Nedmontering och rivning av Barsebäcks kärnkraftverk - Underlag för samråd

Transkript

1 Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport Frisläppt / 0 Ansv. Verksamhetsomr. Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 B Öppen TillNoR PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Anna Sällberg Leif Roth Åsa Carlson Frisläppt av Anette Nordström Nedmontering och rivning av Barsebäcks kärnkraftverk - Underlag för samråd 1 (25)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND DEN SÖKTA VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING Utgångspunkter Ansökans omfattning Geografisk avgränsning Avgränsning i tid OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering Riksintressen och skyddade områden Fornlämningar och kulturhistoriska värden ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK RADIOAKTIVT AVFALL PLANERAD VERKSAMHET Förberedande arbeten Genomförande av nedmontering och rivning Avfall Avfallsmängder Hantering av radioaktivt avfall Hantering av konventionellt avfall ALTERNATIV FÖRVÄNTADE MILJÖEFFEKTER Ianspråkstagande av mark Radiologiska utsläpp vatten och luft Buller Öppen 2 (25)

3 9.4 Icke-radiologiska utsläpp till luft Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten Energianvändning och resursförbrukning Radiologiska risker Icke-radiologiska risker PRELIMINÄRT INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Foto på framsida: Felix Gerlach Öppen 3 (25)

4 1 INLEDNING Detta är ett underlag inför samråd enligt 6:e kap. miljöbalken inför ansökan om slutlig nedmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Barsebäck 1 och 2 (B1 och B2) vid Barsebäcks kärnkraftverk. Kärnkraftverket är beläget på Barsebäckshalvön vid Öresundskusten i Kävlinge kommun, ca 20 km norr om Malmö. Kärnkraftverket förvaltas av Barsebäck Kraft AB (BKAB), som också är tillståndshavare för den kärntekniska verksamheten enligt Kärntekniklagen. BKAB är ett helägt dotterbolag till Sydkraft Nuclear Power (SNP) och ingår i Uniperkoncernen. SNP är ägare till fastigheten Barsebäck 19:2 som förutom Barsebäcksverket till sin helhet också omfattas av kringliggande mark. Båda reaktorerna är sedan flera år tillbaka tagna ur drift och är sedan bränslet avlägsnades från anläggningen i så kallad servicedrift. BKAB planerar nu för nästa steg i avvecklingsprocessen, där anläggningen tas ur servicedrift för att sedan nedmonteras och rivas, varpå området kan friklassas och användas för annan verksamhet. För att få påbörja nedmontering och rivning krävs att tillstånd beviljats från Mark- och miljödomstolen och dessutom tillstånd enligt Kärntekniklagen. Det första steget i prövningen enligt miljöbalken är att samråd ska hållas och detta underlag ligger till grund för samrådet. Det samråd som genomförs nu kallas avgränsningssamråd och ska, enligt bestämmelser i miljöbalken (6 kap 29, som gäller från och med 1 januari 2018), avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra samt miljökonsekvensbeskrivningens (MKB:ns) innehåll och utformning. Då avveckling av en kärnreaktor utgör betydande miljöpåverkan har inte något så kallat undersökningssamråd genomförts då det således inte krävs. BKAB:s målsättning är att alla som vill engagera sig i samrådet ska ges tillfälle till detta, såväl allmänhet och organisationer som kommuner och berörda myndigheter. Ett viktigt syfte med samrådet är att ta tillvara den lokalkännedom som närboende och organisationer har. Öppen 4 (25)

5 Underlaget kommer att presenteras vid ett samrådsmöte öppet för allmänheten den 14 februari Underlaget görs även tillgängligt på BKAB:s webbplats, Synpunkter kan lämnas vid mötet eller skriftligen till: eller till följande adress: Barsebäck Kraft AB Att: Anna Sällberg Box Löddeköpinge Synpunkter önskas senast den 28 februari Öppen 5 (25)

6 2 BAKGRUND Barsebäcks kärnkraftverk består av reaktorerna B1 och B2. Med en maxbruttoeffekt på 615 MW vardera har de två reaktorerna tillsammans under sina livstider producerat drygt 200 TWh el. Under sin driftstid producerade Barsebäcksverket ca 60 procent av Skånes årliga elförbrukning. Reaktor B1 togs i kommersiell drift den 15 maj 1975 och är därmed den andra kärnkraftsreaktorn att tas i drift i Sverige efter Oskarshamns reaktor 1. Reaktor B2 togs i kommersiell drift den 1 juli Under nästan 30 år försåg Barsebäcksverket Sverige med el, men politiska beslut utifrån Lagen om kärnkraftens avveckling ledde till att B1 tvingades stänga sin verksamhet den 30 november B2 togs ur bruk enligt det politiska avvecklingsprogrammet den 31 maj År 2006 ansökte och beviljades BKAB tillstånd från Mark- och miljödomstolen om att få bedriva avställnings- och servicedrift för inledande avveckling av Barsebäcks kärnkraftverk, samt fortsatt hamnverksamhet. År 2012 beviljades BKAB tillstånd enligt miljöbalken till att bedriva fortsatt servicedrift samt genomföra partiell nedmontering av reaktorerna. Tillståndet medger bland annat segmentering och lagring av interndelar samt uppförande av en lagerbyggnad för detta ändamål. År 2017 inleddes arbetet med den tillståndsansökan som ska möjliggöra övergången från servicedrift av anläggningen till stadiet för slutlig nedmontering och rivning. När erforderliga tillstånd beviljats kan nedmonteringen och rivningen genomföras, vilket enligt nuvarande planering beräknas kunna påbörjas år Öppen 6 (25)

7 Nedan beskrivs de olika stadierna i avvecklingsprocessen i korthet. Avställningsdrift Servicedrift Partiell nedmontering Nedmontering och rivning Ett driftläge där elproduktionen har upphört och där bränslet slutligt tas ut ur och transporteras bort från reaktorn. När allt kärnbränsle är slutligt borttransporterat övergår anläggningen i servicedrift. Ett driftläge där allt bränsle är slutligt borttransporterat från reaktorn men där reaktorn fortfarande innehåller radioaktivt material. En åtgärd där en viss del av anläggningen nedmonteras efter tillstånd från berörda myndigheter. De delar som avses är interndelar som suttit i reaktortanken och delar av turbinanläggningen. Nedmontering och rivning är den avvecklingsfas som följer efter avställnings- och servicedrift. Under fasen pågår aktiviteter för att bortskaffa hela eller delar av anläggningen samt minska radioaktiva ämnen i mark och kvarvarande byggnader till sådana nivåer som möjliggör friklassning av anläggningen. 3 DEN SÖKTA VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING 3.1 Utgångspunkter Syftet med denna tillståndsprövning är att BKAB ska erhålla ett samlat tillstånd som reglerar all miljöfarlig verksamhet vid Barsebäcksverket och som möjliggör en fullständig nedmontering och rivning. Efter att nedmontering och rivning slutförts kommer radioaktivt avfall att behöva mellanlagras inom området, i avvaktan på bortforsling. Tillståndsansökan kommer därför att utformas på så sätt att BKAB ges möjlighet att, efter avslutad nedmontering och rivning, använda en mindre del av verksamhetsområdet för fortsatt mellanlagring av radioaktivt avfall i avvaktan på transport till annat mellanlager eller till ett slutförvar. Därefter kan nedmontering och rivning av lagerbyggnaderna bli aktuellt. Öppen 7 (25)

8 3.2 Ansökans omfattning Ansökan avses omfatta följande åtgärder och verksamheter: 1. Nedmontering och rivning av reaktorerna B1 och B2 samt till reaktorerna hörande kärnteknisk utrustning (A-verksamhet, kod 45.10). 2. Radiologisk sanering och nedmontering och rivning av övriga byggnader och anläggningar samt radiologisk sanering av mark (se avsnitt 3.3 och figur 1). Dessa åtgärder är inte tillståndspliktiga enligt miljöbalken men ingår i ansökan för att underlätta en ändamålsenlig tillståndsreglering. 3. Bearbetning, lagring och annan hantering av radioaktivt avfall (Averksamhet, kod ). 4. Anpassning av befintliga och uppförande av nya anläggningar för hantering av radioaktivt avfall (A-verksamhet, kod ). 5. Lagring, sortering och behandling av konventionellt icke-farligt och farligt avfall, samt anpassning av befintliga och uppförande av nya byggnader för detta ändamål (A-verksamhet, kod , B- verksamhet, kod respektive samt C-verksamhet, kod ). 6. Tillstånd till hamnverksamhet (B-verksamhet, kod 63.10) samt tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet genom utförande av underhållsmuddring. Både hamnverksamheten och underhållsmuddringen ingår i befintligt tillstånd, men då BKAB:s avsikt är att det nya tillståndet ska kunna ersätta det befintliga fullt ut inkluderas dessa verksamheter i denna ansökan. Ansökan innebär dock ingen ändring av verksamheten. 7. Upphävande av tillstånd till kylvattenbortledning samt tillstånd till utrivning av anläggningen. Eftersom det framöver inte kommer att krävas någon kylvattenbortledning planerar BKAB att ansöka om upphävande av relevanta vattendomar. De vattenanläggningar som hör samman med det aktuella tillståndet kommer att behöva rivas ut. Öppen 8 (25)

9 3.3 Geografisk avgränsning Ansökan avgränsas till verksamhetsområdet, vilket visas i figur 1. Verksamhetsområdet delas in i två delområden, området för kraftverksbyggnaderna och delarna norr om dessa (Kraftverksområdet) och området som ligger söder om Kraftverksområdet, med hamnen och planerade byggnader för mellanlagring (Hamnområdet). Figur 1. Karta över verksamhetsområdet under nedmontering och rivning samt gränsen mellan Kraftverksområdet och Hamnområdet. Öster om verksamhetsområdet finns anläggningar som historiskt har haft ett samband med verksamheten vid Barsebäcksverket, men som idag används för andra ändamål och av andra verksamhetsutövare, exempelvis gasturbiner för kraftproduktion. Dessa anläggningar omfattas inte av tillståndsansökan. 3.4 Avgränsning i tid BKAB:s avsikt är att tillståndet till nedmontering och rivning ska ersätta befintligt tillstånd till servicedrift fullt ut den dag det tas i anspråk. Tillståndet kommer att tas i anspråk tidigast i samband med att SSM godkänner säkerhetsredovisningen för nedmontering och rivning och BKAB kommer att underrätta tillsynsmyndigheterna (Länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)) när tillståndet tas i anspråk. Den tillståndspliktiga nedmonteringen och rivningen av reaktorerna är avslutad då allt radioaktivt material har avlägsnats från platsen för reaktorerna och Kraftverksområdet friklassats. Efter det upphör all kärnteknisk verksamhet inom Kraftverksområdet. Mellanlagring och Öppen 9 (25)

10 borttransport av radioaktivt avfall samt eventuell nedmontering och rivning kommer att fortsätta inom Hamnområdet även efter det att nedmontering och rivning inom Kraftverksområdet är avslutad. Samrådet omfattar all denna verksamhet. Länsstyrelsen i Skåne har lyft önskemål om att BKAB ska lämna förslag på någon form av reglering avseende när tillståndet ska anses upphöra. När i tiden som BKAB kan slutföra verksamheten är dock beroende av när slutförvaren för radioaktivt avfall är färdigställda. Det är därför komplicerat att föreslå en reglering och det är inte lämpligt att begränsa tillståndet till en viss bestämd tid. BKAB:s ansvar för anläggningarna enligt kärntekniklagen kvarstår till dess att hela verksamhetsområdet har friklassats. Om en reglering anses nödvändig är ett förslag att låta tillståndet avseende Kraftverksområdet respektive Hamnområdet upphöra att gälla senast 10 år efter att respektive område har friklassats. 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Lokalisering Barsebäcksverket är beläget på Barsebäckshalvön vid Öresundskusten i Kävlinge kommun, ca 20 km norr om Malmö i Skåne, se figur 2. Figur 2. Översiktskarta. Barsebäcks kärnkraftverk markerat med röd ring. Karta från Google. Öppen 10 (25)

11 Kävlinge är en utpräglad jordbrukskommun med relativt gles bebyggelse och stora delar anlagd åkermark. Barsebäcksverkets närområde består i huvudsak av jordbruksmark med några enstaka boende. Ett vandrarhem som drivs i BKAB:s regi är beläget strax norr om området inom fastigheten Barsebäck 19:2. Det närmaste samhället är Barsebäckshamn ca 1,5 km nordväst om kärnkraftverket, samt Löddeköpinge, ca 7 km nordost om kärnkraftverket. Genom Kävlinge kommun går Europaväg E6/E20 i nordväst-sydostlig riktning. Mindre, lokala vägar utåt kusten förbinder Barsebäcksverket med motorvägen. 4.2 Riksintressen och skyddade områden I Kävlinge kommun finns naturmiljöer med höga naturvärden representerade, framförallt i kustzonerna och längs ådalarna. På grund av kommunens jordbrukskaraktär och pågående infrastrukturutveckling tenderar dock naturmiljöerna att bli allt mer fragmenterade. Figur 3. Karta över riksintressen. Barsebäcksverket är markerat med svart ring. Karta från Länsstyrelsen. Kuststräckan mellan Häljarp och Lomma, som Barsebäcksverket ligger utmed, utgör ett av de minst exploaterade kustområdena i Skåne och är utpekat som riksintresse för högexploaterad kust, se figur 3. Området är också utpekat som riksintresse för naturvård. Detta område har höga naturvärden, bland annat för sitt rika fågelliv och rymmer flera naturskyddade områden. Ett viktigt område av dessa ligger vid bukten Salviken, som ligger belägen precis sydost om Barsebäcksverket. Salviken inrymmer längs kustzonen ett skyddat Natura 2000-område vid Löddeåns mynning och en del av samma område är även skyddat som naturreservat under namnet Salvikens strandängar. Området är ett långgrunt varierat havsstrandsområde med omväxlande betesmarker, sandstränder och Öppen 11 (25)

12 marskland (strandängar som översvämmas vid flod och friläggs vid ebb), vilket skapat en karaktäristisk gästande fågelfauna med arter som skärfläcka, rödstrupig piplärka, lappsparv och havsörn. De betade ängarna rymmer dessutom en värdefull torrängs- respektive fuktängsvegetation. I söder finns en badplats som används flitigt under sommarhalvåret. Längs kustzonen norr om Barsebäckshalvön ligger Natura 2000-området Lundåkrabukten, som även är klassat som ett Ramsarområde enligt den internationella våtmarkskonventionen. Området inrymmer över 10 rödlistade fågelarter och är karaktäristiskt för sina strandängar som trampats upp av betande djur i området och sedan vattenfyllts i grunda skonor, vilket skapat lämpliga livsmiljöer för många fåglar och grodarter. 4.3 Fornlämningar och kulturhistoriska värden Hela Kävlinge kommun är rikt på kulturmiljövärden. Tre huvudsakliga kulturhistoriska landskapstyper kan urskiljas: kustlandskap med fiskelägen, backlandskap med gamla byar och de jordbruks- och industrisamhällen som vuxit fram längs Kävlingeån. Öster om kärnkraftverket finns fornlämningar i form av rösen och boplatser, se figur 4. Figur 4. Fornlämningar runt Barsebäcksverket. Utdrag ur Fornsök. Öppen 12 (25)

13 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK De två kokvattenreaktorerna B1 och B2 är sammanfogade via elbyggnader, kontrollrum och personalbyggnader och dessutom är ett antal processystem gemensamma mellan blocken. Respektive reaktor omfattar bland annat reaktortank, huvudcirkulationskretsar och rörsystem. Varje reaktor är ansluten till ett turbinaggregat som är placerat i varsin turbinbyggnad. Till varje turbin finns en elgenerator. Till de gemensamma anläggningarna och systemen hör bland annat processvattenbehandling med vatten från det kommunala vattensystemet samt uppvärmningssystem i form av naturgaseldade pannor. Vidare finns också ett kemikalieförråd, en avfallsanläggning och ett system för ventilation på området. Dessutom finns flera verkstäder för service och underhåll av anläggningen. Inom verksamhetsområdet finns även flera anläggningar och verksamheter som är nödvändiga för driften, däribland en servicebyggnad, en avfallsbyggnad, två rensverk och en filtrationsanläggning. I AB- och C- lagret lagras plåtfat med låg- och medelaktivt avfall samt betongtankar med filteravfall och ett mindre antal containrar. Sedan år 2016 finns också en nyuppförd lagerbyggnad för lagring av radioaktivt avfall från Barsebäcksverket inför borttransport. Denna lagerbyggnad används i nuläget för mellanlagring av interndelar från reaktorerna. En översiktlig bild över verksamhetsområdet ges i figur 5. Figur 5. Bild över verksamhetsområdet. Öppen 13 (25)

14 I anslutning till kärnkraftverket finns en hamn som i första hand är avsedd för borttransport av radioaktivt avfall. Emellanåt hanteras även annan föranmäld trafik, som t.ex. oljetransporter till gasturbinernas oljedepå. För kylning av processen i reaktorn under verkets drifttid användes kylsystem med havsvatten, vilket togs in från ett kylvattenintag i kanalen till Salviken, precis norr om kraftverksbyggnaderna. Kylvattenutloppet ligger beläget precis söder om anläggningsområdet och mynnar ut i Öresund. Då verket i dagsläget är i servicedrift sker inte längre några utsläpp av uppvärmt kylvatten. Idag har många byggnader en förändrad funktion då merparten av driftsystemen är avställda. De system som är i drift under servicedriften betjänar exempelvis reaktorbassänger, ventilation, dränagesystem, aktivitetsmätning, elkraft och övervakning. 6 RADIOAKTIVT AVFALL Vid både drift och rivning av ett kärnkraftverk uppstår radioaktivt avfall som måste tas omhand. Rivningsavfallet utgörs främst av avfall från avfallskategorierna stora komponenter, metall, kompakterbart/brännbart och övrigt. Exempel på stora komponenter är turbin och mellanöverhettare. Under metall ryms exempelvis metallskrot, kablage och rördelar. Kompakterbart/brännbart avfall återfinns som isolering, trasor, plast, skyddskläder etc och inom kategorin övrigt ryms sand och betong. Dessutom tillkommer processavfall i form av exempelvis jonbytarmassor och filter. Det radioaktiva avfallet kategoriseras både utifrån de ingående radionuklidernas halveringstid och utifrån avfallets aktivitetsinnehåll. Det radioaktiva avfallet kan vara antingen kortlivat mycket lågaktivt, kortlivat låg- och medelaktivt eller långlivat låg- och medelaktivt. Högaktivt avfall består av använt kärnbränsle. Kärnbränslet är sedan 2006 helt bortforslat från Barsebäcksverket och finns nu i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun. Material som aktivitetsmässigt kan klassas som rent (friklassat) får användas fritt. Kortlivat mycket lågaktivt avfall deponeras idag i markförvar på vissa av kärnkraftverken, alternativt behandlas externt för exempelvis friklassning och volymsreducering. BKAB har inget eget markförvar. Avfallet som sorteras ut för att deponeras i ett markförvar utgörs huvudsakligen av förbrukade filter, utbytta komponenter, metallskrot och sopor som exempelvis använda skyddskläder, plast och papper samt kablage etc. Det kortlivade mycket lågaktiva avfallet innehåller en mindre mängd radionuklider med halveringstider under 31 år och endast en begränsad Öppen 14 (25)

15 mängd radionuklider med längre halveringstider. Avfallet kan hanteras utan särskild strålskärmning. Kortlivat låg- och medelaktivt avfall från driften utgörs bland annat av förbrukade jonbytarmassor och filter, använda skyddskläder och annat förorenat förbrukningsmaterial, samt utbytta reaktorkomponenter som suttit på relativt stort avstånd från reaktorhärden. Rivningsavfallet kan utgöras av till exempel reaktorkomponenter, metallskrot, betong och andra byggnadsmaterial. Det kortlivade låg- och medelaktiva driftavfallet slutförvaras i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Rivningsavfallet kommer att förvaras i det utbyggda SFR. Kortlivat avfall innehåller en signifikant mängd radionuklider med halveringstider under 31 år och endast en begränsad mängd radionuklider med längre halveringstider. Lågaktivt avfall kan hanteras utan särskild strålskärmning medan medelaktivt avfall kräver skärmning. Långlivat låg- och medelaktivt avfall utgörs huvudsakligen av härdkomponenter, det vill säga reaktorkomponenter som suttit nära härden och därmed utsatts för kraftig neutronstrålning. BKAB mellanlagrar i dagsläget härdkomponenter i reaktorhallarna, i bassänger där vattnet skärmar strålningen. Härdkomponenterna håller för närvarande på att kapas och packas i ståltankar för placering i mellanlager i Hamnområdet i väntan på vidare transport. Härdkomponenterna planeras vara helt överförda till mellanlagret år Slutförvaring av långlivat låg- och medelaktivt avfall planeras ske i ett särskilt slutförvar för långlivat avfall (SFL), som beräknas vara i drift Det svenska systemet Reaktorinnehavarna har tillsammans bildat Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som har uppdraget att ta hand om kärnavfall och använt kärnbränsle från de svenska kärntekniska anläggningarna. SKB innehar och driver Clab och SFR och ansvarar även för planering och utbyggnad av SFR för att anläggningen ska kunna ta emot det rivningsavfall som uppstår då de svenska kärnkraftverken nedmonteras och rivs. SKB ansvarar också för att uppföra och driftsätta SFL. Vidare ansvarar SKB för att uppföra och driftsätta en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i anslutning till Clab i Oskarshamn samt ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Vid omhändertagande av radioaktivt avfall vid SKB:s anläggningar ansvarar SKB för transport, deponering och slutförvaring av avfallet. Det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken transporteras med m/s Sigrid, ett specialbyggt fartyg. Avfallsproducenten har ansvaret för att dokumentation och innehåll stämmer och följer kravbilden tills slutförvaret slutligen har förslutits. Öppen 15 (25)

16 7 PLANERAD VERKSAMHET 7.1 Förberedande arbeten För att nedmontering och rivning ska kunna genomföras måste ett antal förberedande arbeten göras. Dessa syftar bland annat till att möjliggöra en effektiv avfallshantering, med välplanerade hanteringslinjer och välplanerad logistik. De syftar även till att möjliggöra friklassning och ge möjlighet till hantering och lagring av de avfallsvolymer som beräknas uppkomma. Exempel på förberedande arbeten är: Etablering av hanteringslinje för kortlivat mycket lågaktivt avfall och kortlivat lågaktivt avfall Hanteringen inkluderar en avfallsstation, ett nytt mellanlager och transportvägar där emellan. Avfallsstationen planeras etableras i turbinhallen på B1. Det nya mellanlagret kommer att anläggas inom Hamnområdet, på platsen där dagens yttre förråd/godsmottagning finns och denna byggnad kommer således att byggas om. Mellanlagret utformas främst för att kunna inrymma avfall som ska till SFR eller markförvar. Etablering av hanteringslinje för friklassning av material Hanteringen inkluderar en ompackningsstation, en friklassningsstation, en miljöstation med tillhörande uppställningsplats samt transportvägar där emellan. Ompackningsstationen planeras att etableras i servicebyggnad 1 på B2 och friklassningsstationen planeras förläggas till servicebyggnad 2. Miljöstationen kommer att etableras i nära anslutning till friklassningsstationen. Omhändertagande av sedimentsdammar De två dammarna innehåller sediment från muddring av hamn- och kylvattenkanalen. För att dessa ska kunna tas bort måste sedimentet och vattnet, samt eventuell förorenad mark i anslutning till dammarna, omhändertas. Vattnet kommer att provtas med avseende på radioaktivitet och konventionella föroreningar innan det pumpas ut i havet. Det fasta avfallet kommer antingen att transporteras till SFR, OKG:s markförvar eller till en konventionell deponi, beroende på aktivitetsnivåer och föroreningsinnehåll. Detta arbete genomförs inför den konventionella rivningen, för att skapa utrymme för lagring av konventionellt avfall. 7.2 Genomförande av nedmontering och rivning När hanteringslinjerna är etablerade påbörjas själva nedmonteringen och rivningen. Denna är uppdelad i ett antal delmoment som samplaneras med rivningen av reaktorerna O1 och O2 vid Oskarshamns kärnkraftverk. Syftet med samplaneringen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för säker och effektiv nedmontering och rivning. Öppen 16 (25)

17 Ett av delmomenten utgörs av nedmontering av reaktortankarna. Tankarna demonteras, segmenteras och packas i avfallsbehållare enligt SKB:s riktlinjer. Segmentering av reaktorns interna delar har redan genomförts inom ramen för servicedriften. Ytterligare delmoment är systemrivning i reaktorbyggnaderna, turbinbyggnaderna, avfallsbyggnaden och övriga byggnader. Med systemrivning avses rivning av samtliga system i en byggnad. Strategin för respektive utrymme är att, om möjligt, nedmontera friklassningsbart och mycket lågaktivt material före lågaktivt material. Detta görs för att hålla risken för korskontamination så låg som möjligt för att så mycket material som möjligt ska kunna återvinnas och friklassas. I vissa fall kan det dock av praktiska skäl vara nödvändigt att nedmontera material med högre aktivitet först. Detta kan minska mängden material som går att friklassa, men medför å andra sidan lägre dos till personal. Även storleken på komponenterna har betydelse för i vilken ordning utrustningen nedmonteras, och i praktiken kan därför rivningsordningen komma att skilja från rum till rum. När systemrivningen är färdig finns inga aktiva system eller komponenter kvar, utan den aktivitet som finns kvar är bunden i byggnadsstrukturen. Parallellt med delmomenten etableras mobila system för exempelvis kraftmatning, ventilation och aktivitetsövervakning, för att möjliggöra en säker miljö för personalen och utsläppskontroll då de ordinarie systemen efterhand kopplas ur och nedmonteras. Målsättningen vid nedmontering och rivning är att minimera dosen till personal och minimera mängden aktivt avfall. Beroende på den stora mängden och variationen i de nedmonterings- och rivningsåtgärder som ska utföras förväntas en rad olika tekniker användas. Utgångspunkten är att endast beprövade och befintliga tekniker kommer att användas. När systemrivningen är genomförd görs dekontaminering och friklassningsmätningar av byggnaderna. När byggnaderna nått godkända nivåer kan konventionell rivning genomföras. Viss mark kommer också att behöva tas bort i samband med att byggnaderna rivs. Ren betong från de rivna byggnaderna kommer att sågas eller krossas och användas för att återfylla konstruktionerna under markytan inom området. Även kylvattenkanalen kan komma att fyllas igen med betong från rivningen. I samband med att återfyllnad görs kan det även bli aktuellt att höja marknivån inom området för att förbereda för framtida höjda havsvattennivåer. Nedmontering och rivning inom Kraftverksområdet beräknas med nuvarande tidsplan pågå under cirka 10 år. Den första fasen utgör nedmontering och rivning av radioaktiva delar. Mellanlagring av radioaktivt avfall kommer att ske inom Hamnområdet till dess att avfallet kan transporteras till ett slutförvar. När allt avfall är borttransporterat från mellanlagren kommer Öppen 17 (25)

18 dessa att nedmonteras och rivas på samma sätt som byggnaderna inom Kraftverksområdet. Hamnverksamheten kommer att avvecklas men inga åtgärder kommer att genomföras för att återställa hamnen. Slutmålet med nedmonteringen och rivningen är att allt radioaktivt material ska avlägsnas och anläggningen återställas till, enligt definition, friklassad anläggning (det vill säga när det inte längre föreligger restriktioner från myndigheterna för användning av mark eller byggnader). Det innebär att hela anläggningen, det vill säga byggnader inklusive all utrustning och mark, ska förklaras friklassad enligt gällande myndighetskrav. För konventionella föroreningar gäller att marken ska kunna användas som industrimark och uppfylla kraven enligt de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM). Sanering av mark med avseende på konventionella föroreningar kan komma att krävas för att detta ska uppnås. 7.3 Avfall Nedmontering och rivning av kärnkraftverket kommer att medföra att såväl konventionellt som radioaktivt rivningsavfall uppstår. Det radioaktiva avfall som uppstår under nedmontering och rivning är i princip av samma typ som det som uppkommer under drift, med den skillnaden att avfallsvolymerna kommer att vara betydligt större. I och med att reaktorerna har varit avställda i mer än tio år, samt att stora delar av processystemen i anläggningen har dekontaminerats, har dock stora delar av radioaktiviteten i avfallet klingat av. Idag finns strategier och system för omhändertagande av det radioaktiva driftavfallet och hanteringen av det radioaktiva rivningsavfallet kommer i stort att bygga på dessa befintliga strategier och system. Precis som för driftavfallet kommer rivningsavfallet att tas omhand utifrån vilken avfallskategori det tillhör och vilka egenskaper det har Avfallsmängder Sammantaget uppskattas nedmontering och rivning av Barsebäcksverket ge upphov till cirka ton avfall, varav en mindre andel bedöms vara radioaktivt. I dessa siffror ingår rivning av samtliga byggnader på kärnkraftverket. Av det radioaktiva avfallet utgörs merparten av metall, övriga fraktioner utgörs av betong och sand, stora komponenter samt brännbart. Cirka 45 procent av det radioaktiva avfallet bedöms vara friklassningsbart och består mestadels av metall och stora komponenter. Det konventionella avfallet bedöms uppgå till cirka ton och utgörs till största delen av betong, följt av metallskrot. Fördelningen av avfall visas i figur 6. Öppen 18 (25)

19 Figur 6. Fördelning av avfall Hantering av radioaktivt avfall Från rivningsplatserna går interna transporter till avsedda avfalls- och ompackningsstationer. Därifrån sker transport till buffertlager/uppställningsplats, i väntan på nästa steg i hanteringen. Slutkonditionerade avfallskollin transporteras till mellanlager. Befintliga byggnader för mellanlagring planeras användas även under nedmontering och rivning, och ett nytt mellanlager kommer även att uppföras. Utrymmet i dessa bedöms vara tillräckligt för det tillkommande avfallet. Det kortlivade mycket lågaktiva avfallet kommer att mellanlagras i det nya mellanlagret i väntan på borttransport till OKG:s markförvar. Om det inte skulle vara möjligt att utnyttja markförvaret kan avfallet istället transporteras till SFR. Det kortlivade lågaktiva avfallet kommer också att mellanlagras i det nya mellanlagret i väntan på transport till SFR eller till extern mottagare för behandling. I befintligt mellanlager lagras idag avfall från segmenteringen av interndelar, där avfallet är placerat i slutna ståltankar. Detta avfall är långlivat och ska slutförvaras i SFL. Öppen 19 (25)

20 Externa transporter kommer huvudsakligen att ske med SKB:s fartyg m/s Sigrid men transporter med lastbil kan också förekomma. I figur 7 visas de principiella flödesvägarna för respektive avfallskategori. Figur 7. Principiella flödesvägar för avfallet Hantering av konventionellt avfall Befintlig miljöstation för källsortering av konventionellt avfall kommer, tillsammans med en nyetablerad miljöstation, att användas för omhändertagande av både det farliga och det icke-farliga avfallet. Den nya miljöstationen kommer att anläggas i anslutning till mätstationen för friklassningsmätningar. Farligt avfall kommer att hanteras nederbördsskyddat i avsedda behållare eller inomhus, invallat eller i utrymmen utan golvavlopp. Det konventionella avfallet kommer i första hand att transporteras på lastbil till en konventionell avfallsanläggning. Sjötransporter kan vara aktuellt även för detta avfall. En del av betongavfallet kommer att återanvändas för anläggningsändamål inom området, främst för att fylla upp strukturer under marknivån. I figur 7 visas de principiella flödesvägarna för konventionellt avfall. Öppen 20 (25)

21 8 ALTERNATIV MKB:n ska innefatta en beskrivning av rimliga alternativ med avseende på lokalisering och utformning. Vidare ska MKB:n innefatta ett nollalternativ som beskriver trolig utveckling om verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär i detta fall fortsatt servicedrift av kärnkraftverket. Någon alternativ lokalisering anses inte vara rimlig att beskriva med hänsyn till att den sökta verksamheten avser nedmontering och rivning av en specifik anläggning på en given plats. Nedmontering och rivning kan ske med olika strategier, till exempel kan rivningen göras rum för rum eller system för system. I MKB:n kommer därför olika strategier för nedmontering och rivning samt avfallshantering att beskrivas som olika scenarios i huvudalternativet. Detta för att bibehålla den flexibilitet som behövs utifrån tillgänglig kunskap. Nedmontering och rivning av en kärnteknisk anläggning är beroende av en väl fungerande logistik. Det behöver därför finnas flera hanteringsalternativ för de olika avfallskategorierna för att säkra att det alltid finns ett hanteringsalternativ öppet. Olika sätt att omhänderta avfallet innebär också olika transportvägar för avfallet. Transporter kan ske lokalt inom BKAB:s område, sjövägen eller via transport på land (företrädesvis på väg E6/E20). De olika hanteringsalternativen kan också innebära att avfallet behöver mellanlagras kortare eller längre tid inom området. 9 FÖRVÄNTADE MILJÖEFFEKTER I MKB:n, som kommer att bifogas ansökan, kommer den sökta verksamhetens effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljön att beskrivas. Beskrivningen av miljökonsekvenser baseras på olika scenarier som väljs på ett sätt som gör att ett möjligt värsta fall kan beskrivas. I detta avsnitt görs preliminära bedömningar av de miljöeffekter som förväntas uppstå. 9.1 Ianspråkstagande av mark Ytor för hantering och mellanlagring av konventionellt avfall kommer att iordningställas i den norra delen av Kraftverksområdet, se figur 1. Friklassat rivningsavfall kommer att sorteras i olika fraktioner innan borttransport och detta kräver utrymme. Betong kommer att mellanlagras innan den kan återanvändas för anläggningsändamål. Även uppförandet av den nya mellanlagringsbyggnaden samt uppförandet av nya avfallsstationer på området kommer att kräva markytor. Samtliga ytor ryms inom redan använd mark inom Barsebäckverkets område och ingen jungfrulig mark kommer att behöva tas i anspråk för nedmontering och rivning. Öppen 21 (25)

22 9.2 Radiologiska utsläpp vatten och luft Med radiologiska utsläpp menas aktivitetsutsläpp, vilka mäts i enheten Bequerel [Bq]. Ett kärnkraftverk i servicedrift eller som är föremål för nedmontering och rivning har betydligt lägre radiologiska utsläpp än ett kärnkraftverk i drift. Under servicedriften har uppmätta utsläpp till både luft och vatten legat långt under de nivåer som förekom under tidigare effektdrift. Som en jämförelse var utsläppen till luft under 2015 mindre än en procent av motsvarande utsläppsvärden under perioden Uppmätta utsläpp till vatten har under servicedrift också legat långt under motsvarande utsläppsvärden under perioden Dessa låga utsläppsnivåer förväntas inte öka mer än eventuellt högst marginellt vid vissa arbetsmoment under nedmontering och rivning. BKAB har för avsikt att ansöka om upphörande av kravet på spädningen av vattenutsläpp. Detta då kravet ej är relevant då utsläppen är låga samt övergående. 9.3 Buller Rivningsarbeten, krossning av betong samt transporter av rivningsmaterial och personal kommer att ge upphov till buller, dels lokalt inom verksamhetsområdet och dels längs vägar och/eller farleder där transporterna går. Rivning av inventarier och vissa invändiga byggnadsdelar kommer att ske inomhus, vilket begränsar bullerutbredningen, men rivning av byggnadsdelar kommer även att ske utvändigt. En bullerutredning kommer att tas fram och utgöra underlag för bedömning av effekter och konsekvenser i miljökonsekvensbeskrivningen. 9.4 Icke-radiologiska utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår dels direkt vid nedmontering och rivning, dels indirekt genom arbetsmaskiner och transporter. De direkta utsläppen till luft vid rivning bedöms främst bestå av partiklar och damning. Utsläpp från arbetsmaskiner, lastbilar och bilar består främst av växthusgaser och försurande gaser. Öppen 22 (25)

23 9.5 Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten När nedmontering och rivning påbörjas finns följande utgående vattenströmmar från verksamheten: Renat avloppsvatten från kontrollerat område Sanitärt avloppsvatten Dagvatten Allt avloppsvatten från kontrollerat område förs till avfallsbyggnaden där det renas och därefter leds det via utgående kylvattenkanal till havet. När avfallsbyggnaden för vätskeformigt avfall inte längre behöver användas kommer den att avvecklas. De mindre mängder vatten som därefter kan behövas i nedmonteringsprocessen, och som riskerar att förorenas, kommer att hanteras med temporära lösningar. Sanitärt avlopp från okontrollerat område leds till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Oljeavskiljare är installerade där det finns risk för att oljeförorenat vatten kan förekomma, såsom i verkstäder och biltvätthall. Dessa vattenströmmar kommer att finnas kvar även under nedmontering och rivning. I slutskedet av rivningen kan temporära lösningar användas. Dagvattnet bedöms bli oförändrat till mängd, men kan komma att innehålla mer partiklar och andra ämnen som frigörs från rivningsmaterial. Hantering och sortering av avfallsfraktioner planeras dock att ske på ytor som skyddas från nederbörd och vind vilket begränsar uppkomsten av förorenat dagvatten. Dagvattnet leds till havet. 9.6 Energianvändning och resursförbrukning Användningen av driftkemikalier och energi som krävts för servicedriften kommer att minska successivt under nedmontering och rivning varefter de olika systemen avvecklas. En viss energi- och resursanvändning kommer dock att behövas för avfallshanteringen och själva rivningen. Under nedmontering och rivning används elenergi främst till ventilation, uppvärmning samt till drift av maskiner och utrustning. Sedan reaktorerna ställts av produceras motsvarande värme med gas- och elpannor. Vissa outnyttjade utrymmen saknar idag uppvärmning och mobila värmeaggregat kan behöva användas för att skapa nödvändig arbetsmiljö och/eller teknisk miljö. Öppen 23 (25)

24 9.7 Radiologiska risker För en anläggning under avveckling där allt kärnbränsle har avlägsnats förändras riskbilden radikalt avseende radiologisk omgivningspåverkan. Risken för radioaktiva utsläpp över angivna gränsvärden i SSMFS 2008:23 till luft eller vatten är då obetydlig. Kvarvarande avfall innebär endast en liten risk för aktivitetsspridning i anläggningen eller till omgivningen. Åtgärder vidtas för att i största möjliga utsträckning minska sannolikheten för brand. Mängden brännbart material och omfattningen av elektriskt spänningssatt utrustning är betydligt mindre än när anläggningen var i drift. Den potentiellt största risken ur radiologisk synpunkt för en anläggning under nedmontering och rivning finns för den personal som arbetar i radiologisk miljö på anläggningen. Kontinuerligt arbete med riskanalyser, rutiner och instruktioner för arbetsmoment som innebär radiologisk påverkan på personalen i anläggningen minskar risken för sådana händelser. Aktivitetsövervakning för ventilationssystem samt rutiner för brandbekämpning finns kvar i anläggningen även under nedmontering och rivning och bidrar till att begränsa och kontrollera eventuella utsläpp till omgivningen. 9.8 Icke-radiologiska risker Miljörisker vid Barsebäcksverket utgörs huvudsakligen av risk för brand, vilket leder till utsläpp av brandgaser och uppkomst av släckvatten, läckage från fasta eller temporära bränsletankar och utsläpp av drivmedel, olja eller andra kemiska produkter. Samma risker bedöms kunna uppstå under nedmontering och rivning. BKAB har stor vana av att identifiera, analysera och minimera risker i verksamheten. Inför nedmontering och rivning planeras en uppdatering av miljöriskanalysen och en utvidgning av riskanalysarbetet till att även innefatta moment som ingår i nedmontering och rivning. Öppen 24 (25)

25 10 PRELIMINÄRT INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Icke-teknisk sammanfattning 1. Inledning och bakgrund 2. Avgränsning 3. Samråd 4. Platsförutsättningar 5. Anläggning och verksamhet 6. Effekter och konsekvenser Ianspråkstagande av mark Buller Radiologiska utsläpp vatten och luft Icke-radiologiska utsläpp till luft Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten Energianvändning och resursförbrukning 7. Risk och säkerhet Radiologiska risker Icke-radiologiska risker 8. Alternativredovisning 9. Samlad konsekvensbedömning 10. Uppföljning 11. Ordlista 12. Referenser Öppen 25 (25)