Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända"

Transkript

1 Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Utbrändhet bland lärare och dess bakomliggande faktorer Malin Näslund & Lynn Sjöberg Westander LAU370 Handledare: Ninni Trossholmen Examinator: Kerstin Lökken Rapportnummer: HT

2 Abstract Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Utbrändhet bland lärare och dess bakomliggande faktorer Författare: Malin Näslund & Lynn Sjöberg Westander Termin och år: HT-07 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet Handledare: Ninni Trossholmen/Etnologiska institutionen Examinator: Kerstin Lökken/Etnologiska institutionen Rapportnummer: HT Nyckelord: Utbrändhet, utmattningsdepression, Maslachs Burnout Inventory, människokontakt, arbetsmiljö och personlighet. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen var att vi ville ta reda på de bakomliggande faktorerna till varför just lärare blir sjukskrivna på grund av utbrändhet i så stor utsträckning. Vi ville ta reda på vad lärare som själva blivit utbrända trodde var de bakomliggande orsakerna till att just de blev sjukskrivna samt jämföra med vad litteraturen säger om denna problematik. Huvudfråga: Vilka faktorer är det som uppges vara de främsta orsakerna till att lärare blir sjukskrivna på grund av utbrändhet? Metod och material: Djupintervjuer fördelade på kön, år inom läraryrket, typ av tjänst och ålder. Material som vi har använt oss av är; böcker, rapporter och forskning skrivna inom området utbrändhet eller utmattningsdepression. Resultat: Vi kan klart och tydligt se ett samband mellan personlighet och utbrändhet. Tvärtemot vad litteraturen säger verkar det vara framför allt högpresterande och väldigt ambitiösa människor som blir utbrända. Inte heller verkar relationer till elever och föräldrar vara en bakomliggande faktor till utbrändhet. Däremot kan styrmedel ovanifrån och ledningsproblem ha en negativ inverkan. Betydelse för läraryrket: Då vi genom våra intervjuer kan se att en bättre introduktion av nyutexaminerade lärare hade kunnat förminska risken för sjukskrivning på grund av utbrändhet radikalt är undersökningen i allra högsta grad relevant för läraryrket. Med introduktion menar vi stöd och handledning från överordnad och kollegor samt tidigare inhämtad kunskap från Lärarutbildningen. Vi har också kunna lära oss mycket av dem som vi har intervjuat. Bland annat att det är viktigt att be om hjälp tills man får det. 2

3 Förord Vi valde att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför lärare blir utbrända oftare än andra yrkesverksamma, då vi finner ämnet väldigt engagerande. Ämnet är dessutom väldigt aktuellt i samhällsdebatten kring skola och omsorg. Vi har båda studerat på lärarprogrammet men inriktar oss nu mer på personal- och arbetslivsfrågor. Då vi känner varandra mycket väl sedan tidigare har samarbetet fungerat problemfritt. Vi har tillsammans läst och diskuterat all litteratur samt arbetat gemensamt med uppsatsens alla delar. Vi står båda för de slutsatser som vi har dragit av resultaten samt uppsatsens hela innehåll. Under enstaka perioder av uppsatsskrivandet har vi befunnit oss på olika orter och har då kommunicerat via och telefon. Först och främst vill vi tacka våra informanter för att vi har fått ta del av era personliga erfarenheter. Vi vill också rikta ett stort tack till Ninni Trossholmen, vår handledare för ett stort engagemang och kunnande. 3

4 Innehållsförteckning Abstract 2 Förord 3 1 Inledning Syfte och frågeställningar Definition av centrala begrepp 7 2 Tidigare forskning och teorianknytning Begreppet utbrändhet och dess historia Orsaker till utbrändhet Tecken på utbrändhet Utbränningssyndromet Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Arbetsmiljön som en orsak till utbrändhet Personliga egenskaper som en orsak till utbrändhet Sammanfattning av tidigare forskning och teorianknytning 13 3 Metod och material Metod och metodkritik Registreringsmetod Källkritik Det hermeneutiska perspektivet Vår egen förförståelse Tillvägagångssätt Urval och presentation av informanterna Etiska överväganden Databearbetning 18 4 Resultatredovisning Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Arbetsmiljön som en orsak till utbrändhet Personliga egenskaper som en orsak till utbrändhet Sammanfattning av resultatredovisning 25 5 Diskussion Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Arbetsmiljön som en orsak till utbrändhet Personliga egenskaper som en orsak till utbrändhet 28 6 Fortsatt forskning 29 Litteraturförteckning 30 Bilaga: Intervjulista 4

5 1. Inledning För oss författare återstår nu bara uppsatsen på vår utbildning på Lärarprogrammet innan vi tar vår examen. Vi har båda två bestämt oss för att inte arbeta som lärare utan inriktar oss mot personal- och arbetslivsfrågor. Då vi funderade över vilket ämne vi skulle välja att skriva om i uppsatsen kom vi båda fram till att vi ville skriva om något som ligger oss varmt om hjärtat, något som är aktuellt i dagens samhälle och skola men också ett ämne som inte nödvändigtvis skulle handla om eleverna och deras situation. Vi ville höra lärarnas åsikter och erfarenheter och bestämde oss således för att skriva om utbrändhet bland lärare. Det som vi framför allt ville ta reda på var de bakomliggande faktorerna när det rör sig om utbrändhet bland lärare, då det har i tidigare forskning visat sig att lärare är den mest drabbade yrkesgruppen. Dagligen får vi höra rapporter från skolan om att lärare blir utbrända och att var fjärde funderar på att byta arbete. 1 Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån rapporterade i en undersökning från 2001 att arbetsbelastningen under 1990-talet ökade med 20 procent. Mer än 80 procent av alla grundskollärare uppgav i samma undersökning att de hade alldeles för mycket att göra på arbetet. Stockholms läns landstings arbetshälsorapport från 1999 visade att siffran på dem som känner att de har för mycket att göra var 60 procent. 2 En undersökning av TCO från 1997 säger att andelen av vår befolkning som har fått sömnsvårigheter har stigit lavinartat och människor får allt svårare att koppla bort arbetet. I en rapport från 1999 som Arbetarskyddsstyrelsen och Statistiska centralbyrån gjorde framkom att cirka 4 procent av de arbetande har psykiska besvär. Bland grundskollärare var denna siffra 20 procent. 3 Under de senaste decennierna har utbränning förståtts som ett fenomen som upplevs av arbetande personer. Detta socialpsykologiska perspektiv med bland annat företrädarna Christina Maslach och Michael Leiter har blivit ifrågasatta av andra forskare vilka menat att utbrändhet även kan uppstå för icke arbetande och för studenter. Det mest använda instrumentet för att mäta utbrändhet är the Maslach Burnout Inventory (MBI), vilken förutsätter att personerna har ett arbete. Nu har dock andra mätinstrument tagits fram som kan användas för personer som inte arbetar. 4 Vi valde att utgå från Christina Maslach studie då den är väl känd världen över men framför allt känns användbar för vår egen undersökning. I en svensk studie gjord 2001 av Karolinska institutet var andelarna för arbetande personer i allvarlig utbränning 5,9 % för kvinnorna och 3,4 % och för männen. Samma studie fann att ensamstående och skilda personer rapporterade högre nivåer av emotionell utmattning, prestationsbaserad självkänsla och psykisk ohälsa med exempelvis trötthet, sömnsvårigheter och oro. 5 En populationsstudie gjord av Arbetslivsinstitutet 2002 visade att den yrkesgrupp som visade den högsta andelen i utbränning var lärare. Siffran låg på 9,6 % och utbrändhet var speciellt Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:1 3 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:2 4 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:2-3 5 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:

6 hög för universitets- och gymnasielärare. Andra yrkesgrupper, som specialister inom samhällskunskap och kultur och kontors- och servicearbeten, hade även dem höga värden. 6 I samma undersökning från 2002 gjord av Arbetslivsinstitutet studerades utbränning inom mätgrupper av den svenska befolkningen i åldrarna år. Där framkom att 7,1 % av hela gruppen visade tecken på utbränning och 5,7 % av de yrkesarbetande. Kvinnor återfanns mest i den kategorin och även i följande mätgrupper; ensamstående, utlandsfödda och helårssjukskrivna. Svåra arbetsförhållanden, organisationsförändringar, konflikter och mobbning hade samband med utbränning. Utbränning hade även ett starkt samband med stressrelaterad långtidssjukskrivning. 7 I undersökningsgruppen var det ungefär dubbelt så många kvinnor som män som var utbrända (9,3 respektive 4,6 %). 8 Studien visar att ensamstående löper större risk för utbränning än gifta/sammanboende personer (9,4 % respektive 6,1 %). 9 Som vi tidigare nämnt var den yrkesgrupp som hade den största andelen utbrända dock lärare. Underkategorin universitets- och gymnasielärare hade allra högst siffra, 13,3 %. 10 Statistik visar att tre procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna och två procent av männen har diagnoser som kan refereras till utmattningsdepression eller utbrändhet. Många upplever utbränningssymtom utan att bli sjukskriven. En av femton personer mellan år av Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för att drabbas eller är utbränd. 11 Lärarförbundet har kommit med statistik som visar att mer än var tionde lärare var sjukskriven i slutet av Det är ett resultat av att kraven på lärare och elever ökat samtidigt som resurserna till skolan minskar, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet. 12 Sjukdomar som berör den psykiska hälsan svarar för 31 procent av de långvariga sjukskrivningarna. Utbrändhet som diagnos skall på rekommendationer av socialstyrelsen fastställas som utmattningsdepression vilket gör att den inordnas under depression och kategorin psykiska sjukdomar. Utvecklas inte en depression föreslås att man använder begreppet utmattningssyndrom Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer det är som ligger bakom utbrändhet och/eller utmattningsdepression bland lärare. För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua yrkesaktiva lärare som antingen har blivit sjukskrivna på grund av utbrändhet och/eller utmattningsdepression eller som har upplevt liknande symtom utan att få diagnosen ställd av läkare. Vi ville se om vi kunde hitta gemensamma nämnare hos alla våra informanter och höra deras åsikter om varför de tror att de blev utbrända och jämföra dessa med vad litteraturen säger i ämnet. Vår huvudfrågeställning blev: Vilka faktorer verkar vara de främsta orsakerna till att lärare blir sjukskrivna på grund av utbrändhet? 6 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:34 7 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:51 8 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:46 9 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002:47 10 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002: :7 6

7 1.2 Definition av centrala begrepp Utbrändhet - känslomässig och fysisk utmattning och den term som man ofta använder sig av i dagligt tal gällande utmattningsdepression. Vi har valt att använda oss av begreppet utbrändhet i vår studie. Utmattningsdepression - känslomässig och fysisk utmattning, den diagnos och medicinska term som läkare ofta använder sig av vid sjukskrivning av utbrända. Maslachs Burnout Inventory (MBI) - ett mätinstrument för utbrändhet som är väl känt världen över. Christina Maslach är den som utformade testet. MBI som vi kommer att kalla testet för fortsättningsvis i texten, mäter de tre olika perspektiven av utbrändhet; känslomässig utmattning, cynism och otillräcklighet. Människokontakt - vi vill visa hur kontakt med andra människor i yrkesliv samt privatliv kan påverka och bidra till utbrändhet. Arbetsmiljö - vi vill visa hur arbetsmiljön kan påverka och bidra till utbrändhet. Personlighet - vi vill visa hur personligheten hos en människa kan påverka och bidra till utbrändhet. 7

8 2. Tidigare forskning och teorianknytning Inledningsvis vill vi börja med att nämna tidigare forskning som har gjorts i ämnet. När vi började leta information om begreppet utbrändhet fick vi först fram namnet Christina Maslach. Christina Maslach är en amerikansk psykolog som i mitten av 1970-talet intervjuade en grupp socialarbetare som själva använde ordet burnout i sitt arbete och engagemang med klienter. 14 Hon är numer verksam som professor i psykologi vid Universitetet i Berkeley, Kalifornien. 15 Christina Maslach utformade ett mätinstrument för utbrändhet som kallas Maslachs Burnout Inventory (MBI). MBI mäter de tre olika perspektiven av utbrändhet; känslomässig utmattning, cynism och otillräcklighet. 16 Andra namn som dök upp var exempelvis Herbert J Freudenberger som var en välkänd amerikansk psykoanalytiker och författare inom området psykoanalys. Han avled år Under 1970-talet arbetade Herbert J Freudenberger ideellt som psykiater vid en hälsoklinik för narkomaner i New York. Han använde sig då för första gången av termen burnout för att beskriva hur de personer som han kom i kontakt med via kliniken från början var starkt motiverade och engagerade personer som så småningom på grund av sitt missbruk tappade både motivation och engagemang. Herbert J Freudenberger drabbades själv av burnout och kunde därför mycket tydligt beskriva symtomen som drabbade många i yrken med mycket kontakt med människor. 18 Dessa författare samt många andra har forskat inom begreppet utbrändhet. Dock verkar det vara ytterst få publicerade författare som har forskat kring utbrändhet bland yrkesgruppen lärare. Vi har därför haft svårt att finna tidigare publicerad forskning inom vårt ämnesområde och har på grund av detta inte kunnat göra någon jämförelse mellan vårt resultat utifrån vår frågeställning, med någon tidigare skribent. 2.1 Begreppet utbrändhet och dess historia Att man kan bli slutkörd på jobbet är inget nytt och i Sverige har man ofta använt just det uttrycket. Man har tidigare talat om att vara överansträngd. Termen burnout började användas av amerikanska psykiatriker och psykologer på sent 1960-tal. Detta ord hade tidigare använts i medicinska sammanhang för att förklara en patients tillstånd efter svåra kroniska sjukdomar. Man talade till exempel om utbränd schizofreni. 19 I Sverige översätter vi burnout till utbrändhet eller utbränning och på senare år har detta fenomen blivit starkt omskrivet inom både massmedia och vetenskap. 20 Betydelsen för ordet utbrändhet blir oklart då det är ett laddat begrepp som har olika innebörd för olika personer. 21 Definitionerna har blivit kritiserade då de inte anses vara vetenskapliga. Detta kan vi läsa i Backmans rapport där Starrin med flera tycker att forskare använder sina egna operationella definitioner som sällan bygger på gamla. Detta menar Starrin ligger till grund för varför det inte finns någon allmän accepterad definition Socialstyrelsen Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa 2003: Socialstyrelsen Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa 2003: Socialstyrelsen Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa 2003:20 20 Belaagh, Gustafsson & Hallsten 2002: :4 22 Backman Psykisk ohälsa bland skolans personal - Risk för utbrändhet? 2000:72 8

9 Bengt Starrin är professor i socialt arbete vid Karlstads Universitet. Han forskar inom sociologi och social omsorgsvetenskap och har fördjupat sig inom ekonomisk stress och ohälsa, arbetslöshet, att stärka individers självförtroende och social mobilisering samt emotionssociologi. 23 Ursprungligen användes begreppet utbrändhet för att beskriva vad som kan hända för en person i människorelaterade yrken, t ex inom vården och skolan, där arbetet kräver ett emotionellt engagemang utan egentlig tid för rekreation. 24 Freudenberger var troligtvis den första som använde ordet burnout för att förklara ett tillstånd av utmattning hos personal som arbetade med svåra patienter inom psykiatrin. 25 Utbrändhet är enligt Freudenberger samma sak som att man blir utmattad, uttröttad, att man sliter ut sig eller att man misslyckas genom att man använt sina krafter, sina resurser eller sin energi allt för överdrivet. I Backmans rapport kan vi också läsa att enligt Ayala Malach Pines är utbrändhet som ett tillstånd av mental, emotionell och fysisk utmattning, ett resultat av oföränderlig eller upprepad belastning kopplat till ett starkt engagemang i andra människor över en lång tid. 26 Ayala Malach Pines är nu verksam som professor i psykologi vid Ben-Gurion Universitetet i Israel. Hon specialiserar sig på att hjälpa par då hon menar att utbrändhet kan äga rum i ett äktenskap publicerades Maslasch Burnout Inventory (MBI) och tre komponenter utgjorde begreppets kärna. 28 Dessa var: Utmattning Cynism Otillräcklighet Är man stressad över arbetskraven är utmattning den första reaktionen. När en människa känner utmattning har man både fysiskt som psykiskt tänjt ut sig själv för mycket och kan inte återhämta sig eller varva ner. Cynism innebär att man har en kall eller distanserad inställning till både arbetet och människorna på sin arbetsplats. Man slutar engagera sig och har en negativ inställning i form av att man utgår från att saker och ting inte kommer att fungera. Börjar en människa känna sig otillräcklig kommer denna känsla fortsätta växa och bli större och större. Självförtroendet försämras och i och med det försämras förtroendet från omgivningen för dem. 29 Från början hade Maslasch uppfattningen att utbrändhet enbart fanns inom människorelaterade yrken men har nu utvidgat begreppet :4 25 Socialstyrelsen Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa 2003:20 26 Backman Psykisk ohälsa bland skolans personal - Risk för utbrändhet? 2000: Socialstyrelsen Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa 2003:20 29 Maslach & Leiter 2000: Backman Psykisk ohälsa bland skolans personal - Risk för utbrändhet? 2000:9 9

10 2.2 Orsaker till utbrändhet Den allmänna uppfattningen till varför en människa blir utbränd är att det beror på människan själv. Bakomliggande faktorer kan här vara brister i karriären, beteendet eller i den skapande förmågan. Enligt Maslach och Leiter beror det på arbetsmiljön och inte på människorna. Strukturen och organisationen på arbetsplatsen är av stor betydelse och skapar det mänskliga samspelet. 31 Det finns även psykosociala element i arbetsmiljön som kan påverka en människa negativt. Sociala relationer på arbetsplatsen, arbetsuppgifterna samt om man arbetar i grupp eller ensam är exempel på sådana faktorer Tecken på utbrändhet Utbrändhet kan förstöra din hälsa, din förmåga att anpassa dig och din personliga livsstil. 33 Detta kan påverka en människas prestation på arbetet men även relationen med ens familj och vänner. Fysiska tecken som magont, huvudvärk, trötthet och muskelspänning är vanliga problem men även depression, ångest och sömnsvårigheter är psykiska tecken som förorsakas av utbrändhet. I värsta fall kan utbrändhet leda till döden. 34 Företeelser som att ideligen ställa upp för andra, engagera sig i andra och sätta sig in i andras problem utan att kanske få bekräftelse och höra att man gör något bra kan få vem som helst att tappa lusten. Detta är något många lärare utsätts för. En uppfattning är att, det handlar om människans förändring av synen på sig själv och sitt förhållande till arbetet. 35 En annan uppfattning är, utbrändhet är ett tecken på en förskjutning mellan vad människor är och vad de måste göra Utbränningssyndromet Utbränningssyndrom verkar drabba vem som helst, när som helst men oftast drabbar det människor i kontaktyrken i nära relation till patient, klient eller elev. Många utbrända beskriver sina upplevelser som om de från början av sin yrkeskarriär hade en stor brinnande lust att hjälpa människor. En brinnande låga som efter hand blev allt svagare tills den en dag slocknat. De beskriver känslan av att deras kropp tömts på energi och att bara skalet av deras forna jag finns kvar. 37 Symtomen som uppstår är av olika karaktär. Vanligt förekommande är depersonalisation, emotionell utmattning och nedsatt personlig förmåga till prestation. 38 Emotionell utmattning uppstår som en reaktion på kronisk känslomässig påfrestning. En sorts arbetsstress vars upphov ligger i det sociala samspelet mellan hjälparen och mottagaren. Kroppen känner sig tom på energi och man orkar inte längre. Den slutar helt enkelt att fungera som den skall. Det är mycket svårt att försöka hålla sig objektiv i relationen till sin 31 Maslach & Leiter 2000:33 32 Hansen & Orban (Eriksson och Larsson) 2002: Maslach & Leiter 2000:33 34 Maslach & Leiter 2000:33 35 Hellerstedt 1988:6 36 Maslach & Leiter 2000:31 37 Maslach 2001:11 38 Maslach 2001:12 10

11 klient/patient eller elev i ett kontaktyrke. Många upplever att objektivitet och medkänsla är väldigt svårt att kombinera. 39 Det andra perspektivet av syndromet utbränning är depersonalisation. Situationen leder då i värsta fall till att hjälparen förväntar sig det sämsta av människor runt omkring sig. Hjälparen kan rent av utveckla en känsla av avsky för de människor som han/hon förväntas hjälpa. Denna reaktion kan visa sig på olika sätt. Man börjar som hjälpare att bete sig illa och oartigt mot människor och orkar inte ens försöka att vara trevlig. 40 Det tredje perspektivet på syndromet utbränning kan visa sig som nedsatt personlig prestation. Hjälparen upplever en känsla av otillräcklighet och känner sig misslyckad. Man upplever kanske att man har valt fel yrke och att det här är nog inget för mig. När självaktningen försvinner kan depressionen komma att utvecklas. 41 Hjälparen ger mycket i sitt arbete och får sällan någon positiv respons på det jobb han/hon utför. Då utbränningen inträffat orkar hjälparen inte fortsätta att hjälpa andra längre. Många utbrända tror att utbrändhet är något som har uppkommit på grund av en brist hos den själv. Många söker hjälp hos psykolog eller annan terapeut medan andra söker hjälp i alkoholhaltiga drycker och andra känslodämpande droger. 42 Istället för att rikta uppmärksamheten mot vem som orsakar utbränning bör man fundera över vad som orsakat den. Situationen som den utbrända befinner sig i är det som ligger till grund för reaktionen. Christina Maslach menar att även om personligheten spelar roll visar hennes forskning på att det är stress uppkommen i arbetssituationer som är den största orsaken till utbrändhet. 43 Många skyller utbrändheten på sig själv och Christina Maslach säger: man tror att för dem går det tydligen vägen men inte för mig. Istället för att öppet visa för sina kollegor att man upplever arbetssituationen som betungande visar man upp en glad och obekymrad fasad. Vanligt är också att den utbrända skyller på den andra parten. Läraren skyller på eleverna, läkaren på patienten och socialarbetaren på klienten. Det är mycket vanligt vid exempelvis ett medarbetarsamtal med skolledaren att man fokuserar på de negativa upplevelserna i arbetssituationen. Vi borde istället fokusera mer på det positiva och försöka förminska den psykologiska stressen i vårt arbete Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Andra saker som kan påverka hjälparen att hamna i en känsla av utbrändhet är den känslomässiga stressnivån som man hamnar i då man försöker att hjälpa en annan människa. Exempelvis om man som lärare varje dag är utsatt för människor som uppför sig språkligt och kroppsligt angripande mot en. 45 Att försöka hjälpa en annan människa under en längre period och inte se någon förbättring hos denne, kan i längden också påverka hjälparen negativt. 46 I sitt arbete kan man tvingas till att hjälpa människor som man inte tycker om eller känner någon som helst samhörighet med på grund av olika bakgrund, kultur och social tillhörighet. 39 Maslach 2001: Maslach 2001: Maslach 2001:15 42 Maslach 2001:21 43 Maslach 2001:21 44 Maslach 2001:23 45 Maslach 2001: Maslach 2001:36 11

12 Inom skolan kan det till exempel handla om elever som hela tiden vill ha uppmärksamhet och pockar på den genom att be om hjälp trots att de kanske egentligen inte behöver den. 47 Man måste som hjälpare men också som mottagare hålla sig inom spelets regler. Exempelvis bör man som hjälpare förhålla sig opartisk, osentimental, tillmötesgående, godhjärtad, hövlig och tolerant. Dessa outtalade regler kan göra att båda parter i relationen känner sig irriterade och dämpade. 48 Närheten till mottagaren kan också påverka hjälparen. I relationer mellan hjälpare och mottagare engagerar sig parterna ofta personligen i varandra och en slags vänskapsrelation kan komma att utvecklas. Om då mottagaren uttalar sig negativt eller kränkande på något sätt kan det vara mycket svårt att som hjälpare förhålla sig objektiv och inte ta åt sig personligen. Ett väldigt stort personligt ingripande kan bli katastrofalt när mottagaren så småningom inte behöver hjälparens hjälp längre utan avlutar relationen. Hjälparen kan då uppleva ett stort tomrum och en känsla av att man inte behövs Arbetsmiljön som en orsak till utbrändhet Att arbeta i ett yrke med mycket mänsklig kontakt kan enligt Christina Maslach vara mycket svårt och påfrestande. Man måste dock komma ihåg att relationen består av två parter; givaren och tagaren. Situationen kan mycket väl fungera tillfredställande men om tagaren upplevs som likgiltig eller rent av negativt inställd till att ta emot hjälp kan situationen utvecklas till något som upplevs mycket påfrestande. Givaren kan utveckla en negativ syn på de människor han/hon förväntas hjälpa. 50 När kontrollen över ens egen arbetssituation förloras kommer utbränningen allt närmare. Att man inte har kontroll kan bero på olika orsaker men vanligast är att beslut fattas högre upp i organisationen och att man som anställd får finna sig i de direktiv som ges. Denna hjälplöshet kan göra att hjälparen känner sig både improduktiv och usel Maslach 2001:38 48 Maslach 2001: Maslach 2001: Maslach 2001:29 51 Maslach 2001:

13 Robert Karasek och Töres Theorell utvecklade krav-kontrollmodellen som visas på föregående sida.. Den visar att stress i arbetslivet samt fysisk- och psykisk ohälsa i första hand kommer av för höga krav i kombination med låg kontroll i arbetssituationer. 53 Töres Theorell är professor i Psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm. Han arbetade under ett par år tillsammans med den amerikanske sociologen Robert Karasek med vilken han skrivit Healthy Work (Basic Books) Robert Karasek är professor vid University of Massachusetts Lowell i USA Personliga egenskaper som en orsak till utbrändhet Kvinnor och män upplever symtom av utbrändhet lika ofta, det tar sig dock olika uttryck. Kvinnor upplever oftare emotionell utmattning medan män iklär sig en depersonaliserad och kall roll mot de människor som de hjälper. Detta menar Christina Maslach. 56 Ensamstående blir oftare utbrända än människor som är gifta. Barnlösa löper också en större risk att bli utbrända än de som har barn. 57 Att känna att man presterar bra är en annan viktig faktor för att undvika att bli utbränd. Människor mår bra om man kan känna att man har kontroll över sin egen arbetssituation och om man har möjlighet att vara självständig enligt Christina Maslach. 58 Vad är det som gör att vissa människor väljer att arbeta inom den här typen av yrken som ökar risken för utbrändhet? Gemensamt för dem som väljer att göra det är en vilja att hjälpa andra människor. Många ser det de uträttar inte bara som ett jobb utan mer ett kall eller en livsuppgift Sammanfattning av tidigare forskning och teorianknytning Sammanfattningsvis ökar risken för utbrändhet radikalt om man arbetar i ett yrke med mycket mänsklig kontakt. Risken ökar därefter ytterligare om man i sitt arbete hjälper människor dagligen, utan tid för återhämtning. Högsta andelen utbrända finner man inom yrkesgruppen lärare, då oftast bland hög- och gymnasielärare. Studier visar också att ensamstående löper större risk att bli utbrända än gifta och samboende. Historiskt sett har utbrändhet ökat bland yrkesverksamma. Ofta verkar det bero på en allt högre arbetsbelastning. De mest framträdande namnen bland de forskare som har fördjupat sig inom utbrändhet är; Christina Maslach, Herbert J Freudenberger, Ayala Pines och på den svenska sidan bör Bengt Starrin nämnas publicerades ett mätinstrument för utbrändhet som Christina Maslach har utformat. Det kallas för Maslach Burnout Inventory (MBI). Testet utgörs av tre huvudkomponenter; utmattning, cynism och otillräcklighet Maslach 2001:75 57 Maslach 2001:78 58 Maslach 2001: Maslach 2001:

14 Utbrändhet definieras som ett tillstånd av mental, emotionell och fysisk utmattning som i sin tur kommer sig av en upprepad belastning kopplat till ett stort engagemang i andra människor under en lång tid. Man talar i medicinska termer om det som ett akut utmattningssyndrom. Teorierna är många kring varför en människa blir utbränd. Den allmänna uppfattningen i samhället är att det beror på människan själv. Christina Maslach och Michael P Leiter menar att det beror på arbetsmiljön. Kontakt med människor, arbetsmiljö och personliga egenskaper är tre delar som i samverkan med varandra kan vara bakomliggande faktorer till varför en människa blir utbränd. Utbrändhet visar sig oftast både fysiskt och psykiskt. Vanliga förekommande fysiska symtom är ont i magen, huvudvärk och trötthet men också psykiska symtom som depression, ångest och sömnproblem. 3. Metod och material 3.1 Metod och metodkritik Vi kommer i detta avsnitt att presentera vårt val av metod och redogöra för varför vi har valt att använda oss av dessa. Vi diskuterar även kritik mot den metod vi använt oss av och ett avsnitt går till att beskriva det hermeneutiska perspektivet vilket vi valde att föra vår tolkning efter. Därefter beskriver vi hur vi har gjort vårt urval och hur vi har tänkt när vi formulerat vår intervjulista (se bilaga) samt hur vi gått tillväga vid intervjutillfällena. Därpå gör vi en presentation av våra informanter för att sedan föra en kort diskussion kring etiska aspekter. Eftersom vi ville studera de bakomliggande faktorerna till varför lärare blir utbrända och ta del av olika lärares berättelser, upplevelser, tankar och erfarenheter, valde vi att göra en så kallad fri intervju. Genom att vi ställer frågor till en person kan vi ta del av dennes information och erfarenheter och få en övergripande bild av personens upplevelser. Genom den fria intervjun får respondenten frihet att själv formulera sina svar. Den metoden kan vara bra när man börjar informera sig inom ett tidigare okänt område. Den fria intervjuformen ger möjlighet att fördjupa sig på de punkter som verkar intressanta. Fördelen med den formen är vidare att man får respondentens subjektiva intryck, dennes värderingar och egen syn på ämnet. Detta subjektiva element måste uppmärksammas vid tolkningen men är en viktig typ av fakta. 60 Om man vill att intervjun ska ge så goda resultat som möjligt bör intervjuaren ha förberett och planerat intervjun väl. 61 Det är även viktigt att respondenten får klargjort innan vad som är syftet med intervjun. På det sättet undviker man missförstånd och respondenten förstår varför man ställer vissa utav frågorna. Målet med intervjun bör anges både vid inbjudan till intervjun och i inledningen av samtalet. 62 Vi skickade ett till samtliga fem respondenter där vi presenterade vårt ämne och vad vi ville att de skulle tänka igenom innan intervjun då vi ville att de skulle vara så väl förberedda som möjligt. En av våra informanter ville ha frågorna före intervjun vilket personen också fick. Fördelar med det kan vara att personen som skall intervjuas kan förbereda sig och på så sätt kan ge mer genomtänkta svar. Nackdelen kan vara att man tappar bort spontaniteten i svaren och på så sätt också en viss grad av uppriktighet. För intervjuaren är det även viktigt att ge den svarande möjlighet att aktivt medverka under 60 Ekholm & Fransson 2002:13 61 Ekholm & Fransson 2002:15 62 Ekholm & Fransson 2002:18 14

15 intervjun. 63 Detta tyckte vi att varje informant gjorde i form av att de exempelvis ville berätta hela sin historia vilket gjorde att vi inte kunde ställa frågorna i den ordningen vi hade tänkt från början. Vi valde båda två skribenter, att närvara vid tre av intervjuerna. Två av dem genomförde vi på varsitt håll. Vid gruppintervjuer kan många av svårigheterna som vidare ska diskuteras, förstärkas. 64 Både intervjuaren och svararen kan uppleva hinder och svårigheter under intervjuns gång. 65 Det finns samspelshinder i form av exempelvis brister i kommunikationen, brister i engagemanget, förväntningar och idealbilder. Det är viktigt att svararen får känna uppskattning under intervjun. Det är även viktigt att tänka på hur man talar till och tittar på personen så inga samspelshinder inträffar. I en intervjusituation styrs man av ens egna idealbilder vilka formar ens förväntningar. Det är lätt att man låter sina fördomar påverka ens förväntningar och då också analysen av informationen. 66 Då vi vid tre av intervjuerna båda var närvarande valde vi att en av oss skulle ha huvudansvaret under intervjuns gång. En av oss skulle ställa samtliga frågor men då det dök upp följdfrågor kunde vi båda flinka in. På det sättet försökte vi minska de samspelshinder som kan inträffa. Vi ville heller inte göra vår informant förvirrad eller störd. Det finns även hinder som kan dyka upp när informationen man har fått under intervjun ska sammanfattas. En stor fördel med intervju är att man som intervjuare kan fortsätta att ställa frågor tills man har fått den informationen man vill ha. Det underlättar på så vis att man i efterhand inte behöver anta vad svararen menade i vissa sammanhang. Dock har alla människor en stark benägenhet att utgå från sig själva när man bedömer och tolkar en annan människa. 67 Vi har i uppsatsen kallat personerna som vi intervjuade både för informant och för respondent. Detta för att vi vill variera oss i texten. 3.2 Registreringsmetod Efter intervjun är det viktigt att så snart som möjligt dokumentera det som sagts då man har det färskt i minnet. Vi spelade in våra intervjuer på band vilket gör att risken för att informationen omtolkas minskas kraftigt. Omtolkning kan ske då man väntar med att sammanställa och registrera det som sagts efter en intervju. Bandspelaren ger även intervjuarna tiden att i lugn och ro gå igenom det som sagts och även vårt eget agerande. Varje gång vi lyssnar blir även det som sagts tydligare. Att använda sig av bandspelaren kan vara negativt i den bemärkelsen då människor kan bli osäkra om man spelar in intervjun. 68 Detta är dock inte något vi märkte något av under våra intervjuer. 3.3 Källkritik Denna undersökning är gjord i en mycket liten omfattning så inga generaliseringar eller slutsatser kan göras. Eftersom vi valt att anonymisera informanterna även när det gäller kön kan vi heller inte anlägga något genusperspektiv. 63 Ekholm & Fransson 2002:23 64 Ekholm & Fransson 2002:16 65 Ekholm & Fransson 2002: Ekholm & Fransson 2002:47 67 Ekholm & Fransson 2002: Ekholm & Fransson 2002:58 15

16 Aktuell litteratur och tidigare tryckt forskning inom ämnet har varit svårt att hitta då det gäller utbrändhet bland lärare. Tryckta alster samt publicerad forskning som vi tagit del av är från början på 2000-talet. Vi är medvetna om att detta kan ha påverkat innehållet i uppsatsen. 3.4 Det hermeneutiska perspektivet I vår tolkning har vi har använt det hermeneutiska synsättet. Vi tolkar det redan tolkade och är inte ute efter någon absolut sanning. 69 Hermeneutiken är en fenomenologisk tolkningslära vilket innebär att man försöker klargöra något som inte är direkt uppenbart i det erfarna för att vidare få ett sammanhang. 70 Hermeneutiken var från början en metod människor använde när de tolkade bibeln och sökte efter Guds budskap i bibeltexterna. Senare började man använda hermeneutiken inom litteraturvetenskap för att förstå författarnas budskap och undertexten i olika verk. Idag används hermeneutiken för tolkning av åtskilliga varianter på texter. Dessa berättelser eller texter kan utgöras av protokoll som en forskare för över ett samtal med en informant en utskrift av en bandinspelad djupintervju. 71 Att analysera en text utifrån det hermeneutiska synsättet är en process som följer tydliga steg. Denna process kallas den hermeneutiska cirkeln vilken börjar i att forskaren försöker bilda sig en helhet av texten. Detta fås genom att förstå delarna och till det menar man att det krävs en förförståelse. Vidare söker vi efter tema/teman där man har hela texten i fokus och letar efter dess mening. Sedan kan man jämföra flera texter med likartade teman som säger något väsentligt om samma typ av upplevelse. Härnäst kan man återvända till texten med en djupare förståelse Vår egen förförståelse Som framgår krävs en förförståelse och vi vill redogöra för var vi själva står. Vi vill därför göra en kort beskrivning av oss själva och beskriva vår egen förförståelse i ämnet utbrändhet. Vi är två kvinnor i åldrarna 25 och 28 år. Vi är båda uppvuxna i Stockholm och har läst till lärare på Lärarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Vår huvudinriktning på lärarutbildningen är Idrott och Hälsa. Ingen av oss har någon personlig erfarenhet eller kunskap om ämnet utbrändhet. Vi ansåg det därför relevant att börja med att ta del av litteratur och fakta innan vi påbörjade denna uppsats. Tidigare förförståelse har vi inte fått så mycket av från lärarutbildningen där vi varken har stött på fenomenet utbrändhet i vare sig litteratur eller diskussioner på seminarier. Dock genom tidigare arbetslivserfarenhet och under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi mött den problematik som finns inom läraryrket. 3.6 Tillvägagångssätt Vi intervjuade lärare, som tidigare har upplevt utbrändhetssymtom eller haft diagnosen utbrändhet, utifrån en intervjumall. Dessa lärare kom vi i kontakt med via snöbollseffekten. Det vill säga; vi kände några lärare som har varit utbrända och någon av de lärarna kände i sin tur någon lärare som tidigare har varit utbränd. När vi gjorde vår intervjulista använde vi oss av Christina Maslachs bok Utbränd. Sammanlagt genomförde vi fem intervjuer och utifrån 69 Gilje & Grimen 1992: Stensmo 2002: Stensmo 2002: Gilje & Grimen

17 svaren vi fick under intervjuerna, ställde vi sedan följdfrågor för att kunna belysa och begränsa intervjun till de områden vi ville veta mer om. Vi började våra intervjuer med bakgrundsvariabler för att sedan komma in på vårt ämnesområde. Intervjuerna tog mellan minuter. Vi menar att vi tolkar det som sägs tre gånger. När vi först hör personerna berätta om sin utbrändhet sker en tolkning. När vi sedan lyssnar på bandspelaren sker en ny tolkning och vi kan uppfatta saker vi inte uppfattade under intervjun. När vi sedan skriver ner och analyserar det som sagt sker ännu en tolkning. 3.7 Urval och presentation av informanterna Då vi valt att fokusera på utbrända lärare var nästa steg att undersöka var det fanns informanter som ville ställa upp och dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Ett av kriterierna var att vi ville intervjua informanter med olika kön, ålder och typ av tjänst. Detta för att vi skulle få en så bred urvalsgrupp som möjligt. Vi fick kontakt med fem olika personer och genom eller telefonkontakt bestämde vi datum och tid när vi skulle träffas. Urvalsgruppen bestod av tre kvinnor och två män, alla verksamma som lärare. Åldern varierar mellan 24 till 54 år och de har arbetat som lärare allt från 3,5 månad till 30 år. Två av de intervjuade är kollegor på en skola och de andra kommer från olika arbetsplatser. Variationen är stor gällande storlek på skola, kommun och åldersnivån bland de intervjuade. Informant 1: 37 år, gift och har två barn. Är utbildad SO-lärare för årskurs 4-9 och arbetar vid tiden för intervjun på högstadiet. Är nu även vikarierande rektor. Vid intervjutillfället har informanten varit yrkesverksam i cirka sju år och upplevde de första utbrändhetssymtomen efter att ha arbetat som lärare i fyra månader. Symtom som sömnsvårigheter och yrsel uppträdde för första gången ungefär två år innan denne fick diagnosen utmattningsdepression, då även nässelutslag och bröstsmärtor visade sig. Informanten blev då sjukskriven i fyra månader. Informant 2: 54 år, gift och har tre barn. Är utbildad idrottslärare för alla åldrar och har mestadels arbetat i grundskolan. Idag arbetar informanten inom universitetsvärlden där denne vid intervjutillfället har varit yrkesverksam i 15 år. Totalt har informanten arbetat i cirka 30 år inom skolan och började känna av utbrändhetssymtom efter att ha varit yrkesverksam i 23 år. Symtomen som orolig mage, huvudvärk och koncentrationssvårigheter förekom med jämna mellanrum under en period på cirka sex år. Bröstsmärtor uppträdde och en period på fem veckor med mycket hög feber. Informanten har varit sjukskriven i omgångar men har aldrig fått utbrändhet som diagnos. Informant 3: 24 år och är samboende. Är utbildad gymnasielärare inom naturkunskap och biologi. Har vid intervjutillfället varit verksam som lärare i drygt tre månader. Utbrändhetssymtomen har uppkommit redan under lärarutbildningen då informanten har haft svårt att andas, hjärtklappning och sömnsvårigheter med jämna mellanrum. Informanten hade varit yrkesverksam som lärare några veckor innan denne sjukskrev sig ett par dagar. Hade då väldigt stora ät- och sömnsvårigheter, vilket fortfarande finns kvar. Någon diagnos ställdes inte av läkare men informanten går i terapi. Informant 4: 36 år, gift och har ett barn. Undervisar i engelska och psykologi på gymnasiet och är även programansvarig. Har arbetat 10 år inom yrket och upplevde utbrändhetssymtom efter cirka sju år som yrkesverksam. Allt började med sömnlöshet och oroliga känslor. Informantens beteende ändrades i form av att denne tappade tråden, talförmågan, blev ljus- 17

18 och ljudkänslig och känslig för beröring. Sov omkring två timmar per natt och blev sjukskriven för kronisk insomni i ungefär fyra månader. Menar själv att diagnosen borde ha blivit akut utmattningssyndrom. Informant 5: 51 år, gift och har tre barn. Utbildad mellanstadielärare och har undervisat i de flesta ämnen. Informanten arbetar idag som VFU-ledare och informatör. Har vid intervjutillfället varit yrkesverksam i cirka 30 år och de första symtomen kom efter ungefär 24 år som lärare. Dessa var; sömnsvårigheter, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och tillfällen då informanten svimmade. Fick diagnosen utmattningsdepression efter 27 år som lärare och var sjukskriven i ett år. 3.8 Etiska övervägande Före intervjun gjorde vi klart för våra respondenter att de som personer inte skulle lämnas ut eller att vi inte på något vis skulle redovisa vem som sagt vad. Vi talade även om syftet med våra intervjuer. Vi har valt att inte namnge eller uppge kön på våra informanter i redovisningen för att ge dem total anonymitet då ämnet är av känslig karaktär. 3.9 Databearbetning Vi har använt oss av en metod, där vi analyserat intervjuerna utifrån teorier som finns om utbrändhet, bland annat Maslach Burnout Inventory. Vi hade färdiga kategorier, som vi sedan placerade in respondenternas svar under. Följande kategorier använde vi oss av: Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Arbetsmiljön som en orsak till utbrändhet Personliga egenskaper som en orsak till utbrändhet 4. Resultatredovisning Det vi framför allt ville titta på i våra intervjuer var hur informanternas situation sett ut innan de blev utbrända. Hur kontakten med människor, arbetsmiljön och personliga egenskaper har påverkat dem och senare också lett fram till en sjukskrivning. Vi har här valt att redovisa resultatet från våra fria intervjuer genom att först beskriva tre typer av bakomliggande faktorer som vi har utgått ifrån, för att sedan under dessa tre kategorier framföra de frågor som intervjun bestod av, hur informanterna svarade och sedan koppla samman dessa resultat med litteraturen. Efter att vi inlett våra intervjuer med att ställa några personliga frågor om informantens bakgrund, för att skapa oss en förförståelse för hur deras situation sett ut då de blev utbrända, gick vi vidare med våra frågor under de tre huvudrubrikerna. 18

19 4.1 Kontakt med människor som en orsak till utbrändhet Kontakt med omgivning, kollegor, chef och föräldrar till elever Vi började med att fråga informanterna om hur deras kontakt med omgivning, kollegor, chef och föräldrar till elever sett ut. Ingen av informanterna upplevde att kontakten med omgivningen (såsom familj och övriga samhället) hade haft en avgörande betydelse. Gemensamt för tre av informanterna är att de anser sig ha haft en mycket bra kontakt med sin överordnade. En chef till en av informanterna har i efterhand uttryckt sig med följande skrämmande citat: Det var som titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända. De anser sig också överlag ha haft en bra kontakt med sina kollegor. En av våra informanter kände sig utnyttjad av sin chef. Chefen ville vara väldigt personlig och ringde dagligen, kvällar som helger. Informanten upplevde denne som psykopatisk och samarbetet blev allt sämre. Denna person beskriver det så här: Chefen ville vara min bästa väninna. Det resulterade i att informantens kropp en dag helt enkelt slutade att fungera, det tog stopp. För att uttrycka det säger informanten följande: Folk säger att det finns en vägg Ja, det finns f-n i mig en vägg! Denne informant anser sig dock ha haft en mycket bra kontakt med sitt arbetslag då dessa även uppmärksammade varningssignalerna på en annalkande utbränning. Ytterligare en informant upplevde sig ha svårigheter med ledningen. Personen upplevde sig inte få någon förståelse av sin chef och anser samarbetet vara av mycket dålig karaktär. Samma person kände sig dessutom motarbetad av sina kollegor. Alla intervjuade ansåg att kontakten med elevers föräldrar alltid har fungerat bra. En av de svarande betonade dock vikten av föräldrarnas åsikter. Christina Maslach menar att samarbetet med kollegor och andra medarbetare är också viktiga för att man skall må bra på arbetsplatsen. Hon skriver: Låt mig vara ifred och sköta mitt är tankar som är vanliga bland lärare i skolan. Man avskärmar sig från sina kollegor och vill minska ner kontakten med andra människor till ett minimum. 73 Även kontakten med chef och ledning kan ställa till problem och öka stressen hos den anställde. Om chef och anställd inte är överrens om vilka åtgärder som har genomförts kan det uppstå en negativ balans i relationen mellan vederbörande. Chefen kan både hjälpa och stjälpa. Överordnade ger sällan positiv feedback, något som helt enkelt kan komma sig av dem tar för givet att den anställde skall stå till tjänst och göra sitt jobb ändå och att man som chef bara behöver påpeka det den anställde gör fel. 74 Gensvaret på informanternas arbete Gensvaret på informanternas arbete har visat sig vara olika. Även här upplevde flertalet av de intervjuade att de fått ett bra gensvar med positiv feedback. Någon anser dock att man som lärare måste försvara sin roll gentemot samhället då det handlar om ledighet, så som sommarlov, påsklov och jullov och sitt engagemang i sina elever. En av informanterna säger: Någon kan fråga mig, - har du ett barn? Nej jag har 200, svarar jag då! Eller: Jag är bara lärare Men det är inget bara. 73 Maslach 2001:60 74 Maslach 2001:

20 En annan av respondenterna ansåg sig inte ha fått något bra gensvar från kollegorna. Dock tror denne att det i stor utsträckning berodde på den själv att omgivningen gav ett negativt gensvar på det jobb denne gjorde då symtomen ledde till att informantens humör varierade kraftigt. Enligt Christina Maslach fokuserar man som hjälpare oftast på problem. Detta beror på att man tror sig kunna hjälpa den sökande personen om man bara vet vad som är fel. 75 Som lärare är ett återkommande problem avsaknaden av positiv återkoppling på det arbete man gör. Samhället i övrigt tar för givet att jobbet skall göras av personen i fråga och ser därför ingen anledning till att ge någon positiv kritik. Att man lyfter fram det negativa och glömmer att fokusera på det positiva leder till att hjälparen upplever en hög grad av frustration. Det är också lätt att då utveckla en negativ syn på de människor som man hjälper. Oftast leder det till att hjälparen en dag känner att de har fått nog av att försöka hjälpa. 76 Stressade situationer Vi gick sedan vidare med frågor rörande stress och stressade situationer. Vi frågade vad informanterna ansåg vara en stressad situation och hur de hade hanterat den innan deras utbrändhet. Merparten av informanterna nämnde arbetsuppgifterna som en stressad situation. De menar då att situationen är alltför splittrad då de helst av allt skulle vilja få arbeta endast med undervisning och inte med så mycket administration runt omkring. Eleverna eller någon annan klassrumsituation verkar inte ha utgjort en stressad situation för någon av de tillfrågade. Vi undrade över hur respondenterna hanterade stressen. Någon var ute och sprang samt gjorde avslappningsövningar. De övriga informanterna tog inte stressen på allvar. De fortsatte att arbeta hårt, tog på sig ytterligare arbetsuppgifter och slutade att sova. Allt för få uppleva att de hade kontroll över sin situation. Christina Maslach menar att målsättningar, regler och resurser alla är delar på en arbetsplats som oftast bestäms uppifrån ledning och chefer. Oftast är den allt för stora arbetsbördan det som ligger till grund när arbetsmiljön ses som orsak till utbränning. När allt för mycket krävs allt för snart känner sig människan otillräckligt och man upplever ett tillstånd som vi brukar referera till som stress. När arbetsbördan är för hög försämras kvalitén på hjälpen som hjälparen kan förmedla till mottagaren. 77 Självkänsla Nästa fråga som vi samtalade om berörde informanternas upplevelse av om någon specifik situation hade påverkat deras självkänsla. Ja, svarade en av respondenterna. Denne tog ett exempel på sitt eget ledarskap då denne under tiden då utbrändhetssymtomen började visa sig hade ett allt mer aggressivt temperament och ett väldigt strängt förhållningssätt gentemot eleverna. Detta är något personen fortfarande känner skuld över. Två av informanterna har haft situationer med en äldre kollega av motsatt kön som har påverkat deras självkänsla negativt. 75 Maslach 2001: Maslach 2001: Maslach 2001:53 20

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Barntandvård 2012 Senaste forskningen inom barntandvård! Hur kan tänderna uppvisa ett missbruk eller en ätstörning? Att identifiera barn i riskzonen

Läs mer

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Vad är självkänsla och självförtroende?

Vad är självkänsla och självförtroende? SJÄLVKÄNSLA & SJÄLVFÖRTROENDE PÅ JOBBET VAD ÄR SJÄLVKÄNSLA? ATT PRESTERA? GLADPRESTERARE ELLER TVÅNGSPRESTERARE? DET ÄR FRÅGAN? Vad är självkänsla och självförtroende? En självsäker person med en till

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES? KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

1. Anna på jobbet INSIKT:

1. Anna på jobbet INSIKT: 1. Anna på jobbet INSIKT: Vi har funnit att varken Anna eller omgivningen förstår att Anna blir sjuk av situationen på jobbet. Vi har funnit att Anna behöver hjälp att förstå sina egna behov. Även omgivningen

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer