A. negligerbarhet ska uppgifterna ändå anges kvantitativt innan en kvalitativ

Transkript

1 Sida: 1/23 Dok nr: SSM Dok nr: SSM Kompletteringar av ESS AB:s ansökan om Begäran en spallationsanläggning om kompletteringar av ESS AB:s ansökan om en spallationsanläggning Särskilt om preliminär riskanalys Nedan anges Allmänt de frågor som behöver kompletteras i ESS AB:s (ESS) ansökan För att om kunna en spallationsanläggning göra bedömningar i tillståndsärendet enligt strålskyddslagen avseende lokaliseringsfrågan (1988:220). behöver Det SSM ansökningsunderlag en preliminär riskanalys ESS lämnat för hela anläggningen innan in enligt strålskyddslagen en fullständig granskning är i allt väsentligt kan påbörjas. identiskt En med sådan analys saknas i det inlämnade ansökan enligt miljöbalken. ansökningsunderlaget. Det kompletteringsbehov Analysen ska vara som en del av Preliminary Safety SSM identifierat Analysis för Report ansökan (PSAR) enligt eller strålskyddslagen en referens i gäller denna. därmed även i relevanta delar för ansökan enligt miljöbalken. Med hela anläggningen avses minst följande: accelerator, strålmål (target), Denna begäran hotcell, om instrumenthall, komplettering avfallsbyggnad, är utformad enligt kontroll- följande. kontrollrumsfunktioner och Inledningsvis verksamhetsområdet behandlas frågor (fastigheten). som rör riskanalys Av underrubriken (avsnitt A). nedan om utgångspunkt riskanalys för och innehåll som underlag i riskanalysen för ansökan samt är spridningsberäkningar mycket framgår En preliminär viktigt för närmare att SSM vad ska SSM kunna anser bedöma vad riskerna riskanalysen med ska verksamheten och därmed vilka skyddsåtgärder och försiktig- baseras på och innehålla. hetsmått som Den ska preliminära krävas av riskanalysen ESS. utgör grund för SSM:s riskklassning av anläggningen och därmed också för vilka krav som kommer att ställas. Informationen texten berör från både granskningsområden händelser under normala som driftsförhållanden fram- och mer Därefter utgår går av SSM:s osannolika granskningsplan händelser för som ESS:s allvarligare ansökan fel (avsnitt och olyckor. B). Informationen utgör Denna bifogas. även en förutsättning för den djupare prövningen av ansökan rörande flertalet granskningsområden. Generellt ska alltid kvantitativa uppgifter lämnas för alla kvantifierbara parametrar. I de fall där dessa uppgifter kan leda till slutsatser om eventuell A. negligerbarhet ska uppgifterna ändå anges kvantitativt innan en kvalitativ Preliminär bedömning riskanalys görs. Allmänt För att kunna Om göra möjligt bedömningar ska riskanalysen i tillståndsärendet kompletteras avseende med information om erfarenheter lokaliseringsfrågan avseende behöver risker, allvarligare SSM en preliminär fel och olyckor riskanalys från för andra spallationsanläggningar med innan liknande en fullständig funktioner. granskning kan på- hela anläggningen börjas. En sådan analys saknas i det inlämnade ansökningsunderlaget. Analysen ska vara en del av Preliminary Safety Analysis Report (PSAR) eller en referens i denna. Med hela anläggningen avses minst följande: accelerator, strålmål (target), hotcell, instrumenthall, avfallsbyggnad, kontroll- kontrollrumsfunktioner och verksamhetsområdet (fastigheten). Av underrubrikerna nedan framgår vilka utgångspunkter och innehåll i riskanalysen som SSM förväntar sig. Den preliminära riskanalysen utgör grund för SSM:s riskklassning av anläggningen och därmed också för vilka krav som kommer att ställas. Informationen berör både händelser

2 Sida: 2/23 Den preliminära riskanalysen är fundamental i denna begäran om komplettering. Under SSM:s granskningsområden nedan återkommer uppgifter relaterade till den preliminära riskanalysen i ett antal situationer. Detaljeringsgraden under en del övriga rubriker längre fram i detta dokument är av sådan karaktär att de delvis överlappar men att de även kan föra vidare bortom nämnda preliminära riskanalys. För några av granskningsområdena är den preliminära riskanalysen av så stor betydelse att kompletteringar för dessa granskningsområden betonas särskilt. Utsläpp Redovisningen av utsläpp ska avse såväl normala driftsförhållanden som mer osannolika händelser vid allvarligare fel och olyckor. ESS ska presentera en uppskattning av den totaldos som kan beräknas idag, dvs. summera de årliga doserna från samtliga utsläpp till mark, vatten och luft inklusive eventuellt kvardröjande effekter om långlivade nuklider sprids i miljön och som kan ge dos under lång tid genom externbestrålning eller via mat och vatten. Riskanalysen ska dessutom innefatta en underbyggd bedömning av konsekvenser för andra levande organismer. I granskningsområde 7 om utsläpp finns ytterligare frågor som bör omfattas av en riskanalys. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Under Granskningsområde 14 miljökonsekvensbeskrivning finns ytterligare frågeställningar som påverkar utformningen av riskanalysen. Enligt SSM:s uppfattning ska MKB kunna relatera till en kvantitativ riskanalys som tolkas och beskrivs i kvalitativa termer i MKB-beskrivningen. Utgångspunkt för och innehåll i riskanalysen samt spridningsberäkningar Det utkast på preliminär riskanalys för ESS Target Station (Risk analysis of ESS target station, 26 mars 2012) som redovisats för SSM utgör en bra utgångspunkt till en mer fullständig riskanalys. Konsekvenser av osäkerhet och åtföljande varians bör framgå i riskanalyserna. Riskanalysen ska minst innehålla: en lista av tänkbara olycks-, fel- eller störningshändelser, analyser/bedömningar av deras frekvenser och konsekvenser. Se även synpunkter på tidigare utkast av Preliminary Hazard Analysis [report ID 25b] som översänts i e-brev till ESS, (SSM ), en kort kommentar till vad frekvensbedömningarna för närvarande baseras på ska lämnas, och klargörande av vad olika begrepp står för, t.ex. åtskillnad av inventarietillhörighet (begreppet secondary inventory) från HAZID protokollet i riskanalysen för Target Station.

3 Sida: 3/23 När det gäller analysen av konsekvenser ska det första steget i analysen avse olycks-, fel- eller störningshändelser utan någon form av skyddande barriärer eller säkerhetssystem enligt IAEA definition i General Safety Requirements Part 4, (GSR Part 4), Safety Assessment for Facilities and Activities Requirement 6, The possible radiation risks associated with the facility or activity include the level and likelihood of radiation exposure of workers and the public, and of the possible release of radioactive material to the environment, that are associated with anticipated operational occurrences or with accidents that lead to a loss of control over a nuclear reactor core, nuclear chain reaction, radioactive source or any other source of radiation. The term possible radiation risks relates to the maximum possible radiological consequences that could occur when radioactive material is released from the facility or in the activity, with no credit being taken for the safety systems or protective measures in place to prevent this. (vår kursiv) Det andra steget i konsekvensanalysen ska utgå från att de tänkta skyddsbarriärerna och säkerhetsystemen är inkluderade i riskanalysen. Alla händelser vilka resulterar i möjliga utsläpp av radioaktiva ämnen ska åtföljas av en radiologisk konsekvens för människa och miljö (dos- och spridningskonsekvens med omfattade antal personer) på kort och lång sikt. Konsekvensanalyserna ska beakta förhållanden utanför verksamhetsområdet (fastigheten) dvs. inkludera omgivningen som anges i ansökan avsnitt 3.2 (platsbeskrivning). Både nuvarande situation (inkluderande närheten till Lund, Malmö och Köpenhamn) och den beskrivna framtida situationen med den planerade stadsdelen Brunnshög ska belysas. Som vägledning för de radiologiska konsekvenserna, kan de typer av utsläppsberäkningar som görs för den svenska kärnenergiberedskapen användas (SSM 2008/1945). Här är utgångspunkten att alla ädelgaser lämnar anläggningen och andra ämnen gör detta i proportion mot flyktighet då också med hänsyn tagen till möjlig förändrad kemi i antagna konstruerade teoretiska värsta fall-scenarier. Värsta fall-scenarier innehållande brandförlopp med höga temperaturer (kan beskrivas givet definierade temperaturer T>600 o C, 3422 o C, 5900 o C för W och motsvarande för andra material t.ex. Be) ska ta hänsyn till olika kemiska betingelser t.ex. oxiderande liksom förekomster av bärarpartiklar (t.ex. sot).

4 Sida: 4/23 De delar av analysen där skalbarhet föreligger behandlas så att detta klart framgår (t.ex. att viss angiven del av inventariet kan användas för att ange en mot denna del skalbar dos och omfattningskonsekvens). Värsta fall-scenarier ska även gälla för val av väderbetingelser gentemot befolkningscentra. När det gäller riskanalyser för byggnader eller byggnadsdelar som innehåller radioaktivt avfall (hotcell och avfallsbyggnaden) ska riskanalyserna baseras på den maximalt lagrade mängden radioaktivt avfall under anläggningens livstid och som uppskattas att någon gång finnas samtidigt i respektive byggnad. ESS behöver redovisa: den maximalt lagrade mängden radioaktivt avfall med uppgifter om nuklidinventariet och aggregerad aktivitetsnivå för inventariet i respektive byggnad, och en grov redovisning av mängdberäkningarna, där även en koppling ska finnas till de mängder och avfallsflöden över livstiden som kommer att tas om hand av utomstående. Riskanalysen ska innehålla minst följande värsta fall-scenarier (olyckor): översvämning, jordbävning, och flygkrasch a) Flygplan > 4 ton, enligt rapport D från SWEDA- VIA b) Flygplan < 4 ton (allmän-flyg) enligt rapport D från SWEDAVIA Analyserna ska inkludera efterföljande brandförlopp på grund av flygbränsle i flygplanet. Avseende flygkrascher vill SSM upplysa om att den tänkta platsen ligger under en av Malmö Airports in- och utflygningsvägar. Malmö Airport prognosticerar även för en framtida utökning av flygtrafiken. SSM har i början av 2012 till ESS översänt en rapport som SWEDAVIA tagit fram åt SSM avseende förväntad flygtrafik och flygvägar över ESS området [Statistik överflygningar Malmö Airport- Område ESS, D , SSM ]. Vidare behöver ESS ange: om det finns eller om det kan antas komma att tillföras verksamheter i ESS-anläggningens omgivning vilka direkt eller indirekt kan störa verksamheten på anläggningen, speciellt säkerhetssystemen. Kompletteringen ska innehålla en redovisning av identifierade externa verksamheter som kan störa verksamheten på anläggningen.

5 Sida: 5/23 Exempel på sådan störning kan vara elektromagnetiska interferensproblem på elektronikutrustning. Liknande synpunkter har även Länsstyrelsen i Skåne Län fört fram i sitt remissvar till SSM (SSM ). Händelser på grund av medvetna antagonistiska handlingar som exempelvis bombattentat hanteras inom redovisning för fysiskt skydd (security, granskningsområde 1.4). Granskningsområden enligt SSM:s granskningsplan 1. Byggnads- och anläggningskonstruktion 1.2 Anläggningsdelars funktion, funktionskontroll och underhåll Strålsäkerhet i samband med underhållsarbeten Ansökan behöver kompletteras med analyser avseende risker relaterade till nödvändiga och planerbara underhålls- och servicearbeten på anläggningen. Minst följande typer av arbeten behöver behandlas i dessa kompletterande uppgifter: byte av detaljer i targetmonoliten som targethjul, moderatorer, reflektor med vidhängande detaljer liksom relaterade filter i kylkretsar, kylmedia etc., lyft av tunga detaljer som target, strålskärmning m.m., och arbetsmoment i samband med överföring till/från hotcell och förvaring av avfall/återanvändning. I Lunds universitets remissvar rörande kompletteringar av ansökan (SSM ) anser man att den behöver kompletteras, bl.a. avseende mängd och art av farligt avfall (se mer om detta i avsnitt 8) och när det gäller hanteringen av detta. SSM delar Lunds universitets uppfattning. ESS behöver komplettera ansökan med en redovisning av: preciserade anordningar och rutiner för att säkerställa korrekt hantering av avfallet. Vidare behöver ESS komplettera ansökan med: information för att kunna bedöma eventuella barriärdegraderingar under pågående underhållsarbeten.

6 Sida: 6/23 Utformning av in- och utpassager Anläggningen bör ges en utformning med in/ut passager m.m. som tillåter eventuella nödvändiga kontrollfunktioner så att obehörig utförsel av radioaktivt materiel eller utrustning inte kan ske. För att säkerställa att dessa aspekter inte kommer in för sent i planeringen av anläggningsutformningen behöver ESS komplettera ansökan med: den valda lösningen eller planen för att säkerställa de aspekter som anges ovan. Även Sundhetsstyrelsen (där den danska strålskyddsmyndigheten ingår) har i sitt remissvar till SSM (SSM ) påtalat behovet av ovanstående. Mätställen För lokaldelar som från strålsäkerhetssynpunkt är mer centrala (PSAR, avsnittet 6.8 sid 57) ska ESS komplettera ansökan med: en plan för utformning av byggnader och utrustning så att hänsyn tas till behovet av mätställen för internmonitorering av läckage av radioaktiva ämnen och monitorering av direktstrålning (prompt strålning). ESS behöver även redovisa: en plan för mätställen utanför byggnaderna (t.ex. mätbrunnar för vattenprov). Strålsäkerhet för personal i samband med utrymning efter en olycka Räddningstjänsten Syd har i sitt remissyttrande till SSM påtalat behovet av att utrymningsvägar dimensioneras med goda möjligheter för drabbad personal att utrymma utan hjälp från räddningstjänsten även efter en olycka och att den längsta invändiga inträngningsvägen ska begränsas till 50 meter för områden där kommunal räddningsinsats kan bli aktuell (SSM ). SSM delar Räddningstjänstens uppfattning. Ansökan behöver därför kompletteras med: beskrivningar som visar att utformning av byggnader och andra delar av anläggningen uppfyller ovan nämnda kriterier som Räddningstjänsten Syd framfört.

7 Sida: 7/ Utformningen av fysiskt skydd Skydd mot antagonistiska händelser Ansökan behöver kompletteras med en redovisning av: utförandet av det fysiska skyddet för anläggningen. Redovisningen ska visa att det finns förutsättningar att kunna upprätthålla skydd mot analyserade antagonistiska hot, så långt det är rimligt och med beaktande av bästa möjliga teknik. Ansökan behöver vidare kompletteras med redovisning av: identifierade skyddsvärda anläggningsdelar, tekniska system, uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder, befattningar och information (strålmål, radioaktivt avfall, säkerhets- och skyddsfunktioner, reservkraft, etc.) i den planerade anläggningen som behöver skyddas mot obehörigt intrång, sabotage, skada genom yttre påverkan eller brand eller annan sådan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning dels för att hindra olovlig tillgång till radioaktivt material, stöld eller annan förlust, konsekvensanalys som utgår från uppgifter om mängder av radioaktivt material som kan finnas på anläggningen och från underlag för bestämning av mängder och slag av radioaktiva ämnen som kan frigöras vid antagonistiska handlingar. Analyser bör omfatta de olika driftförhållandena som kan förekomma, hotanalys; kategorisering och beskrivning av relevanta hotaktiviteter som kan ge allvarliga konsekvenser, dvs. beskriva olika hotscenarier, målsättningar för prestanda på det fysiska skyddet, upprätta skyddsnivåer som ska gälla för hela anläggningen för att uppfylla målsättningarna, och konstruktionsregler för anläggningen och dess fysiska skydd samt administrativa krav eller andra särskilda åtgärder som är nödvändiga för att kunna uppfylla målsättningarna som ett resultat av analyserna ovan. Informationssäkerhet Uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder och åtgärder för fysiskt skydd får inte delges obehöriga. Med uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens åtgärder avses sådana uppgifter som i betydande grad kan vara till ledning för den som har antagonistiska syften. Det kan vara frågan om ritningar, kartor, fotografier och dokument. Det bör noteras att uppgifter, oavsett på vilket medium det lagras, behöver skyddas mot obehörig åtkomst. Mot den bakgrunden behöver ansökan kompletteras med:

8 Sida: 8/23 en beskrivning av systemet för hantering och förvaring av uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder och åtgärder för fysiskt skydd. Datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet inklusive det fysiska skyddet ska vara skyddade mot obehörig åtkomst och dataintrång. Beskrivningen ska visa hur de grundläggande egenskaperna konfidentialitet (information till rätt person), integritet (ej förvanskad information), tillgänglighet (information i rätt tid) och spårbarhet (verifiering av att rätt person får rätt information i rätt tid) ska tillämpas. Med datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet avses t.ex. datorer för kontroll- och kontrollrumsfunktioner. Vidare avses system för tillträdeskontrollsystem, larmdatorsystem m.m. vars funktioner är väsentliga för upprätthållandet av det fysiska skyddet av anläggningen. Ansökan behöver redovisa de åtgärder som planeras: för att skydda anslutna terminaler/datorer från obehörig åtkomst t.ex. genom att begränsa tillträdet till lokaler där dessa finns placerade, för att skydda systemen från dataintrång t.ex. med brandväggar eller fysisk separation från administrativa datanät. Ett ledningssystem för informationssäkerhet är den del av ett övergripande ledningssystem, baserad på en metodik för verksamhetsrisk, som syftar till att upprätta, införa, driva, övervaka, granska, underhålla och förbättra informationssäkerhet. Ansökan behöver kompletteras med: En plan för framtagning och införande av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) samt en redogörelse för grunderna av ledningssystemet. 1.5 Systemteknisk utformning Elförsörjning Ansökan behöver kompletteras med mer information om: den tänkta lösningen för elförsörjning av anläggningen och dess olika delar. Av särskild vikt är elförsörjning för system av betydelse för säkerheten inklusive system för fysiskt skydd. Informationen ska minst innehålla uppgifter om: ordinarie elförsörjning från yttre nät inklusive försörjningssäkerheten, reservkraft vid bortfall av yttre nät och eventuella redundanser, och batterisäkrade funktioner.

9 Sida: 9/23 Om annan energiförsörjning än elenergi kommer att användas ska detta redovisas. Kommentar: Denna komplettering berör även granskningsområde 4.6 Elförsörjning av betydelse för säkerheten. Säkerhetssystem Ansökan behöver kompletteras med: en tydligare beskrivning av principer för eventuella redundanser och diversitet som omnämns i PSAR avsnitt 5.3 s. 51 Safety Systems, och hur ESS uppfyller kraven i 12 SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor om att det ska finnas minst två av varandra oberoende tekniska system som hindrar personbestrålning, om spärren forceras. I beskrivning bör frågan om oberoende mellan redundanta system beröras och speciellt för system realiserade med programvarubaserad digital teknik. Kommentar: Denna komplettering berör även granskningsområdena 1.1 och 4.5 Systemteknisk utformning styr och kontrollsystem. Brandskydd och räddningsutrustning I sitt remissvar till SSM har Räddningstjänsten Syd framfört önskemål om förtydliganden i ESS:s ansökan när det gäller insatsmöjligheter, brandskyddsåtgärder och annan räddningsutrustning (SSM ). SSM delar dessa synpunkter. ESS:s ansökan behöver därför kompletteras med information om: hur passiva brandskyddsåtgärder eller aktiva släcksystem begränsar förutsättningarna för brand, explosioner samt explosioner med påföljande brand till acceptabel nivå för de olyckssituationer som kan förutses, hur det säkerställs att nödvändiga brandskyddsbarriärer inte förstörs av en initial explosion eller andra konsekvenser av en olycka, och hur särskild skyddsutrustning, släckmedel, utbildning, övning eller övriga skyddsåtgärder som behövs för att kunna genomföra kommunal räddningsinsats på ett säkert sätt, ska anordnas. 2 Acceleratorkonstruktion För närvarande inga identifierade kompletteringsbehov. 3 Komponenter och system i strålgången För närvarande inga identifierade kompletteringsbehov.

10 Sida: 10/23 4. Styr- och kontrollsystem Ansökan behöver kompletteras med information om: den tänkta kontroll- och övervakningsfunktionen för hela anläggningen, kontrollrumsfunktionen, avseende bl.a. lokalisering, utformning, presentationskoncept och larmhantering, och beskrivningar om i förekommande fall olika delar för driftfunktioner och säkerhetsfunktioner och om eventuella separationer mellan dessa. 5. Beredskap ESS ska redovisa en preliminär beredskapsplan utgående från den kompletterade preliminära riskanalysen som efterfrågats, med de tänkta skyddsbarriärerna och säkerhetssystemen inkluderade (steg 2 av konsekvensanalyserna). Planen bör bl.a. innehålla: en beskrivning av beredskapsorganisationen och dess uppgifter inklusive utbildnings- och övningsplan, larmning och information samt samverkan med externa intressenter/resurser vid en inträffad olycka. ESS ska vidare i PSAR komplettera med: en analys av alla möjliga olycksförlopp med resulterande källtermer för utsläpp till omgivningen samt dess konsekvenser vilket ska framgå av riskanalysen, resultat av beräkningar, som funktion av avståndet från yttre gränsen av anläggningen (fastigheten) kring utsläppskällan och under utsläppstiden, med individuella dosbidrag från alla bestrålningsvägar (t.ex. extern dos från moln, inhalationsdos, extern dos från mark), samt en redovisning av alla radionuklider som ingår i beräkningarna som ger mer än 1 procent av det totala dosbidraget, beräkning av sköldkörteldos till ett ettårigt barn om radioaktiv jod förekommer i utsläppet, beräkning av stråldos från markbeläggning och livsmedel till oändlig tid, men dosen för de första 70 åren ska anges separat, och val av konservativa väderbetingelser för dosberäkningarna. Som utgångspunkt för kompletteringar kan dessa beräkningar och val av konservativa väderbetingelser utgå från den beräkningsmetod som har utarbetats för analys av stråldoser och radiologiska omgivningskonsekvenser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska kärnkraftsreaktorer (se bilaga 1 i SSM 2008/1945). ESS bör ge förslag till vilken hotkategori ESS-anläggningen kommer att klassas enligt IAEA Safety Standard Series, Requirements No. GS-R-2.

11 Sida: 11/23 I Jordbruksverkets (SJV) remissvar till SSM (SSM ) anser SJV att ESS behöver redovisa vilken påverkan ett haveri kan få för livsmedelsproduktion. SSM delar SJV:s uppfattning och anser att ESS ska komplettera ansökningsunderlaget med: beräkningar som visar hur stora områden för produktion av livsmedel och djurfoder som kan komma att kontamineras med sådana nivåer av radioaktiva ämnen att EU:s akutgränsvärden för saluförda livsmedel och djurfoder överskrids vid ett eventuellt haveri (Euratom 395/87, 2218/89, 770/90). Ansökan behöver även kompletteras med information om begränsningar för ESS att hantera eventuella olyckor och riskpåverkande faktorer enligt följande: vilka händelser som ESS inte har egen förmåga och resurser att hantera, och vid vilka händelser och i vilken omfattning det kan krävas insatser från kommun, landsting eller staten. Räddningstjänsten Syd har i sitt remissvar till SSM även påtalat behovet av en närmare redogörelse av ESS:s beredskapsorganisation för att kunna bedöma gränssnitten mellan den och Räddningstjänsten. SSM delar Räddningstjänstens uppfattning. ESS behöver komplettera underlaget med: hur ESS:s beredskapsorganisation utformas i relation till Räddningstjänsten Syds förmåga att genomföra räddningsinsats vid nödlägen. 6. Personalstrålskydd ALARA ESS skriver i General Safety Objectives for ESS [ref. 19 i PSAR, ESS /1], Introduction; Concerning radiation, the ALARA principle (as low as reasonable achievable) shall be applied. This means that radiation doses have to remain as low as possible, or in other words that threshold doses may not be exceeded, if that can be reasonably avoided. (vår kursiv) Med anledning av detta vill SSM klargöra att myndighetens föreskrifter (SSMSF 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning anger dosgränser som alltid ska gälla och att optimering enligt ALARA principen ska ske för att minska doser under nämnda absoluta dosgränser. I kompletterande ansökan om tillstånd enligt strålskyddslagen hänvisar ESS till principen om ALARA och att stråldoserna enligt denna princip ska hållas på lägsta möjliga rimliga nivå (s. 12 avsnitt 3.7.2). Ansökan behöver

12 Sida: 12/23 kompletteras med en redogörelse för vilka kriterier som ska användas för att bedöma vad som är en rimlig nivå med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer. En liknande synpunkt har även Lunds universitet fört fram i sitt remissvar till SSM (SSM ). Vid framtagandet av kriterier ska SSMFS 2008:51 ligga till grund. ESS bör därtill ta höjd för det kommande Eu-direktivetet (BSS) samt beakta andra rekommendationer från exempelvis IAEA och ICRP. Säkerhetsbeskrivningar (PSAR, avsnittet 10 sid 65-69) PSAR behöver kompletteras med: beskrivningar kring vilka dosrestriktioner ESS har satt upp för identifierbara kritiska moment som exempelvis vid byte av detaljer i monoliten. Strålmiljö För acceleratortunneln ska följande komplettering lämnas: beräkningar av aktivering i konstruktionsdetaljer. Vidare ska ESS, för samtliga övriga utrymmen exempelvis monolit, neutrontransportbanor, stråldump, hotcell, instrumentstationer och avfallsbyggnad, komplettera med: beräkningar av dosrater både i utrymmena, i kringliggande utrymmen och i omgivningen samt beräkningar av aktivering i byggnadsmaterial, konstruktionsdetaljer, mark och luft. I samtliga fall ska beräkningsmetoder och osäkerhetsuppskattningar anges. I sitt remissvar till SSM har Räddningstjänsten Syd (SSM ) framfört att ESS ska visa med beaktande av de dosrestriktioner som anges i SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning hur anläggningen ska utformas för att så långt som möjligt säkerställa dessa restriktioner. Utrymmen som kan ge en effektiv årsdos överstigande 50 msv bör enligt Räddningstjänsten Syd utformas så att en eventuell räddningsinsats kan undvikas i ett sådant område. SSM delar Räddningstjänsten Syd:s synpunkt. ESS behöver därför komplettera ansökan med följande: en beskrivning som visar hur anläggningen utformas så att den effektiva årsdosen till räddningspersonal ska understiga 50 msv, samt en beskrivning av områden där den effektiva årsdosen kan komma att överstiga 50 msv, om det kan förväntas uppkomma.

13 Sida: 13/23 7. Utsläpp När det gäller utsläppsfrågor behöver ansökan kompletteras med följande: en uppskattning av vilken total årlig dos till allmänheten som anläggningen kan ge upphov till vid rutindrift, dvs. en redovisning och summering av dosen från direktstrålning (prompt strålning) samt från alla utsläpp till mark, vatten och luft samt via ledningsnät (varmvatten för fjärrvärme till staden). Dosberäkningarna ska vara spårbara så att de går att reproducera av SSM. I detta skede kan det vara nödvändigt med mycket förenklade och konservativa uppskattningar av det slag som gjorts för aktivering av mark och vatten. Några exempel där SSM anser underlaget bristfälligt är att beräkningarna kring luftutsläpp från acceleratortunneln tar upp dos från 1 ventilering efter 50 dagars driftstid, men inget om hur många ventileringar det kan bli fråga om per år. Det finns inga uppskattningar om vilka doser läckage från målstationen kan ge. Varken fjärrvärmeledningsnät eller direktstrålning inklusive skyshine (strålning från anläggningen som reflekteras i atmosfären) diskuteras. Historiskt har skyshine varit en dominerande källa för dos till närområdet från olika typer av acceleratorer. Det saknas resonemang och beräkningar kring eventuellt kvardröjande effekter från långlivade nuklider som sprids i miljön och kan ge dos under lång tid via externbestrålning eller via livsmedel och vatten. Ansökan beskriver hur gammastrålare ska moniteras i utsläppen. Ansökan behöver förtydligas med: dels vilka nuklider som ESS avser monitera (inklusive andra strålslag än gammastrålning) dels hur de ska moniteras. Ansökan behöver vidare kompletteras med: utförligare beskrivning av lämpliga utsläppsbegränsningssystem, både vad gäller utsläpp till luft, vatten, fjärrvärmeledningsnät och mark samt varför de är bäst för deras tillämpning. SSM vill förtydliga att myndighetens föreskrifter (SSMFS 2010:2) om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor inte kommer reglera utsläpp till kommunalt vatten från denna anläggning annat än från kemi(preparations)laboratorier.

14 Sida: 14/23 ESS ska redovisa: hur andra liknande anläggningar har löst vattenutsläppsfrågan för att baserat på denna information visa vilken teknik som passar bäst för spallationsanläggningen. Ansökan behöver kompletteras med: redovisning av vilka radiologiska miljöeffekter som verksamheten kan leda till (se preliminär riskanalys samt i MKB). ett övergripande resonemang om eventuellt diffust läckage från anläggningen. I Räddningstjänsten Syd:s remissvar rörande kompletteringar av ESS:s tillståndsansökan (SSM ) framförs behov av kompletteringar angående hanteringen av släckvatten (genom bl.a. tanksystem). SSM delar Räddningstjänstens uppfattning. I syfte att förhindra miljöpåverkan från radioaktivt kontaminerat eller på annat sätt förorenat släckvatten behöver ESS komplettera ansökan och MKB med: om tanksystem ska anläggas, vilken kapacitet ett sådant i så fall ska ha, och vilka beräkningar som ligger till grund för att bedöma behovet av en viss kapacitet. I Lunds universitets remissvar till SSM (SSM ) noteras bl.a. att ESS har för avsikt, om så är önskvärt, återställa jordbruksmarken till samma ursprungliga kvalitet som innan verksamheten började bedrivas. SSM anser att mot bakgrund av vad Lunds universitet anfört att ESS bör komplettera ansökningsunderlaget med: hur monitorering utanför anläggningen kan utformas. 8. Radioaktivt avfall Beskrivningen av det radioaktiva avfall som kommer att genereras under drift vid anläggningen och hur ESS planerar att hantera avfallet, kapitel 7 i PSAR, måste förtydligas och kompletteras på ett flertal punkter, bl.a. hur ESS uppfyller 13 strålskyddslagen (1988:220) om skyldigheten att omhänderta radioaktivt avfall.

15 Sida: 15/23 För att SSM ska kunna bedöma detta behöver ansökan kompletteras med följande: en detaljerad redovisning av de avfallstyper som förväntas genereras vid anläggningen, vilka mängder som uppstår av respektive avfallstyp samt varje avfallstyps innehåll av radionuklider, en redogörelse av vilken slutförvarslösning som ESS anser vara aktuell för respektive avfallstyp. I de fall ESS hänvisar till någon av SKB:s existerande eller planerade anläggningar ska denna specificeras. Avfallstyper för vilka ESS planerar friklassning, återvinning, etc., ska också redovisas, en särskild redogörelse för avfallstyper där det i dag råder osäkerhet om slutförvarslösning och en genomgång av hur ESS ämnar ta sig an detta problem. SKB har i sitt yttrande (SSM ) särskilt påpekat att beryllium är ett ämne som företaget saknar tillstånd för att hantera i slutförvaret för kortlivat avfall (SFR), en redovisning av hur de olika avfallstyperna kommer att hanteras vid anläggningen (sortering, behandling, mellanlagring, etc) samt tidplaner för samtliga faser i hanteringen av de olika avfallstyperna, inklusive deponering i slutförvar, och en redovisning av förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt driftavfall samt hur ESS planerar att avsätta tillräckliga medel för detta. ESS behöver vidare redovisa: den nyligen upprättade avsiktsförklaringen (Letter of Intent) från Studsvik Nuclear AB angående hantering och behandling av ESS:s radioaktiva avfall, tidplanen för när avsiktsförklaringen avses övergå i ett affärsavtal, och om någon skillnad kan förväntas föreligga i affärsavtalet jämfört med avsiktsförklaringen. I avsnitt 7.1 i PSAR anger ESS att en överenskommelse även ska uppnås med SKB. ESS ska komplettera ansökan med en beskrivning av: processen med överenskommelsen med SKB samt tidsplanen för denna. ESS utpekar i ansökan SKB:s anläggningar för slutförvaring som slutförvar för mycket av det radioaktiva avfall som kommer att genereras vid anläggningen. De synpunkter som SKB har framfört i sitt yttrande över ansökan (SSM ) är därför viktiga för ESS att ta i beaktande. SKB anger att underlaget i ansökan är otillräckligt för att företaget ska kunna ta ställning till om det är möjligt att slutförvara det radioaktiva avfallet från ESS (observera att detta gäller radioaktivt avfall både från driften av anläggningen och från avvecklingen, se rubrik 12, Ekonomiska säkerheter nedan).

16 Sida: 16/23 För att kunna göra en bedömning vill SKB ha en samlad redovisning av avfallstyper etc. Några av SKB:s krav på förtydliganden sammanfaller med SSM:s kompletteringskrav. För helhetens skull och som information till ESS redovisas nedan vad SKB anser att ESS behöver komplettera ansökningsunderlaget med, nämligen: en bättre sammanställning av avfallstyperna och mängderna, närmare specifikation av innehållet av olika radioaktiva nuklider, förekomst av toxiska ämnen och andra miljöstörande ämnen, grund för klassning av avfallet i angivna kategorier med avseende på såväl aktivitetsinnehåll som livslängd, tidpunkterna för deponering i slutförvar av de olika typerna och posterna av avfall, och tydlig uppgift om vilket slutförvar respektive avfallspost förväntas kunna föras till. 9. Transporter Enligt avsnitt i PSAR ska transporter av radioaktivt avfall till och från ESS:s anläggning följa relevanta krav i transportlagstiftningen samt att det ska finnas en inarbetad instruktion för transporter av radioaktivt avfall i kvalitetssäkringsprogrammet. ESS behöver komplettera med: en mer detaljerad beskrivning av planerade transporter av radioaktivt avfall, omfattningen av transporterna, vilka doskonsekvenserna blir, och hur strålskyddet ska optimeras under transport. ESS anger att speciella transportbehållare kommer behöva utvecklas för de högaktiva komponenterna, speciellt målmaterialets volframhjul. ESS behöver redovisa: en tidplan för framtagandet av sådana konstruktioner och sätta i relation till den tidplan som finns för anläggningens idrifttagande, och när transportbehållarna senast måste vara godkända inför användning. Även Sundhetsstyrelsen har i sitt remissvar till SSM (SSM ) påtalat behovet av en tidsplan för när eventuella transportbehållare beräknas finnas klara för godkännande.

17 Sida: 17/ Organisation och resurser ESS nämner kortfattat i sin ansökan att strålskyddsorganisationen kommer att beskrivas i en organisationsplan med de resurser som behövs. SSM anser att ESS i detta anseende behöver komplettera ansökan med principerna för: organisationens utformning, personalens arbetsförutsättningar, ansvars- och befogenhetsfördelning i organisationen, utbildning, kompetensutveckling och kompetensuppföljning, och kontrollrumsutformning (berör även punkt 4 styr- och kontrollsystem). Även Sundhetsstyrelsen har i sitt remissvar till SSM (SSM ) påtalat behovet av ovanstående klargöranden. 11. Ledning, styrning och dokumentation ESS nämner kortfattat i sin ansökan att verksamheten avseende ledning och styrning kommer att kompletteras i enlighet med myndighetens krav. SSM anser att ESS i detta behöver komplettera ansökan med principerna för: ledning och styrning samt utvärdering av verksamheten, strålskyddet inom organisationen, säkerhetsprogram och säkerhetskultur, och förtydligande av hur kvalitetssäkringsfunktionen (QA) enligt PSAR kommer att vara kopplad i ESS:s organisation enligt organisationsschema i PSAR kapitel 11. Detta inkluderar QA under uppförandefasen (planering samt mark och byggarbeten). I Lunds universitets remissvar till SSM (SSM ) understryks vikten av att strålskyddsorganisationen ska vara fristående och oberoende av driftledningen, vilket inte tydligt framgår av ESS:s organisationsplan. SSM delar universitetets uppfattning. ESS ska därför redovisa: hur strålskyddsorganisationen fristående och oberoende av driftledningen säkerställs. 12. Ekonomiska säkerheter Med utgångspunkt dels i den tidigare efterfrågade redovisningen av förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt driftavfall (se 8. Radioaktivt avfall), dels att ESS på sidan 21 i ansökan (kapitel 3.18) anger att medel fonderas för den planerade avvecklingen, behöver ansökan kompletteras med en redovisning av: finansiella garantier för förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt driftavfall,

18 Sida: 18/23 en redovisning av finansiella garantier i syfte att visa att ESS har möjlighet att ta alla kostnader som uppstår i samband med avvecklingen, och vilken form av fondering som planeras för avvecklingen. Även Sundhetsstyrelsen (SSM ) har i sitt remissvar till SSM påpekat behov av kompletteringar rörande finansiella säkerheter. Ansökan behöver vidare kompletteras med ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan den svenska och danska staten som enligt uppgift äger ca 75 % resp. 25 % var. Redovisningen ska visa: ansvarsfördelningen för avfalls- och avvecklingsfrågor, och hur finansiering och ställande av säkerheter fördelas mellan ägarna för omhänderatagandet ovan. Enligt 16 kap. 3 miljöbalken får tillstånd för sin giltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerheter för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. SSM önskar mot den bakgrunden att ESS ska redovisa: för det fall att nya ägare av ESS AB skulle tillkomma hur ovanstående ansvar och finansiering ska fördelas på dessa, särskilt om det är frågan om en icke-statlig organisation. 13. Avveckling och rivning ESS ska ta fram en skriftlig plan (avvecklingsplan) för den framtida avvecklingen av anläggningen innan denna uppförs, i enlighet med 20 i SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:27) om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor. ESS måste visa att säkerhet och strålskydd vid en framtida avveckling av anläggningen har beaktats redan vid dess utformning, samt på ett tidigt stadium identifiera de resurser som kommer att krävas för att genomföra avvecklingen. Den framtida avvecklingen och rivningen av ESS-anläggningen beskrivs kortfattat och generellt i kapitel 9, PSAR, med hänvisning till rapporten Preliminary decommissioning plan for ESS (ESS /1, Studsvik Technical Note N-11/ ). Den preliminära avvecklingsplanen bör innehålla den information som rimligen kan föreligga för anläggningen vid den aktuella tidpunkten. Avvecklingsplanen ska sedan hållas aktuell och i takt med att anläggningen närmar sig rivning ska detaljeringsgraden ökas. SSM:s

19 Sida: 19/23 bedömning är att rapporten inte utgör en preliminär avvecklingsplan för ESS utan snarare beskriver vad en sådan plan bör innehålla, vilket även framgår av rapporten själv. ESS behöver komplettera rapporten Preliminary decommissioning plan for ESS med information om hur den framtida avvecklingen kommer att beaktas vid utformningen av anläggningen samt de uppgifter och analyser som framgår av rapportens struktur och som rimligen kan föreligga för anläggningen vid den aktuella tidpunkten. Några exempel på vad planen bör innehålla är: en beskrivning av förekomsten av radioaktiva ämnen (nuklider och mängder) i anläggningen efter den slutliga avställningen (inklusive en analys av de effekter som aktiveringen ger av marken runt om accelerator och målstation), en redovisning av planerade tidpunkter för start respektive avslutning av avvecklingens olika skeden, och en sammanfattning av erfarenheter från andra liknande avvecklingsprojekt. I detta sammanhang bör ESS särskilt beakta det önskemål på kompletterande redovisning som SKB har framfört i sitt yttrande (SSM ) för att kunna göra en bedömning av om det är möjligt för företaget att hantera avfallet, se sista stycket 8. Radioaktivt avfall. Den preliminära avvecklingsplanen ska också kompletteras med (se även under rubriken Ekonomiska säkerheter): en kostnadsberäkning som visar hur ESS har uppskattat de erforderliga resurser som behövs så att avvecklingen med slutligt omhändertagande av allt radioaktivt material kan ske på ett från strålskyddssynpunkt betryggande sätt. 14. Miljökonsekvensbeskrivning Icke-teknisk sammanfattning (avsnitt 1, s ) Avsnittet om miljökonsekvenser under driftskedet behöver kompletteras med information om radioaktivt avfall. Verksamhetsområdet och dess omgivning (avsnitt 7.1, s. 33) Av ESS:s MKB framgår följande: Verksamhetsområdet ligger ca 750 m nordost om stadsdelen Brunnshög. Brunnshög är under utveckling och planeras bli en funktionsblandad stadsdel med ca bostäder och verk-

20 Sida: 20/23 samheter med sysselsatta enligt information från Lunds kommuns hemsida utvisande projekt Lund Northeast/Brunnshög. Mot bakgrund av denna beskrivning behöver ESS komplettera MKB med konsekvenser av planerad verksamhet för den av kommunen planerade bebyggelsen som kan komma att påverkas av anläggningen. Jämförelse med nollalternativet (avsnitt 9-12, s ) Nuvarande MKB innehåller en jämförelse med nollalternativet för byggskedet och driftskedet men inte för avvecklingsskedet. MKB:n behöver därför kompletteras med: en jämförelse mot nollalternativet för avvecklingsskedet. Miljökonsekvenser under driftskedet (avsnitt 11) I de fall den planerade anläggningen MAX IV bedöms ha en radiologisk påverkan inom samma område som för spallationsanläggningen ska MKB kompletteras med en redovisning av: eventuella sammanlagda effekter av MAX IV och spallationsanläggningen. Radioaktivitet (avsnitt 11.10, s. 90 ) MKB behöver kompletteras med: slutsatser utifrån den kompletterade preliminära riskanalysen som efterfrågas i inledningen av denna skrivelse. Påverkan ska beskrivas för såväl den befintliga bebyggelsen som den av kommunen planerade bebyggelsen. Osäkerheter bör anges. Utsläpp till luft, mark och vatten (avsnitt , s ) MKB behöver kompletteras med: en uppskattning av vilken total årlig dos till allmänheten som anläggningen kan ge upphov till vid rutindrift, genom att redovisa och summera dosen från direktstrålning samt från alla utsläpp till mark, vatten och luft (se första stycket under granskningsområde 7 utsläpp). Miljökonsekvenser för övriga levande organismer (avsnitt , sid 94-95) MKB behöver kompletteras med: ett underlag som ger stöd för uppskattningen av konsekvenserna av exponering för joniserande strålning.

21 Sida: 21/23 Radioaktivt avfall (avsnitt , sid ) MKB behöver kompletteras med en redovisning av: uppskattade totalmängder för de olika typer av radioaktivt avfall som uppstår under driften, vilken slutförvarslösning som planeras för respektive avfallstyp, förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt driftavfall och hur ESS planerar att avsätta tillräckliga medel för detta, och avfallstyper där det idag råder osäkerhet om slutförvarslösning och hur ESS ämnar ta sig an detta problem. Risk och säkerhet (avsnitt sid ) MKB behöver kompletteras med: slutsatser från de risk- och säkerhetsfrågor avseende radioaktivitet som redovisas i PSAR. Miljökonsekvenser i avvecklingsskedet (avsnitt 12, sid ) MKB behöver kompletteras med: en redovisning av uppskattade totalmängder för de olika kategorier av radioaktivt avfall som uppstår under avvecklingen, vilken slutförvarslösning som planeras för respektive avfallskategori, förväntade kostnader för all hantering inklusive slutförvaring av allt radioaktivt avfall från avvecklingen, hur ESS planerar att avsätta tillräckliga medel för detta, och eventuella avfallskategorier där det idag råder osäkerhet om slutförvarslösning och hur ESS avser hantera detta problem. Lokaliseringsalternativ (avsnitt 13.1, s ) I ansökan står följande: Vid en extraordinär händelse med utsläpp av exempelvis radioaktiva ämnen, skulle fler människor exponeras i anläggningens närmaste omgivning i huvudalternativet än i övriga alternativ, men effekten för de drabbade är densamma oberoende av lokalisering. För att SSM ska kunna göra en bedömning i sak av innebörden i den ovan citerade texten behöver MKB kompletteras med en redovisning som: kvantifierar antalet berörda personer för de olika lokaliseringsalternativen. I den sammanfattande motiveringen av huvudalternativet (avsnitt , sid 125) beskrivs att säkerhetsaspekterna inte bedöms vara av sådan art att dessa är av betydelse för var verksamheten kan lokaliseras.

22 Sida: 22/23 SSM vill att ESS, mot bakgrund av att huvudalternativet för lokaliseringen av anläggningen är det mest befolkade, förklarar: varför man, med avseende på utsläpp av radioaktiva ämnen, inte anser att risken för en extraordinär händelse är av betydelse för var verksamheten kan lokaliseras. 15. Planer för strålsäkerhetsarbetet Säkerhetsgranskning av anläggningens konstruktion, funktion, organisation och verksamhet I IAEA GSR Part 4 requirement 21, sägs att: The operating organization shall carry out an independent verification of the safety assessment before it is used by the operating organization or submitted to the regulatory body. Motsvarande regler finns i 4 kap 3 SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. I ESS:s ansökan avsnitt i ansökan (s. 26), angående 4 kap 3 SSMFS 2008:1 anger ESS att det inte bedöms bli relevant med en särskild säkerhetsgranskning av säkerhetsredovisningen. ESS har dock i det kompletterande dokumentet Radiation Safety Assessment [ESS ] deklarerat att ovannämnda IAEA-krav kommer att innehållas. SSM vill att ESS kompletterar underlaget i ansökan med: klargörande av sin syn på ovanstående och hur man avser att efterleva kraven på en oberoende granskningsfunktion. Programplan för strålsäkerhetsarbetet SSM vill få ett förtydligande av: hur det kompletterande dokumentet Radiation Safety Assessment [ESS ] kommer att implementeras i ESS organisation enligt PSAR kapitel 11. Referenser SSM behöver få tillgång till följande referenser till miljökonsekvensbeskrivningen: Andersen, Interface descriptions for neutron instruments, ESS /1, ESS AB, ESS AB, Selection of ESS Target baseline, ESS rapport 11/A04/007, underlag till TAC-möte nr 3, juli Gruvberger, Waste water management during operation, ESS /1, ESS AB, 2012 Referenser som berör lokaliseringsutredningen: 13, 14, 15, 24, 35

23 Sida: 23/23 Från den preliminära avvecklingsplanen (ESS /1): 6. Ene, D. (2010). Activation studies on ESS target concepts, parameter studies, draft, (ESS). 8. Bergström, U. & Eriksson, E. (2005), Overview of decommissioning of the European Spallation Source, located in Sweden, Studsvik Nuclear AB, Sweden (STUDSVIK/N-05/074).