Barsebäcksverket inför rivning. Leif Roth och Håkan Lorentz, BKAB

Transkript

1 Barsebäcksverket inför rivning

2

3 Barsebäck Typ: Kapacitet: BWR 1800 MWt / 615MWe Start elproduktion: 15 maj 1975 / 21 mars 1977 Leverantör: ASEA Atom (Westinghouse Electric Sweden) Ägare av anläggning: E.ON Kärnkraft Sverige AB, EKS Kärntekniskt tillstånd: Barsebäck Kraft AB, Vattenfall Drift av anläggning: Barsebäck Kraft AB, Vattenfall Produktion, B1: Total 93,4 TWh (1999) Produktion, B2: Total 108 TWh (2005) Status, B1: Slutligt avställd sedan 30 november 1999 Status, B2: Slutligt avställd sedan 31 maj 2005 Driftsstatus, B1 och B2: Servicedrift sedan 1 december 2006

4 Ägarförhållanden Barsebäck Kraft AB E.ON Sverige AB Vattenfall 100 % 70,44 % E.ON Kärnkraft Sverige AB AB 29,56 % Ringhals AB Äger anläggningen 100 % Barsebäck Kraft AB Tillstånd enl. KTL

5 Managing Director BKAB Decommissioning Barsebäck NPP Safety & Quality (1) Economy (1) Planning (1) Decommissioning (1) Dismantling (3) Waste handling (2) Chemistry & radiology (4) Environment (1) Service Operation (1) Mec maintenance (4) El maintenance (4) I&C (3) Maintenance of buildings (1) Supervision (7) Modifications (1) NDT (1) Safeguard Security (1) Fire protection (1) RP (2) Industrial safety (1) New Business (2) Support Emergency planning HR (1) Administration (2) IS/IT/phone Purchasing Communication (1) Documentation/archive (2) Competence

6 Personal på Barsebäck 50 personer anställda inom BKAB idag Totalt ca 200 personer på anläggningen 50 i BKAB Ca 100 i RAB distansarbetsplats Ca 10 för KSU:s underhållsutbildning Ca 30 entreprenörer. Väktare, matsal, transporter, lokalvård mm 5-8 företag som hyr kontorsplatser på Barsebäck Elever från kraftverken som deltar i utbildning ( utb.tim, 600 elever)

7 Yankee Rowe NPP U.S.A

8 Faktorer som påverkar val av rivningsstrategi Nationell politik Myndigheters kravbild Övriga kravställare (ex. kommun och allmänhet) Slutmålet med avvecklad anläggning Tillgång till slutförvar för bränslet Tillgång till slutförvar för radioaktivt avfall Kompetent och kvalificerad personal Tekniska och driftbetingade faktorer

9 Tillståndsprocesser för rivning av BVT Miljöbalken (1998:808) Miljötillstånd inkl framtagande av MKB Plan- och bygglagen (2010:900) Tillståndsprocess mot kommunen Miljödom Rivn. lov Rivningsprojektets genomförande mot ett slutmål bestämt av ägaren

10 Höjdpunkter från benchmarking Kravbilden 100 % klarställd innan rivningsprojektet startar upp Kartläggning av kontamination Om möjligt ingen mellanlagring Riv i stora komponenter Rancho Seco, US Logistik Rip and ship Behåll kontrollen över projektet med er egen organisation Vandellos 1, Spain

11 Radiologiskt kriterium för friklassning av mark Stråldos till kritisk grupp IAEA < 0,3 msv/år USA/NRC < 0,25 msv/år USA/Main Yankee < 0,1 msv/år Tyskland < 0,01 msv/år Sverige/SSM <? msv/år

12 Procedur för friklassning av anläggningen Lista över befintliga radioaktiva ämnen Lista över radioaktiva ämnen som överskrider gränsvärdet för framtida bruk av marken Slutrapport till SSM Vilka, var och hur många Kartläggning av kontamination; byggnader, material, mark, grundvatten Historik om läckage Fastställ naturlig förekomst av radioaktiva ämnen Nuklidvektorer Vilka, var och hur Många Friklassningsprogram Radiologiskt kriterium Dos till kritisk grupp Gränsvärdeslista för koncentrationen av radioaktiva ämnen Beräkningsmodell för dos till kritisk grupp. Friklassningsprogram Godkännande från SSM, Miljödomstol, kommun, närboende Rivning och borttransport av kontaminerat material Kompletterande kartläggning av radioaktiva ämnen Radiologiskt Kriterium Uppfyllt Friklassningsmätningar Lista över kvarvarande radioaktiva ämnen ii mark, grundvatten, byggnader Beräkning av dos till kritisk grupp Metodik/standard som är accepterad av SSM och övriga intressenter Friklassad anläggning

13 Våra förutsättningar och risker Slutförvaret för rivningsavfall (SFR) skall vara i drift när rivning påbörjas. Enligt SKB s planer 2023 Inget bränsle kvar på anläggningen System dekontaminering har genomförts Ren anläggning, få bränsle skador Tidig kartläggning av aktivitet och farligt material Den långa servicedriften medger att studier/beslut kan göras tidigt i planeringsprocessen Rivningen av Barsebäck 1 och 2 kommer att genomföras som ett gemensamt projekt En bra dialog med- och förtroende hos intressenterna (ägarna, myndigheter, kommunen, allmänhet) Samarbete i nationella och internationella forum för att påverka samt bygga upp kompetens Kompensation för Servicedriften, tillgång till Rivningsfond Kravbilden för f r rivning inte fastställd. Slutförvaret för f r rivnings- avfall inte tillgängligt i i tid.

14 Övergripande plan för avställning och rivning Avställningsorganisation År 0 Stopp drift År 1 Urladdning av bränsle, styrstavar och sonder Borttransport av bränsle, styrstavar och sonder till CLAB Rivningsorganisation År 2 År 3 År 4 och år 5 Segmentering av interndelar och transport till mellanlager Site/SFR Dränering av vatten till avfallsanläggn så att aktiva system blir torra Demontering hel reaktortank och transport till SFR Asbestsanering År 6 År 7 År 8 År 9 Rivning av bränsle/hanterings bassänger och reaktorinneslutn R-hall-traversbetongstation SFR-Friklassn Friklassningsmätn av byggnader Konventionell byggnadsrivning Iordningställande av mark Kartläggning av kontamination och miljöfarliga ämnen byggn, system, mark Full system dekontaminering Processa driftavfall, jonbytarmassor etc Processa aktivt vatten till tom avfallsanläggn Demontering stora kontaminerade komponenter och transport till Studsvik Dekontaminering av övr utrymme Rivning delar av byggnader Kompletterande dekontaminering Betongstation för behandling/separation armeringsjärn, epoxi, kross till återfyllnad Bygg mellanlager för interndelar Borttransport av oljor, etc Bygg produktionslinjer för rivningsavfall - Friklassning - Studsvik -SFR Rivning av kontaminerade system till produktionslinjer Friklassning Studsvik SFR Start friklassningsmätningar, Rumsvis Produktionslinje för återvinning alt. Deponering av material. Friklassningsmätn mark Planering påbörjas 3 år Projektering Tillståndsärenden Påbörjas 2 år Miljödom SAR/Avvecklingsplan etapp Interndelar Avfallsplan Bygg hjälpsystem för rivning, el etc Bygglov rivning Miljökontrollprogram SAR, etapp R-tank etc Friklassningsprogram Friklassade byggnader Slutrapport Friklassad site

15 Systemdekontaminering av Barsebäck 1 and 2 Full systemdekontamination av B1 och B2 i reaktortank (5 m upp från botten) samt primärsystemen. AREVA Cord-UV metoden användes november januari CORD metoden Uppvärmning till grader C Oxalsyra ca. 0,2 % och per-mangan syra ca. 0,025 % Uppsamling av aktivitet på partikelfilter Slutprodukten är CO 2 och vatten B1 B2 DF generell Genomsnitt dosrat, före 0,7 msv/h 0,8 msv/h Genomsnitt dosrat, efter 0,03 msv/h 0,03 msv/h Volym/yta 160m 3 / 1800 m 2 160m 3 / 1800 m 2 Anjon / Katjon 1000 l / 4000 l 1000 l / 3000 l

16 Projekt - KAKA etapp 1 Radiologisk karakterisering utanför byggnaderna på BVT; Jordprover från ytlager- ca 200 prover Borrprover, jord och vatten- ca 100 positioner Sedimentprover från sedimenterings- bassängen 8 prover Grundvattenprover 70 prover Växtprover- ca 100 prover Mätning med detektor över mark positioner Resultat; Analyser bekräftar historiska bedömningar Co60 och Cs137 är de dominerande nukliderna Svårmätbara nuklider ex.ni59 har generellt lägre värden än MDA Slutsats: Inga överraskningar. Mycket låg kontamination

17 Studie av RT-hantering

18 Segmentering och mellanlagring av interndelar Reaktortankar med interndelar Interndelar Fuktavskiljare Ångseparator Moderatortank Härdgaller, härdstril Matarvattenfördelare Styrstavsledrör etc. Reaktorhall med bassänger Barsebäck 1 och 2

19 Hantering av reaktortankens interndelar Projektstart, Bygge av mellanlager på BVT, 2014/2015. Kapning av interndelar och transport till lagret, 2016/2017 Transport för mellanlagring i SFR, Slutförvaret SFL planeras att vara i drift, 2045

20 Rivningstudie av Betongkonstruktioner (R-byggnad) Reaktor och inneslutning, Rivning av Biologiska skärmen, RT-utlyft Beroenden mellan olika byggnader Möjligheter till effektivisering av rivningsarbeten Lämpliga håltagningar Stöd för flaggkonstruktioner

21 Rivningstudie av Betongkonstruktioner (T-byggnad m.fl.) Turbinbyggnad, Skorsten, Avfallsbyggnad, ABC-lager, Sand/fördröjningstankar, Stenkondensor (FILTRA) med systembyggnad Rivning av framtida Interndelslager. Uppskattad tidplan för rivning av byggnader och betongkonstruktioner Övriga byggnader Process för omhändertagande av betongrester för återfyllnad

22 Studie av Rivnings & avfallslogistik Fastställa de åtgärder som krävs (bygga produktionslinjer) för en effektiv rivning Arbeta fram BKABs första översiktliga Avfallsplan för rivning Vattenfall Research and Development (VRD) Utifrån BKABs strategi rekommendera mest fördelaktigaste processflöde för Radioaktivt och Konventionellt avfall/material

23 Barsebäck NPP 3D model Concept: 2D to 3D

24 Radioaktiva avfallsmängder En avfallsplan för rivning togs fram genom att identifiera, utveckla och rekommendera logistik och metoder för att ta omhand olika kategorier av avfall som genereras Kortlivat avfall för smältning Långlivat avfall 580 ton 2300 ton Total mängd Sverige, 40-års drift Uppskattad total mängd B1 och B2 Kortlivat avfall ton Konventionellt avfall ton

25 MILSTOLPAR Stopp B1 Stopp B2 System dekont Interndelar Demontering Rivning Mark Friklassad Lagen om utfasning av kkv Kärnbränsle till CLAB Kartläggning Produktions linjer Byggnader Friklassade Drift Avställning Service Rivning Personal: XCa 70

26 TIDPLAN Milstolpar Start Rivning SFR, klart Slut Rivning Friklassad Mark Friklassade byggnader Tillståndsprocess Projekt HINT Deponering SFR Förprojekt Projektering Projekt Rivning (Rivningsförberedelser) Projekt Rivning (Genomförande)

27 Avvecklingen av Barsebäcksverket, och det arbete som genomförs på Barsebäck Kraft AB idag och i framtiden, blir en viktig erfarenhet för hela den svenska kärnkraftsindustrin.