Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 24 augusti 2015 kl 13:00 16:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset

Transkript

1 Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 24 augusti 2015 kl 13:00 16:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Tommy Skoog (c) Elisabeth Wanneby, (mp) Anders Stenberg, (m) Anders Svensson (sd) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Elisabeth Englund (kd) vice ordförande Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. LKO- projektets historia, Kaj Nilsson, se bifogad fil LKO- projektet startade redan 1992 och pågår fortfarande. Det var dåvarande kommunalrådet Torsten Carlsson som ledde arbetet. MKBprocessen låg som bas för hela LKO:s arbete. En MKB ska omfatta påverkan på miljö, hälsa och naturresurser fick kommunen frågan om man var intresserad att delta i en förstudie inför ett platsval av ett slutförvar. År 2000 kom en förfrågan om att delta i en platsundersökning. Det tog till 2002 innan kommunen gav klartecken och tackade ja. Det bildades ett antal arbetsgrupper under arbetsmodellen som kom att kallas för Oskarshamnsmodellen. Modellen innefattade punkter som öppenhet och delaktighet, allmänheten är en resurs, miljögrupperna är viktiga, SKB ska finnas tillgängliga för att svara på frågor och myndigheterna var/är våra experter. Efter SKB:s beslut 2009 att Forsmark var den bästa platsen för ett slutförvar organiserades arbetet i projektet om. Idag är det Granskningsgruppen som arbetar med att bevaka CLINK - inkapslingsanläggningen samt CLAB mellanlagret. Ett annat viktigt arbete för gruppen är omvärldsbevakningen i slutförvarsfrågan.

2 5. Redovisning av SSM:s preliminära bedömningar, Antonio, se bifogad fil António presenterade på Power-Point en sammanfattning av SSM:s första preliminära resultat gällande den pågående granskningen. SSM har på nätet en rapport med titeln Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle samt ett kapitel (kapitel 3, Initialtillstånd och genomförbarhet för slutförvaret ) av en kommande rapport om långsiktig säkerhet. I rapporten Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle är SSM:s preliminära bedömning att SKB har förutsättningar att uppfylla de krav som ställts. Enligt SSM krävs dock ytterligare utredningsarbete innan den slutliga rekommendationen kan lämnas till regeringen. Angående Kap. 3 av säkerhetsrapporten är SSM försiktigt positiv i frågor som rör utgångsläget för den långsiktiga strålsäkerheten. Det bör noteras att spörsmålet om kopparkapseln inte tas upp, som SSM påpekar själva, eftersom utredning pågår. Återigen måste alla slutsatser ses som preliminära. Enligt António, gör SSM en gedigen och detaljerad granskning som känns transparant och trygg. 6. Inför resan till Borsele, Anna Program: Dag 1 13:00 avresa Stadshuset, Oskarshamn med buss Fika serveras på bussen 15:30 ankomst Linköpingsflygplats, incheckning 17:05 avresa med flyg KLM till Amsterdam 19:00 ankomst övernattning på Hotell Ibis, Amsterdams Airport 19:45 middag på hotellet, buffé Dag 2 7:30 ca frukost och utcheckning 9:00 avresa för färd mot Borsele 11:30 Lunch i Borsele 13:00 studiebesök på mellanlagret 15:30 avfärd mot Amsterdam Airport 18:00 ankomst flygplatsen, incheckning 19:00 middag 20:55 avresa med flyg KLM till Linköping 22:45 avresa med buss från Linköpings flygplats till Oskarshamn 01:00(18/9) ankomst Oskarshamn Ta med Pass! Vi reser med endast handbagage, på KLM gäller följande för handbagage: 1 handbagage max 55 x 25 x 35, 1 tillbehör t.ex. handväska eller bärbardator, tillsammans max 12 kg 7. Övriga frågor Rolf informerade om att han från årsskiftet tillträder tjänsten som kommunens kommundirektör. Hans efterträdare kommer man att i första hand att söka internt och tjänsten kommer även fortsättningsvis att vara placerad på strategienheten. 8. Sammanträdestider för höstens möten onsdag den 16/9 kl 13:00 avresa Stadshuset mot Holland (åter Oskarshamn 18/9 kl 01:00) måndag den 12/10 kl onsdag den 11/11 SKB-dagen, Stockholm torsdag den 19/11 kl 9-12 torsdag den 10/12 kl 9-12

3 9. Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch

4 LKO-projektet: En lång och lärorik resa (utan slutstation?) Start: FUD 92: SKB planerar att bygga ut CLAB med en anläggningsdel för inkapslingsanläggning av använt bränsle I yttrandet över FUD 92 krävde kommunen att få stöd för att bygga upp egen kunskap och kompetens.

5 Torstens expertgrupp började byggas upp: Harald Åhagen Kjell Andersson Göran Sundqvist Krister Hallberg Thomas Löfgren Olika kompetenser Ekonomiska resurser utanför den kommunala budgeten I januari 1994 fick LSN 2 milj kr/år i fyra år.

6 MKB-processen basen för LKO-arbetet!

7 Vad som ska ingå i en MKB till en ansökan. processen organisation dokumentation Myndigheterna med på tåget

8 SKB, fråga till kommunen om förstudie för slutförvar, 22 maj 1995 Ska kommunen gå med på en förstudie? De första arbetsgrupperna: Förstudiegruppen och Ungdomsgruppen Seminarier, studieresor och möten för att öka kunskapen. Kritiska granskare inbjudna att presentera sina synpunkter. 14 okt 1996 beslutar Kf att SKB får göra en förstudie med villkor.

9 Ungdomsgruppen Hur roligt kan man ha i en arbetsgrupp?

10 Officiell start på förstudien den 12 aug 1997

11 Organisation under förstudien

12 Miljögrupper och kritiker! Nils-Axel Mörner Tomas Kåberger Karl-Inge Åhäll Olof Holmstrand Kurt-Olof Carlsson Jenny Lundström M fl Greenpeace Avfallskedjan Naturskyddsföreningen Folkkampanjen mot kärnkraft OSS Jordens vänner utan tvivel är man inte riktigt klok!

13 Oskarshamnsmodellen Öppenhet och delaktighet MKB vår plattform Kommunfullmäktige vår referensgrupp (senare uppdragsgivare) Allmänheten är en resurs Miljögrupperna är en resurs SKB pressas till tydliga svar Myndigheterna våra experter

14 Efter förstudien Remissbehandling av förstudien 4 arbetsgrupper Fud-K Förfrågan från SKB om platsundersökning

15 Ska SKB tilllåtas genomföra en platsundersökning i Oskarshamn? Ny organisation för att besvara frågan.

16 2001, ett mycket aktivt år! 50-tal olika gruppaktiviteter Enkäter, nära 1000 st Utfrågningar av SKB och myndigheterna Studieresor Stormöten Seminarier - kunskapshöjande

17 En princip: Ekonomisk kompensation för alla deltagare i projektet

18 COWAM Internationell konferensserie med 130 deltagare

19 11 mars 2002, Kf tillåter SKB att genomföra platsundersökning 13 villkor till SKB och myndigheterna.

20 Framgångsfaktorer: Pengar var ingen begränsning. Stegvisa beslutsgången. Tydligt uppdrag. Det var attraktivt att få medverka i projektet. Nya kunskaper och upplevelser. Studieresor inom och utom landet intressant och roligt. LKO-projektet viktigt för ledningen/toppolitikerna Arbetsgrupperna ger många delaktiga. Medverkade i ett nytt demokratiskt arbetssätt

21 Allt blev inte bra!! Nationell samordnare Öppna MKB-forum Skiftande resultat med bidrag till miljöorganisationer?

22 Avslutande reflektioner: Var kommunens insatser i proportion till ärendets betydelse? Arbetsprocessen är användbar i andra sammanhang Det roligaste och mest lärorika under min arbetstid! Innehåller så många olika komponenter, teknik, juridik, miljö, sociologi, etik, kommunikation, demokrati, geologi, internationellt utbyte.

23 Harald Åhagen

24 SSM:s preliminära granskning av KBS-3 - Del 1 (juni 2015) António Pereira LKO,

25 Inneha ll Introduktion Bedömningar - Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen - Långsiktig säkerhet Slutsatser

26 Introduktion SSM har valt att löpande publicera preliminära granskningsresultat i sakfrågor. Den 24 juni 2015 publicerades de första resultaten två internetdokument: Preliminära resultat: Långsiktig strålsäkerhet Preliminära resultat: Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen

27 Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen Preliminär rapport: Uppförande och drift av anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle Om stegvis pro vning SSM:s bedo mning

28 Om stegvis pro vning: Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen Enligt föreskriften SSM STYR ska SSM:s bedömning baseras på en stegvis prövning, i motsats till prövningar gjorda av MMD. Vad innebär det, kortfattat? Steg 1: en principiell pro vning fo r att bedöma om det finns fo rutsa ttningar för verksamheten.

29 Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen Steg 2: ett eventuellt medgivande fra n SSM för att inleda sja lva uppfo randet av KBS-3 förvaret och av Clink anläggningen, baserat pa en prelimina r PSAR (sa kerhetsredovisning). Steg 3: ett eventuellt tillstånd fra n SSM om provdrift utifrån en SAR (en ny sa kerhetsredovisning). Den ska beskriva de faktiska kravuppfyllelsena och en teoretisk modell av hur sa kerhets- och stra lskyddskrav uppfylls under sja lva driften.

30 Uppförande och drift av slutförvarsanläggningen Steg 4: ett eventuell medgivande fra n SSM att inleda rutinma ssig drift. SSM:s preliminära bedömningen: SKB har förutsättningar att uppfylla de krav som ställts. Dock krävs det flera utredningar av SSM

31 Innehållsförteckning Långsiktig Säkerhet Kapitel 1. Sammanvägd bedömning av säkerhetsanalysen Kapitel 2. Säkerhetsanalysmetodik Kapitel 3. Preliminär rapport: Initialtillstånd och genomförbarhet för slutförvaret (24 juni 2015) Kapitel 4. Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga upp till år Kapitel 5. Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga mellan år och år Kapitel 6. Bedömning av slutförvarets skyddsförmåga efter år

32 Långsiktig Säkerhet Innehållsförteckning (fort.) Kapitel 7. Konsekvensanalys Kapitel 8. Restscenarier för mänskliga handlingar Kapitel 9. Referenser Fakta Naturliga barriärer är bergets egenskaper. Tekniska barriärer är kapsel, bentonitbufffert, återfyllnad och förslutningsmaterial.

33 Långsiktig Säkerhet SSM:s preliminära bedömningen: SSM a r fo rsiktigt positiv i frågor som rör utgångsläget för den långsiktiga strålsäkerheten. Det krävs dock ytterligare utredningsarbete för att ta ställning till vidare aspekter i SKB:s redovisning för hur slutförvaret förväntas leva upp till kraven på strålsäkerhet under minst a r. Om kopparkapseln krävs ytterligare granskning för att bedöma om underlaget är tillräckligt i det här steget av tillståndsprocessen.

34 Långsiktig Säkerhet Enligt SSM är kapitel 3 preliminär d.v.s. ska inte tolkas som slutgiltig. Övriga kapitel publiceras senare under Om kopparkapseln krävs ytterligare granskning för att bedöma om underlaget är tillräckligt i det här steget av tillstånds-processen.

35 Slutsatser De preliminära slutsatserna handlar, än så länge, mer om Östhammar än om Clink och Oskarshamn. Det finns ett och annat som berör oss som några aspekter, t.ex. om bränslet som SSM själva säger att det hör först och främst till Clinkansökan och också om kapselns behov av teknologisk utveckling som koppargjutningen och gjutning av insatsen. SSM gör definitivt ett gediget och transparant arbete, så som det redovisas i de här dokumenten. Det känns transparant och tryggt.