Om det medicinska programarbetet
|
|
- Gunilla Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården
5 - 2 -
6 Förord Fysisk misshandel av späda barn upp till två års ålder är en företeelse i samhället som är mycket vanligare än vi tror och innebär stor tragik. Det beräknas att nära 100 barn per år, under ett års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel och en tredjedel misshandlas genom skakning och får hjärnskador, som leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Vård och omsorg av ett sådant barn kan lågt räknat uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor under en 30 årsperiod. Det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och samtidigt medför de allvarligaste skadorna. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den viktigaste möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett professionellt sätt så att inte bara diagnosen kan bekräftas utan också resultatet kan fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende. Det är också viktigt att fortsätta vidareutveckla metoder för att förebygga barnmisshandel. Huvudpunkterna i vårdprogrammet är riktlinjer för den medicinska utredningsgången, primär och sekundär prevention och uppföljning. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn och denna begränsning anses nödvändig pga utredningens komplexitet. Vårdprogrammet är framtaget av Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i ett konsensusförfarande med ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. En referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta har medverkat i arbetet. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av Stockholms medicinska råd den 29 januari Det är vår förhoppning att rekommendationerna i enlighet med vårdprogrammet skall leda till färre misshandlade späda barn, ett bättre samarbete mellan berörda instanser och ett strukturerat omhändertagande och utredningsförfarande. Stockholm i maj 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör En mindre revidering och omarbetning av vårdprogrammet är utförd under 2011 Stockholm i mars 2011 Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 3 -
7 - 4 -
8 Innehåll Förord 3 Om vårdprogrammet 6 Bakgrund 7 Syfte 8 Målgrupper 9 Definitioner 9 Ekonomiska effekter Att misstänka 11 Varningssignaler Att ställa diagnos 14 Den svårställda diagnosen 14 Använd diagnoskod ICD 10 Z038k 15 Skilda former av fysisk misshandel 15 Shaken Baby Syndrome Barnskakning 16 Hjärnskador och skador i skallen 19 Andra skador efter skakningar 22 Skelettskador 23 Barnskelettets särdrag 24 Frakturer associerade med misshandel av spädbarn 26 Försummelse 27 Münchausen by proxy 28 Brännskador 29 Sexuella övergrepp 29 Differentialdignoser Att utreda 33 Akuta åtgärder vid misstanke om misshandel 33 Barnmedicinska undersökningar 34 Utredning i slutenvård Att anmäla 55 Vad innebär LVU? 56 Om du låter bli att anmäla 56 Socialtjänstens arbete 57 Anmälan till polismyndighet Etiska överväganden Att bemöta närstående 59 Avlastning för personalen Rättsligt efterspel 60 Rättsintyg Prevention Referenser Författare till Regionalt Vårdprogram
9 Bilaga 1 - Kroppsmall I 68 Bilaga 2 - Kroppsmall II 69 Bilaga 3 Kortfattat exempel på Rättsintyg 70 Bilaga 4 Undersökningsprotokoll 72 Bilaga 5 Utlåtande 73 Bilaga 6 Rättsintygsmall 74 Bilaga 7 Glascow Coma Scale 79 Texterna till vårdprogrammet kan också läsas elektroniskt via samt redigerade på och
10 Om vårdprogrammet Detta vårdprogram är en omarbetad och reviderad version av det vårdprogram som skrevs 2008 av medlemmar ur nätverket Mio-gruppen vid Karolinska Universitetssjukhuset (se författarlista på sid 67). Texterna är granskade av Barnskyddsteamet MIO vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Det vårdprogram som skrevs 2008 innehöll två delar. Del 1 som var en översiktsdel och del 2 som var en fördjupningsdel. I detta nya reviderade vårdprogram är dessa två delar samanslagna till en del. Detta för att göra vårdprogrammet mer praktiskt och kliniknära. Redaktörer för denna revidering är Anna-Carin Magnusson, specialistsjuksköterska och Björn Tingberg, specialistsjuksköterska, medicine doktor. Barnskyddsteamet MIO är den första verksamheten av sitt slag i Sverige. Teamet fungerar som konsulter för sjukvård, socialtjänst och polis i frågor som rör försummelse, våld eller sexuella övergrepp mot barn. Teamet består av sjuksköterskor och läkare. Texterna i vårdprogrammet har förutom teamets medlemmar granskats av olika experter inom varje enskild specialitet. Illustratör Anna-Carin Andersson, A-C Art & Illustrations Olof Flodmark Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet Verksamhetschef, neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Lisbeth Rosengren Verksamhetschef Barnakutkliniken Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset - 7 -
11 Bakgrund Fysisk misshandel av späda barn förekommer oftare än vi vill tro och har ofta katastrofala följder för barnet, dess anhöriga och samhället. Det är kring de yngsta barnen de största kunskapsluckorna finns när det gäller att misstänka, upptäcka och utreda misshandel. Detta gäller för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som samhället i stort. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn. Denna begränsning anses nödvändig då den medicinska utredningen av små barn är särskilt svår och mycket komplex. Den misshandelsform som leder till de svåraste fysiska skadorna är skakvåldet, Shaken Baby Syndrome - Barnskakning. Det är när barnet skakas eller huvudet dunkas mot ett hårt eller mjukt underlag de svåraste skadorna uppstår. Hjärnskador är den helt dominerande följden när späda barn misshandlas på dessa sätt. Skadorna ger bestående men, och rehabiliterande åtgärder är i allmänhet förgäves. Vid båda typerna av misshandel saknas ofta helt andra tecken på yttre våld. Av de barn, under ett års ålder, som överlever skakvåld, undgår endast 7% bestående men. [1]Hela 85 % får allvarliga, livslånga funktionshinder! Efter första levnadsåret har barnet i regel blivit för stort och skakvåld är ovanligt. Misshandel tar sig då andra former och frakturer på extremiteterna blir då vanligare än allvarliga skallskador. Även andra misshandelsformer såsom försummelse samt Münchausen by proxy beskrivs kort i vårdprogrammet. Misshandelsformerna kräver olika kliniska utredningar medan anmälningsförfarandet är detsamma. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under 30 år. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället
12 Det finns inte någon tillförlitlig svensk statistik avseende misshandel av späda barn men det finns engelska siffror som antyder att i Storbritannien utsätts varje år minst ett barn av tusen under fyra års ålder för allvarlig fysisk misshandel som orsakar frakturer, hjärnskada, allvarliga inre skador eller brännskador [2]. De allra flesta små barn som misshandlas är under året och i medel tre till sex månader gamla. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att drygt 100 barn varje år blir misshandlade på samma sätt i Sverige. Det finns inget som motsäger en sådan uppskattning eller som antyder att svenska barn skulle vara bättre skyddade än engelska. I Sverige beräknas årligen drygt 100 barn, under 1 års ålder, utsättas för allvarlig fysisk misshandel! Under hösten 2006 gav Stockholms läns landsting medlemmarna i Miogruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i uppdrag att utarbeta ett Regionalt vårdprogram om hur misstanken om barnmisshandel skall utredas inom hälso- och sjukvården. Då fysisk och psykisk misshandel av barn är ett så komplext och mångfacetterat område har författarna i första hand prioriterat den fysiska misshandeln av de riktigt små barnen. Syfte Det primära syftet med vårdprogrammet är att förmedla grundläggande kunskaper och fakta kring fysisk misshandel av späda barn upp till ett par års ålder. Förmågan till tidig misstanke om att ett barn kan fara illa och fysiskt misshandlas är helt beroende på individens kunskap om företeelsen. Till detta behövs kännedom om hur en sådan misstanke skall hanteras så att barnet så snart som möjligt får det skydd som krävs för att förhindra fortsatt misshandel och därmed förhindra vidare skador. Det sekundära syftet med vårdprogrammet är att öka kunskaperna om misshandel som sker genom skakning, en företeelse som förutsätter att barnet är litet och inte väger mer än att en vuxen förmår skaka barnet. Andra misshandelsformer förekommer mot så små barn men det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och som medför de allvarligaste skadorna. Vårdprogrammet skall öka kunskapen kring misshandel av små barn samt skapa landstingsgemensamma: - 9 -
13 Verktyg för att öka möjligheterna för hälso- och sjukvårdspersonal inom såväl öppen- som slutenvården att i tid misstänka att ett litet barn under två års ålder kan vara föremål för misshandel, rekommendationer för när, var och hur den medicinska utredningen bör genomföras, stöd till föräldrarna och barn under vistelsetiden inom sjukvården, metoder för hälso- och sjukvårdspersonalens kommunikation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende, prevention. Målgrupper Vårdprogrammet Vid misstanke om fysisk misshandel av små barn har som primär målgrupp all medicinskt skolad personal som kommer i kontakt med små barn: Mödra- och förlossningsvård Barnhälsovård Vårdcentral eller husläkarmottagning Pediatriska specialistmottagningar Akutsjukvården Barnsjukvården Rättsmedicin Viktiga målgrupper är även de samarbetande instanser kring barn som far illa och dess beslutsfattare: Socialtjänst Polis Förskoleverksamhet Rättsväsende; åklagare, advokater, domare m fl Politiker, chefer och övriga beslutsfattare Definitioner Det som överskuggar allt arbete med barn som kan ha misshandlats är svårigheten med definition av begreppet fysisk misshandel. Ett antal oklarheter avseende definitionen ställer omedelbart till bekymmer avseende en rad aspekter;
14 diagnostik, anmälan till socialtjänst, samarbete mellan myndigheter, åtgärder avseende barnets skydd under och efter utredningen, resursfördelning. Med späda barn menas i detta vårdprogram barn som inte uppnått två års ålder men som oftast är yngre än ett år. De allra flesta barn som utsätts för spädbarnsmisshandel är mellan två och sex månader gamla! Vårdprogrammet Utgår från samma definition av fysisk misshandel som intresseorganisationen Growing People gör: Fysisk barnmisshandel innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller liknande tillstånd. Med barn avses varje människa under 18 år. Definitionen utgår från barnet och skiljer inte på avsiktliga eller oavsiktliga handlingar, skiljer inte heller mellan aktiv och passiv försummelse. Definitionen uttrycker en situation där en vuxen inte uppfyller sitt ansvar mot barnet. Slutligen tydliggörs kränkningens och försummelsens skadliga inverkan på barn. Ekonomiska effekter Barnmisshandel är underdiagnostiserad, underidentifierad och diagnoskoden barnmisshandel används alldeles för sällan i journalhandlingar. Det är därför svårt att beräkna vad de ekonomiska följderna blir för individ, familj och samhälle efter en misshandel. Kostnader för slutenvård på grund av att barnen misshandlats uppskattas vara dubbelt så hög jämfört med barn som legat på sjukhus av annan orsak. Vårdtiden är också dubbel så lång. Dessutom har barn som är inlagda på sjukhus med diagnoskoden misshandel eller omsorgssvikt nio gånger högre mortalitet under vårdtiden än barn som vårdas av andra orsaker [3]. I en studie [4] över den samlade erfarenheten från 11 barnsjukhus i Kanada och 364 barn med en medianålder av 4,6 månader och som misshandlats, rapporterades en mortalitet om 19 % men bland dem som överlevde ansågs
15 vid uppföljning, endast 7 % vara normala medan 85 % var i behov av fortlöpande multidisciplinär vård. Annan internationell forskning visar att de barn som drabbas av traumatisk hjärnskada före två års ålder har en stor risk att drabbas av kognitiva besvär och adaptiva sociala beteendestörningar. De kognitiva besvären är globala i karaktären och inkluderar motoriska, sinnes- och språkliga besvär. [5] Samma forskning visar även att en misshandelsrelaterad hjärnskada har sämre prognos och har allvarligare skador jämfört med hjärnskada på grund av olycksfall. [5] Det kan därför bara spekuleras i att kostnaderna för förlorad arbetsinkomst, habilitering, sjukhusvistelse samt skol- och bostadsanpassningar pga. det livslånga handikappet är mycket höga. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas, lågt räknat, till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under en 30 årsperiod. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Jämfört med de relativt blygsamma kostnader som är förenade med preventivt arbete och inrättande av Barnskyddsteam och Regionalt kompetenscentrum, är samhällets kostnader för varje misshandlat spädbarn mycket höga men möjliga att i varje fall delvis undvika med förebyggande arbete. 1. Att misstänka För att en misstanke om att ett litet barn misshandlas skall kunna uppstå krävs kunskap, dels om företeelsen spädbarnsmisshandel men även om vilka varningstecken som kan signalera att risken för misshandel finns. Denna kunskap måste finnas brett inom sjukvården och framför allt inom primärvården. I detta samanhang förtjänar det att påpekas att misshandel av barn förekommer i alla kulturer, religioner och sociala skikt i samhället. Det är en vanlig blockering hos sjukhuspersonal att inte tänka på misshandel om föräldrarna är välutbildade, socialt välanpassade och med en väl utvecklad verbal förmåga
16 Det medicinska omhändertagandets primära mål är att omedelbart ge den medicinska omvårdnad som det skadade barnets tillstånd kräver. Här tas helt vanliga medicinska ställningstaganden med hänsyn till barnets ålder. Det beräknas att nära 100 barn per år, under 1 års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel i Sverige. En tredjedel misshandlas genom Barnskakning och får hjärnskador, som oftast leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Varningssignaler Trauma är det en rimlig skada? Som vårdpersonal bör du reagera när uppgivet trauma och uppvisad skada inte överensstämmer med varandra. Tänk igenom skademekanism och dess tänkbara rimliga eller logiska följder. Observera att såväl traumaorsak som skadeutfall kan variera kraftigt beroende på barnets ålder! Söker sent Det är ett observandum när föräldrar avvaktar med att söka sjukvård med sitt barn fastän skadan är allvarlig eller omfattande. Mekanismen bakom kan vara en tro att det går nog över eller en väntan på att till exempel blåmärken skall blekna. Vet inte hur det har gått till Jag var inte i rummet, Jag var skymd, Jag tittade åt ett annat håll etc. kan givetvis vara sant men kan även vara ett sätt att slippa ljuga om den egentliga orsaken till barnets skador. Detta gäller framför allt barn under två års ålder. Nya versioner Om förklaringen av hur olycksfallet gick till ändrar sig antingen över tiden eller mellan olika individer, är detta ett varningstecken. Observera att alla personalgrupper inom vården måste vara delaktiga i detta arbete. En särställning intar i detta sammanhang övervakningspersonalen, då de oftast vistas i samma rum som familjen många timmar i sträck, och då har flera tillfällen till samtal
17 Skyller på andra Det är inte heller ovanligt att föräldrarna skyller på okänd förövare alternativt äldre syskon vid olycksfall eller misshandel. Efterhör då om möjligt flera olika personers versioner. Dokumentera noggrant. Upprepade olycksfall eller besök inom vården En rutinmässig sökning och listning av tidigare vårdtillfällen eller akutbesök i samband med inskrivningen är önskvärt. Det gäller framför allt varje enskilt barn, men ha även syskon i åtanke. Något tillspetsat är Barnmisshandel är en sjukdom med stor recidivrisk och viss mortalitet. Barnets ålder Små barn som blivit misshandlade är en utsatt grupp. De kan inte försvara sig, har svårt att komma undan och kan inte berätta vad som hänt. De är även i grunden mer beroende av vuxna och går inte att resonera med, vilket i sig kan utlösa irritation, ilska och våld. Tänk även på barnets egen förmåga eller oförmåga till rörlighet vid uppgivna egenutlösta skadeorsaker. Barn med funktionshinder eller kroniskt sjuka barn Barn som har ökat vård- och omsorgsbehov, är oroliga eller svåra att kommunicera med, är mer utsatta för misshandel än andra barn i samma ålder. Social misär är inte obligat! Det är kanske lättare att misstänka barnmisshandel i familjer med missbruk och eller social misär men kom ihåg att barnmisshandel förekommer i alla kulturer och samhällsskikt. Att man som förälder är välklädd, kan föra och tala för sig, är i sig inget bevis på att barnmisshandel eller vanvård inte förekommer. En tre månader gammal flicka kommer in akut på kvällen, knappt vid medvetande. Senare på kvällen får hon kramper. Pappan, som är advokat och mycket verbal, berättar att flickan slutat andas i samband med att han lekt med henne på golvet i vardagsrummet. Resultatet av datortomografiundersökningen visar diffusa hjärnskador och stora blödningar öar av blod - framför allt under skallbenet, Fyra veckor senare har hjärnan förlorat 50 procent av sin ursprungliga volym. Orsaken är enligt läkarna att barnet skakats våldsamt. Skakningarna har förutom blödningarna också orsakat slitskador i hjärnan. Föräldrarna är välutbildade och lyckas till en början övertyga alla om
18 att de är oskyldiga till barnets skador. Utredning av polis och socialtjänst ger inget resultat och föräldrarna fortsätter neka. Barnet överlever med vårdas fem år senare på institution för svår - epilepsi. Hon kan varken äta, gå eller sitta. Flickan är blind med en mental ålder motsvarande en månad. 2. Att ställa diagnos Den kliniska diagnosen av misshandel av barn i denna åldersgrupp är mycket svår då barnmisshandel intar en alldeles särskild plats inom pediatriken och skiljer sig i många avseenden från all annan barnsjukvård. Det gäller för den behandlande läkaren att uppfatta de ofta subtila varningstecknen. Mer än hälften av de barn som misshandlats svårt har inga yttre tecken på misshandel trots att de har svåra inre skador, framför allt hjärnskador. Även i de fall där det troligtvis rör sig om misshandel får barnet endast den medicinska skadan registrerad. Det är därför vanligt att barn som misshandlats får en symtomdiagnos som exempelvis krampsjukdom eller andningsuppehåll istället för den korrekta medicinska diagnoskoden. En hjärnskada efter misshandel kodas exempelvis endast som traumatisk utan närmare definition. För att bekräfta den medicinska diagnosen krävs medicinska utredningar med röntgen, undersökning av ögonen och laboratorieprover. Om inte misstanken ens väcks är chansen liten att dessa undersökningar utförs korrekt. Den svårställda diagnosen Nedanstående orsaker leder till att den kliniska diagnosen av misshandel av späda barn är svår att ställa och andra diagnostiska utredningar blir helt avgörande för en korrekt bedömning. Dessa utredningar måste göras med stor omsorg och med hög kompetens. Det är ofta mycket svårt - ibland omöjligt - för en utomstående att ens förstå att ett spädbarn kan misshandlas. Yttre tecken på våld saknas ofta. Starka psykiska försvarsmekanismer, liksom förutfattade meningar om vem som misshandlar, är känslor hos vårdpersonal som ofta kommer att spela en betydande roll i fördröjningen av korrekt diagnos
19 Den svåra dubbla roll som vårdpersonalen måste kunna hantera; att vara vårdare av det misshandlade barnet och samtidigt angivare av barnets vårdnadshavare, innebär ytterligare svårigheter som fördröjer diagnosen. Misshandel genom skakning anses inte begås med berått mod vara överlagd. De vanliga stigmatiseringarna av arbetslöshet, kriminalitet och drogmissbruk är mindre framträdande vid denna form av misshandel. Eftersom misshandeln ofta sker i hemmet finns inga vittnen och barnet kan inte själv berätta. Använd diagnoskod ICD-10 Z03.8K Hälso- och sjukvårdspersonal är obenägna att använda diagnoskoderna (T741, T749) - Barnmisshandel eftersom det kan uppfattas som kränkande eller dömande av de närstående. Ett sätt att komma undan denna konflikt är att använda diagnoskoden för Observation/Utredning av misstänkt misshandel (Z03.8K). Vårdprogrammet rekommenderar att koden för observation eller utredning av misstänkt misshandel (ICD-10 Z03.8K) används som specifik diagnoskod i journalhandlingarna och i de datasystem som är kopplade till journalerna. Vårdprogrammet rekommenderar att koden för observation/utredning av misstänkt misshandel (ICD-10 Z03.8K) används i större utsträckning då bristen på specifik diagnoskod i journalhandlingarna (och i de datasystem som är kopplade till journalerna) förhindrar insamling av pålitlig statistik och försvårar forskning kring barnmisshandel avsevärt. Det är även önskvärt att ett kvalitetsregister skapas baserat på denna diagnoskategori. Skilda former av fysisk misshandel Nedan beskrivs kort de misshandelsformer som kan upptäckas bland de späda barnen förutom den mer uppenbara fysiska misshandeln. Misshandeln kan ske genom att den vuxne slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter
20 barnet, trampar eller stampar på barnet eller tvingar in föremål i barnets mun. Fysisk misshandel kan också vara att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Av barn under 1 års ålder som utsätts för svår fysisk misshandel är det omkring hälften som skakas och uppvisar tecken som vid Shaken Baby Syndrome - Barnskakning Shaken Baby Syndrome För stötdämpning badar hjärnan i vätska, likvor, och är förankrad vid den hårda hjärnhinnan och skallbenet endast genom blodkärl och lösa bindvävsstråk. När ett barn skakas kraftigt kommer barnets mjuka och omogna hjärna i svängning och i otakt med skallen. Hjärnan kommer då att med kraft stöta mot insidan av det hårda skallbenet. Uppbromsningen som då sker orsakar krosskador, kontusioner, ytligt på hjärnans yta men också avslitning av de små blodkärl som går mellan hjärnan och hjärnhinnorna. Följden blir en blödning som ligger utanpå hjärnan och under den hårda hjärnhinnan. Vid skakning uppstår också slitningar i hjärnan och dessa hjärnskador orsakar andningsuppehåll och medvetandesänkning. Syrebrist uppstår om andningsuppehållet varar en längre stund. Det ofta hårda greppet runt bröstkorgen underlättar inte heller andningen. Både syrebristen och skakningarna i sig ger hjärnskador och gör att hjärnan svullnar med stor risk för grava hjärnskador eller att barnet dör. Hos små barn kommer kroppen att avlägsna skadad hjärnsubstans varför hjärnan skrumpnar och skadade partier ersätts med vätska. Det finns väl dokumenterat att barn som överlever kraftfulla skakningar kan få så svåra hjärnskador att hjärnan slutar växa. Kvar blir endast stråk av dåligt fungerande hjärnvävnad
21 När barnet skakas på raka armar håller förövaren hårt kring bröstkorgen med tummarna över nyckelbenen. Barnet skakas kraftigt. Det i förhållande till kroppen stora och tunga huvudet far fram och tillbaka helt okontrollerat
22 Det finns också nästan alltid komponenter av roterande rörelser som anses ha stor betydelse för uppkomsten av hjärnskador men även för uppkomsten av blödningar i ögonens näthinnor
23 Hjärnskador och skador i skallen Hjärnan är förankrad till hjärnhinnorna med endast tunna bindvävsstråk och smala blodkärl. De bryggar över från hjärnan till hjärnhinnorna och kallas därför för bryggvener. De vener som dränerar hjärnan lämnar hjärnans yta och tömmer sig i de stora vener som ligger inuti den hårda hjärnhinnan. När ett litet barn skakas kommer hjärnan i svängning. Då den hårda hjärnhinnan är fast förankrad i skallens ben i anslutning till bensömmarna, suturerna, kommer hjärnan i otakt med skallbenet och bryggvenerna. Hjärnans yta har exponerats och den hårda hjärnhinnan som innehåller artärer har lyfts upp. Notera hur bryggvenerna ligger på hjärnans yta och tömmer sig in i sinus sagittalis belägen i medellinjen över hjässan och som förlöper och blir vidare bakåt mot nacken. Andra vener löper ner mot skallbasen där de tömmer sig i venösa sinus belägna i den hårda hjärnhinnan i anslutning till tinningbenet. När hjärnan, som en följd av skakningarna, börjar komma i rörelse i förhållande till hjärnhinnorna slits bryggvenerna av. Då uppstår en venös blödning in i det potentiella utrymme som ligger mellan den hårda hjärnhinnan och
24 spindelhjärnhinnan, det subdurala rummet. Det uppstår en subdural blödning. Denna blödning är venös och upphör spontant när trycket i det subdurala rummet ökat något litet. Den subdurala blödningen kan komma att trycka på hjärnan men det är ytterst sällan som en subdural blödning, som uppkommit på detta sätt, blir så stor att den ger sådana symtom att den måste utrymmas. Den subdurala blödningen orsakar i sig ingen hjärnskada men kan ge symtom i form av ökad skallstorlek hos små barn med öppna suturer. Notera i bilden A hur en bryggven passerar från hjärnans yta genom subarachnoidalrummet som är fyllt av luckra membran upp och tömmer sig i sinus. Notera att spindelvävhinnan (arachnoidean) och den hårda hjärnhinnan (duran) ligger tätt intill varandra. Det subdurala rummet är endast ett potentiellt rum som normalt inte innehåller någon vätska I bilden B har bryggvenen slitis av och blod har trängt ut där det nu vidgar och fyller ut det subdurala rummet. Kärlet slits av precis där det går genom den fast förankrade hårda hjärnhinnan. Det är därför som blödningen blir mer omfattande in i det subdurala rummet och endast till en mindre del sker in i subarachnoidalrummet. Det subarachnoidala rummet är komprimerat och smalare än normalt. Det är ovanligt att hjärnskador ses utan att det finns subdural blödning medan det omvända, subdural blödning utan hjärnskador är relativt vanligt. Det förefaller därför som om dessa blödningar är de första som uppkommer och att hjärnskadan uppstår först vid fortsatta skakningar, kanske vid ett senare tillfälle
25 När skakningarna och misshandeln blir så omfattande att hjärnskador uppstår är de av två typer. När hjärnan kommer i rörelse i förhållande till skallen kommer hjärnan att vid varje inbromsning slå emot insidan av skallen. Då uppstår ytliga krosskador, kontusioner, med blödningar i hjärnbarken, blödningar som kan bli utbredda. Vidare är slitskador vanliga vilka uppkommer i gränsområdet mellan vit och grå hjärnsubstans. Sekundärt till dessa skador i hjärnparenkymet uppkommer en svullnad av hjärnan ett hjärnödem. Den omogna hjärnan hos ett spädbarn har mycket liten stödsubstans och skadas därför mycket lättare av denna hantering än vad en mer mogen hjärna skulle göra. Det är nu visat att en av de första djupa skador som uppkommer i hjärnan i samband med skakningar är ett avbrott i förbindelsen mellan vakenhetscentrum och andningscentrum djupt i hjärnstammen. Detta betyder att barnet blir medvetslöst och slutar andas. Det andningsstillestånd som uppkommer kan vara mycket kort men kan också vara så långvarigt att barnet får syrebrist som i sin tur kan ge skador i hjärnan, vilka då adderas till de kontusioner och slitskador som beskrivits ovan. Sådana skador i hjärnan ger upphov till att hjärnan svullnar. Förutom andningsstörningar och skakningar, innebär greppet kring bröstkorgen att barnet får svårt att andas och syrebristen i hjärnan förvärras ytterligare. Av samma mekanismer som det uppstår blödningar i hjärnan, upprepade accelerationer och inbromsningar med rotationskrafter, uppstår det blödningar i ögonbottnarna. Av små barn som utsatts för skakvåld och som har subdurala blödningar har hela 84 % också blödningar i ögonbottnarna. Dessa blödningar är oftast bilaterala, många till antalet, perifert belägna och belägna i näthinnans alla lager. Kombinationen av subdurala blödningar, hjärnskador och ögonbottenblödningar talar mycket starkt för att barnet har misshandlats. Den medicinska diagnosen misshandel är bekräftad. I praktiken finns inga andra alternativ än att barnet misshandlats genom att det skakats om trafikolycka eller fall från hög höjd kan uteslutas. Som ovan påpekats ger de subdurala blödningarna i sig inga hjärnskador. De resorberas spontant och lämnar inga spår eller ger barnet några men. Hjärnskadorna, som emellertid ofta är mycket omfattande, orsakar permanenta bortfallsymtom. I sent förlopp är krampsjukdom, mental retardation och förlamningar vanligt förekommande. Barnmisshandel är en av orsakerna till cerebral pares. Nedsatt syn är vanligt och beror oftast på hjärnskadan och utgör sällan ett resttillstånd efter ögonbottenblödningarna
Regionalt vårdprogram
Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del II - Fördjupning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Medicinskt programarbete Stockholms läns
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merAHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång. Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell
AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell Barnmisshandel (Barnafrid) Det finns ca 2 000 000 barn i Sverige Kan vara farligt, ibland
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merRegionalt vårdprogram
Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del I - Översikt Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merSkalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merMünchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd
Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Regiondagar i Barnkardiologi Lund 12-11-09 Kati Falk, leg psykolog Animato falkbo@swipnet.se MBP är en vuxenpsykiatrisk diagnos för förövare
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merSamverkan och utredning Spädbarnsmisshandel. Johanna Räntfors Barnskyddsteam VGR
Samverkan och utredning Spädbarnsmisshandel Johanna Räntfors Barnskyddsteam VGR VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog Ulla Strandner, Barnmorska Godfried van Agthoven, Barnläkare Johanna
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merBarnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merHandlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa
Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs mer2015-06-08. VGR Barnskyddsteam. Innehåll. Övergripande uppdrag. Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam. Anmälan till Socialtjänsten enligt SoL 14:1
VGR Barnskyddsteam Charlotte Hveem, socionom, polis Lina Ljung Roseke, leg. psykolog Godfried van Agthoven, barnläkare Innehåll Västra Götalandsregionens Barnskyddsteam Anmälan till Socialtjänsten enligt
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merBarnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna
Läs merIDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression
IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i
Läs mer1 Information till patienter med hål i gula fläcken
1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merVårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Läs merBarn som far illa Kandidatföreläsning
Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merupprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer
Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade
Läs merOm ditt barn får retinoblastom
Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merVem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?
sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter
Läs merAtt identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merWorkshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merHål i gula fläcken. Patientinformation
Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs merRiktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Läs merHandlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium
Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium Alla som arbetar på Hörby Yrkesgymnasium, elever såväl som personal, har rätt att vistas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Det förutsätts att
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merHandlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling Planen beskriver hur Drakskeppsskolan arbetar för att främja elevers lika rättigheter och motverkar diskriminering
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merInstruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merPatientinformation Hemofili
Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.
Läs merHjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation
Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merRiktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187.
1(6) Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-16, 175. Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. 2(6) Mot hot om våld eller våld I vår kommun skall alla
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs mer11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i
11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merMembran på gula fläcken. Patientinformation
Membran på gula fläcken Patientinformation Författad av överläkarna: Sven Crafoord, Jan-Olof Carlsson, Guy Shanks, Dan Öhman, Nasser Gili och Karim Makdoumi VAD ÄR MEMBRAN PÅ GULA FLÄCKEN? Gula fläcken
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merMedicinsk rutin handläggning av misstänkt spädbarnsmisshandel
Medicinsk rutin handläggning av misstänkt spädbarnsmisshandel Februari 2019 Medicinsk utredning och samverkan vid misstanke om misshandel på små barn DIAGNOSKODER OCH ÅTGÄRDSKOD Diagnoskoder: Z 03.8K Observation
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merUtredning Misstänkt misshandel av små barn
Utredning Misstänkt misshandel av små barn April 2018 Medicinsk utredning och samverkan vid misstanke om misshandel på små barn DIAGNOSKODER OCH ÅTGÄRDSKOD Diagnoskoder: Z 03.8K Observation eller utredning
Läs merRutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.
Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården. Ansvar Skriv in vilka funktioner/befattningar som har
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merRiktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel
Riktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel Utredning av misstänkt barnmisshandel är en multidisciplinär verksamhet där radiologin spelar en viktig och i vissa fall en avgörande
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs mer