Regionalt vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt vårdprogram"

Transkript

1 Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del I - Översikt Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting 2008

2

3 Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Huvudförfattare Olof Flodmark ISBN Utgåva I

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

5 Anna hade träffat honom när hon var au pair i London och genast tjusats av den stormande uppvaktningen från den tio år äldre och framgångsrike börsmäklaren Lucas Maxwell. ( ) I ett snabbt steg, innan Anna hann hejda honom, var han framme vid sin dotter, lyfte henne hårdhänt och skakade henne så kraftigt att Anna kunde höra hennes tänder skallra mot varandra. ( ) Anna kastade sig fram mot Lucas för att skydda Emma, men innan hon hann fram såg hon skräckslagen hur Lucas drämde den lilla barnkroppen in i väggen. Ett otäckt krasande ljud hördes. ( ) Sedan lyfte han upp henne i sina armar igen, som en baby den här gången och tittade på Anna med glansiga, robotliknande ögon. Hon måste till sjukhus. Hon ramlade i trappan och slog sig. Vi måste förklara det för dem. Hon ramlade i trappan. ( ) Lucas upprepade gång på gång: Hon ramlade i trappan. De måste tro på oss, bara vi säger samma sak, Anna. För vi säger väl samma sak, Anna, hon ramlade i trappan, eller hur? ( ) Lucas polisanmäldes, antar jag? Nej. ( ) Du vet hur charmerande Lucas kan vara. Han kollrade bort både läkaren och sjuksköterskorna fullständigt och de tyckte nästan lika mycket synd om honom som om Emma Ur Isprinsessan av Camilla Läckberg

6 - 4 -

7 Förord Fysisk misshandel av späda barn upp till två års ålder är en företeelse i samhället som är mycket vanligare än vi tror och innebär stor tragik. Det beräknas att nära 100 barn per år, under ett års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel och en tredjedel misshandlas genom skakning och får hjärnskador, som leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Vård och omsorg av ett sådant barn kan lågt räknat uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor under en 30 årsperiod. Det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och samtidigt medför de allvarligaste skadorna. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den viktigaste möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett professionellt sätt så att inte bara diagnosen kan bekräftas utan också resultatet kan fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende. Det är också viktigt att fortsätta vidareutveckla metoder för att förebygga barnmisshandel. Huvudpunkterna i vårdprogrammet är riktlinjer för den medicinska utredningsgången, primär och sekundär prevention och uppföljning. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn och denna begränsning anses nödvändig pga utredningens komplexitet. Vårdprogrammet är framtaget av Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i ett konsensusförfarande med ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. En referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta har medverkat i arbetet. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av Stockholms medicinska råd den 29 januari Det är vår förhoppning att rekommendationerna i enlighet med vårdprogrammet skall leda till färre misshandlade späda barn, ett bättre samarbete mellan berörda instanser och ett strukturerat omhändertagande och utredningsförfarande. Stockholm i maj 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 5 -

8 - 6 -

9 Innehåll Förord...5 Läsanvisning...9 Inledning...10 Sammanfattning...11 Om vårdprogrammet...13 Förankring...13 Arbetsgrupp...13 Bakgrund...15 Mål, syfte och målgrupper...17 Definitioner...19 Ekonomiska effekter...19 Konsekvensanalys...20 Kvalitetsuppföljning Att misstänka Att misstänka...23 Våga misstänka misshandel...23 Varningssignaler Att ställa diagnos...27 Den svårställda diagnosen...27 Använd diagnoskod ICD-10 Z03.8K...28 Skilda former av fysisk misshandel Att utreda...35 Akuta åtgärder vid misstanke om misshandel...35 Barnmedicinska undersökningar...37 Utredning i slutenvård Att anmäla...61 Anmälan redan vid misstanke...61 Anmälan till Socialtjänsten...62 Vad innebär LVU?...62 Om du låter bli att anmäla...62 Återkoppling från Socialtjänst...63 Anmälan till polismyndigheten...64 Dialog med närstående...64 Kvalitetsåtgärder Etiska överväganden...66 Ska jag anmäla eller inte? Att bemöta närstående...68 Barnperspektiv...68 Kurators roll i samtalen...69 Samtalet med familjen...69 Avlastning för personalen Rättsliga efterspel

10 Förundersökning Åtal och rättegång Sekretess Rättsintyg Mediko-legala aspekter Kvalitetsarbete Kvalitetsåtgärder Regionalt kompetenscentrum Nuvarande samarbete inom hälso- och sjukvården Nuvarande samarbete utanför hälso- och sjukvården Statistik och forskning Internationell statistik Nationell statistik Läs mer fakta om statistik och forskning i fördjupningsdelen! Prevention Utbildning av personal Utbildning av föräldrar Samhällsinformation Referenser Bilaga 1 - Kroppsmall I Bilaga 2 - Kroppsmall II Bilaga 3 - Kortfattat exempel på Rättsintyg - kroppsundersökning Bilaga 4 - Undersökningsprotokoll Bilaga 5 - Utlåtande Bilaga 6 - Rättsitygsmall Bilaga 7 - Glasgow Coma Scale

11 Läsanvisning För att enkelt hitta det du vill läsa om är vårdprogrammet indelat i två delar. Denna del är en översiktsdel och del 2 är en fördjupningsdel. Kapitelindelningen i båda delarna är uppbyggd efter överskrifterna i sammanfattningen. Läs mer i fördjupningsdelen! Förslag till lösning! Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn har många målgrupper och en mängd läsare inom ett otal professioner. För beslutsfattare! Arbetsgruppens avsikt är att du som snabbt och enkelt vill sätta dig in i ämnet misshandel av späda barn läser del 1. Uppföljning! Kommunicera! Samverka! Om du behöver fördjupa dig i ämnet kan du med fördel läsa vidare i del 2 som belyser ämnet barnmisshandel på djupet. T ex hanteringen av det rättsliga efterspelet, medikolegala aspekter, samverkan mellan myndigheter och arbetsgruppens syn på utbildning och prevention förutom samhällsekonomi, prevalens, historik samt diagnosens och utredningens komplexitet. Texterna till vårdprogrammet kan också läsas elektroniskt via samt redigerade på och

12 Inledning Sverige förbjöd barnaga Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som bland annat säger att barn ska behandlas med aktning för sin person och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Trots att Sverige har ett förbud mot barnaga, så blir många barn fortfarande slagna. Det behövs mer information till både blivande föräldrar och föräldrar för att ge dem bättre möjligheter och förutsättningar att bemöta sina barn. Barn behöver också få veta att de har rätt att slippa bli utsatta för aga eller bestraffningar som att bli inlåsta eller tilltalade på ett nedsättande sätt av sina föräldrar. Flera yrkesgrupper som arbetar med eller kommer i kontakt med barn är i dag skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, men detta fungerar inte alltid i praktiken. Alla vuxna som får kännedom om att ett barn riskerar att fara illa i hemmet måste bli bättre på att uppmärksamma berörda samhällsorgan på detta. Det måste finnas kunskap hos de verksamheter som kommer i kontakt med barn om att socialtjänsten och rättsväsendet har olika uppgifter när ett barn misstänks ha utsatts för ett brott. I dag har nästan alla länder ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, den s k barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen förverkligas i Sverige. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Det är de vuxna som måste ta ansvar för att barnens rättigheter tillgodoses. Lena Nyberg, Barnombudsmannen Läs mer i fördjupningsdelen om barnperspektiv och barnkonventionen

13 Sammanfattning 1. Att misstänka Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver kunskaper om - företeelsen barnmisshandel och - varningstecken som kan signalera misstanke om barnmisshandel. Med tidigt upptäckt, och adekvata åtgärder kan barnet räddas från en fortlöpande och förödande misshandel. 2. Att ställa diagnos Mer än hälften av de svårt misshandlade barnen har inga yttre tecken på misshandel trots svåra inre skador av vilka hjärnskador är de mest vanliga. Diagnosen bekräftas genom medicinska utredningar med röntgen- och ögonbottenundersökningar samt laboratorieprover. 3. Att utreda Utredning av misstänkt barnmisshandel är en uppgift för regionsjukhus. Utan tillgång till en rad specifika medicinska kompetenser är risken stor att utredningen blir bristfällig eller ofullständig. Det kan leda till att diagnosen förbises och resultaten av utredningen blir oanvändbara i den ofta efterföljande rättsliga processen. 4. Att anmäla Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att till socialtjänsten anmäla blotta misstanken om att ett barn far illa. En anmälan är förutsättningen för att samhället ska kunna skydda utsatta barn. 5. Etiska överväganden En medicinsk utredning vid misstänkt barnmisshandel innebär alltid svåra etiska överväganden. Det gäller att hela tiden ha barnets bästa för ögonen. 6. Att bemöta närstående Barnets bästa för ögonen utesluter inte kravet på professionell och respektfull behandling av föräldrar eller andra närstående. Det är inte hälso- och sjukvården som utreder vem som kan vara förövaren

14 7. Rättsliga efterspel I de fall den sociala och polisiära utredningen leder till åtal och rättsligt efterspel blir det ofta aktuellt för den behandlande läkaren och ibland sjuksköterskan att uppträda som vittne eller som rättens sakkunnige i en domstolsprocess. 8. Kvalitetsarbete För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. Bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team rekommenderas. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret för patienten, samordnar utredningen och sammanställer resultaten för att tillvarata erfarenheter och vidareutveckla specialkompetensen inom området. 9. Statistik och forskning Det saknas god statistik om förekomsten av barnmisshandel. Skälet är delvis att hälso- och sjukvården är obenägen att använda diagnoskoden - Barnmisshandel (Y07.1-Y07.8) eftersom det kan uppfattas som kränkande av föräldrar och vårdnadshavare. Ett sätt att komma undan denna konflikt är att använda diagnoskoden för Observation/Utredning av misstänkt misshandel (Z03.8K). Det vore önskvärt med ett kvalitetsregister baserat på denna diagnoskategori. 10. Prevention Ur ett primärpreventivt perspektiv är föräldrautbildning en effektiv åtgärd för att förebygga misshandel av späda barn. Ur ett sekundärpreventivt perspektiv är god kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal en förutsättning för att upptäcka misshandel av barn. En god medicinsk utredning underlättar diagnossättningen och fungerar som ett underlag i de utredningar som Socialtjänsten och rättsväsendet har att göra. Kapitelindelningen i detta vårdprograms två delar följer rubriknamnen från denna sammanfattning!

15 Om vårdprogrammet Förankring Texterna i detta vårdprogram är skrivna av medlemmar ur Mio-gruppen; gruppen mot misshandel och omsorgssvikt. Till arbetet med texterna har knutits en referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta. Referensgruppens företrädare har löpande lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll under författandets gång. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av SMR, Stockholms medicinska råd den 29 januari Arbetsgrupp Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset är ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens och har under en rad år utgjort ett referensoch kunskapsstöd för sjukvårdspersonal som möter och behandlar det misshandlade barnet utgav denna grupp en klinisk handledning för att bättre upptäcka barn som far illa i allmänhet. Detta mer lokala vårdprogram har rönt stor uppskattning både inom sjukhuset och runt om i Sverige. Författare från Mio-gruppen Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet. Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huvudförfattare, Georg Hirsch, Docent, Specialist i ortopedi och barnkirurgi, Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Björn Tingberg, Fil. Mag. Specialistsjuksköterska, Mio-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Pär-Johan Svensson, Med. Dr., Specialist i barnkirurgi, Överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Bengt Gustavsson, Specialist i Barnneurokirurgi, Överläkare, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Gabriel Otterman, Specialist i barnmedicin, Bitr. Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Medicinskt ansvarig barnläkare, Barncentrum Stockholm,

16 Sylvie Kaiser, Med. Dr., Specialist i barnradiologi, Överläkare, Barnröntgen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Helena Martin, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Marianne Jahnke, Specialist i barnmedicin, f d överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Margaretha Erixon, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Brita Rydh, Socionom, Konsultenheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Lena Jacobson, Docent i barnoftalmologi, Ögonmottagningen, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Eva Åström, Med. Dr., Specialist i barnneurologi, Överläkare, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Petra Almqvist, Med. Dr., Specialist i rättsmedicin, Chefsöverläkare, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning, Stockholm, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör. Utöver dessa har följande personer deltagit i arbetet med texterna Lena Nyberg, Barnombudsmannen Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Barnhälsovårdsöverläkare, Södersjukhuset, Patrik Lillqvist, Kriminalinspektör, Familjevåldsenheten, Stockholmspolisen, Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen, Anna Skagerberg, Utvecklingssamordnare, Barn- och ungdomspsykiatrin, Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare, Katarina Beech, Processledare, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, May Blom, Leg. Sjuksköterska, Med. Dr., Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Referensgrupp och förankring Patrik Lillqvist, Chef för familjevåldsenheten på Polismyndigheten Anders Boman, Verksamhetschef, Akutprogrammet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gabriella Eisler, Specialistläkare i pediatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Göran Kendorf, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Jan Rutqvist, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

17 Marianne Schedvins, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten, Huddinge Barnmottagning Anna Skagerberg, Psykolog, BUP Staffan Janson, Professor, Ledamot i Kommissionen mot Barnmisshandel Åsa Landberg, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare Lena Nyberg, Barnombudsmannen, BO Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen Projektets styrgrupp Magna Andreen Sachs, Landstingsstyrelsens förvaltning, FORUM, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Ann-Britt Bohlin, Docent, T f. divisionschef, Barndivisionen, Karolinska Universitetssjukhuset, Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Barnhälsovårdsenheten, Södersjukhuset, Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet, Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Huvudförfattare, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör, Monica Lindell-Olsson, Enhetschef, Beställare, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Illustratör Anna-Carin Andersson, A-C Art & Illustrations Bakgrund Fysisk misshandel av späda barn förekommer oftare än vi vill tro och har ofta katastrofala följder för barnet, dess anhöriga och samhället. Det är kring de yngsta barnen de största kunskapsluckorna finns när det gäller att misstänka, upptäcka och utreda misshandel. Detta gäller för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som samhället i stort. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn. Denna begränsning anses nödvändig då den medicinska utredningen av små barn är särskilt svår och mycket komplex

18 Den misshandelsform som leder till de svåraste fysiska skadorna är skakvåldet, Shaken Baby Syndrome - Barnskakning. Det är när barnet skakas eller huvudet dunkas mot ett hårt eller mjukt underlag de svåraste skadorna uppstår. Hjärnskador är den helt dominerande följden när späda barn misshandlas på dessa sätt. Skadorna ger bestående men, och rehabiliterande åtgärder är i allmänhet förgäves. Vid båda typerna av misshandel saknas ofta helt andra tecken på yttre våld. Av de barn, under ett års ålder, som överlever skakvåld, undgår endast 7 % bestående men. [1]Hela 85 % får allvarliga, livslånga funktions hinder! Efter första levnadsåret har barnet i regel blivit för stort och skakvåld är ovanligt. Misshandel tar sig då andra former och frakturer på extremiteterna blir då vanligare än allvarliga skallskador. Även andra misshandelsformer såsom försummelse samt Münchausen by proxy beskrivs kort i vårdprogrammet. Misshandelsformerna kräver olika kliniska utredningar medan anmälningsförfarandet är detsamma. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under 30 år. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Det finns inte någon tillförlitlig svensk statistik avseende misshandel av späda barn men det finns engelska siffror som antyder att i Storbritannien utsätts varje år minst ett barn av tusen under fyra års ålder för allvarlig fysisk misshandel som orsakar frakturer, hjärnskada, allvarliga inre skador eller brännskador [2]. De allra flesta små barn som misshandlas är under året och i medel tre till sex månader gamla. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att 100 barn varje år blir misshandlade på samma sätt i Sverige. Det finns inget som motsäger en sådan uppskattning eller som antyder att svenska barn skulle vara bättre skyddade än engelska. I Sverige beräknas årligen nära 100 barn, under 1 års ålder, utsättas för allvarlig fysisk misshandel! Under hösten 2006 gav Stockholms läns landsting medlemmarna i Miogruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i uppdrag att utarbeta ett regionalt vårdprogram om hur misstanken om barnmisshandel skall utredas inom hälso- och sjukvården. Då fysisk och psykisk misshandel av barn är ett

19 så komplext och mångfacetterat område har författarna i första hand prioriterat den fysiska misshandeln av de riktigt små barnen. Mio-gruppen är en tvärprofessionell organisation och består av bland andra barnläkare, barnradiolog, barnkirurg, sjuksköterska, psykolog, kurator samt representant från rättsmedicin. Mål, syfte och målgrupper Mål Målet med detta vårdprogram är att: Öka kunskap kring misshandel av späda barn. Förbättra diagnostiken vid utredningen av misstänkt misshandel av späda barn. Syfte Det primära syftet med vårdprogrammet är att förmedla grundläggande kunskaper och fakta kring fysisk misshandel av späda barn upp till ett par års ålder. Förmågan till tidig misstanke om att ett barn kan fara illa och fysiskt misshandlas är helt beroende på individens kunskap om företeelsen. Till detta behövs kännedom om hur en sådan misstanke skall hanteras så att barnet så snart som möjligt får det skydd som krävs för att förhindra fortsatt misshandel och därmed förhindra vidare skador. Det sekundära syftet med vårdprogrammet är att öka kunskaperna om misshandel som sker genom skakning, en företeelse som förutsätter att barnet är litet och inte väger mer än att en vuxen förmår skaka barnet. Andra misshandelsformer förekommer mot så små barn men det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och som medför de allvarligaste skadorna

20 Mio-gruppen vill med hjälp av detta vårdprogram öka kunskapen kring misshandel av små barn samt skapa landstingsgemensamma: instrument för att öka möjligheterna för hälso- och sjukvårdspersonal inom såväl öppen- som slutenvården att i tid misstänka att ett litet barn under två års ålder kan vara föremål för misshandel, rekommendationer för när, var och hur den medicinska utredningen bör genomföras, rekommendationer för skydd av barnet och stöd till föräldrarna under vistelsetiden inom sjukvården, metoder för hälso- och sjukvårdspersonalens kommunikation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende, metoder att förhindra vidare misshandel samt stödja föräldrarna under den ofta mycket långdragna utredningsprocessen som leder fram till diagnos samt planer för prevention. Målgrupper Vårdprogrammet Vid misstanke om fysisk misshandel av små barn har som primär målgrupp all medicinskt skolad personal som kommer i kontakt med små barn: Mödra- och förlossningsvård Barnhälsovård Vårdcentral eller husläkarmottagning Pediatriska specialistmottagningar Akutsjukvården Barnsjukvården Rättsmedicin Viktiga målgrupper är även de samarbetande instanser kring barn som far illa och dess beslutsfattare: Socialtjänst Polis Förskoleverksamhet Rättsväsende; åklagare, advokater, domare m fl Politiker, chefer och övriga beslutsfattare

21 Definitioner Det som överskuggar allt arbete med barn som kan ha misshandlats är svårigheten med definition av begreppet fysisk misshandel. Ett antal oklarheter avseende definitionen ställer omedelbart till bekymmer avseende en rad aspekter; diagnostik, anmälan till socialtjänst, samarbete mellan myndigheter, åtgärder avseende barnets skydd under och efter utredningen, resursfördelning. Med späda barn menas i detta vårdprogram barn som inte uppnått två års ålder men som oftast är yngre än ett år. De allra flesta barn som utsätts för spädbarnsmisshandel är bara mellan två och sex månader gamla! Författarna till vårdprogrammet föredrar att använda samma definition av fysisk misshandel som intresseorganisationen Growing People gör: Fysisk barnmisshandel innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller liknande tillstånd. Med barn avses varje människa under 18 år. Definitionen utgår från barnet och skiljer inte på avsiktliga eller oavsiktliga handlingar, skiljer inte heller mellan aktiv och passiv försummelse. Definitionen uttrycker en situation där en vuxen inte uppfyller sitt ansvar mot barnet. Slutligen tydliggörs kränkningens och försummelsens skadliga inverkan på barn. Ekonomiska effekter Barnmisshandel är underdiagnostiserad, underidentifierad och diagnoskoden barnmisshandel används alldeles för sällan i journalhandlingar. Det är därför svårt att beräkna vad de ekonomiska följderna blir för individ, familj och samhälle efter en misshandel. Kostnader för slutenvård på grund av att barnen misshandlats uppskattas vara dubbelt så hög jämfört med barn som legat på sjukhus av annan orsak. Vårdtiden är också dubbel så lång. Dessutom har barn som är inlagda på

22 sjukhus med diagnoskoden misshandel eller omsorgssvikt nio gånger högre mortalitet under vårdtiden än barn som vårdas av andra orsaker [3]. I en studie [4] över den samlade erfarenheten från 11 barnsjukhus i Kanada och 364 barn med en medianålder av 4,6 månader och som misshandlats, rapporterades en mortalitet om 19 % men bland dem som överlevde ansågs vid uppföljning, endast 7 % vara normala medan 85 % var i behov av fortlöpande multidisciplinär vård. Annan internationell forskning visar att de barn som drabbas av traumatisk hjärnskada före två års ålder har en stor risk att drabbas av kognitiva besvär och adaptiva sociala beteendestörningar. De kognitiva besvären är globala i karaktären och inkluderar motoriska, sinnes- och språkliga besvär. [5] Samma forskning visar även att en misshandelsrelaterad hjärnskada har sämre prognos och har allvarligare skador jämfört med hjärnskada på grund av olycksfall. [5] Det kan därför bara spekuleras i att kostnaderna för förlorad arbetsinkomst, habilitering, sjukhusvistelse samt skol- och bostadsanpassningar pga. det livslånga handikappet är mycket höga. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas, lågt räknat, till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under en 30 årsperiod. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Jämfört med de relativt blygsamma kostnader som är förenade med preventivt arbete och inrättande av Child Protection Team och Regionalt kompetenscentrum, som föreslås i detta vårdprogram, är samhällets kostnader för varje misshandlat spädbarn mycket höga men möjliga att i varje fall delvis undvika med förebyggande arbete. Konsekvensanalys Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den enda möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett så professionellt sätt att diagnosen kan bekräftas. Resultatet ska kunna fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende för att mer i detalj utreda vad som hänt och vem som är förövaren. För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. För att tillvarata erfaren

23 heter och vidareutveckla specialkompetensen inom området är bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team att rekommendera. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret, samordnar utredningen och sammanställer resultaten. Att införa och öka användningen av diagnoskoden (ICD-10 Z03.8K) Obeservation/utredning av misstänkt misshandel underlättar för statistik och forskning. Kvalitetsuppföljning Det är av stor vikt att följa upp resultatet av hälso- och sjukvårdens eget arbete såväl ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv som utifrån det lilla barnets välbefinnande. Indikatorer för att mäta resultat av arbetet med att misstänka, upptäcka och utreda misshandel av späda barn bör finnas landstingsövergripande. Även lokala mätmetoder bör finnas vid varje hälsooch sjukvårdsinrättning som kommer i kontakt med späda barn. Slutligen bör utbildningsinsatser och det preventiva arbetet med barnmisshandel kunna följas upp. Regionala kvalitetsindikatorer Uppföljning av om huruvida ett Child Protection Team är bildat vid sjukhus som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta resultatet av preventionsstudier som har syftet att öka medvetenhet och kunskap kring misshandel av späda barn hos föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal. Mäta effekten av pågående och planerade utbildningsinsatser för att öka medvetenhet och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal både inom primärvård samt i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel. Mäta antalet utredningar som skett enligt vårdprogrammets rekommendationer. Mäta förekomsten av om skriftliga rutiner finns och efterlevs i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Lokala kvalitetsindikatorer Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn som far illa Kandidatföreläsning Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del II - Fördjupning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Medicinskt programarbete Stockholms läns

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa

Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon

Läs mer

Om det medicinska programarbetet

Om det medicinska programarbetet Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Regiondagar i Barnkardiologi Lund 12-11-09 Kati Falk, leg psykolog Animato falkbo@swipnet.se MBP är en vuxenpsykiatrisk diagnos för förövare

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning!

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning! Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Hur kan man tänka och förbereda sig? Vad vet vi idag? Kristina Palm, Specialist i Barn - och Ungdomstandvård

Läs mer

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?

Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Barn som far illa 1(10)

Barn som far illa 1(10) 1(10) Barn som far illa 2(10) INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet 3 Vad menas med att ett barn far illa? 4 Vad kan tandvårdspersonal möta? 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm Rutiner vid oro för att ett barn far illa eller riskerar fara illa Rutiner vid oro för misshandel och/eller övergrepp Rutiner vid upprepade uteblivanden från tandvårdsbesök Ansvarig: Pedodontist Kristina

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Riktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1

Riktlinjer för rättsintyg i Jämtlands läns landsting (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 (Läkarundersökning och dokumentation) Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektör Karin Strandberg-Nöjd 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2009-05-07 Nyutgåva Karin Strandberg-

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-02-15 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-11-19 HSN 1007-0740 Handläggare: Louise von Bahr Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Det som ingen vill prata om. en rapport om att förebygga misshandel av spädbarn

Det som ingen vill prata om. en rapport om att förebygga misshandel av spädbarn Det som ingen vill prata om en rapport om att förebygga misshandel av spädbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer