Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 28 januari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Hamnens hus, Norra Strandgatan 50

Transkript

1 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 28 januari 2015 kl 09:00 12:00 Plats: Hamnens hus, Norra Strandgatan 50 Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Elisabeth Englund (kd) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Charlotte Liliemark, ordförande Kerstin Åbinger/Kristina Erlandsson, samhällsbyggnadskontoret Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Elisabeth Wanneby, (mp) 1. Mötets öppnande Rigmor öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Redovisning av SKB s ansökan för SFR, Bo och Antonio Utdrag från Bo C redovisning som är mer EN allmän presentation av utbyggnaden av SFR, för att ta del av hela redovisningen se bifogad fil Sammanfattning Befintligt SFR byggs ut med sex nya bergsalar cirka 120 meter under havsbotten och en ny tunnel för transport av reaktortankar anläggs ner till förvaret. Yrkanden (A) att vid anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, Östhammars kommun, Uppsala län (SFR) slutförvara maximalt m3 låg- och medelaktivt avfall samt nio reaktortankar av kokvattentyp, allt avfall härrörande från kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning i Sverige (innefattande en utökning av den tillståndsgivna slutförvarsvolymen med m3 och nio reaktortankar av kokvattentyp); att i SFR mellanlagra låg- och medelaktivt avfall, vars innehåll av långlivade radionuklider eller annat material överskrider tillåtliga värden för slutförvaring i SFR, i avvaktan på borttransport för slutförvaring på annan plats; att för länshållning av SFR:s befintliga och tillkommande underjordsdelar leda bort inläckande grundvatten.

2 att vidta de bygg- och anläggningsåtgärder som behövs för verksamheten enligt 1 3 ovan och som närmare beskrivs i ansökan; därvid ska de befintliga anläggningarna för grund-vattenbortledning förklaras vara av laglig beskaffenhet; att för tillskapande av verksamhetsytor fylla igen ett ca m2 stort vattenområde vid Stora Asphällan i Forsmark och att ovan jord inom angivet område vid Stora Asphällan i Forsmark behandla, lagra och krossa uttaget bergmaterial från SKB:s anläggningsarbeten i Forsmarksområdet samt tillverka betong för anläggningsarbeten. Yrkande (B) SKB yrkar att mark- och miljödomstolen för det fall sådant tillstånd krävs lämnar tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken att bedriva den i punkten A ovan angivna verksamheten med den påverkan som beskrivs i ansökan. Yrkande (C) SKB yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar SKB dispens enligt 15 artskyddsförordningen (2007:805) för att inom fastigheten Forsmark 6:5, genom etablering av tillfartstunnel och ny verksamhetsyta vid Stora Asphällan, skada exemplar av grönvit nattviol, korallrot, nattviol, nästrot, skogsknipprot, skogsnycklar och tvåblad (8 artskyddsförordningen). Yrkande (D) SKB yrkar att mark- och miljödomstolen förordnar: att den miljöfarliga verksamheten i tillkommande anläggningar ska ha satts igång senast tio år efter lagakraftvunnen tillståndsdom (igångsättningstid); att arbetena för den tillkommande vattenverksamheten ska vara utförda senast tio år efter lagakraftvunnen tillståndsdom (arbetstid); att tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada från vattenverksamheten bestäms till fem år efter utgången av den arbetstid som anges i (b) ovan; och att den för prövningen upprättade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns. Samråd SKB hade 2010 ett inledande samrådsmöte med länsstyrelsen i Uppsala län, Östhammars kommun och SSM. Efter detta samråd har samråd hållits med berörda myndigheter och organisationer samt allmänheten vid tre tillfällen; 2011, 2012 samt Ett separat samrådsmöte hölls även med länsstyrelsen Vid samråden har följande varit av särskilt intresse: Närboende och allmänhet: Vägtrafik, transporter och transportsätt samt buller Kommunen, myndigheter och organisationer: Val av lokalisering och utformning, transportutredning, lokala miljöfrågor, säkerhet såväl under drift som efter förslutning, kumulativ påverkan, användning av bästa möjliga teknik (BAT), teknikutveckling, formalia och processfrågor. Åland: Gränsöverskridande miljöpåverkan och säkra sjötransporter (Där anläggningar kan påverka länder kring Östersjön föreskriver Esbo-konventionen samråd med dessa länder. Vid förfrågan till Finland svarade man att de deltar för Ålands räkning.)

3 SKBs förslag till villkor omfattar: Allmänna villkoret ( ska verksamheten.. bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad SKB uppgett eller åtagit sig i målet ). Buller under byggskedet Buller under driftskedet Vägtransporter Avfall och kemikalier (särskilt anges i villkoret att för radioaktivt avfall gäller särskilda bestämmelser). Damning (inga kriterier för acceptabel damning ges) Arbeten i vattnet (grumlingsskydd, men inga kriterier ges) Lakvatten (ska genomgå rening i sedimentationsbassäng + oljeavskiljning före reningsverk) Länshållningsvatten (kriterier finns för utsläpp till recipient) Kontrollprogram (inlämnas till tillsynsmyndigheten inom viss tid, dock inget krav på godkännande) Bemyndigande. SKB föreslår att MMD bemyndigar behörig tillsynsmyndighet att meddela villkor för hantering av bergmaterial under driftskedet. Avfallet till SFR Det kortlivade låg- och medelaktiva avfallet från driften av de kärntekniska anläggningarna utgör den största andelen och slutförvaras idag i SFR. Avfallet utgörs av vått avfall, i form av jonbytarmassor, filtermassor och slam, och fast avfall, bland annat brännbart avfall, plast och metaller. Avfallet behandlas vid kärnkraftverken och Studsvik innan det går vidare till slutförvaring. Syftet med behandlingen är vanligen volymreducering, koncentrering av aktiviteten eller solidifiering. Avfall emballeras i avfallsbehållare (avfallskolli) som normalt utgör den enhet som deponeras i SFR. Rivning av kärnkraftverken medför behov att deponera radioaktivt metallskrot, betong, sand och isolering. Själva reaktortankarna utgör också radioaktivt avfall. En del av driftavfallet kommer inte att få plats i befintligt SFR och deponering planeras ske i det utbyggda SFR. Utbyggnaden dimensioneras för slutförvaring av omkring m3 avfall samt nio BWR-reaktortankar (kokvattenreaktor-tankar). OBS! I ansökan argumenteras för mellanlagring i SFR av t.ex. härdkomponenter. Alternativet att göra detta i Oskarshamn (vid samrådet kring Clab nämndes BFA på OKG) förordas således inte. Utdrag från Antonia P redovisning som en fördjupning av säkerhetsanalys och avfallsslag, för att ta del av hela redovisningen se bifogad fil Yrkanden och villkor Det ska slutförvaras ma imalt m 3 låg- och medelaktivt avfall samt nio reaktortankar Utökning sker med m 3 förutom reaktortankarna. a imalt tillåtet aktivitetsinnehåll begränsas till Bq (Becquerel). ellanlagring av härdkomponenter begränsas till 2, Bq. dvs. tio gånger högre än all aktivitet som SFR kommer att härbärga. Avfallsmängder och typer kräver både strålskärmning och k lning. Medelaktivt avfall kräver strålskärmning, men ingen kylning. hanteras utan särskild strålskärmning. ( ) SFR:s befintliga kapacitet är m 3. År 2013 var m 3 förbrukade. Slutkapacitet ska vara m 3 avfall samt nio reaktortankar. S tas i drift tidigast om cirka år. Mellanlagret i SFR kommer som mest att innehålla m 3 långlivat avfall. Kärnkraftreaktorer som är i drift idag, kommer att avvecklas tidigast om cirka år.

4 Avfallet består huvudsakligen av: Vått avfall (jonbytarmassor, filtermassor och slam) Fast avfall (bland annat brännbart avfall såsom papper, trä, plast samt metaller, mineralull och betong). ivningsavfallet utgörs främst av metallskrot, betong, sand med mera från rivning av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar, till e empel Clab, gesta och anläggningar i Studsvik. Innan slutförvaring behandlas avfallet vid kärnkraftverken eller i Studsvik. Behandlingen kan vara t.ex. volymreducering, koncentrering av aktiviteten eller solidifiering. vrigt avfall utgörs av kortlivat låg- och medelaktivt avfall från industri, forskningsinstitut, sjukvård med mera som bedriver verksamhet med strålning (t.e. uttjänta radioaktiva strålkällor, teknisk utrustning som innehåller radioaktiva strålkällor samt radioaktivt kontaminerat material (såsom metaller, textilier, aska med mera). Om säkerhetsanalysen Den första analysen gjordes år 1987 i samband med ansökan om tillstånd att ta anläggningen i drift. Sedan kom SAR-08 år Och nu (2014) kom säkerhetsanalysen efter förslutning för hela det utbyggda SFR. Den heter SR-PSU (SKB 2014). Kriterierna: Att den årliga risken att drabbas av cancer eller ärftliga skador av stråldoser, orsakade av utsläpp från slutförvaret, inte får överskrida en på miljonen för de individer som utsätts för de största riskerna. (Förenklat: att människor i förvarets närhet inte får utsättas för stråldoser från förvaret som överskrider ungefär en hundradel av den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige idag) Slutförvaret får heller inte innebära några negativa konsekvenser för växter och djur orsakade av strålning. En detaljerad riskanalys krävs för de första tusen åren efter förslutning. I SR-PSU studeras därför två tidsperioder. Analysen av de första tusen åren efter förslutning baseras på tillförlitlig information om förvarets initialtillstånd, klimatet och ytekosystemen. Utvecklingen därefter och fram till år efter förslutning analyseras med utgångspunkt från framtida utvecklingar av externa förhållanden, såsom strandlinjeförskjutning och permafrosttillväxt. Två principer för säkerheten efter förslutning: begränsning av mängden långlivade radionuklider i förvaret fördröjning av uttransport av radionuklider (dvs krav på det avfall som deponeras i SFR). Om säkerhetsanalysen Referensutvecklingen baseras på realistiska eller konservativa antaganden och har delats in i två tidsperioder: De första tusen åren efter förslutning, det vill säga perioden fram till år Efterföljande perioder av tempererat och periglacialt klimat.

5 Under den efterföljande perioden (efter 3000 år) passerar strandlinjen över förvaret. Den inledande tempererade perioden är mellan och år lång och följs av en succession av perioder med periglacialt och tempererat klimat. Om slutsatserna: Silons betongkonstruktion: Barriärfunktionerna antas upprätthållas under hela anal sperioden Silon innehåller drygt 90 % av all radioaktivitetsinnehåll, därför bör dess barriärfunktioner synas extra noga. Uppdrag: Vid dagens möte väcks frågor kring planerna för slutförvaring av de nio kokvattenreaktorerna i SFR. Antonio får i uppdrag att till nästa möte klargöra förutsättningarna. 5. Redovisning av samrådet om utökad lagringskapacitet i Clab, Rigmor och Bo Rigmor och Bo utsågs till justerare vid samrådsmötet den 2 december. Vid dagens möte gör de en genomgång av de väsentliga synpunkterna och frågorna som framfördes vid mötet. Se bifogad fil (Protokollsanteckningar från mötet) 6 Hemsidan, Anna Vid decembermötet fick gruppens medlemmar i uppdrag att gå in på projektets hemsida och därefter lämna synpunkter. I dagsläget finns inga synpunkter på hemsidan. 7 Övriga frågor Studieresa till Nederländerna hösten -15. Arbete med resan pågår. En förfrågan har skickats till COVRA om möjligheterna till ett studiebesök i september. Anna och Rolf återkommer med mer information till nästa möte. Anders Högberg, Linnéuniversitetet, kommer att delta på mötet den 15/6 och berätta om arbetet med informationsöverföring. Möten 2015 Fredagen 27/2 kl 9-12 Tisdagen 31/3 kl 9-12 Torsdagen 23/4 kl 9-12 Torsdagen 21/5 kl 9-12 Måndagen 15/6 kl Mötet avslutas Rigmor tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Rigmor Eklind Sekreterare Anna Kinch