Avvecklingskostnad Barsebäck

Transkript

1 Datum: Vår referens: SSM Författare: Fredrick Marelius & Peter Keyser, Sweco Infrastructure AB & Sweco Industry AB Avvecklingskostnad Barsebäck Beräkning av osäkerheter i och granskning av kostnadsberäkningen för avveckling av Barsebäck Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser och synpunkter som presenteras i rapporten är författarens/ författarnas och överensstämmer inte nödvändigtvis med myndighetens

2 Strålsäkerhetsmyndigheten Avvecklingskostnad Barsebäck Uppdragsnummer Beräkning av osäkerheter i och granskning av kostnadsberäkningen för avveckling av Barsebäck Stockholm Sweco Infrastructure AB Sth Strömningsteknik & Dammar Fredrick Marelius Sweco Industry AB Industri Peter Keyser 1 (43) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Fredrick Marelius Tekn. Dr. Telefon direkt Mobil fredrick.marelius@sweco.se

3 Innehåll 1 Rapportens struktur 4 2 Bakgrund och metod 5 3 Granskning av befintlig kostnadsanalys som beskrivs i S , av TLG Services Inc Sammanfattning av kvalitativ granskning i tabellform Sammanfattning av kvantitativ granskning i tabellform 7 4 Översiktlig jämförelse med avvecklingskostnader mellan Oskarshamn (Westinghouse) och Barsebäck (TLG) Skillnader i avgränsning mellan referensprojekt Överföring av kostnadsberäkningar mellan referensprojekt 9 5 Beräkning av osäkerheter för avveckling av Barsebäck Beräkningsmodell Analys av lönestatistik Typfördelning för arbetstid enligt Bilaga A, TLG s rapport Använda fördelningar i kostnadsberäkningen Sammanställning Beräkningsresultat Slutsatser kostnadsberäkning 19 6 Resultat och slutsatser Generella slutsatser och frågeställningar Slutsatser från granskning av TLG-studien Slutsatser från jämförelse mellan TLG-studien för Barsebäck och Westinghouse rapport för Oskarshamn Slutsatser från beräkning av osäkerheter för avveckling av Barsebäck Slutsatser i samband med beräkning av osäkerheter i prisutvecklinge 22 7 Appendix 1 Sammanställning från granskning av befintlig kostnadsanalys som beskrivs i S , av TLG Services Inc Avgränsningar och antaganden Definition av avvecklingsstrategier Metod för uppskattning av materialvolymer Beskrivning av projektplanering och förslag till kostnadsbesparingar 27 2 (43)

4 7.5 Tillämpad metodik för arbetstidspåverkande kostnadsuppskattningar Hantering av osäkerheter i projektets genomförande och projektorganisationen 31 8 Appendix 2 Sammanställning från granskning av SKB:s rapport R Appendix 3 Metodik för identifiering av kostnadsposter Appendix 4 - Frågeställningar och kommunikation med Barsebäck Frågor och kommunikation med Barsebäck och TLG Presentation av beräkningsmodell samt diskussion Appendix 5 - Prisutveckling Osäkerheter i underlaget för prisutvecklingen Extrapolation av prisutvecklingen Beräkningsresultat med 2025 års prisnivå Källförteckning 43 3 (43)

5 1 Rapportens struktur Rapporten är strukturerad på följande sätt: Kapitel 1 beskriver rapportens struktur och innehåll i korta drag. Kapitel 2 redovisar bakgrunden och metoden, några förutsättningar för uppdraget samt ett resonemang kring vilka frågeställningar som skall besvaras inom ramen för uppdraget. Kapitel 3 sammanställer granskningen av den befintliga kostnadsanalysen för Barsebäck kärnkraftanläggning gjord av TLG Services Inc (februari 2005). Fokus är att försöka förklara vilken metodik och avvecklingsstrategi som använts, att identifiera hur avvecklingskostnaderna har indelats i olika kostnadsposter, samt kommentarer rörande projektplaneringen och i vilken utsträckning man tagit hänsyn till möjliga kostnadsbesparingar. Kapitel 4 innehåller en översiktlig jämförelse med avvecklingskostnader för Oskarshamns kärnkraftverk, reaktor 3 utförd av Westinghouse (juni 2006). I första hand granskas materialet i den jämförande studien Comparative Analysis of the Oskarshamn 3 and Barsebäck Site Decommissioning Studies (januari 2009) utförd av SKB (R-09-55). Fokus är att försöka förstå möjligheterna till att utnyttja referensprojekt och vad nationella och internationella erfarenheter kan lära oss. Kapitel 5 redovisar beräkning av osäkerheter och beskriver beräkningsmodellen, inklusive en diskussion kring ingångsparametrarna och hur de påverkar resultaten avseende osäkerheterna. Kapitel 6 sammanställer prisutvecklingen över tiden och tar dessutom hänsyn till löneutvecklingen. Kapitel 7 redovisar frågeställningar och kommunikation med Barsebäck och TLG Services Inc. och en sammanfattning av frågeställningar som diskuterades under ett gemensamt möte den 7 februari 2011 med representanter från OKG, E-ON, SKB och Strålsäkerhetsmyndigheten. Kapitel 8 redovisar uppnådda resultat och slutsatser inom ramen för uppdraget. Slutsatser som rör beräkningsresultatet redovisas i under kapitel 5, punkt 3. Kapitel 9 sammanfattar det källmaterial som varit tillgängligt och utnyttjats. 4 (43)

6 2 Bakgrund och metod Uppdraget gentemot SSM är i huvudsak att granska kostnadsunderlaget för rivning av Barsebäck kärnkraftverk, att bestämma enskilda osäkerheter samt att utveckla en beräkningsmodell. Följande punkter skall beaktas: Granskning av befintlig kostnadsanalys som beskrivs i S , av TLG Services Inc. Översiktlig jämförelse med avvecklingskostnader för OKG, av Westinghouse (görs även i SKB, R-09-55) Framtagning av beräkningsmodell för att återskapa TLGs beräkning Bedömning av rimliga osäkerheter för de olika poster som ingår i beräkningen Simulering (Monte Carlo) av kostnadsutfall samt osäkerheter Genomgång och dokumentation av beräkningsmodell (en lathund) En övergripande målsättning är att bedöma de dominerande kostnaderna och osäkerheterna så att de kan granskas oberoende av varandra. Utgångsläget är att identifiera de viktigaste osäkerheterna enligt hypotesen garbage in - garbage out samt att göra en känslighetsanalys för att ta reda på vilka faktorer som driver osäkerheterna. Osäkerheter delas främst in i scenarioosäkerheter (val av metod pga teknik, som i sin tur kan påverkas av politik, lagstiftning, etik, etc), konceptuella osäkerheter (val av modell) och osäkerheter i val av parametrar som styrt inriktningen på kostnadsanalysen. Följande aspekter har identifierats men inte studerats fullt ut i kostnadsanalysen: Analys av ställtider och hur de påverkar kostnadsbilden. Detta kräver att projektplanen bryts ned i parallella och sekventiella arbetsmoment omfattas inte inom ramen för detta uppdrag. Definition av risk (kvantifierad sannolikhet och förlust) är sannolikheten att kostnaderna överstiger med en viss procent av de beräknade kostnaderna. Detta resonemang har inte diskuterats i det tillgängliga underlaget och således har en djupare analys inte utförts. Det finns möjligheter att dra vissa slutsatser och dessa återkommer under kapitel 8. Arbetsledning, projektorganisation och kultur påverkar definitivt arbetseffektivitet och i sin tur osäkerhetspåslaget. Detta område behöver tas hänsyn till och eftersom TLG studien baseras uteslutande på amerikanska erfarenheter och underlag finns det aspekter att fundera på ur ett vidare perspektiv. Målsättningen med rapporten är att SSM kommer få en tydligare bild av osäkerheter i kostnadsuppskattningen samt ett verktyg för att föra en vidare dialog med kärnkraftindustrin. 5 (43)

7 3 Granskning av befintlig kostnadsanalys som beskrivs i S , av TLG Services Inc. Nedan följer en sammanfattning av de huvudsakliga granskningsresultaten. Kvalitativ granskning: Utförlig sammanfattning och utdrag från kostnadsanalysen med avseende på kvalitativ granskning av rapportunderlaget hänvisas till kapitel 8. Kvantitativ granskning: Beräknade osäkerheter i kostnadsanalysen visas som ett 90 procentigt konfidensintervall i 2005 års penningvärde och beräkningsunderlaget redovisas i kapitel Sammanfattning av kvalitativ granskning i tabellform Tabell 1 Område Resultat från kvalitativ granskning med hänvisning till utdrag från TLG:s rapport i kapitel 8, Appendix 1. Beskrivning Avgränsningar och antaganden Se kapitel 8.1 Definition av avvecklingsstrategier Se kapitel 8.2 Metod för uppskattning av materialvolymer Se kapitel 8.3 Tydlig översikt av avgränsningar och antaganden saknas, vilket skapar möjligheter till feltolkningar. Tre av fem faser är inkluderade i kostnadsuppskattningen: i) återetableringsdrift; ii) rivningsdrift; iii) rivningsprojekt. Avställningsdrift och servicedrift är inte inkluderade i studien. Huvudsaklig arbetsmetod omfattar; i) inläsning av ritningsunderlag med ljuspenna; ii) uppskattning av volymer radioaktivt material och utrustning i programvaran TLG DECCER; samt iii) uppskattning av volymer för den konventionella rivningen i programvaran ROCTEK Winscale Software. Beskrivning av projektplanering och förslag till kostnadsbesparingar Se kapitel 8.4 Inkluderar avvecklingsplan, framtagande av kravspecifikationer, cost-benefit analyser, säkerhetsanalyser och EIA. 6 (43)

8 Tillämpad metodik för arbetstidspåverkande kostnadsuppskattningar Hantering av osäkerheter i projektets genomförande och projektorganisation Se kapitel 8.5 Översiktlig sammanställning av metodik för framtagning av Unit Cost Factor. Se kapitel 8.6 Tydigt resonemang kring osäkerheter i tidsuppskattningar, volymer eller projektplanering saknas. 3.2 Sammanfattning av kvantitativ granskning i tabellform Tabell 1 Beräknade osäkerheter visas som ett 90 procentigt konfidensintervall i 2005 års penningvärde. Underlaget till beräkningen redovisas i avsnitt 5 Projektfas enligt TLG 3 a Reactivate Site Following SAFSTOR Dormancy Beräknad kostnad som 90 procentigt konfidensintervall Barsebäck till 308 msek Barsebäck till 210 msek 3 b Decommissioning Preparations Barsebäck till 141 msek Barsebäck 2 97 till 102 msek 4 a Large Component removal Barsebäck till 547 msek Barsebäck till 499 msek 4 b Site Decontamination Barsebäck till 628 msek Barsebäck till 537 msek 4 d Delay before license termination Barsebäck 1 12 till 12 msek Barsebäck 2 0 till 0 msek 4 e License Termination Barsebäck till 164 msek Barsebäck till 110 msek 5 b Site Restoration Barsebäck till 418 msek Barsebäck till 275 msek 7 (43)

9 4 Översiktlig jämförelse med avvecklingskostnader mellan Oskarshamn (Westinghouse) och Barsebäck (TLG) Nedan följer en granskning från kostnadsanalysen med avseende på avgränsningar och antaganden med referenser till SKB R-09-55, TLG-studien för Barsebäck samt brevkorrespondens med SSM (ref. SSM ). Sammanställning av slutsatser från SKB:s rapport R finns under Appendix Skillnader i avgränsning mellan referensprojekt I nämnda rapport från SKB (R-09-55) sammanfattas skillnaderna i avgränsning mellan referensrapporterna från TLG och Westinghouse med följande: Several projects concerning the decommissioning of different types of nuclear facilities have shown that technical methods and equipment are available today for safe dismantling of nuclear facilities of any type or size. However, comparison of individual cost estimates for specific facilities exhibit relatively large variations, and several studies have tried to identify the reasons for these variations. Analysis has shown that decommissioning cost estimates vary depending on a number of factors, including: the boundary conditions and strategy chosen; the cost items taken into account; the origin of the cost estimate; the methodology applied; the politicaladministrative framework; and the way contingencies are included. SKB redovisar och bekräftar att man funnit stora skillnader i kostnadsuppskattningarna gjorda för Barsebäck och Oskarshamn, men inga nya studier eller förtydliganden gentemot SSM eller i den nya rapporten Plan 2010 har inkluderats. Vidare resonerar SKB i sammanfattningen följande: Our comment from having read and studied the two studies is that the difference lies not so much in how you calculate the cost of the individual decommissioning cost items, but rather more in how you control the basic costs such as the size of the management group in charge of the decommissioning, the time allotted for the project, the basic costs for the support and service staffs engaged in the project, and of course the execution of the actual decommissioning work. New experience Experience shows that the method used today, where the decommissioning cost from a reference plant is transferred in almost direct relation to unit size and thermal power, is not accurate, but instead only a small portion is related to thermal power. For this reason, site-specific decommissioning cost analyses are recommended, based on well defined boundary conditions. Med tanke på att rapporten publicerades i januari 2009 skulle man kunna invända att ny information och underlag skulle tagits fram för att styrka ovanstående hypotes. Istället 8 (43)

10 skriver SSM ett brev till SKB i januari 2011, se nedan, med önskemål om förklaring av det underlag som nu ligger till grund för Plan Överföring av kostnadsberäkningar mellan referensprojekt I ett brev daterat , ref SSM , begärde Strålsäkerhetsmyndigheten förtydligande av avvecklingskostnaderna i Plan SSM begärde följande av SKB: 1. Beskrivning av modellen som anges på sidan 27 i supplementet (Plan 2010 Supplementet). 2. Beskrivning av hur modellen har tillämpats för att uppskatta kostnaderna för a. Forsmark 1, 2 och 3 b. Ringhals 1, 2, 3 och 4 c. Oskarshamn 1, 2 och 3 3. Beskrivning av hur gemensamma kostnader för Forsmark, Oskarshamn respektive Ringhals har beräknats. 4. Beskrivning av den formel som har använts enligt SKB:a rapport R Beskrivning av hur modellen har tillämpats för BWR- respektive PWR-reaktorer. I svaret från SKB framgår att beslut togs under hösten 2010 i samråd med kärnkraftföretagen att utredningen rörande avvecklingskostnaderna i Barsebäck, den så kallade TLG-studien, skulle tillämpas i framtagandet av referenskostnaderna för Barsebäcks båda reaktorer. Kostnadsökningen blev betydande, cirka 70% i prisnivå januari Motsvarande utredningsmaterial är ännu inte framme och man beslutade därför att tillämpa en provisorisk uppräkning av referenskostnaden för övriga reaktorer. Nästa tillfälle för rapportering av kostnadsunderlaget är inför Plan 2013, och det är inte säkert att de uppdaterade rivningsstudierna kommer vara helt klara till dess. Detta kan medföra en förskjutning till Plan 2016 innan en komplett bild kan presenteras. Med tanke på den planerade rivningen av Barsebäck ligger nära i tiden finns det anledning att prioritera att de uppdaterade rivningsstudierna kommer vara helt klara inför Plan I en sammanställning från en workshop från den 12 november 1992 presenterar R. I. Smith Estimation of Decommissioning Costs: History and Status. I PM:et förklaras att The Unit Cost Factor användes första gången redan 1976 (Manion and La Guardia) i en välkänd studie AIF/NESP-009 för att, citat to combat the financial hysteria. Studien visade sig dock vara överdrivet förenklad och optimistisk. Vidareutveckling av denna studie har sedermera lett till NRC s NUREG-1713 som SKB grundar sin modell för uppskattning av avvecklingskostnader. NRC:s metodik grundar sig på brown-field konceptet. Huruvida det påverkar kostnadsuppskattningarna och de ingående parametrar som TLG använt sig av i sin egenutvecklade mjukvara DECCER, är svårt att avgöra i 9 (43)

11 detta skede, för det krävs en mer djupgående analys och svar på grundläggande frågeställningar. För övrigt noteras att enligt SKB s rapport R representerar den totala mängden radioaktivt material 45% av den totala avfallsmängden för B1, inklusive rivningsavfall. Detta borde innebära en viss merkostnad i de flesta arbetsmoment, transporter och slutligen avfallsvolym i slutförvaret för Oskarshamn 3 jämfört med Barsebäck 1. Ovanstående resonemang och hänvisningar syftar till att få en tydligare bild av vilka osäkerheter och svagheter det finns i SKB s rapportering ur en kvalitativ synvinkel för att på så sätt förbättra modeller för kostnadsuppskattningar och reducera finansiella risker. De identifierade riskområdena enligt ovan inkluderar: Följder av SKB:s fördröjningar att redovisa och ta fram kostnadsunderlag och jämförande kostnadsuppskattningar för övriga kärnkraftverk och reaktorer. Lämpligheten av NRC:s modell enligt NUREG-1713, och som följd av det dessutom TLG s metodik och mjukvara DECCER. Osäkerheter med avseende på begränsad påverkan av skillnader i avfallsmängder för radioaktivt material, speciellt i jämförelse mellan större (O3) och mindre (B1/B2) BWR lättvattenreaktorer. 10 (43)

12 Procentuelll förändring (%) 5 Beräkning av osäkerheter för avveckling av Barsebäck 5.1 Beräkningsmodell Uppskattningen av osäkerheter i kostnadsberäkningen av TLG görs med hjälp av en Monte Carlo simulering. Beräkningsmodellen är densamma som för TLGs beräkning med den skillnaden att osäkerheter för olika parametrar anges med fördelningsfunktioner. En central fråga är vilken typ av sannolikhetsfördelning som är lämplig för de olika aktiviteter som beskrivs i beräkningsmodellen. Som en grundregel har den enklaste fördelningstypen (rektangulär fördelningsfunktion) använts om ingen annan information varit tillgänglig Analys av lönestatistik För att utvärdera osäkerheten i lönenivå används statistik (fr. konjunkturinstitutet) som beskriver bl.a. variationer i konsumentprisindex och arbetskostnad varifrån reallöneutvecklingen kan beräknas. Figur 1 visar utvecklingen av arbetskostnad per timme, konsumentprisindex samt reallöneutveckling för perioden 1981 till 2010 samt en prognos fram till Arbetskostnad per timme KPI Kostnadsförändring reallön prognos Arb kostn. prognos KPI Serie Figur 1 Utveckling för arbetskostnad, KPI och reallöneförändring under perioden 1981 till 2010 med en prognos fram till För utvärderingen används perioden 1995 till 2010 eftersom perioden dessförinnan påverkades av andra ekonomiska förutsättningar än de som gäller idag och som 11 (43)

13 Sannolikhet förväntas vara styrande fram till en avveckling. Reallöneförändringarna mellan 1995 och 2010 kan beskrivas med en passad normalfördelning med medelvärdet 2,59 och standardavvikelsen 2,04. Histogram reallöneförändring och passad normalfördelning mellan 1995 och Procentuell reallöneförändring Figur 2 Histogram (blå fyrkanter) och passad normalfördelning för reallöneförändringar under perioden 1995 till Den passade normalfördelningen normaliserad med medelvärdet används i beräkningsmodellen för att beskriva osäkerheten för lönekostnader Typfördelning för arbetstid enligt Bilaga A, TLG s rapport För aktiviteter relaterade till arbetsmoment finns en typisk Unit cost factor development som beskrivs i bilaga A i TLGs rapport. Där beskrivs arbetsgången och kostnader förknippade med nedmontering av en värmeväxlare < kg. Arbetstider, lönekostnader, justeringar av arbetstid och material-/utrustningskostnader är specificerade i beräkningsexemplet såväl som beräkningsgången. Osäkerheter i lönekostnad har tagits fram från lönestatistik i föregående stycke och beräkningsexemplet i Bilaga A används endast för att bestämma en lämplig fördelningstyp för arbetstiden. Tabell 2 Spann för rektangulära fördelningar vid beräkning av typfördelning. Parameter Relativ osäkerhet Arbetstid ± 2 % Justeringar av arbetstid ± 5 % Grundfördelningarna som beskriver de olika variablerna antas vara rektangulära, dvs. parametrarna antas variera mellan ett max- och minvärde och sannolikheten att parametern ska anta något värde däremellan är lika stor. Osäkerheten inom kategorierna som påverkar arbetstiden antas samvariera, om exempelvis arbetstiden för en yrkesgrupp är förhöjd antas även arbetstiden för de andra yrkesgrupperna vara förhöjd och vice versa. Justeringar av arbetstiden antas variera oberoende av varandra. Max och minvärden för respektive parameter redovisas i tabellen nedan. 12 (43)

14 Förhållandet mellan arbetskostnader och kostnader för utrustning och material varierar mellan olika aktiviteter och har specificerats av TLG i ett separat dokument. Tabell 3 Max och minvärden för parametrarna som används i beräkningen, bilaga A Parameter Max Min Arbetstid och justeringar av arbetstid (min) Arbetstid Respiratory protection adjustments Radiation/ALARA adjustments Protective clothing adjustments Work break adjustments Justerad arbetstid (h) 10,2 9,15 Kostnaden för aktiviteten som beskrivs i bilaga A beräknas enligt, AT P( AT ) J AT P( J AT ) LK P( LK) UM P( UM) TK P( TK) [1] där AT är arbetstiden, J AT är arbetstidsjusteringar, LK är lönekostnad, UM är utrustning och material, TK är totalkostnad för aktiviteten och P( ) betecknar parameterns normaliserade sannolikhetsfördelning. I det aktuella fallet är det P(AT) som är den intressanta parametern då den beskriver osäkerheten i arbetstid Fördelningarnas beroende Ett problem som uppstår när fördelningen för arbetsrelaterade aktiviteter ska tillämpas på kostnadsberäkningen är huruvida aktiviteterna är beroende eller oberoende av varandra. Detta gäller främst osäkerheter förknippade med lönekostnad (P(LK) i Ekv. [1]) och arbetstid (P(AT) och P(J AT ) i Ekv. [1]). Om exempelvis timlönen för en aktivitet är något förhöjd är det rimligt att timlönen för nästföljande aktivitet också är förhöjd eftersom personalen är densamma eller åtminstone arbetar under samma avtal. Om däremot tiden för aktiviteten är förlängd innebär det inte att tiden för nästa aktivitet också är förlängd, antaget att den förlängda tiden beror på att man exempelvis stöt på svårigheter vid utförandet och inte att personalen har ett generellt lågt arbetstempo. Osäkerheten för arbetsrelaterade moment delas av det skälet in i två delar, dels osäkerhet i timlönekostnaden enligt stycke som antas vara beroende och densamma för alla aktiviteter, dels osäkerhet i tidsåtgång för aktiviteten som antas variera oberoende Använda fördelningar i kostnadsberäkningen Arbetsrelaterade aktiviteter Osäkerheten för timlönekostnaden är generell (beroende) och beskrivs av en normalfördelning som normaliserats med medelvärdet (figur 3). Osäkerheten i arbetstid beskrivs av en lognormal fördelning med medelvärdet 1,00 och standaravvikelsen 0,0162 och är specifik för varje enskild arbetsrelaterad aktivitet (oberoende, figur 4). Anledningen till att arbetstiden beskrivs av en så pass komplicerad fördelning är att den beror av såväl arbetstiden för det enskilda momentet som av olika justeringar av arbetstiden. 13 (43)

15 Figur 3 Normaliserad osäkerhet för lönekostnaden Figur 4 Normaliserad osäkerhet för arbetstiden Skatte- och avgiftsrelaterade kostnadsposter De skatte- och avgiftsrelaterade kostnaderna är relativt få men förekommer under de flesta perioder. Tabell 4 Avgifts och skatterelaterade kostnadsposter Beskrivning Kommentar Insurance förekommer under alla perioder utom 5b regulatory fees förekommer under alla perioder utom 4d där det i stället finns en post NRC fees emergency response fee förekommer under alla perioder utom 4d där det i stället finns en post emergency planning fee 14 (43)

16 I modellen antas dessa kostnadsposter variera oberoende av varandra (medan de samvarierar mellan perioderna i kostnadsberäkningen enligt de tre kategorier som beskrivs i tabellen ovan). Osäkerheten beskrivs av en rektangulär fördelning som varierar ± 2 % Varor och utrustning Typiska kostnadsposter är utrustning för decontaminering, hyra av tung utrustning, inköp av vatten och el mm. Kostnaderna fördelas enligt tabellen nedan. Tabell 5 Inköpta varor och utrustning Kostnadspost msek Heavy equipment rental 78 Purchased gas and electric 78 Health physics supplies 30 Radwaste processing equipment 12 Purchased water 10 Pipe cutting equipment 10 Small tool allowance 7 Övriga 12 Totalt står inköpta varor och utrustning för ca 230 msek där de tre översta posterna i tabellen dominerar (186 msek). De olika kategorierna antas varierar oberoende av varandra (däremot samvarierar respektive post mellan de olika perioderna). Osäkerheten beskrivs av en rektangulär fördelning som varierar ± 3 % Overheadkostnader Två olika typer av overheadkostnader förekommer indirect overhead och corporate overhead där den förstnämnda dominerar (113 av 123 msek). Posterna antas variera oberoende av varandra (men samvariera mellan perioder) och osäkerheten beskrivs av en rektangulär fördelning som varierar ± 30 % Oförutsedda utgifter Oförutsedda utgifter beskrivs av contingency och är en reell kostnad i det att den förutsätts inträffa. De oförutsedda utgifterna antas variera oberoende av varandra och osäkerheten beskrivs av en rektangulär fördelning som varierar ± 5 % Sammanställning Tabell 6 Sammanställning - använda fördelningstyper och osäkerheter i beräkningsmodellen. Parameter Fördelningstyp Relativ osäkerhet Arbetstid Lognormal μ = 1,00, σ = 0,016 Lönekostnad Normal μ = 1,00, σ = 0,020 Varor och utrustning Rektangulär ± 3 % Overheadkostnader Rektangulär ± 30 % Skatter och avgifter Rektangulär ± 2 % Oförutsedda utgifter Rektangulär ± 5 % 15 (43)

17 5.2 Beräkningsresultat Resultatet av kostnadsberäkningen med osäkerheter redovisas i figur 5 till 7. Figur 5 Beräknad avvecklingskostnad för enhet 1, Barsebäck, med 2005 års prisnivå. Figur 6 Beräknad avvecklingskostnad för enhet 2, Barsebäck, med 2005 års prisnivå. 16 (43)

18 Figur 7 Beräknad avvecklingskostnad för Barsebäck, med 2005 års prisnivå. Osäkerheten i avvecklingskostnad är relativt liten och det 90 procentiga konfidensintervallet är i storleksordningen 5% av medelvärdet. Detta beror i sin tur på att de antagna osäkerheterna för ingående parametrar är relativt små. Den beräknade totala avvecklingskostnadens varierar mellan 3,7 och 4,1 miljarder kronor och det 90 procentiga konfidensintervall mellan 3,8 och 4,0 miljarder kronor. Motsvarande siffror för det 90 procentiga konfidensintervallet för enhet 1 är 2,12 till 2,22 och för enhet 2, 1,66 till 1,74 miljarder kronor (i 2005 års penningvärde). Fördelningen av kostnader per kostnadsslag samt fördelningen över de definierade aktivitetsperioderna redovisas nedan. 17 (43)

19 Fördelning av kostnader för enhet 1 oförutsedda utg. 16% overhead 5% varor maskiner 9% arbete 59% avgifter/skatter 6% utr/mtr arb 5% Figur 8 Fördelning av kostnader för enhet 1. Fördelning av kostnader för enhet 2 oförutsedda utg. 16% overhead 5% varor maskiner 10% Arbete 58% avgifter/skatter 6% utr/mtr arb 5% Figur 9 Fördelning av kostnader för enhet (43)

20 msek Kostnadsutveckling periodvis, röd - Barsebäck 1, grön - Barsebäck a 3b 4a 4b 4d 4e 5b Aktivitetsperiod Figur 10 Kostnadsutveckling med aktivitetsperiod. 5.3 Slutsatser kostnadsberäkning Den beräknade osäkerheten i resultatet är jämförelsevis liten vilket beror på att ansatt variation för ingångsparametrarna är relativt måttlig. I en vidare diskussion kommer ingångsvärdena sannolikt att förändras varför resultaten avseende osäkerheterna endast bör ses som preliminära. 19 (43)

21 6 Resultat och slutsatser Genomgående visar TLG-studien hög kvalité och rapporten ger ett mycket gott underlag för fortsatta analyser och beräkningar. Den kvalitativa och kvantitativa sammanställningen i rapporten har beskrivits tydligt och med god hänvisning till ursprung och orsak. Detaljerade bedömningar om alla ingående delar kan dock inte genomlysas utan att få tillgång till dataprogram, ingående parametrar och beräkningar. Granskarna har inom ramen för sitt uppdrag erhållit den information som krävdes för att uppfylla de ställda målsättningarna. 6.1 Generella slutsatser och frågeställningar - Identifiera de viktigaste osäkerheterna för att ta reda på vilka faktorer som driver kostnaderna. - Analysera de dominerande kostnaderna så att de kan granskas och ställas oberoende av varandra i jämförelse med övriga kärntekniska anläggningar. - Identifiera fasta parametrar, rörliga parametrar och oförutsedda utgifter. - Skapa en tydligare bild av ingående osäkerheter i kostnadsuppskattningen för svenska kärnkraftverk genom att sammanställa jämförande underlag från övriga kärntekniska anläggningar. - Jämförelser mellan olika kärntekniska anläggningar bör göras med utgångspunkt från liknande tekniska, organisatoriska och kulturella förhållanden. Utrymme bör ges för tillsynsmyndigheterna att analysera effekterna av olika gränsvärden och riktlinjer, innan rivningstillståndet utfärdas. - Skapa incitament för att hellre fria än fälla avseende hantering av radioaktiv kontaminering av material och utrustning. Med andra ord vilken princip tillståndshavaren har använt sig av i sitt ställningstagande om dekontaminering och friklassning av radioaktivt material skall eftersträvas eller inte. Här finns även utrymme för de involverade parterna att agera proaktivt och belöna god dekontamineringssed. - Kostnader för transporter bör inkluderas eftersom det styrs av hur många avfallskollin som skall transporteras, vilket också ger information om möjligheter till samordnade insatser och logistik för hela avvecklingsområdet. - Tydlighet och uppskattning vilka kostnader som beror av tillsynsmyndigheternas gränsvärden vilket i sin tur leder till prioriteringar i utvecklingen av effektivare tekniker och samordning av logistik. - Skapa samsyn och utbyt erfarenheter i utvecklingen av metodik för redovisning av kostnadsuppskattningar för avveckling av kärntekniska anläggningar. Avvägningen mellan indelning i tidperioder och nedbrytning av kostnadsposter bör optimeras. En styrka i TLG-rapporten är indelningen i perioder som överensstämmer med faser i avvecklingsprojektet. En styrka i Westinghouse- 20 (43)

22 rapporten är den detaljerade tekniska beskrivningen och nedbrytningen av de ingående kostnadsposterna (se Appendix 3 Metodik för identifiering av kostnadsposter). - Var uppmärksam på hur programvaror för kostnadsuppskattningar används och hur de ingående parametrarna och formlerna påverkar varandra. I ett avvecklingsprojekt används en mängd data av olika typer, och inmatningen sker på flera olika sätt som till exempel scanning, manuell inmatning, sammanslagning av olika databaser, etc. - Hur påverkar konkurrensförutsättningarna genomförandet av ett avvecklingsprojekt? Hur undviker man att en entreprenör lägger sig på en kostnadsnivå som kan riskera arbetarnas hälsa, projektplaneringen och arbetets kvalité och kontinuitet? - Utveckla nya gemensamma Unit Cost Factors som är anpassade till nationella förhållanden, och inkludera en gemensam bedömningsskala för alla ingående radiologiska, kemiska och tekniska säkerhets- och skyddsinsatser för att förebygga uppkomst av incidenter och skador. - Tydligare ansvar för uppföljning av kända brister eller osäkerheter när tillståndshavaren finner stora skillnader i kostnadsuppskattningarna, dels mellan den löpande uppdateringar men också mellan liknande anläggningar. 6.2 Slutsatser från granskning av TLG-studien - Tydlig översikt av avgränsningar och antaganden saknas, vilket skapar möjligheter till feltolkningar. - Analys av ställtider och hur de påverkar kostnadsbilden kräver att projektplanen bryts ned i parallella och sekventiella arbetsmoment, för att på så sätt bestämma sannolikheten att projektet blir försenat med en faktor som beror av tiden kopplat till alternativa scenarion. - Arbetsledning, projektorganisation och kultur påverkar arbetseffektiviteten och i sin tur osäkerhetspåslaget för alla ingående arbetsmoment. - Inkludera alla ingående kostnadsposter, även om de kommer att finansieras av en annan part än tillståndshavaren, eftersom det underlättar nationella och internationella jämförelser. - Redovisa anläggningens erfarenhetshistorik, med tyngdpunkt på att upptäcka och redovisa svårmätbara nuklider i anläggningsdelar, utrustningar och byggnadskonstruktioner. - Tydliggör tillståndshavarens resonemang kring osäkerheter i tidsuppskattningar, avfallsvolymer och projektplaneringen, inklusive den logistiska samordningen. 21 (43)

23 - Utred lämpligheten av NRC:s modell enligt NUREG-1713, och som följd av det dessutom TLG s metodik och mjukvara DECCER. - Tydigt resonemang kring osäkerheter i tidsuppskattningar, volymer eller projektplanering saknas. 6.3 Slutsatser från jämförelse mellan TLG-studien för Barsebäck och Westinghouse rapport för Oskarshamn 3 - Tillståndshavarnas fördröjning med att redovisa och ta fram kostnadsunderlag och jämförande kostnadsuppskattningar för övriga kärnkraftverk och reaktorer kan leda till finansieringsproblem. - Analysera osäkerheter i kostnadsuppskattningar med avseende på skillnader i avfallsmängder för radioaktivt material, speciellt i jämförelse mellan större (O3) och mindre (B1/B2) BWR lättvattenreaktorer. - Se Appendix 2 - Sammanställning från granskning av SKB:s rapport R Slutsatser från beräkning av osäkerheter för avveckling av Barsebäck Beräknade osäkerheter för avvecklingskostnaden i 2005 års penningvärde är relativt små och det 90 procentiga konfidensintervallet är i storleksordningen 5% av medelvärdet. Detta beror i sin tur på att den ansatta variationen för ingående parametrar är jämförelsevis måttlig. 6.5 Slutsatser i samband med beräkning av osäkerheter i prisutvecklinge Med hänsyn till prisutvecklingen ökar osäkerheten och det 90 procentiga konfidensintervallet ökar till i storleksordningen 12 % av medelvärdet baserat på osäkerheter i bestämning av KPI. 22 (43)

24 7 Appendix 1 Sammanställning från granskning av befintlig kostnadsanalys som beskrivs i S , av TLG Services Inc. Nedan följer en sammanfattning och utdrag från kostnadsanalysen med avseende på avgränsningar och antaganden med referens till vilken sida det tagits från rapportunderlaget. 7.1 Avgränsningar och antaganden Syftet med studien är att bedöma Barsebäcks finansiella åtaganden gentemot SKB med hänsyn till rivning av Barsebäck kärnkraftverk (s.1-1). Studien är inte en detaljerad rivningsplan, mer en scenarioberoende kostnadsuppskattning genomförd under förberedande av slutlig rivningsplan (s.1-1). Kostnadsuppskattningen för Barsebäck 1 och 2 inkluderar alla gemensamma byggnader och system (s.1-1). Rivningskostnaderna bedöms efter långtidsförvaring under övervakning, efter ungefär 19 år efter avstängd reaktor på Barsebäck, och 17 år efter avstängd reaktor på Barsebäck 2. Inga bränslerelaterade kostnader är inkluderade (s.1-1). Konventionell återställning av området följer efter rivningsarbetet är slutfört. (s.1-1). Kostnadsbesparing förväntas att uppnås genom samordning av rivningsarbetet och efterföljande återställning av mark för båda reaktorerna och gemensamma byggnader och system (s.1-1). Kostnader för rivning av gemensamma byggnader och system tillförs i beräkningen för Barsebäck 1 (s.1-1). Tillsynsmyndigheterna förutsätts vara SKI, SSI och Miljöskyddsdomstolen (s.1-3) och kravbilden för avvecklingsarbetet förutsätts vara likvärdig med US NRC s regelverk och föreskrifter (s.1-3) och de radiologiska kriterier för avveckling förutsätts vara likvärdiga med US NRC s regelverk. Detta innebär att den totala effektiva dosekvivalenten är lika med eller mindre än 0,25 msv per år och individ. Förutsatt att kvarvarande radioaktivitet har reducerats så lågt som rimligen är möjligt (s.1-5). Effekter av samordnad avveckling för Barsebäck 1 och 2 förväntas och Barsebäck 1 och 2 förutsätts vara identiska. (s.6-7): Utveckling av arbetsprocedurer beräknas bli 40% lägre för B2 (s.6-7). Inköp av utrustning för segmentering av interndelar och nedmontering av reaktortank förutsätts användas för både B1 och B2 (s.6-7). Demontage och segmentering av reaktortanken i B1 följs direkt av reaktortanken i B2 (s.6-7). Senior projektledning och projektorganisation styrs av arbetet på B1 vilket innebär att projektorganisationen blir mindre för B2. Projektorganisationen reduceras successivt när arbetet intensifieras på B2 (s.6-7). Gemensamma kostnader delas för beredskap, försäkring, avgifter till myndigheter, etc (s.6-7). Definition av finansiell risk 23 (43)

25 Studien skiljer på oförutsedda utgifter och finansiell risk. Finansiell risk omfattar förändringar i omfattning, regelverk och lagstiftning, policy, prissättning, arbetskapacitet, etc. Oförutsedda utgifter omfattar utrustningsfel, olyckor, sjukdom, förseningar pga väder och arbetsavbrott (s.3-25). Komponenter inom beskrivningen för Finansiell risk omfattas inte av studien (s.3-25). Studien tar inte hänsyn till prishöjningar och inflation över tiden under avvecklingsperioden (s.3-25). Oförutsedda utgifter / Contingency förväntas att förbrukas helt inom ramen för projektet (s.3-25). Antaganden för kostnadsuppskattningar (s.3-11 till s.3-21) Baseras på ritningsunderlag och dokumentation av inventarier. (s.3-1) Arbetstider och löner för fast personal används för bestämning av arbetseffektivitet och kapacitet, inklusive kostnader för anläggningsservice, bevakning, arbetsledning och strålskydd och. (s.3-1) Barsebäck Kraft AB agerar projektledare för hela avvecklingsarbetet. (s.3-1) Kostnadsberäkningarna följer en metod enligt US DOE Decommissioning Handbook (s.3-1). Enhetsfaktorer för tekniska arbetsinsatser benämns SEK/m3, SEK/ton, SEK/cm (s.3-1). Studien tillämpar ALARA-principer genom användandet av faktorer för justering av arbetstider. Detta inkluderar effekter av strålskyddsutbildning, mock-up träning, användande av andningsskydd och skyddsutrustning. ALARA tillämpas i kostnader för teknikplanering, utveckling av arbetsmetoder och specifika arbetsmoment. Förändringar av gränsvärden för stråldoser till personal kan påverka de totala avvecklingskostnaderna och tidplanerna. Där data och information saknas tillämpas riktvärden från motsvarande amerikanska reaktorer. Svårighetsfaktorer ligger mellan 0-50% påslag på respektive arbetsmoment. T ex arbetspauser 8,33% och bärande av skyddsutrustning 0-50% (s.2-25). 7.2 Definition av avvecklingsstrategier Tre av fem faser är inkluderade i kostnadsuppskattningen (s.1-7): 1) Återetableringsdrift (Preparations); 2) Rivningsdrift (Decommissioning operations); 3) Rivningsprojekt (Building demolition and site restoration, Green Field). De två inledande faserna är inte inkluderade i studien: Avställningsdrift och servicedrift. Projektfas för rivningsdrift (Decommissioning operations) (s.2-3) går tillväga i följande ordning: 24 (43)

26 Design, tillverkning och inköp av transportbehållare, specialverktyg, strålskärmar, mm. Dekontaminering, nedmontering, segmentering, förpackning, och interntransporter av rörsystem, utrustning och interna delar i reaktorn. Tömning och dekontaminering av reaktortanken och installation av plattform och utrustning för kapning och demontage av reaktortank, primära kylsystem och cirkulationspumpar. Demontage av drivdon och instrumentutrustning, följt av demontering och uttransport av cirkulationspumpar. Begränsad bortsprängning av aktiverad betong innanför det biologiska skyddet. Demontage och uttransport av kvarvarande system, utrustning och hjälpsystem i samband med radiologisk kartläggning av alla klassade utrymmen och byggnader. Slutlig radiologisk kartläggning och kontrollprogram. Projektfas för rivningsprojekt (Building demolition and site restoration, Green Field) (s.2-5) går tillväga i följande ordning: Sprängning av reaktorbyggnad, kross av betongrester och bortförsel av betongsrester. Sprängning av resterande byggnader ovan mark. Sprängning av resterande byggnader under mark, alternativt återfyllning. Marksanering och återställning. Anläggningsspecifika (site-specific) omständigheter (s.3-7 till s.3-11) Utbränt bränsle: Inga kostnader inkluderade. Utrustning, material och inventarier: Baseras på fysiska inventeringar och data från Barsebäck Kraft AB. De berörda komponenterna lades in i TLG s DECCER Software tillsammans med förväntade mätdata från radiologisk klassning, storlek, vikt, etc, som redovisades av Barsebäck Kraft AB (Appendix C). Kontaminerat material: Skiljer på yt- och internkontaminerat material och utrustning. Inkluderar radiologiska kontroller och förpackning för transport ut från anläggningen (site). Skrot och återvinning: Extra kostnader för nedmontering av rör och metallskrot tas inte med i kostnadsuppskattningen. Inklusive extra kostnader för förbehandling av skrot inför smältning. Inga intäkter för försäljning av utrustning och skrot inkluderas eftersom kostnaderna förutsätts överstiga eventuella intäkter med god marginal. 25 (43)

27 Rivningsmängder från byggnader: Baseras på ritningsunderlag, plus en meter under nedersta våning. Kvantiteter, areor, längder och volymer uppskattades genom att använda ROCTEK Winscale Software som tillåter användaren att ta ut mått direkt från ritningar genom att använda en digital ljuspenna (Appendix D). Reaktortank och interna delar: Segmentering av interna reaktordelar utförs i förvaringsbassäng för fuktavskiljare. Två scenarion förutsätts, utförsel av segmenterad reaktortank och segmenterade interna delar; eller utförsel av helt sluten reaktortank och segmenterade interna delar. Primära kylsystem: Rördelar förpackas i avfallsbehållare, cirkulationspumpar och motorer förpackas intakta och förslutna. Stora komponenter från sekundärsidan: Komponenter transporteras till slutförvar och till smältanläggningen på Studsvik. Kondensor, mellanöverhettare, högtrycksturbinens rotor, matarvattenpumpar. Lågtryckturbinerna förutsätts godkännas för friklassning. Transporter: Transporter är inte inkluderade i denna studie. Huvuddelen av transporterna förutsätts utföras till sjöss. Deponering av låg- och medelaktivt avfall: Inkluderas inte i denna studie. Kriterier för Green Field efter avslutad rivning och återställning: Studien inkluderar kostnader för borttagning av alla friklassade byggnader ned till en meter under nedersta våning. Kostnaderna inkluderar återfyllning och borttransport av överblivet rivningsmaterial. Kontaminerad mark - Två områden är inkluderade: Mark i området kring förvaringsplats för värmeväxlare på gårdsplan (yta 54 m2, djup, 0,2 m, volym 10,8 m3). Mark under tankar från vätskehanteringsanläggningen (yta 702 m2, djup, 1,0 m, volym 702 m3). 7.3 Metod för uppskattning av materialvolymer Sammanfattningsvis har TLG gått tillväga genom att ställa ett trettiotal detaljerade frågor som Barsebäck har svarat på, samt försett dem med allt ritningsunderlag, inklusive byggnadstekniska ritningar, inventarielistor, fysiska inventeringar samt omfattande radiologiska mätdata från anläggningarna. Uppskattningarna har genomförts med i huvudsak tre tekniska hjälpmedel; inläsning av ritningsunderlag med ljuspenna, uppskattning av mängder med radioaktivt material och utrustning i TLG s egna utvecklade programvara DECCER, samt uppskattning av mängder byggnadsmaterial från den konventionella rivningen i programvaran ROCTEK Winscale Software. Nedan följer en kort sammanställning av de viktigaste momenten i framtagningen av materialvolymerna. Radioaktivt avfall (s.5-1) 26 (43)

28 Målsättning med avveckling av kärnteknisk anläggning är normalt sett att avlägsna allt radioaktivt material som på något sätt kan begränsa framtida användning av det berörda områdets mark och vattenresurser. Allt radioaktivt material avlägsnas i en av fem olika typer av avfallskollin. Större komponenter transporteras hela med alla öppningar tillslutna. Avfallskollin o ISO container; Stållåda; Betongkokill; BFA container; CLAB kassett o Variabler med osäkerheter: Densitet, användbar volym, max vikt, kapacitet. o Optimering vid behandling och förpackning av i första hand lågaktivt avfall bör prioriteras. Mycket erfarenheter internationellt. Materialkostnader och volymer o I studien används DECCER, en licensierad programvara, från TLG. Programvaran inkluderar osäkerhetspålägg i kostnadsuppskattningen som bygger på historiska data och erfarenheter från USA (s.3-25). Uppskattning av radioaktivitet och materialmängder ( TLG s mjukvara DECCER ): o Fysisk inventering och data från personal på Barsebäck Kraft AB o Förväntade mätdata från radiologisk kartläggning Ytkontaminerat material/utrustning Internkontaminerat material/utrustning o Inmatning av data i DECCER Uppskattning av mängder byggnadsmaterial (mjukvara: ROCTEK Winscale Software ) o Ritningsunderlag från Barsebäck Kraft AB (kvantiteter, areor, längder och volymer) o Elektronisk inläsning med ljuspenna o Inmatning av data i ROCTEK Winscale Software 7.4 Beskrivning av projektplanering och förslag till kostnadsbesparingar Detaljerad projektplanering enligt TLG-studien inkluderar en avvecklingsplan, framtagande av kravspecifikationer, samt genomförande av cost-benefit analyser, säkerhetsanalyser, EIA. Dessutom ligger det stort fokus på identifiering av arbetsmoment, procedurer och projektorganisation Nedan följer en sammanställning av de viktigaste definitionerna och uppskattningarna enligt TLG-studien. 27 (43)

29 Anläggningsförberedelser Radiologisk klassning och kartläggning Specificera krav för transport- och deponering av aktivt material, hälsovådligt/brandfarligt material, skärmning och avfallsstabiliserande material. Utveckla och implementera rutiner för strålskydd, säkerhet, utsläppskontroll, fysiskt skydd, arbetarskydd och beredskap. Konstruera tillfälliga anläggningar och/eller anpassa existerande anläggningar inför rivningsdrift och rivningsprojekt. Projektplanering Optimering inom projektplanering (mjukvara: PERT Software Package ) Inmatning av data i projektplaneringsverktyg och presentation med GANTTdiagram (mjukvara: MS Project 2002 ) Projektplanering Tidplaneringen inom avvecklingsprogrammet baseras huvudsakligen på demontering, segmentering, förpackning/förslutning och utförsel av reaktortanken och dess interndelar. (s.4-25) Kostnaderna förutsätter optimal segmentering, hantering och förpackning av interndelar. Händelser som påverkar tiden och svårighetsgraden av avbrottet kan inte förutses och omfattas därför inte i studien. (s.5-25) I studien omfattas endast aktivitetsbundna problem som dekontaminering, segmentering, hantering av utrustning, förpackning, transporter och avfallshantering. (s.5-25) Individuella pålägg på respektive aktivitet ligger mellan 10-75%. Genomsnittligt pålägg ligger på 18,6%. (s.6-25)personalrelaterade kostnader för omflyttning, utbildning och återträning omfattas inte i studien, liksom bonus och andra incitament. (s.6-25) Arbetskostnaderna omfattar följande poster: Redovisas som årslön och timlön. Barsebäck Kraft AB övervakar och leder avvecklingsarbetet. Kostnader inkluderar säkerhet och skydd, radiologiska kontroller, administration. Löneomkostnader och vinstpålägg. o Uppskattade löneomkostnader bygger på historik från servicedriftperioden. o 5% påslag på lön för chefer och specialister. o Påslag för telefon, datorer och mjukvaror mellan 36,500 69,000 SEK/år. 28 (43)

30 o Extra löneomkostnader och bonus på 10% för arbetare, förmän och strålskyddare. Programledning och stödfunktioner. o Heltidsanställda presenteras i tabell med 12 olika yrkeskategorier fördelat över sex tidsperioder över hela avvecklingsperioden för respektive B1 och B2. o Under period 4a finns flest antal anställda (demontage av stora komponenter), = 385 st. o Under den första respektive den sista avvecklingsperioden uppskattas antalet till 231 st respektive 78 st heltidsantällda. Övriga kostnader o El, vatten och gas: Inkluderade (ca 6-16 MSEK/år) o Skatter: Ej inkluderade. o Moms: Avdragsgilla, ej inkluderade på utrustning och förbrukningsvaror. o Myndighetsavgifter: 11,3 MSEK/år. o Försäkringar: 3,3-4,0 MSEK/år o Avgifter till lokala räddningsorganisationer: 2,1 MSEK/år o Företagsrepresentation: 1 MSEK/år o Miljökonsekvensanalys: 4,5 MSEK (3,0 + 1,5 MSEK). o Växlingskurs: 7,5 SEK = 1 USD o Överblivet förrådsmaterial och lösöre: Inte inkluderat, förväntas kosta lika mycket att avyttra som ev försäljning kan ge tillbaka. o Skrot och kapitalvaror: Inga vinster förväntas och är inte inkluderade. Bifogade sammanfattningar i TLG-studien (s.3-21) Sammanfattning av avvecklingskostnader och årliga utgifter. Barsebäck 1 och gemensamma anläggningar (tabell 3.1a) Barsebäck 2 (tabell 3.1b) Barsebäck 1 och 2 (fördelning per år) (tabell 3.2) Barsebäck 1 och 2 (fördelning per avvecklingsperiod) (tabell 3.3) Uppskattning av projekttidplanering (s.4-1): 29 (43)

31 Tiden för genomförandet av avvecklingsarbetet beräknas och grundar sig på metodik presenterad ursprungligen i rapporten - AIF/NESP-036 Guidelines for Producing Commercial Nuclear Power Plan. Decommissioning Cost Estimates. Bridgewater, Connecticut: TLG Services,. Inc Metodiken finns sammanställd i IAEA-TECDOC-1476, Financial aspects of Decommissioning, November 2005, IAEA. Framtagning av projekttidplaner har utförts med hjälp av PERT Software Package. Referenser till vilken mjukvarutillverkare som använts saknas. PERT står för Program Evaluation and Review Technique (PERT), och är en operationsanalytisk metod som används för optimering inom bland annat projektplanering. PERT utmärks genom att de olika aktiviteterna grafiskt i förhållande till varandra i ett nätdiagram. Schemat för visualisering av projektplanerna i GANTT-diagram har utförts i MS Project Barsebäck Kraft AB antas hantera hela avvecklingsprogrammet. Allt arbete, utom demontage av reaktortank och kapning av interndelar, utförs på dagtid måndag till fredag, 8 timmar per dag. Skiftgång för personal involverade i demontage av reaktortank och kapning av interndelar. Projektplaneringen inkluderar B1 och B2. Resultat (s.6-1) Totalkostnaden för hela siten uppskattas till 3,263 MSEK (2005). Kostnadsberäkningen är site-specific, och reflekterar kostnader för lokal arbetskraft och alla moment fram till förpackning av låg- och medelaktivt avfall. All huvudsakliga kostnader är inkluderade, aktivitetskostnader beräknade, inklusive avfallsvolymer och arbetstider för relevanta arbetskategorier. Alla kostnader ligger i en av två kategorier: o License termination Bortförsel av komponenter, utrustning, och hjälpsystem för att underlätta arbetet med friklassning och radiologiska kartläggningar. Genomför avlsutande radiologisk kartläggning för at säkerställa att allt ardioaktivt material överstigande tillåtna gränsvärden har avlägsnats. o Site restoration Byggnadsfundament, ned till en meter, och alla ytterväggar och tak har avlägsnats. En meters djup tillåter placering av dräneringsmaterial och toppskikt för vegetation för begränsning a vattenerosion och spridning med luften. 30 (43)

32 Områden som påverkats av sprängarbeten frigörs av överblivet sprängmaterial och återfylls med utfyllnadsmassor för att undvika vattenansamlingar. 7.5 Tillämpad metodik för arbetstidspåverkande kostnadsuppskattningar Kostnadsberäkningarna grundas på dels enhetskostnader (arbetskraft, utrustning, förbrukningsmaterial) samt materialmängder (utrustning, system, byggnader). Genom att sätta samman ett antal olika arbetsmoment till en sammanhängande grupp med arbetsmoment och beräkna tidsåtgången erhålls utgångspunkten för alla tidsberoende arbetsinsatser kopplat till avvecklingsarbetet och rivningsarbetet. Med denna utgångspunkt kan olika faktorer och värden läggas till för att bättra motsvara den aktuella anläggningen och dess tidspåverkande faktorer. Värdet som tas fram kallas för Unit Cost Factor, och är ett vedertaget i branschen och jämförbart med andra anläggningar och projektorganisationer. Nedan följer en beskrivning hur dessa värden tagits fram i TLG-rapporten. Metodik för framtagning av Unit Cost Factor Development : Definiera sammanhängande arbetsmoment ( WBS - Work Breakdown Structure ) Definiera alla ingående arbetsmoment Definiera tidsåtgång per arbetsmoment (h) Justera med en tidsfaktor för arbetets karaktär ( WDF - Work Difficulty Factor ), +0 till +50% Beräkna total arbetskostnad (SEK) = yrkeskategori (SEK/h) x antal personer x tidsåtgång (h) Beräkna total kostnad för förbrukningsvaror Justera med en faktor för oförutsedda utgifter ( Contingency ), % med genomsnitt på 18.6%) Beräkning av representativa enhetskostnader för tekniska arbetsinsatser benämns i SEK/m3, SEK/ton, SEK/cm ( Representative Unit Cost Factor Summary ) 7.6 Hantering av osäkerheter i projektets genomförande och projektorganisationen Osäkerheter i projektet och dess genomförande läggs in inom ramen för flera olika parametrar. Vi har inte hittat ett tydligt resonemang kring osäkerheter i tidsuppskattningar, volymer eller projektplaneringen. Man kan förutsätta att det är inkluderat i uppskattningar för oförutsedda utgifter, angivna tidsfaktorer för varje enskilt arbetsmoment, samt i volymberäkningar och erfarenhetsdatabasen enligt TLG s programvara DECCER. 31 (43)

33 Nedan är några rekommendationer att tänka på i diskussioner kring osäkerheter i genomförandet av ett avvecklingsprojekt. Osäkerheter i val av parametrar Viktigt att identifiera de viktigaste osäkerheterna m a p hypotesen garbage in - garbage out. Överväga känslighetsanalys för att ta reda på vilka faktorer som driver osäkerheterna. o Arbetskraft o Utrustning och förbrukningsmaterial o Elektricitet och gas o Avfallshantering o Transporter och deponeringskostnader o Markkontamination o Projektorganisation, ställtider och logistik Identifiera fasta parametrar (fasta kostnader, liten osäkerhet), rörliga parametrar (rörliga kostnader, medelstor osäkerhet) och oförutsedda utgifter (stor osäkerhet). Definiera Finansiella risker i projektet och hur de skall hanteras. Utarbeta sannolikheter för att de inträffar och vad de leder till för skador. Definiera risk som beror av kvantifierad sannolikhet och förlust. Dvs det är xx% chans att kostnaderna överstiger xx% av de beräknade kostnaderna. 32 (43)

34 8 Appendix 2 Sammanställning från granskning av SKB:s rapport R Nedan följer en sammanfattning av kommentarer och slutsatser från SKB s rapport R-09-55, Comparative analysis of the Oskarshamn 3 and Barsebäck site decommissioning studies. 11% skillnad i avvecklingskostnad mellan 3300 MWh reaktor (Oskarshamn 3) och en 1800 MWh reaktor (Barsebäck) (s.44) Distribution av aktivitet är mycket viktig, kontroll av läckage, incidenter, etc är kritiskt för totala kostnaden (s.44) Den totala avfallsvolymen påverkas av mängden kontaminerade gemensamma byggnader, kontaminerad mark vilka representerar 45% av den totala avfallsvolymen. Mängden skrot för smältning påverkar en viss del också. (s.44) Obesvarad fråga är brist på regelverk för friklassning av mark, grundvatten och byggnader i Sverige. Nivåer för oförutsedda utgifter för O3 och Barsebäck är 7% respektive 18%, att jämföra med USA där 25% används som tumregel. (s.44) För industrin gäller att den totala kostnaden är en funktion av storlek och kostnad för projektorganisationen samt tillåten tid för avvecklingsprogrammet. (s.45) För optimering behövs en stor portion ingenjörskunnande, erfarenhet av planering samt erfarenhet av rivning och avveckling. (s.45) Direkt överföring av avvecklingskostnader i relation till termisk effekt är inte att rekommendera, där man idag säger att max 11% kan hänvisas till termisk uteffekt. (s.45) o Jämförelse mellan referensprojekt är relevant, om god kontroll av omfattning och avgränsningar kan etableras och verifieras. (s.45) Anläggningsspecifika kostnadsberäkningar ger bäst resultat. (s.45) Skillnader i kostnadsberäkningar kan undvikas om de utförs i enlighet med givna riktlinjer som tydliggör avgränsningar och tillämpar en strikt redovisningsmodell. (s.45) Framtida kostnadsberäkningar skall inkludera alla kostnader och tillämpa en strikt redovisningsmodell för att utföra jämförelser. (s.45) Avvägningar mellan vad som skall betalas av avfallsfonder respektive ägaren skall inte påverka möjligheten för jämförelser. (s.45) Avvecklingsplanerna skall inkludera 33 (43)

35 o o o o o Tydliga avgränsningar Byggnader och hjälpsystem Detaljerade tidsplaner och milstolpar Strategier för hantering av personal och deras involvering i avveckling och rivning Användande av redovisningsmodell för enskilda kostnader och arbetsmoment, t ex OECD/NEA kostnadsstruktur bör anpassas och godkännas av de svenska kärntekniska anläggningarna Ett gemensamt regelverk behöver utformas för friklassningskriterier tillsammans med tillsynsmyndigheterna och kärnkraftindustrin. (s.45) Definition och kriterier för påverkan av utsläpp, läckage, incidenter, etc är nödvändigt. (s.45) Beräkning av avfallsvolymer måste vara baserade på en omfattande radiologisk kartläggning och inventering (s.45) 34 (43)

36 9 Appendix 3 Metodik för identifiering av kostnadsposter Genom att systematiskt identifiera och hantera avgörande aktiviteter, inför och under anläggningens avveckling, kommer detta att underlätta tids- och kostnadsuppskattningarna för de framtida avvecklingsaktiviteterna (s 20, SKB-rapport R ). Till detta bör en tydlig kostnadsstruktur kopplas samman för att på ett enkelt och effektivt sätt kunna göra jämförelser mellan olika avvecklingsprojekt. I dagsläget pågår ett arbete mellan IAEA och OECD/NEA med arbetet att revidera den tidigare utgåvan av Yellow Book. Arbetsgruppen är indelad i följande områden: A - Review of costing approaches (lead by OECD/NEA) B - Updating the Yellow Book structure (lead by IAEA) C - Development of a manual for updated Yellow Book (lead by EC) Osäkerheter och skillnader mellan individuella avvecklingsprojekt och kostnadsuppskattningar gör det svårt att dra direkta jämförelser. Internationella rekommendationer förespråkar anläggningsspecifika avvecklings- och kostnadsuppskattningar, vilket har noterats av den svenska kärnkraftindustrin. Förhoppningen är att en internationell standardisering och definition av avgränsningar och indelning i jämförbara kostnadsgrupper skall underlätta utbyte av erfarenheter och förbättra noggrannheten i kostnadsuppskattningar. Att försöka att lägga in OECD/NEA kostnadsstuktur går inte att göra på ett rättvist sätt utan att det blir grova uppskattningar. Den främsta orsaken är att TLG-studien inkluderar avvecklingsprojektets faser i redovisningen av enskilda kostnader, vilket gör att samma kostnadsslag kan återkomma under flera faser. Stor del av kostnadsuppskattningarna bygger på på TLG s erfarenheter i USA av avvecklingsprojekt, vilka är inkluderade i mjukvaruverktyget TLG/DECCER. OECD/NEA har som jämförelse ett större antal undergrupper och kostnadsslag. Se nedan en jämförelse mellan strukturering av kostnadsgrupper enligt TLG-studien och OECD-NEA: Beskrivning enligt TLG (time-period based) n/a Motsvarighet enligt OECD-NEA (activity-based) 02. Facility shut-down activities 09. Research and development 10. Fuel and nuclear material 3 a Reactivate Site Following SAFSTOR Dormancy n/a 01. Pre-decommissioning actions 35 (43)

37 03. Procurement of general equipment and material 06. Site security, surveillance and maintenance 08. Project management, engineering and site support 3 b Decommissioning Preparations 01. Pre-decommissioning actions 03. Procurement of general equipment and material 06. Site security, surveillance and maintenance 08. Project management, engineering and site support 4 a Large Component removal 04. Dismantling activities 05. Waste processing, storage and disposal 06. Site security, surveillance and maintenance 08. Project management, engineering and site support 4 b Site Decontamination 05. Waste processing, storage and disposal 06. Site security, surveillance and maintenance 08. Project management, engineering and site support 4 d Delay before license termination 08. Project management, engineering and site support 4 e License Termination 06. Site security, surveillance and maintenance 08. Project management, engineering and site support 11. Other costs 5 b Site Restoration 07. Site restoration, cleanup and landscaping 08. Project management, engineering and site support 36 (43)

38 10 Appendix 4 - Frågeställningar och kommunikation med Barsebäck 10.1 Frågor och kommunikation med Barsebäck och TLG Barsebäck Kraft AB och TLG Services Inc var mycket tillmötesgående och levererade svar och material på alla frågor som ställdes under granskningsuppdraget. I första hand var det tolkningsfrågor av rapportunderlaget och förutsättningar som behövdes ges svar på. Frågorna ställdes direkt till TLG Services via Barsebäck Kraft AB Presentation av beräkningsmodell samt diskussion Den 7 februari anordnade SSM ett informationsmöte med inbjudna representanter från E.ON, Barsebäck Kraft AB och SKB AB. Sweco presenterade den beräknade osäkerheten från rapportunderlaget Barsebäck Kraft AB och TLG Services Inc redovisat, inklusive datafiler som delgivits. Efter presentationen fördes en öppen diskussion om osäkerheter och vilka de huvudsakliga orsakerna kan tänkas vara. Nedan är några av frågeställningar som diskuterades: Vad händer om SFR-utbyggnaden blir försenad? Vilka komplikationer kan inträffa inför ansökan om rivningstillstånd (SAR, MD, allmänhet, media, etc)? Hur kommer kostnadsuppskattningarna påverkas av kommande myndighetskrav och regelverk (avsökning av material, friklassning av byggnader och mark, etc)? Hur bestäms overhead och vad leder det till när avtal skall tecknas, upphandling skall genomföras och hur påverkar det konkurrensen? Hur bestäms arbetstider och Unit Cost Factor Development, med tanke på att hela beräkningen och metodiken bygger på erfarenheter och faktorer från USA? Vilka avfallsvolymer kan tänkas uppstå och vilka osäkerheter finns det med tanke på densitet, volymoptimering och kostnader för avfallsreducering kontra obehandlade avfallsvolymer? 11 Appendix 5 - Prisutveckling De beräknade resultaten ovan är i 2005 års penningvärde. En stor del av osäkerheten förknippad med en framtida utgift beror dock av prisutvecklingen över tiden. Vilket är rimligt eftersom osäkerheten för en framtida händelse som påverkas av flera samhällsvariabler ökar med avståndet i tiden. För prisutveckling finns dels en osäkerhet som är förknippad med underlagets storlek och dels en osäkerhet förknippad med extrapolationen (dvs att underlaget antas representera en tidsperiod i framtiden). 37 (43)

39 KPI (%) 11.1 Osäkerheter i underlaget för prisutvecklingen Prisutvecklingen är inte en oberoende variabel utan varierar med konjunkturcykler. Det går därför inte att slumpmässigt använda ett värde från en fördelning som beskriver prisutvecklingen osäkerhet. Därför används i stället prisutvecklingens medelvärde och dess variation för att beskriva prisutvecklingen fram till en avveckling. Prisutvecklingens medelvärde och medelvärdets konfidensgränser (eng UCLM upper confidence limit for the mean och LCLM Lower confidence limit for the mean ) kan beräknas från statistiska data förutsatt att populationens fördelning är känd, enklare är dock att använda s.k. bootstrapping som är en approximativ metod som är oberoende av populationens fördelningstyp. Metoden är lämplig för att beräkna variablers centrala moment (medelvärde, standaravvikelse o.d.) men olämplig för att beräkna variationen för extremvärden inom populationer (exempelvis höga eller låga percentiler). För att undersöka inverkan av underlagets storlek beräknas medelvärdet och medelvärdets övre och undre konfidensgräns för KPI med olika antal år som underlag. Det totala underlaget består av 16 års data (1995 till 2010) för vilken parametrarna beräknas, därefter minskas underlaget genom att exkludera ett slumpmässigt valt år från underlaget varpå nya värden beräknas osv. Figur 11 visar beräknat medelvärde och dess 90 procentiga konfidensintervall i förhållande till underlagets storlek. 2.5 UCLM 0,95 LCLM 0,05 medelvärde Beräkningsunderlag (antal år) Figur 11 Beräknat medelvärde och dess 90 procentiga konfidensintervall för KPI med olika antal år som beräkningsunderlag. 38 (43)

40 Som framgår av figuren är konfidensgränserna i stort symetriska kring medelvärdet. Medelvärdets 90 procentiga konfidensintervall minskar också med ökande storlek på beräkningsunderlaget vilket är rimligt. Följaktligen kan osäkerheten i prisutvecklingen förväntas minska i takt med att beräkningsunderlagets storlek ökar, dvs desto närmare en avveckling man kommer. Medelvärdet för KPI beskrivs väl av en normalfördelning med medelvärdet 1,26 och standardavvikelsen 0,26. Vilken kan användas i beräkningen med förutsättningen att prisutvecklingen fram till en avveckling beter sig på samma sätt som de senaste 16 åren. I praktiken finns också en osäkerhet som beror av de samhällsvariabler som styr ekonomin och förutsättningarna för prisutvecklingen, denna osäkerhet går dock inte att kvantifiera och ingår inte i beräkningen. För beräkning av den framtida kostnaden i modellen delas prisutvecklingen in i fem kategorier, k, som beskriver prisutvecklingen för arbete, utrustning material och maskiner, avgifter och skatter, overhead samt oförutsedda utgifter. Beräkningen av kostnaden med en framtida prisnivå görs enligt. K x K k 1 KPI ( x2005) k Där K x är kostnaden år x, K k är kostnaden för respektive kategori och KPI k är prisutvecklingen inom respektive kategori Extrapolation av prisutvecklingen I ovanstående beräkning har prisutvecklingen antagits följa i stort samma mönster som de senaste 16 åren (underlaget). Det finns dock en osäkerhet som beror av att prognosen är en extrapolation. För att få någon uppfattning om betydelsen av att prisutvecklingen extrapoleras används dataunderlaget för att undersöka avvikelsen mellan medelvärdet från en kortare dataperiod och medelvärdet för nästföljande period. Av betydelse är dels underlagets faktiska storlek men även storleken i förhållande till den prognostiserade tidsrymden. Figur 15 nedan visar avvikelsen mellan underlagets medelvärde och medelvärdet för nästkommande tidsperiod för möjliga konstellationer av dataserier inom det totala underlaget (16 år). 39 (43)

41 Avvikelse mellan underlag och prognos Extrapolation av KPI under perioden 1995 till y = e x R 2 = Underlagets storlek (antal år) Figur 12 Avvikelse mellan prognos och verkligt värde med olika längder på prognosens underlag. De röda prickarna visar enskilda värden och de gröna prickarna medelvärdet inom respektive kategori. Som framgår av figuren ovan minskar osäkerheten med underlagets storlek. En passning av en exponentiell funktion tyder på att avvikelsen för en tidserie om 16 år är i storleksordningen 1,0 % av KPI vilket är mer eller mindre försumbart varför denna osäkerhet inte används i beräkningen. Som nämnts tidigare förutsätter detta att den kommande perioden är lika stabil avseende prisutvecklingen som perioden 1995 till Beräkningsresultat med 2025 års prisnivå För beräkningsresultatet nedan har samma fördelning använts för att beskriva prisutvecklingen för de fem kategorierna (från statistik över KPI 1995 till 2010). 40 (43)

42 Figur 13 Beräknad avvecklingskostnad för enhet 1, Barsebäck, med 2025 års prisnivå. Figur 14 Beräknad avvecklingskostnad för enhet 2, Barsebäck, med 2025 års prisnivå. 41 (43)