Sammanfattande rapport avseende kompletteringar i ESS Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Transkript

1 Revision 1 State Released Sammanfattande rapport avseende kompletteringar i ESS Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE Lund SWEDEN

2 DOCUMENT REVISION HISTORY Revision Reason for revision Date 1 New Document List of Authors List of Reviewers List of Approvers Jacobsson, Peter Larsson, Örjan 2(14)

3 SAMMANFATTNING Denna rapport ger en sammanfattning av de kompletteringar som ESS AB gjort till sin Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kompletteringarna har huvudsakligen gjorts utgående från den allmänna begäran av kompletteringar som gjordes av Strålsäkerhetsmyndigheten i juli månad (14)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Komplettering av MKB Referenser (14)

5 1. INLEDNING Den 15 mars 2012 lämnade ESS in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) avseende tillstånd för att bedriva verksamhet med joniserande strålning i enlighet med strålskyddslagen. Utöver en Preliminary Safety Analysis Report (PSAR) [1] inlämnades en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) [2], vilken även inlämnats till Mark och Miljödomstolen som ett underlag för domstolens behandling av ESS tillståndsbegäran i enlighet med Miljöbalken. Den 26 juli 2012 lämnade SSM en begäran om kompletteringar av ESS ansökan [3]. Denna kompletteringsbegäran svarade ESS på den 28 september 2012 där ESS delade upp SSM begäran i 117 punkter samt angav en tidplan för när ESS kunde avge svar på de olika tidpunkterna [4]. Ca 30 av punkterna berörde ESS MKB. Utöver den begäran som SSM gjorde den 26 juli 2012 har SSM begärt ytterligare kompletteringar; den 12 december 2012 [5], den 7 maj 2013 [6] och den 14 juni 2013 [7]. Huvudsakligen har dessa kompletteringar berört ESS PSAR men även ESS MKB har berörts. ESS har under perioden 28 september 2012 till den 23 juli 2013 inkommit med svar och kompletteringar vid 11 tillfällen. Denna rapport utgör en sammanställning av de svar och kompletteringar som berör eller har beröring på ESS MKB. 2. KOMPLETTERING AV MKB Avsnittsindelningen utgår ifrån kapitelindelningen som är gjord i ESS Miljökonsekvensbeskrivning [2]. Kommentar eller begäran från SSM är angiven i kursiverad stil. Kapitel 1. Icke-teknisk Sammanfattning Avsnittet om icke-teknisk sammanfattning (avsnitt 1, sid 10-12) behöver kompletteras med information om radioaktivt avfall. Verksamheten kommer att ge upphov till radioaktivt avfall, främst i form av målmaterial och viss teknisk utrustning som behöver bytas ut under anläggningens livstid. Strategin är att hantera sådant avfall inom det nationella systemet för hantering av radioaktivt avfall. Radioaktivt avfall kommer att förvaras i för ändamålet särskilt anpassade byggnader inom verksamhetsområdet, i väntan på borttransport. Hanteringen av radioaktivt avfall inom verksamhetsområdet bedöms inte leda till några negativa miljökonsekvenser. Kapitel 2. Administrativa Uppgifter 5(14)

6 Kapitel 3. Läsanvisning Kapitel 4. Inledning Kapitel 5. Anläggningen Kapitel 6. Bedömningsgrunder Kapitel 7. Lokalisering och förutsättning på platsen Avsnittet om verksamhetsområdet (avsnitt 7.1, sid 33) behöver kompletteras med konsekvenser av planerad verksamhet för den av kommunen planerade bebyggelsen som kan komma att påverkas av anläggningen. Den planerade utbyggnaden av stadsdelen Brunnshög utgör inte någon följdverksamhet av den ansökta verksamheten. ESS AB råder heller inte över hur kommunens utbyggnadsplaner utvecklas. Frågor som rör den fysiska planeringen av områden i närheten av ESSanläggningen, bör därför avhandlas i planprocessen för respektive närliggande område och inte i prövningen av ESS ABs verksamhet. Kapitel 8. Samråd Kapitel 9. Nollalternativ Avsnittet om nollalternativet (avsnitt 9-12, sid ) behöver kompletteras med en jämförelse mot nollalternativet för avvecklingsskedet I MKB avsnitt 4.3 Avgränsningar anges att en jämförelse av miljökonsekvenser i avvecklingsskedet och nollalternativet inte bedöms tillföra någon relevant information, eftersom avvecklingsskedets miljökonsekvenser endast kan beskrivas översiktligt. Den information rörande jämförelse med nollalternativet som kan lämnas är följande; I nollalternativet uppstår inte de miljökonsekvenser som beskrivs i MKB, avsnitt 12 Miljökonsekvenser i avvecklingsskedet avseende radioaktivitet i mark och byggnader, eventuell förorenad mark, risk för utsläpp till vatten samt risk för spill och läckage. Buller och 6(14)

7 luftutsläpp uppstår även i nollalternativet, om än i mindre omfattning än vid avveckling av verksamheten. Kapitel 10. Miljökonsekvenser under byggskedet Kapitel 11. Miljökonsekvenser under driftskedet Avsnittet om miljökonsekvenser under driftskedet (avsnitt 11) behöver kompletteras med en redovisning av information eventuella sammanlagda effekter av MAX IV och spallationsanläggningen. I tillståndsansökan till SSM beträffande MAX IV har redovisats vilket strålskydd anläggningen projekteras för. Redovisade beräkningar [9] anger att stråldosen omedelbart utanför MAX IVanläggningens acceleratortunnel är mindre än 1/1000 jämfört med de riktvärden som ESS kommer att förhålla sig till. Avsnittet om Radioaktivitet (avsnitt 11.10, sid 90) behöver kompletteras med slutsatser utifrån den kompletterade preliminära riskanalysen som efterfrågas i inledningen av denna skrivelse. Påverkan ska beskrivas för såväl den befintliga bebyggelsen som den av kommunen planerade bebyggelsen. Osäkerheter bör anges. ESS svar [8] Rapporten Health Risk Assessment [10] anger att dos till en referensperson som bor upp till 500 meter från målstationen (vid anläggningens ytterområde) kan vid ett värsta scenario (Design Basis Accident, DBA) erhålla en inhalations dos i storleksordningen 6.5 msv. På 2 km avstånd från utsläppspunkten har dostillskottet minskat till i storleksordningen 2.2 msv och på 5 km avstånd kan en referensperson erhålla en inhalations dos av 0.6 msv. Enligt ESS visar resultatet att dostillskottet vid en så allvarlig händelse som en olycka av typ DBA är begränsat till acceptabla nivåer, jämförbara med den naturliga, årliga bakgrundsstrålningen. Avsnittet om Utsläpp till luft, mark och vatten (avsnitt , sid 92-94) behöver kompletteras med en uppskattning av vilken total årlig dos till allmänheten som anläggningen kan ge upphov till vid rutindrift, genom att redovisa och summera dosen från direktstrålning samt från alla utsläpp till mark, vatten och luft. I rapporten Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift [11], redovisas den dos som den kritiska gruppen beräknas få under normal drift av ESS. Dosbidraget har beräknats till 2-3 Sv/år. Störst bidrag härrör från aktivering av grundvatten från 7(14)

8 acceleratortunneln samt kortlivade nuklider i acceleratorns atmosfär som frisläpps i samband med ventilering av tunneln. Avsnittet om Miljökonsekvenser för övriga levande organismer (avsnitt , sid 94-95) behöver kompletteras med ett underlag som ger stöd för uppskattningen av konsekvenserna av exponering för joniserande strålning. ESS slutsats från rapport Klargörande avseende påverkan på biotop kring acceleratorn [12] är att jorden närmast acceleratorn, 1-3 meter är betrakta som steril där påverkan kan ske på övriga levande organismer. Eftersom påverkan sker i jord kommer dos huvudsakligen ske till mindre organismer såsom maskar och insekter. Det kan dock inte uteslutas att små däggdjur som mullvadar påverkas. Länge ifrån betongväggen, t ex på markytan kommer ingen påverkan att ske på omgivande organismer såsom fåglar eller däggdjur. SSM Begäran om komplettering [6]: ESS AB:s redovisning av doser till växter och djur omfattar direktstrålning och strålning från aktiveringsprodukter i marken närmast acceleratortunnelväggen samt doser orsakade av olika typer av luftutsläpp. Däremot förs inget resonemang kring vilka doser som kan vara aktuella utanför anläggningen till följd av grundvattentransport av aktiveringsprodukter i marken. Behovet av en sådan utvärdering understryks av de beräkningar av dos till representativ person som ESS AB redovisat, i vilken det framgår att exponeringsvägen vatten från egen brunn ger det största dosbidraget. En utgångspunkt för ett sådant resonemang torde kunna vara aktivitetskoncentrationer i brunnsvatten vilka ESS redan beräknat (men inte explicit redovisat) i samband med dosberäkningar för representativ person. ESS svar: ESS slutsats från rapport Dose rate to fresh water biotopa from activated soil near ESS [19], är att ingen påverkan kan påvisas för biotopa som finns i brunnsvatten närmast ESS anläggningen. Avsnittet om Radioaktivt avfall (avsnitt , sid ) behöver kompletteras med en redovisning av: uppskattade totalmängder för de olika typer av radioaktivt avfall som uppstår under driften, vilken slutförvarslösning som planeras för respektive avfallstyp, förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt driftavfall och hur ESS planerar att avsätta tillräckliga medel för detta, och avfallstyper där det idag råder osäkerhet om slutförvarslösning och hur ESS ämnar ta sig an detta problem. 8(14)

9 Rapporten ESS Preliminary waste management plan [13], redovisar detaljerade skattningarna av avfallsmängderna. I bilagorna finns så detaljerade beskrivningar som är möjligt att skatta i nuläget framtaget. Den slutförvarslösning som planeras för respektive avfallstyp anges i rapporten Waste Management Plan for the ESS facility [14]. Sammanfattningsvis anges den totala mängden aktivt avfall som uppkommer under drift av anläggningen till ton. Den största mängden avfall uppkommer då man ett instrument byts ut. Detta beräknas ske var 10:e år. Av den totala mängden beräknas ton kunna friklassas. Av den återstående mängden beräknas 94 % slutförvaras i SFR (SKB lager för kortlivat operativt avfall) och 6 % behöver troligen slutförvaras i SFL (SKB lager för slutförvar av långlivat avfall). Rapport Waste Management Strategy for ESS [15], avsnitt anger en skattning av förväntade kostnader (SEK/m 3 samt transporter) avseende omhändertagande av driftavfall från ESS. Baserat de mängder avfall som anges i Waste Management Plan for the ESS facility [14], avsnitt 5-13 samt ESS Preliminary waste management plan [13], annex 3 gör ESS följande skattning av kostnaderna för 40 års drift avseende driftavfall: Transport av Low Level Waste (LLW) 10 MSEK Transport av Intermediate Level Waste (ILW) 20 MSEK Hantering LLW 65 MSEK Hantering ILW 55 MSEK Detta gör att ESS skattar kostnaden till att hantera det aktiva driftavfallet till ca 150 MSEK. Utslaget på 40 års drift ger detta 3.75 MSEK/år. Till detta tillkommer kostnad för att slutdeponera avfallet hos SKB (SFR/SFL) samt en kostnad för att licensiera och tillverka en transportbehållare för målmaterial (hjul) och dess komponenter. I kostnaden ovan ingår ej kostnader för anställd personal ESS som ansvarar för avfallshantering samt driftkostnaden för den aktiva cellen. Vad gäller ESS generella finansiella status har ESS följande att anföra. ESS AB är idag ett svenskt aktiebolag med alla rättigheter och skyldigheter som hör därtill. Den svenska staten äger, via utbildningsdepartementet 74 % av aktierna och den danska staten äger resterande 26 %. Till detta har ytterligare 15 europeiska länder förklarat sig villiga att deltaga i ESS projektet vilket innebär att man kommer förbinda sig för att bekosta ESS, såväl uppförande och drift som avveckling. Det som idag (juli 2013) ligger till grund för hela ESS projektet är avsiktsförklaringar mellan Sverige/Danmark och övriga länder om att bygga ESS. Avsiktsförklaringarna håller för närvarande på att omförhandlas till bilaterala avtal där tidplanen är att dessa avtal skall vara klara och undertecknade under Det viktigaste underlaget till dessa förhandlingar är den Cost Estimate Report som ESS redovisade under våren I rapporten redovisas samtliga förväntade kostnader för uppförande av ESS, drift av ESS under 40 år samt avveckling av ESS. ESS har också mycket tydligt aviserat för de svenska chefsförhandlarna (tillsatt av utbildningsdepartementet) att medel för avveckling och slutförvar av aktiv avfall måste fonderas under driftperioden och därmed skall detta finnas med i det bilaterala avtal som skrivs. Kopplat till ovan nämnda förhandlingar om bilaterala avtalet är frågan om vilken organisationsform ESS skall drivas i. Flera länder har uttryckt ett starkt önskemål om att ESS skall utgöra ett så kallat ERIC, European Research Infrastructure Complex (se även 9(14)

10 Den 9 juli 2013 ansökte ESS om att få status som ERIC. ESS anser dock att oavsett den legala formen för uppförande och drift av ESS kommer alltid ansvaret att ligga på ledning och ägarna om att fullfölja de åtaganden som finns för företaget i det land man verkar i. I framtagandet av rapporten ESS Preliminary waste management plan [13] deltog SKB International, genom ett konsultuppdrag, dels som granskare dels genom att ta fram rapporten Management of Waste from ESS in the Swedish Waste Management System First Considerations [16]. ESS och SKB kommer under augusti/september 2013 påbörja förhandlingar om hur ett avtal mellan ESS och SKB bör och kan se i närtid. Målsättningen är främst att komma fram till en gemensam tidplan med hänsyn till hur SKB planer för licensieringen av SFL respektive utbyggnaden av SFR ser ut. ESS målsättning är att ett avtal med SKB finns på plats senast första kvartalet Såsom anges ovan har ESS och SKB, genom sitt dotterbolag SKB International, i det pågående arbetet fokuserat på att studera till vilken deponering (SFR/SFL) ESS avfall skulle kunna hänföras till. Exakta tidpunkterna för när en deponering kan ske har ännu ej studerats. Detta arbete måste även inkludera en optimering av hela avfallsströmmen, dvs en potentiell mellanlagring hos Studsvik Nuclear AB. Detta finns också angivet i Waste Management Strategy for ESS [15]. ESS är väl medveten om att deponering av ESS avfall i såväl SFR, SFL som i någon av Studsviks anläggningar kommer att kräva en ny eller uppgraderad licens för tillståndshavaren. Som en första preliminär ansats tror ESS att lågaktivt avfall (LLW) från driftsättningen av ESS accelerator kan uppkomma vilket skickas till Studsvik. Hur mycket av detta avfall som behöver deponeras är omöjligt att svara på idag men uppskattningsvis behöver ingen deponering ske före Driftsättning av målmaterialet är planerat att påbörjas Därmed kan det första medelaktiva avfallet tänkas uppstå från 2019 och framåt. Med en planerad transport av målmaterialet från ESS till Studsvik efter 3 år kan det första målmaterialet tänkas komma till Studsvik Beroende på konditionering är det troligt att slutdeponering ej sker innan Avsnittet om Risk och Säkerhet (avsnitt 11.14, sid ) behöver kompletteras med slutsatser från de risk- och säkerhetsfrågor avseende radioaktivitet som redovisas i PSAR. I Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift [11], redovisas den dos som den kritiska gruppen beräknas få under normal drift av ESS. Dosbidraget har beräknats till 2-3 Sv/år. Störst bidrag härrör från aktivering av grundvatten från acceleratortunneln samt kortlivade nuklider i acceleratorns atmosfär som frisläpps i samband med ventilering av tunneln. Rapporten Health Risk Assessment [10] anger att dos till en referensperson som bor upp till 500 meter från målstationen (vid anläggningens ytterområde) kan vid ett värsta scenario (Design Basis Accident) erhålla en inhalations dos i storleksordningen 6.5 msv. På 2 km avstånd från utsläppspunkten har dostillskottet minskat till i storleksordningen 2.2 msv och 10(14)

11 på 5 km avstånd kan en referensperson erhålla en inhalations dos av 0.6 msv. Enligt ESS visar resultatet att dostillskottet vid en så allvarlig händelse som en olycka av typ DBA är begränsat till acceptabla nivåer, jämförbara med den naturliga, årliga bakgrundsstrålningen. Kapitel 12. Miljökonsekvenser under avvecklingsskedet Avsnittet om Miljökonsekvenser i avvecklingsskedet (avsnitt 12, sid ) behöver kompletteras med: en redovisning av uppskattade totalmängder för de olika kategorier av radioaktivt avfall som uppstår under avvecklingen, vilken slutförvarslösning som planeras för respektive avfallskategori, förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt avfall från avvecklingen, hur ESS planerar att avsätta tillräckliga medel för detta, och eventuella avfallskategorier där det idag råder osäkerhet om slutförvarslösning och hur ESS avser hantera detta problem. I rapporterna Initial decommissioning plan for ESS [16] och ESS Preliminary waste management plan [13] redovisar ESS de detaljerade skattningarna av avfallsmängderna. Sammanfattningsvis anges den totala mängden aktivt avfall som uppkommer vid rivning av anläggningen till ton. Av den totala mängden beräknas ton kunna friklassas direkt på platsen. Av den återstående mängden behöver därmed ton slutförvaras. Ca 1000 ton behöver slutförvaras i SFL (SKB lager för slutförvar av långlivat avfall) och återstående del slutförvaras i SFR (SKB lager för kortlivat operativt avfall). Kostnaden för rivning och avveckling redovisas i ESS Cost Estimate Report som ligger till grund för de bilaterala avtal som gäller för konstruktion, drift samt av avveckling av ESS. Kostnaden anges till 177 M vilket skall tillföras på driftbudgeten (40 år) för att finnas tillgängligt vid den planerade avvecklingen. I ESS Preliminary Project Specification for the Decommissioning Phase [17], avsnitt 3 anges de olika delprojekten till 7 stycken. I Cost Estimate Report anges kostnaden för vart och en av dessa till följande: 1. Decommissioning programme management 20 M 2. Classification of waste 10 M 3. Decontamination of the facility 15 M 4. Removal and deposition of waste 82 M 5. Removal of systems & components 30 M 6. Demolishing 15 M 7. Restoring of landscape 5 M I framtagandet av rapporten ESS Preliminary waste management plan [13] deltog SKB International, genom ett konsultuppdrag, dels som granskare dels genom att ta fram rapporten Management of Waste from ESS in the Swedish Waste Management System First Considerations [16]. ESS och SKB kommer under augusti/september 2013 påbörja 11(14)

12 förhandlingar om hur ett avtal mellan ESS och SKB bör och kan se i närtid. Målsättningen är främst att komma fram till en gemensam tidplan med hänsyn till hur SKB planer för licensieringen av SFL respektive utbyggnaden av SFR ser ut. ESS målsättning är att ett avtal med SKB finns på plats senast första kvartalet Såsom anges ovan har ESS och SKB, genom sitt dotterbolag SKB International, i det pågående arbetet fokuserat på att studera till vilken deponering (SFR/SFL) ESS avfall skulle kunna hänföras till. Exakta tidpunkterna för när en deponering kan ske har ännu ej studerats. Detta arbete måste även inkludera en optimering av hela avfallsströmmen, dvs en potentiell mellanlagring hos Studsvik Nuclear AB. Detta finns också angivet i Waste Management Strategy for ESS [15]. ESS är väl medveten om att deponering av ESS avfall i såväl SFR, SFL som i någon av Studsviks anläggningar kommer att kräva en ny eller uppgraderad licens för tillståndshavaren. Kapitel 13. Alternativ Avsnittet om Lokaliseringsalternativ (avsnitt 13.1, sid ) behöver kompletteras med en redovisning som kvantifierar antalet berörda personer för de olika lokaliseringsalternativen. I Befolkningstäthet runt ESS [18] redovisas antalet personer som bor och arbetar kring den föreslagna ESS anläggningen. Redovisning sker såväl för år 2013 (befintligt befolkningsunderlag) som år 2030, där det senare året inkluderar en antagen ökning av befolkningen i sydvästra Skåne med 3 %/år samt en utbyggnad av Brunnshögområdet. Redovisningen inkluderar upp till 60 km avstånd, dvs inklusive Malmö och Köpenhamn storstadsområden. Betraktar man de olika lokala alternativen för Lund så är antalet berörda personer i stor sett identiska för samtliga alternativ. Betraktar man alternativen för övriga regional placeringar i Skåne blir antalet berörda personer för de längre avstånden (Köpenhamn och Malmö) i de närmaste identiska för samtliga alternativ förutom Höör och Revingeby. Landskrona ligger närmare Köpenhamn men längre bort från Malmö. Eslöv ligger i stort sett lika nära Köpenhamn men längre bort från Malmö. Dalby och Svedala ligger närmare Malmö men längre bort från Köpenhamn. För de närmast boende (upp till 5 km) blir antalet boende lägre i samtliga övriga fall. Avsnittet om Lokaliseringsalternativ (avsnitt 13.1, sid ) behöver kompletteras med en förklaring, mot bakgrund av att huvudalternativet för lokaliseringen av anläggningen är det mest befolkade, varför man med avseende på utsläpp av radioaktiva ämnen, inte anser att risken för en extraordinär händelse är av betydelse för var verksamheten kan lokaliseras. Som tidigare nämnts visar Health Risk Assessment [10] att dos till en referensperson som bor upp till 500 meter från målstationen (vid anläggningens ytterområde) kan vid ett värsta scenario (Design Basis Accident) erhålla en inhalations dos i storleksordningen 6.5 msv. På 2 km avstånd från utsläppspunkten har dostillskottet minskat till i storleksordningen 2.2 msv och på 5 km avstånd kan en referensperson erhålla en inhalations dos av 0.6 msv. 12(14)

13 Resultatet visar att dostillskottet vid en så allvarlig händelse som en olycka av typ DBA är begränsat till acceptabla nivåer, jämförbara med den naturliga, årliga bakgrundsstrålningen. Resultatet understiger ESS ABs föreslagna riktvärde för konstruktion (20 msv/händelse). Personer som bor inom ca 500 m avstånd från en potentiell utsläppspunkt kan antas vara särskilt berörda vid en olycka av typ DBA. Med denna utgångspunkt kan följande resonemang föras angående presenterade (regionala och lokala) lokaliseringsalternativ. I samtliga presenterade lokaliseringsalternativ, varierar antalet bostäder inom ca 500 m avstånd från en möjlig utsläppspunkt från noll till ett fåtal, beroende på exakt placering av anläggningen i respektive alternativ. Ur denna synpunkt är lokaliseringsalternativen tämligen likvärdiga. På längre avstånd varierar antalet bostäder i de olika alternativen. Då dostillskottet avtar snabbt med avståndet bedöms skillnaden i antal bostäder på längre avstånd från anläggningen inte vara en avgörande faktor vid val av lämplig lokalisering. Kapitel 14. Kontrollprogram Kapitel 15. Avstämning mot miljökvalitetsmål Kapitel 16. Samlad bedömning Kapitel 17. Ordlista radiologiska termer Kapitel 18. Referenser 3. REFERENSER 1. Nordlinder et al., ESS Preliminary Safety Analysis Report (PSAR), ESS , ESS AB, Bokenstrand et al, ESS Miljökonskekvensbeskrivning (MKB), ESS , ESS AB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Begäran om kompletteringar av European Spallation Source ESS AB:s ansökan, SSM , Hansson et al, Komplettering av ansökan enligt 20 strålskyddslagen till forskningsanläggningen European Spallation Source ESS, ESS , Strålsäkerhetsmyndigheten, Strålsäkerhetsmyndighetens svar på av ESS AB angiven tidplan för framtagande av begärda kompletteringar, SSM , (14)

14 6. Strålsäkerhetsmyndigheten, Begäran om kompletteringar, SSM , Strålsäkerhetsmyndigheten, Begäran om förtydliganden och kompletteringar, SSM , Jacobsson, Komplettering och förtydliganden av ESS ansökan om tillstånd enligt strålskyddslagen avseende radioaktivt avfall och avveckling/rivning. Ärendenr: , ESS , ESS AB, The MAX IV Lab, MAX IV Shielding, Detailed Design Report on the MAX IV Facility Chapter 7, Hansson, Health Risk Assessment, ESS , ESS AB, Jacobsson, Summering av beräknade utsläpp från ESS under normal drift, ESS , ESS AB, Jacobsson, Klargörande avseende påverkan på biotop kring acceleratorn, ESS , ESS AB, Ene, ESS Preliminary waste management plan, ESS /5, ESS AB, Huutonimei et al., Waste Management Plan for the ESS facility, ESS , ESS AB, Lidar et al., Waste Management Strategy for ESS, ESS , ESS AB, Ene et al., Initial decommissioning plan for ESS, ESS , ESS AB, Jacobsson, ESS Preliminary Project Specification for the Decommissioning Phase, ESS , ESS AB, Jacobsson, Befolkningstäthet runt ESS, ESS , ESS AB, Huutoniemi, Dose rate to fresh water biotopa from activated soil near ESS, ESS , ESS AB, (14)