heltid (% av Jämn fördelning (36%/36%) heltid) mellan dem som gått tillbaks till 25 % samma arbetsgivare och dem 50 % som bytt arbetsplats 5.5% sjukskrivna och 8.8% 75 % sjukersättning (tot N=13) varav 80 % st för övriga medicinska problem och 5 för 85 % utmattningsrelaterade problem 90 % (återfall el ej återhämtad). Ingen överrepresentation av kön el 100% behandlingsgrupp Total

20 Preliminära resultat: 5-årsuppföljningen Hälsa Allmän hälsa och engagemang skattat på skala 1-5 Självskattad hälsa generellt hög, men enbart 20% är helt symptomfria En grupp (tot N=13) signifikant sämre hälsa: dem som var sjukskrivna (5.5%)/hade sjukersättning (8.8%)..varav 7 st för övriga medicinska problem och 5 för utmattningsrelaterade problem (återfall el ej återhämtad). Ingen överrepresentation av kön el behandlingsgrupp Allmän hälsa (SF36) Engagemang Fullt återställd? (Ja*) Har kvar symptom - Inga - Kognitiva - Sömnproblem - Emotionella - Stressintolerans - Ny diagnos N Total % 20.7% 9% 11% 14% 17% 3%

21 Symptomutveckling Depression Ångest FGT KGT TAU FGT KGT TAU Utredning 6 månader 1 år 5 år 0 Utredning 6 månader 1 år 5 år Ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna

22 Symptomutveckling Allmänpsykiatrisk symptombelastning FGT KGT TAU 1 0 Utredning 6 månader 1 år 5 år Ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna

23 Symptomutveckling Emotionell utmattning Disengagement FGT FGT 2 KGT 2 KGT TAU TAU Utredning 6 månader 1 år 5 år 0 Utredning 6 månader 1 år 5 år Ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna

24 Sammanfattning och preliminära slutsatser Vid forskning och debatt: Skilj på hälsa (symptom) och återgång i arbete då dessa är överlappande begrepp. Återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom är långvarig, trots (effektiv) behandling. Permanent skada eller otillräcklig rehabilitering? Jobba även med kognitiv rehabilitering i denna grupp? Observera: data från 5-årsuppföljningsprojektet är preliminära och opublicerade och bör tolkas med stor försiktighet

25 Kvarstående analysarbete Latenta klusteranalyser: Identifiera olika typer av utvecklingskurvor samt prediktorer (Personlighet? Utbrändhet vid utredningstillfället? Kön? Ålder?) Kvalitativa analyser av djupintervjuer: Engagemangets roll och utveckling i återhämtningsprocessen Ett stort tack till en inspirerande publik!! Ulrika Hallberg E-post: ulrika.eriksson.hallberg@ki.se / ulrikaehallberg@hotmail.com