Nedmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2

Transkript

1 (33) Nedmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn och 2 Underlag inför samråd enligt miljöbalken OKG AB

2 (33) Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 7 2 Bakgrund 8 3 Områdesbeskrivning 9 3. Lokalisering Riksintressen och skyddade områden 4 Översiktlig beskrivning av processen i ett kärnkraftverk 3 5 Radioaktivt avfall 4 6 Avgränsning av sökt verksamhet 7 7 Planerad verksamhet 9 8 Alternativ 22 9 Påverkan och konsekvenser Avfall Ianspråkstagande av mark Radiologiska utsläpp vatten och luft Buller Icke-radiologiska utsläpp till luft Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten Energianvändning och resursförbrukning Radiologiska risker Icke-radiologiska risker 32 0 Preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivning 33

3 (33) Sammanfattning Detta är ett underlag inför samråd enligt 6e kap miljöbalken. Samrådet är en del av förberedelserna inför kommande ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken. Ansökan gäller nedmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn och 2 (O och O2) vid Oskarshamns kärnkraftverk. Kärnkraftverket är beläget på Simpevarpshalvön inom fastigheten Simpevarp :8 i Oskarshamns kommun. Kärnkraftverket som har tre reaktorer; O, O2 och O3, ägs och drivs av OKG Aktiebolag. Utöver nedmontering och rivning av O och O2 avser OKG att även inkludera en angränsande avfallsbyggnad i ansökan. Anläggningarna är fysiskt sammankopplade varför de kommer att avvecklas samtidigt eller i nära anslutning till varandra. Efter avveckling återställs marken så att etablering av annan verksamhet är möjlig. Rivningen och nedmontering av O, O2 och avfallsbyggnaden kommer att medföra att såväl konventionellt (det vill säga icke radioaktivt) som radioaktivt rivningsavfall uppstår. Huvuddelen av rivningsavfallet kommer att vara konventionellt. Det radioaktiva avfall som uppstår under avvecklingen är av samma typ som det som uppkommer under driften av kärnkraftverken, med den skillnaden att avfallsvolymerna kommer att vara betydligt större under avvecklingen. Idag finns strategier och system för omhändertagande av det radioaktiva driftavfall som uppstår i verksamheten. Hanteringen av det radioaktiva rivningsavfallet kommer i huvudsak att bygga på dessa befintliga strategier och system. Det radioaktiva avfallet delas in i olika kategorier beroende på de ingående radionuklidernas halveringstid och utifrån avfallets aktivitetsinnehåll, vilket styr hur avfallet ska tas om hand. Planeringen av rivningen bygger på att i princip allt material har minst ett alternativ för omhändertagande och att planeringen följer materialflödet baklänges, från materialets slutdestination till dess ursprungsplats inne i anläggningen. Exakt hur avvecklingen kommer att gå till kommer att utvecklas vidare i det fortsatta arbetet. Hantering och mellanlagring av avfall planeras i huvudsak att ske inom OKGs verksamhetsområde. Då avfallsmängderna i samband med nedmontering och rivning kommer att bli stora kan anläggningar som inte tidigare primärt använts för avfallshantering komma att reserveras för detta ändamål, exempelvis turbinhall och centralförråd. Nya byggnader kan komma att uppföras om det anses nödvändigt för en säker och kostnadseffektiv avveckling. Radioaktivt avfall som ska transporteras till en extern slutförvarsanläggning kommer i första hand att transporteras bort på fartyg. Det konventionella avfallet kommer i första hand att transporteras på lastbil till mottagare av avfallet. Sjötransporter kan bli aktuellt även för konventionellt avfall.

4 (33) Nedmontering och rivning beräknas med nuvarande tidsplan att pågå under cirka sju år varav de första fem åren beräknas åtgå för att nedmontera och riva radioaktiva delar. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan kommer den sökta verksamhetens påverkan och konsekvenser för människors hälsa och miljön att beskrivas. De miljökonsekvenser som förväntas uppstå är främst kopplade till rivningsarbeten, hantering av avfall och transporter. Eftersom nedmonteringen och rivningen ännu inte är planerad i detalj kommer olika strategier för rivning och avfallshantering att beskrivas som olika scenarios i huvudalternativet. Innan storskalig nedmontering och rivning inleds har det använda kärnbränslet avlägsnats från reaktorn. OKG har även för avsikt att utföra partiell nedmontering av interndelar som suttit i reaktortanken under drift samt att genomföra systemdekontaminering innan storskalig nedmontering och rivning påbörjas. Inför det att storskalig nedmontering och rivning påbörjas har därför den mesta radioaktiviteten och radioaktiva komponenterna i anläggningen avlägsnats varför risken för aktivitetsspridning i anläggningen eller till omgivningen är liten. Hantering och sortering av rivningsmaterial kommer att ta markytor i anspråk men lämpliga ytor för detta bedöms finnas tillgängliga inom OKGs verksamhetsområde. Uppkomst av förorenat dagvatten från ytor där rivningsmaterial hanteras kommer att begränsas genom att materialet hanteras skyddat från nederbörd och vind. Rivningsarbetena och transporter kommer att ge upphov till buller och utsläpp till luft. Både sjö- och vägtransporter kommer att vara aktuella. De system som behövs för driften kommer att avvecklas, vilket minskar energianvändningen och resurserna som behövs i driften av dessa. Energianvändningen och resurserna som behövs för avfallshanteringen kommer dock att öka under nedmontering och rivning eftersom volymen avfall som ska hanteras ökar.

5 (33) Inledning Detta är ett underlag inför samråd enligt 6e kap miljöbalken. Samrådet är en del av förberedelserna inför kommande ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken. Ansökan gäller nedmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn och 2 (O och O2) vid Oskarshamns kärnkraftverk. Kärnkraftverket är beläget på Simpevarpshalvön inom fastigheten Simpevarp :8 i Oskarshamns kommun. Kärnkraftverket, som har tre reaktorer; O, O2 och O3, ägs och drivs av OKG Aktiebolag. OKG är i sin tur är ett dotterbolag till Uniper i Sverige. Uniperkoncernens ägarandel är 54,5 % och resterande 45,5 % innehavs av Fortumkoncernen. OKG har för avsikt att ansöka om ändring av det grundtillstånd enligt miljöbalken från 2006 som finns för driften av hela verksamheten. Ansökan gäller nedmontering och rivning av kärnkraftreaktorerna O och O2. Övriga verksamheter kommer att vara fortsatt i drift i enlighet med gällande grundtillstånd enligt miljöbalken. OKG har tidigare erhållit ändringstillstånd för ändrad drift för O, till avställnings- och servicedrift samt partiell nedmontering. Motsvarande ansökan har också lämnats in för O2 och är för närvarande för prövning hos Mark- och miljödomstolen i Växjö. För att kunna genomföra rivning och avveckling av reaktorerna krävs dock ytterligare ett ändringstillstånd, vilket detta samråd och aktuell ansökan avser. Samrådet ska, enligt bestämmelser i miljöbalken (6 kap 4 ), avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Samrådsunderlaget är fokuserat på den ansökta ändringen av verksamheten, det vill säga nedmontering och rivning av O och O2. OKGs målsättning är att alla som vill engagera sig i samråden ska ges tillfälle till detta, såväl allmänhet och organisationer som kommunen och berörda myndigheter. Ett viktigt syfte med samråden är att ta tillvara den lokalkännedom som närboende och organisationer har. Underlaget kommer att presenteras vid ett samrådsmöte öppet för allmänheten den 24 oktober 206. Underlaget görs även tillgängligt på OKGs webbplats, och kan beställas i tryckt format från OKG.

6 (33) Synpunkter kan lämnas vid mötet eller skriftligen till Katarina.Andersson@okg.uniper.energy eller till följande adress: OKG AB Att: Katarina Andersson Oskarshamn. Synpunkter ska lämnas senast den november 206. Ansvarig för detta uppdrag på OKG är Katarina Andersson, tfn Bakgrund Oskarshamns kärnkraftverk består av tre reaktorer, O, O2 och O3, som tillsammans svarar för omkring 0 % av Sveriges elproduktion. Reaktor O driftsattes 972 och är därmed landets äldsta kärnkraftsreaktor i kommersiellt bruk. Reaktor O2 driftsattes 974 och är sedan 203 avställd då den varit föremål för ett moderniserings- och säkerhetshöjande projekt, bl a i syfte att höja den termiska effekten i reaktorn. Reaktor O3 togs i drift 985. Under 205 fattade OKG beslutet att avvecklingen av reaktor O ska inledas år 207. Mark- och miljödomstolen lämnade i juni 206 tillstånd enligt miljöbalken till att övergå till avställningsdrift och därefter servicedrift av reaktorn samt demontera viss till reaktorn hörande utrustning. Under 205 fattade OKG också beslut om att avbryta projektet för modernisering med mera av reaktor O2, att inte återstarta reaktorn utan istället förbereda för en avveckling. Ansökan om ändringstillstånd för O2 om att övergå till avställningsdrift och servicedrift och att i samband med det montera ner viss till reaktorn hörande utrustning lämnades in till Markoch miljödomstolen i juni 206. Enligt nuvarande planering kommer de efterföljande faserna i avvecklingen av reaktorerna, dvs nedmontering och rivning, att ske samordnat. OKG arbetar med målsättningen att en ansökan om tillstånd till nedmontering och rivning av reaktorerna O och O2 ska kunna ges in till domstolen i mitten av 207.

7 (33) Nedan beskrivs de olika faserna vid avveckling i korthet: Avställningsdrift Servicedrift Partiell nedmontering Nedmontering och rivning Ett driftläge där elproduktionen har upphört och där bränslet slutligt tas ut ur och transporteras bort från reaktorn. När allt kärnbränsle är slutligt borttransporterat övergår anläggningen automatiskt i servicedrift. Ett driftläge där allt bränsle är slutligt borttransporterat från reaktorn men där reaktorn fortfarande innehåller radioaktivt material. En åtgärd där en viss del av anläggningens interndelar avlägsnas. De delar som avses är interndelar som suttit i reaktortanken och delar av turbinanläggningen. Nedmontering och rivning är avvecklingsfasen som följer efter avställningsdrift/servicedrift. Under fasen pågår aktiviteter för att bortskaffa hela eller delar av anläggningen samt att minska radioaktiva ämnen i mark och kvarvarande byggnader till sådana nivåer som möjliggör friklassning av anläggningen. 3 Områdesbeskrivning 3. Lokalisering Oskarshamnsverket är beläget vid Östersjön i Oskarshamns kommun på Simpevarpshalvön, 20 km nordost om Oskarshamn, se figur. På Simpevarpshalvön (Simpevarp :9) finns även Svensk kärnbränslehanterings (SKBs) centrala mellanlager för använt kärnbränsle (Clab). SKB bedriver också hamnverksamhet i Simpevarps hamn. Hamnen är belägen i direkt anslutning till Oskarshamnsverket och används främst för mottagning av använt kärnbränsle som ska till Clab samt för borttransport av radioaktivt avfall till mottagningsanläggningar.

8 (33) Genom Oskarshamns kommun går europaväg E22. Länsväg 743 förbinder E22 med kusten och utgör, tillsammans med en cirka en km lång väg, förbindelse för transporter till och från Oskarshamnsverket. I Simpevarpsområdet är bebyggelsen gles. Närmaste bostäder är belägna i Åkvik, drygt en km sydväst om kärnkraftverket och närmast belägna samhälle är Figeholm åtta km sydväst om kärnkraftverket. För kylning av processen i driftblocken används havsvatten. Kylvattnet tas genom djupvattenintag alternativt via ett ytvattenintag på södra sidan av Simpevarpshalvön. Inne i kärnkraftverket värms det upp och släpps sedan ut i Hamnefjärden på norra sidan av halvön. Ytvattenintaget är placerat sydväst om Simpevarp och kan endast nyttjas av O och O2. Även utsläppen av renat avloppsvatten från Simpevarp sker till Hamnefjärden. Avloppsvatten delas upp i aktiva avloppsvatten, sanitärt avloppsvatten, bergdränage och dagvatten. Figur - Översiktskarta. OKGs anläggning markerad med röd ring Inom verksamhetsområdet finns, som tidigare nämnts, tre reaktorer med ångturbiner och elgeneratorer samt flera anläggningar och verksamheter som är nödvändiga för elproduktionen, såsom kylvattenintag, anläggningar för hantering och lagring av radioaktivt avfall, oljeeldade reservkraftaggregat, vätgasfabrik, avloppsreningsverk, vattenverk, oljelager, verkstäder och miljöstation.

9 (33) Inom verksamhetsområdet finns också ett markförvar för lågaktivt avfall samt ett bergrum för mellanlagring av låg- och medelaktivt avfall (BFA). Verksamhetsområdet med dess olika delar finns i figur 2. Sanitärt reningsverk Miljöstation O3 Centrala mekaniska verkstaden Vattenverk Centrala serviceverkstaden Avfallsbyggnad Clab O O2 Figur 2 Karta över verksamhetsområdet och Simpevarpshalvön. Det totala anläggningsområdet är ca 00 ha. Simpevarp :8 är detaljplanelagt och strandskyddet är upphävt inom området. 3.2 Riksintressen och skyddade områden Simpevarpshalvön och Ävrö är av riksintresse för bland annat elproduktion och slutlig förvaring för använt kärnbränsle och kärnavfall. Farleden utanför Simpevarps hamn är av riksintresse för sjöfarten. Västerviks och Oskarshamns skärgårdar är av riksintresse för naturvården och hela norra Smålands skärgård är av riksintresse för friluftslivet. Hela kust- och skärgårdsområdet ingår i riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna för högexploaterade kuststräckor. Norr om Simpevarpshalvön är naturreservatet Misterhults skärgård beläget. Området är också ett Natura 2000-område och ingår i ett nätverk av skyddade områden inom EU. Längs väg 743 ligger också Natura 2000-området Figeholm. Det finns flera nyckelbiotoper i omgivningen där naturvärdet främst är kopplat till ädellövsskogsmiljöer.

10 (33) Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar finns inom hela Simpevarpshalvön, även inom verksamhetsområdett, se figur 3. Av värde är även det väl bevarade kulturlandskapet i området som är typiskt för bygden med sina åker-, ängs- och hagmarker med insprängda små och flikiga stycken i dalgångar. Figur 3. Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom Simpevarpshalvön (Fornsök, Riksantikvarieämbetet, )

11 (33) 4 Översiktlig beskrivning av processen i ett kärnkraftverk O och O2 är kärnkraftverk av typen kokarvattenreaktor, BWR (från engelskans Boiling Water Reactor). Produktionen sker genom att urankärnor klyvs varvid energi frigörs, processen kallas fission. Den frigjorda energin överförs till vatten, som vid kokning bildar ånga. Ångan driver turbiner som alstrar rörelseenergi. Denna rörelseenergi omvandlas i generatorn till elektricitet. Havsvatten används för att kondensera ångan i kondensorn efter att den använts i turbinerna. Vattnet som används i processen tas från en närliggande sjö och avjoniseras i ett vattenverk. Figur 4. Huvudflödesschema för processen I kärnkraftverket finns även reservkraft bestående av åtta dieselaggregat och två gasturbiner. Reservkraften körs normalt för provdrift som krävs ur säkerhetssynpunkt. Gasturbinerna som ingår i reservkraften på O2 kan också ge spetskraft till riksnätet samt försörja O och O3 med el. Det finns en gemensam avfallsanläggning för O och O2. I avfallsanläggningen hanteras radioaktivt avfall filtermassor - som uppstått i samband med rening av processvatten. Dessutom renas vatten som sedan kan återanvändas i processen eller alternativt pumpas ut till Hamnefjärden. I avfallsanläggningen hanteras även utsläppsvatten från centrala serviceverkstaden och ingjutning av jonbytarmassa från O3. Konventionellt avloppsvatten leds till det sanitära reningsverket med mekanisk, biologisk och kemisk rening.

12 (33) 5 Radioaktivt avfall Vid drift och rivning av ett kärnkraftverk uppstår radioaktivt avfall som måste tas omhand. Rivningsavfallet utgörs främst av avfall från avfallskategorierna stora komponenter, metall, kompakterbart/brännbart och övrigt. Stora komponenter är sådant material som är för stort för att rymmas i en 20 fots container och under metall ryms exempelvis metallskrot, kablage och rördelar. Kompakterbart/Brännbart avfall återfinns som isolering, trasor, plast, skyddsläder etc och inom kategorin övrigt ryms sand och betong. Dessutom tillkommer processavfall i form av exempelvis jonbytarmassor och filter. Det radioaktiva avfallet kategoriseras både utifrån de ingående radionuklidernas halveringstid och utifrån avfallets aktivitetsinnehåll. Det radioaktiva avfallet kan vara antingen kortlivat mycket lågaktivt, kortlivat låg- och medelaktivt eller långlivat låg- och medelaktivt. Högaktivt avfall består av använt kärnbränsle. Material som aktivitetsmässigt kan klassas som rent (friklassas) får användas fritt. Kortlivat mycket lågaktivt avfall deponeras idag i markförvar som drivs av avfallsproducenterna alternativt behandlas externt för exempelvis friklassning och volymsreducering. Markförvaret som finns vid Oskarshamns kärnkraftverk återfinns i figur 5. Avfallet som sorteras ut för att deponeras i ett markförvar utgörs huvudsakligen av förbrukade filter, utbytta komponenter, metallskrot och sopor som exempelvis använda skyddskläder, plast och papper samt kablage etc. Det kortlivade mycket lågaktiva avfallet innehåller en mindre mängd radionuklider med halveringstider under 3 år och endast en begränsad mängd radionuklider med längre halveringstider. Avfallet kan hanteras utan särskild strålskärmning. Kortlivat låg- och medelaktivt avfall från driften utgörs bland annat av förbrukade jonbytarmassor och filter, använda skyddskläder och annat förorenat förbrukningsmaterial, samt utbytta reaktorkomponenter som suttit på relativt stort avstånd från reaktorhärden. Rivningsavfallet kan utgöras av till exempel reaktorkomponenter, metallskrot, betong och andra byggnadsmaterial. Det kortlivade låg- och medelaktiva avfallet slutförvaras i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Kortlivat avfall innehåller en signifikant mängd radionuklider med halveringstider under 3 år och endast en begränsad mängd radionuklider med längre halveringstider. Lågaktivt avfall kan hanteras utan särskild strålskärmning medan medelaktivt avfall kräver skärmning.

13 (33) Långlivat låg- och medelaktivt avfall utgörs huvudsakligen av härdkomponenter, det vill säga reaktorkomponenter som suttit nära härden och därmed utsatts för kraftig neutronstrålning. OKG har tillstånd att mellanlagra härdkomponenter i bergrummet för aktivt avfall (BFA), som är beläget 20 meter under markytan. Slutförvaring av långlivat låg- och medelaktivt avfall planeras ske i ett särskilt slutförvar för långlivat avfall (SFL), som beräknas vara i drift Reaktorinnehavarna har tillsammans bildat Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som har uppdraget att ta hand om kärnavfall och använt kärnbränsle från de svenska kärntekniska anläggningarna. SKB innehar och driver Clab och SFR. SKB ansvarar även för planering och för utbyggnad av SFR dels för att kunna omhänderta rivningsavfall då de svenska kärnkraftverken avvecklas. SKB ansvarar också för att uppföra och driftsätta SFL. Vidare ansvarar SKB för att uppföra och driftsätta en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i anslutning till Clab i Oskarshamn samt ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Vid omhändertagande av radioaktivt avfall vid SKB:s anläggningar ansvarar SKB för transport, deponering och slutförvaring av avfallet. Det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken transporteras med m/s Sigrid, ett specialbyggt fartyg. Avfallsproducenten har ansvaret för att dokumentation och innehåll stämmer och följer kravbilden tills slutförvaret slutligen har förslutits.

14 Status ärdad (33) Figur 5. Markförvar för mycket lågaktivt avfall

15 (33) 6 Avgränsningg av sökt verksamhet Tillståndsplikt enligt miljöbalken gäller för avveckling av kärnkrafts- efter reaktorer, från det att reaktorn stängs av och fram till dess att reaktorn avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom attt allt kärn- från anläggningsplatsen. Den fas som omfattas av aktuell ansökan är bränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt avlägsnats nedmontering och rivning som är den sista fasen i avvecklingen av O och O2, se figur 6. Innan denna fas inleds har det använda kärnbränslet avlägsnats från reaktorn. OKG har även för avsikt att utföra partiell nedmontering av interndelar som suttit i reaktortanken under drift samt att genomföra systemdekontaminering innan storskalig nedmontering och rivning påbörjas. En systemdekontaminering är en dekontaminering av system eller delar av system, bland annat i syfte att minska radioaktiviteten i kärnkraftsreaktorn för att underlätta nedmontering. Det innebär att den mesta radioaktiviteten och radioaktiva komponenterna har tagits bort innan storskalig nedmontering och rivning inleds men den partiella ned- är monteringen kan också delvis komma att ske parallellt. Fasen nedmontering och rivning sträcker sig fram till dess att anläggningen friklassad. Figur 6. En kärnteknisk anläggnings faser. Aktuell ansökan avser nedmontering och rivning. Den fysiska avgränsningen för avvecklingen bör rimligtvis gå vid radioomfattar logiskt kontrollerat område. Radiologiskt kontrollerat område reaktor- och turbinbyggnad samt avfallsbyggnad (benämnd 0AVF- övergår avvecklingen till konventionell rivning. Även konventionell rivning kommer att beskrivas i teknisk beskrivning och MKB på en över- byggnad), se figur 7 och 8. När ytorna är friklassade från radioaktivitet siktlig nivå för att ge en helhetsbild av avvecklingen och dess miljö- konsekvenser. Miljöprövningsförordningen 203:25, 22 kap, verksamhetskod 45.0

16 (33) Utöver nedmontering och rivning av O och O2 avser OKG att även inkludera avfallsbyggnaden i ansökan. Anläggningarna är fysiskt sammankopplade varför de kommer att avvecklas samtidigt eller i nära anslutning till varandra. Det bedöms inte vara praktiskt eller säkerhetsmässigt möjligt att avveckla någon n av dessa anläggningar i sin helhet var för sig. Figur 7. Avgränsning av radiologiskt kontrollerat området från övriga anläggningen. Radiologiskt kontrollerat område är den del av anläggningen som bedöms omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken vid avveckling. Figur 8. O och O2 samt avfallsbyggnaden direkt norr om O och O2.

17 (33) Anläggningar som behövs för att ta hand om rivningsavfallet ingår inte i denna ansökan då dessa hanteras i egna tillståndsprocesser. OKG avser till exempel att ansöka om tillstånd för anläggande av nytt markförvar för mycket lågaktivt rivningsavfall i en separat tillståndsprocess. Det samma gäller för utbyggnad av SFR som SKB lämnade in tillståndsansökan om i december 204, samt för de mellanlager som kommer att behöva anläggas i väntan på att utbyggnaden av SFR står klar. Ansökan kommer dock att innehålla en beskrivning av hanteringen av det radioaktiva rivningsavfallet, inklusive vilka behov som finns av utökad kapacitet eller nya anläggningar. 7 Planerad verksamhet Målet är att avlägsna radioaktivt material och återställa anläggningen till, enligt definition, friklassad anläggning (det vill säga när det inte längre föreligger restriktioner från myndigheterna för användning av mark eller byggnader). Det innebär att hela anläggningen, det vill säga byggnader inklusive all utrustning och mark, ska förklaras friklassad enligt gällande myndighetskrav. OKGs huvudstrategi för avveckling, i enlighet med vad som anges och tillämpas internationellt, är omedelbar avveckling. Alla komponenter och byggnader som är radioaktiva dekontamineras och/eller nedmonteras och rivs. Förvaring av avfall sker direkt på platsen eller på annan extern plats i avvaktan på att kunna deponeras vid tänkt slutförvar, alternativt konditioneras och transporteras avfallet till ett redan etablerat slutförvar exempelvis markdeponi. Omedelbar avveckling har flera fördelar som gör det till det mest fördelaktiga alternativet: tillgång till personal med anläggningskännedom anläggningshistoriken är väl känd tidskalan och även kostnader är väl definierade befintlig infrastruktur kan användas i stor utsträckning inga särskilda underhållsåtgärder eller återetableringsdrift behövs kravbilden under avvecklingen kommer i huvudsak vara känd i linje med förväntningarna på svenska systemet för avfallshantering. Med anledning av beslutet att tidigarelägga den slutliga avställningen av O och O2 bedöms viss tid av servicedrift krävas för tillståndsprocesser och planering avseende dessa anläggningar. OKG kommer dock att sträva efter att minimera eller eliminera tiden för servicedrift.

18 (33) Exakt hur avvecklingen kommer att gå till är ännu inte klarlagt utan utreds för närvarande och kommer att detaljeras vidare. En radiologisk kartläggning, liksom en inventering av miljöfarliga ämnen, kommer att genomföras som en del i planeringen och valet av strategier för avvecklingen. Kartläggningen syftar till att skapa en bild av förekomsten av radioaktiv förorening ur flera perspektiv som dess typ, form, utbredning och koncentration. Innan nedmontering och rivning inleds har reaktorns interna delar tagits bort och systemdekontaminering har utförts för att minska dosbelastningen till personalen som ska arbeta i anläggningen under nedmonterings- och rivningsarbetet. Parallellt med detta inleds avvecklingsarbetet i turbinbyggnaden. Därefter fortsätter avvecklingsarbetet med andra delar av reaktorbyggnaden, samtidigt som arbeten också etableras på andra platser i anläggningen. Allt eftersom arbetet går framåt i reaktorbyggnaden frigörs ytterligare system för avvecklingen. Valet av tekniker för nedmontering och rivning baseras generellt på erfarenheter från internationella avvecklingsprojekt samt nationella segmenteringsprojekt. Målsättningen är att minska dosen till personal och att minimera mängden aktivt avfall. De flesta avvecklingsprojekt för reaktorer av liknande typ (som O och O2) har genomförts i USA, men värdefulla erfarenheter finns även att inhämta från Europa. Beroende på den stora mängden samt variationen i de nedmonterings- och rivningsuppgifter som ska utföras i samband med avvecklingen av O, O2 och avfallsbyggnaden förväntas en rad olika tekniker användas. Det antas att endast beprövade och befintliga tekniker kommer att användas vid nedmontering och rivning. De principiella flödesvägarna för radioaktivt respektive konventionellt avfall beskrivs i figur 9. Hantering och mellanlagring av avfall planeras i huvudsak att ske inom OKGs verksamhetsområde. Radioaktivt avfall som ska transporteras till en extern slutförvarsanläggning kommer i första hand att transporteras bort på fartyg. Avfall som ska behandlas externt för exempelvis smältning kommer att kunna transporteras både via sjöväg och landsväg. Det konventionella avfallet kommer i första hand att transporteras på lastbil till en konventionell avfallsanläggning Sjötransporter kan vara aktuellt även för detta avfall. För att skapa flexibilitet inför valet av slutligt genomförande kommer OKG under avvecklingsprojektens utrednings- och planeringsfas att se över och beakta alternativa hanteringsvägar och utreda behov av utökad kapacitet eller nya anläggningar.

19 (33) Figur 9. Principiella flödesvägar för radioaktivt och konventionellt avfall vid rivning och nedmontering av O, O2 och avfallsbyggnaden. On site avser OKGs verksamhetsområde medan off site avser anläggningar utanför OKG. Då avfallsmängderna i samband med nedmontering och rivning blir stora kan anläggningar inom verksamhetsområdet som inte tidigare primärt använts för avfallshantering komma att reserveras för detta ändamål, exempelvis turbinhall och centralförråd. Nya byggnader kan komma att uppföras om det anses nödvändigt för en säker och kostnadseffektiv avveckling. Efter avveckling återställs marken så att etablering av annan verksamhet är möjlig. Nedmontering och rivning beräknas med nuvarande tidsplan att pågå under cirka sju år, varav de fem första åren beräknas åtgå för att nedmontera och riva radioaktiva delar, se figur 0.

20 (33) Figur 0. Preliminär tidsplan för avveckling av O och O2 8 Alternativ Till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för nedmontering och rivning ska en miljökonsekvensbeskrivning bifogas. En miljökonsekvens- med beskrivning ska innefatta en beskrivning av rimliga alternativ avseende på lokalisering och utformning. Vidare ska miljökonsekvens- utveckling beskrivningen innefatta ett nollalternativ som beskriver trolig om verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär i detta fall fortsatt servicedrift av O och O2. För O finns det ett ändringstillstånd från juni 206 om att övergå till avställningsdrift och därefter servicedrift av reaktorn samt demontera viss till reaktorn hörande utrustning. För O2 förutsätts i nollalternativet att motsvarande tillstånd erhålls (ansökan lämnades in till Mark- och miljö- domstolen i juni 206). Någon alternativ lokalisering anses inte vara rimlig att beskriva med hänsyn till att den sökta verksamheten avser nedmontering och rivning av en specifik anläggning på en given plats.

21 (33) Nedmontering och rivning kan ske med olika strategier, till exempel kan rivningen göras rum för rum eller system för system. Omhändertagandet av det radioaktiva rivningsavfall som uppstår kan också ske på olika sätt, se avsnitt 9.. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer därför olika strategier för rivning och avfallshantering att beskrivas som olika scenarios i huvudalternativet. Detta för att bibehålla den flexibilitet som behövs utifrån tillgänglig kunskap. Avvecklingen av en kärnteknisk anläggning är beroende av en väl fungerande logistik. Det behöver därför finnas flera hanteringsalternativ för de olika avfallskategorierna för att säkra att det alltid finns ett hanteringsalternativ öppet. Olika sätt att omhänderta avfallet innebär också olika transportvägar för avfallet. Transporter kan ske lokalt inom OKGs område, sjövägen eller via transport på land (företrädesvis på väg 743 och vidare mot E22). Beskrivningen av miljökonsekvenser kommer därför att baseras på olika scenarios som väljs på ett sätt som gör att ett möjligt värsta fall kan beskrivas. 9 Påverkan och konsekvenser 9. Avfall I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan kommer den sökta verksamhetens påverkan och konsekvenser för människors hälsa och miljön att beskrivas. I detta avsnitt görs preliminära bedömningar av den påverkan och konsekvenser som förväntas uppstå. Beskrivningarna kommer att utvecklas och detaljeras inför det att ansökan lämnas in. Rivning och nedmontering av O, O2 och avfallsbyggnaden kommer att medföra att såväl konventionellt som radioaktivt rivningsavfall uppstår. Det radioaktiva avfall som uppstår under avvecklingen är av samma typ som det som uppkommer under drift, med den skillnaden att avfallsvolymerna kommer att vara betydligt större under avvecklingen. Idag finns strategier och system för omhändertagande av det radioaktiva driftavfallet och hanteringen av det radioaktiva rivningsavfallet kommer i stort att bygga på dessa befintliga strategier och system. Precis som för driftavfallet kommer rivningsavfallet att tas omhand utifrån vilken avfallskategori det tillhör och vilka egenskaper det har. OKG har genomfört rivningsstudier där mängden avfall per avfallskategori har uppskattats, se tabell och 2. Sammantaget uppskattas avvecklingen av O och O2 ge upphov till drygt ton material, varav cirka 0 % bedöms vara aktivt. Huvuddelen består alltså av konventionellt avfall. För avfallsbyggnaden har mängden rivningsavfall ännu inte uppskattats.

22 (33) Tabell. Avfallskategorier för rivningsavfall (LLW står för lågaktivt avfall och ILW står för medelaktivt avfall). Tabell 2. Uppskattning av mängden avfall per avfallskategori vid avveckling av O och O2. Kategorin Övrigt omfattar avfall i form av betong och sand.

23 (33) Stora delar av det låg- och medelaktiva rivningsavfallet planeras att slutförvaras i utbyggt SFR. Utbyggnaden av SFR, som görs för att skapa utrymme för rivningsavfallet, kommer inte att vara färdigställd vid tidpunkten för rivning av O, O2 och avfallsbyggnaden. Mellanlagring av detta avfall kommer således bli aktuellt. Då OKG behöver ansöka om tillstånd för att anlägga ett nytt markförvar för mycket lågaktivt rivningsavfall kan mellanlagring bli aktuellt även för detta avfall i väntan på att tillståndet och markförvaret finns på plats. Hur mellanlagringen ska gå till och vilka alternativ till mellanlagring av avfallet som finns kommer därför att utredas. Som alternativ till mellanlagring avses volymreducering i form av smältning, kompaktering, omfattande friklassningsprogram eller markdeponering. En praktisk lösning kan vara att det avfall som konditioneras för deponering vid OKG mellanlagras inom OKGs verksamhetsområde, medan restavfall som uppkommer efter behandling i Studsvik mellanlagras vid Studsvik. Möjligheten till mellanlagring vid SFR har diskuterats men det är i dagsläget inget tydligt alternativ. Interndelar avses att mellanlagras i befintligt BFA på OKG till dess att SFL är klart för drift, vilket är planerat till år Vid behov kan långlivat avfall komma att mellanlagras i en central anläggning. Innan det kortlivade låg- och medelaktiva avfallet går vidare till slutförvaring behandlas det vid kärnkraftverken eller Studsvik. Syftet med behandlingen kan vara volymreducering, koncentrering av aktiviteten, solidifiering dekontaminering, dosreducering eller modifiering av fysikaliska eller kemiska egenskaper. Behandlingen kan också syfta till att möjliggöra friklassning. Efter behandling emballeras avfallet i behållare anpassade till avfallets form, behandlingsmetod och system för hantering. De olika typer av avfallsbehållare som används är ISO-containrar, betongtankar, betongeller plåtkokiller samt 200-liters fat. För rivningsavfall kan eventuellt två och/eller fyrkokill komma bli aktuellt att använda. Avfallsbehållarna visas i figur.

24 (33) Figur. Avfallsbehållare för låg- och medelaktivt avfall. En branschgemensam utredning pågår för att undersöka möjligheterna att kunna segmentera reaktortankarna. Inga beslut kring detta finns framme ännu. Inriktningen är att BWR-reaktortankarna (kokvattenreaktortankarna) från kärnkraftverken ska transporteras och deponeras hela i SFR, det vill säga utan segmentering eller någon annan behandling. Interndelarna kommer dock att avlägsnas innan transport. Det befintliga transportsystemet för radioaktivt avfall, bestående av SKBs fartyg m/s Sigrid, specialfordon och olika typer av transportbehållare, kommer användas även för rivningsavfallet. Fartyget och fordonen används både för transporter av låg- och medelaktivt avfall och för använt kärnbränsle. De olika transportbehållarna är specifikt utvecklade för den avfallstyp de är avsedda för. För hantering av reaktortankar och andra större avfallstyper finns det i dagsläget vissa begränsningar i det befintliga systemet. För dessa udda avfallstyper kommer det under den slutliga planeringsfasen av avvecklingsprojekten att tas fram specifika transportlösningar som kan komma att ligga utanför befintligt system. Då belastningen av transportsystemet är avhängd på hur givna avfallsströmmar kommer att utnyttjas behövs fler utredningar kring transportvägar och antalet väg- och sjötransporter. Man vet dock med säkerhet att det kommer att öka men att fördelningen per år kan komma att variera. SKB har i uppdrag att samordna transporter av radioaktivt avfall som ska till SFR, därför håller även de på med utredningar och planeringar gällande sjötransporter efter att SFR är driftklart. Detta med anledning av att transsportsystemet beräknas vara hårt belastat vid denna tidsperiod eftersom samtliga svenska kärnkraftverk kommer att vara beroende av att transportera avfall till SFR. Detta gäller särskilt rivningsavfall från OKG, Ringhals och Barsebäck, vilket kommer att kräva en noggrann samordning.

25 (33) Huvuddelen av rivningsmaterialet kommer dock att utgöras av konventionellt avfall och borttransport av detta planeras i första hand att ske på lastbil. Borttransport med fartyg kan bli aktuellt, beroende på vilka mottagare som finns för rivningsmaterialet. En del av det konventionella rivningsavfallet planeras också att återanvändas inom OKGs verksamhetsområde. För att kunna beskriva ett möjligt värsta fall görs här ett antagande om att allt konventionellt rivningsavfall transporteras bort och att det sker under de sista två åren av rivningen, samt att allt transporteras bort landvägen. Baserat på att varje lastbil lastar 25 ton skulle detta beräkningsfall ge upphov till lastbilstransporter per år under de två sista åren eller 2 lastbilstransporter per dag (förutsatt att transporterna sker jämnt fördelat över årets alla dagar). Till detta tillkommer transporter av personal. En transportutredning kommer att tas fram och utgöra underlag för bullerutredning (se avsnitt 9.4) samt för kommande miljökonsekvensbeskrivning.

26 (33) 9.2 Ianspråkstagande av mark Friklassat rivningsavfall kommer att sorteras i olika fraktioner innan borttransport och detta kräver utrymme. Inom OKGs verksamhetsområde finns det ytor som bedöms som lämpliga för denna verksamhet. Viss sortering av rivningsmaterial kan också komma att ske inomhus, i delar av eller anslutning till byggnaderna som ska rivas. Nedmontering och rivning av O och O2 samt avfallsbyggnaden bedöms därför inte medföra ianspråktagande av jungfrulig mark. Fornlämningar finns inom verksamhetsområdet och de ytor som nyttjas för hantering och lagring av rivningsmaterial kommer i första hand att väljas så att fornlämningarna inte berörs av projektet. När nedmonteringen och rivningen är genomförd har ytorna som tidigare upptagits av O och O2 frigjorts, vilket möjliggör annan användning av dem. Vad sådan användning skulle kunna bestå av är i dagsläget inte klarlagt. 9.3 Radiologiska utsläpp vatten och luft För kärntekniska anläggningar finns krav på att sammanlagd dos till kritisk grupp från anläggningar inom samma geografiska område inte får överskrida 0, msv per år. Doskravet ska därför tillämpas gemensamt för samtliga kärntekniska anläggningar på Simpevarpshalvön. De radioaktiva utsläppen från Clab står för en försumbar del (cirka %) av den totala exponeringen. I figur 2 framgår att dosgränsen underskrids med god marginal och att de radioaktiva utsläppen till luft och vatten från O och O2 snabbt kommer att minska under de tidigare faserna av avvecklingen. När en reaktor ställs av minskar utsläppen av kol-4 kraftigt medan utsläppen av jod (I-3) och ädelgaser upphör. Kol-4 står för ca % av dosen till kritisk grupp. När man ställer av sjunker utsläppen av kol-4 snabbt till -2 % av tidigare utsläppsnivå. Därefter sjunker utsläppsnivån sakta och försvinner. Två år efter O2 gick ner inför moderniseringsrevisionen hade utsläppen av kol-4 helt upphört.

27 (33) Beräknad dos till kritisk grupp, msv 2,5E-04 2,0E-04,5E-04,0E-04 5,0E-05 O/O2 tot O3 tot 0,0E Figur 2. Beräknad dos till kritisk grupp under avvecklingen av O och O2. Under de perioder segmentering av interdelar pågår, förväntas utsläppen tillfälligt öka något. Dessa arbeten beräknas i stort sett vara klara när den storskaliga nedmonteringen och rivningen påbörjas. Beräknad dos till kritisk grupp, msv 2,5E-06 2,0E-06,5E-06,0E-06 5,0E-07 0,0E O2 O Figur 3. Beräknad dos till kritisk grupp från O och O2 under avvecklingen Anläggningens uppdaterade säkerhetsredovisning kommer att redogöra för de relevanta händelser som kan inträffa i samband med avvecklingen

28 (33) 9.4 Buller Under nedmontering och rivning av O, O2 och avfallsanläggningen kommer buller att uppstå dels till följd av rivningsarbetena, dels till följd av transporter av rivningsmaterial och personal. Buller kommer dels att uppstå lokalt kring O och O2, och dels kommer buller från transporter att tillkomma längs vägar och/eller farleder där rivningsmaterial med mera transporteras. Rivning av inventarier och vissa invändiga byggnadsdelar kommer att ske inomhus vilket begränsar bullerutbredningen men rivning av byggnadsdelar kommer även att ske utvändigt. En bullerutredning kommer att tas fram och utgöra underlag för bedömning av påverkan och konsekvenser i miljökonsekvensbeskrivningen. När nedmonteringen och rivningen är utförda kommer buller från O och O2 samt transporter till och från anläggningen att upphöra. 9.5 Icke-radiologiska utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår dels direkt vid nedmontering och rivning, dels indirekt genom arbetsmaskiner och transporter. De direkta utsläppen till luft från nedmontering och rivning av O, O2 och avfallsbyggnaden bedöms främst bestå av partiklar och damning. Utsläpp från arbetsmaskiner, lastbilar och bilar består främst av växthusgaser och försurande gaser. Dessa kan leda till förstärkt växthuseffekt, försurning och övergödning av land och vattenområden. De två gasturbiner som används som reservkraft kommer att bli kvar för att kunna nyttjas för O3. Användning av lösningsmedel på driftblocken och målningsarbeten, som ger utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), sker främst vid underhållsarbeten och bedöms minska under nedmontering och rivning. När rivningen är klar kommer dessa utsläpp från O och O2 upphöra helt. Vid nedmontering och rivning monteras utrustning med köldmedium ned och köldmedierna omhändertas enligt gällande lagstiftning. Utsläpp av köldmedia vid nedmontering av sådan utrustning skulle kunna uppstå.

29 (33) 9.6 Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten När nedmontering och rivning påbörjas finns följande utgående vattenströmmar från verksamheten vid O och O2: Renat vatten från driftblockens reningsanläggningar Renat sanitärt avloppsvatten Bergdränage Dagvatten Uppvärmt kylvatten Ouppvärmt kylvatten hämtas från djupintag i Hamnefjärden eller ytvattenintag på södra sidan av Simpevarpshalvön. Alla utgående vattenströmmar utom dagvattnet leds till Hamnefjärden. Dagvattnet leds till olika delar av recipienten beroende på var på Simpevarpshalvön det uppkommer. Utsläppen efter driftblockens reningsanläggningar innehåller fosfor, syreförbrukande ämnen och metaller. Utsläppen av renat sanitärt avloppsvatten innehåller i huvudsak kväve, fosfor, syreförbrukande ämnen och partiklar (suspenderade ämnen). Utsläppen minskar med tiden och intensiteten i nedmonterings- och rivningsarbetet, för att helt upphöra när rivningen är genomförd. Utsläppen av uppvärmt kylvatten kommer att minska allteftersom nedmontering och rivning fortskrider, för att helt upphöra när rivningen är genomförd. På samma sätt kommer kylvattenuttaget att minska för att helt upphöra när rivningen är genomförd. Dagvattnet bedöms bli oförändrat till mängd, men kan komma att innehålla mer partiklar och andra ämnen som frigörs från rivningsmaterial. Hantering och sortering av avfallsfraktioner planeras dock att ske på ytor som skyddas från nederbörd och vind vilket begränsar uppkomsten av förorenat dagvatten. 9.7 Energianvändning och resursförbrukning När de system som behövs för driften avvecklas minskar energianvändning och resurser som behövs i driften av dessa. Energianvändning och resurser som behövs för avfallshanteringen kommer dock att öka under nedmontering och rivning eftersom volymen avfall som behöver hanteras och transporteras iväg ökar. Under nedmontering och rivning används elenergi i övrigt främst till ventilation. Övrig elenergianvändning utgörs i huvudsak av belysning, uppvärmning och övriga eldrivna maskiner. För uppvärmning av anläggningarna under drift utnyttjas i huvudsak hetvatten från det egna blocket. När reaktorerna är avställda produceras motsvarande värme med elpannor.

30 (33) 9.8 Radiologiska risker För en anläggning under avveckling där allt kärnbränsle har avlägsnats förändras riskbilden radikalt avseende radiologisk omgivningspåverkan. Risken för radioaktiva utsläpp över angivna gränsvärden i SSMFS 2008:23 till luft eller vatten är då obetydlig. Kvarvarande avfall innebär endast en liten risk för aktivitetsspridning i anläggningen eller till omgivningen. Åtgärder vidtas för att i största möjliga utsträckning minska sannolikheten för brand. Mängden brännbart material och omfattningen av elektriskt spänningssatt utrustning är betydligt mindre jämfört med när anläggningen var i drift. Då inget bränsle längre finns kvar i anläggningen är sannolikheten för radioaktiva utsläpp, inom såväl anläggningen som till omgivningen, har minskat i betydande omfattning. För en anläggning under avveckling föreligger det enbart en mycket liten risk för radiologisk omgivningspåverkan och dimensionerande händelser, till exempel en omfattande brand, innebär enbart låga utsläppsnivåer << msv, vilket kan relateras till normal bakgrundsstrålning som uppgår till cirka msv per person och år. Sannolikheten för en sådan händelse är dock extremt låg. Den potentiellt största risken ur radiologisk synpunkt för en anläggning under avveckling (inklusive nedmontering och rivning) finns för den personal som arbetar i aktiv miljö på anläggningen. Kontinuerligt arbete med riskanalyser, rutiner och instruktioner för arbetsmoment som innebär radiologisk påverkan på personalen i anläggningen minskar risken för sådana händelser. Ventilationssystem för aktivitetsövervakning samt rutiner för brandbekämpning finns kvar i anläggningen även under avvecklingsfasen och bidrar till att begränsa och kontrollera eventuella utsläpp till omgivningen. 9.9 Icke-radiologiska risker Miljörisker vid OKG utgörs huvudsakligen av risk för brand, vilket leder till utsläpp av brandgaser och uppkomst av släckvatten, läckage från fasta eller temporära bränsletankar, utsläpp av drivmedel, olja eller andra kemiska produkter samt utläckage av orenat sanitärt avloppsvatten. Samma risker bedöms kunna uppstå under nedmontering och rivning. En övergripande miljöriskanalys avseende yttre miljö och förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor ligger till grund för ett kontinuerligt riskanalysarbete som genomförs i den dagliga linjeverksamheten. OKG har alltså stor vana av att identifiera, analysera och minimera risker i verksamheten. Inför nedmontering och rivning planeras en uppdatering av miljöriskanalysen och en utvidgning av riskanalysarbetet till att även innefatta moment som ingår i nedmontering och rivning.

31 (33) 0 Preliminärt innehåll i miljökonsekvensbeskrivning Icke-teknisk sammanfattning 2 Inledning och bakgrund 3 Avgränsning 4 Samråd 5 Platsförutsättningar 6 Anläggning och verksamhet 7 Påverkan och konsekvenser Avfall (radioaktivt och konventionellt) I anspråkstagande av mark Buller Radiologiska utsläpp vatten och luft Icke-radiologiska utsläpp till luft Icke-radiologiska utsläpp till vatten samt kylvatten Energianvändning och resursförbrukning 8 Risk och säkerhet Radiologiska risker Icke-radiologiska risker 9 Alternativredovisning 0 Samlad konsekvensbedömning Uppföljning 2 Ordlista