Regionalt vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt vårdprogram"

Transkript

1 Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del I - Översikt Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting 2008

2

3 Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Huvudförfattare Olof Flodmark ISBN Utgåva I

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

5 Anna hade träffat honom när hon var au pair i London och genast tjusats av den stormande uppvaktningen från den tio år äldre och framgångsrike börsmäklaren Lucas Maxwell. ( ) I ett snabbt steg, innan Anna hann hejda honom, var han framme vid sin dotter, lyfte henne hårdhänt och skakade henne så kraftigt att Anna kunde höra hennes tänder skallra mot varandra. ( ) Anna kastade sig fram mot Lucas för att skydda Emma, men innan hon hann fram såg hon skräckslagen hur Lucas drämde den lilla barnkroppen in i väggen. Ett otäckt krasande ljud hördes. ( ) Sedan lyfte han upp henne i sina armar igen, som en baby den här gången och tittade på Anna med glansiga, robotliknande ögon. Hon måste till sjukhus. Hon ramlade i trappan och slog sig. Vi måste förklara det för dem. Hon ramlade i trappan. ( ) Lucas upprepade gång på gång: Hon ramlade i trappan. De måste tro på oss, bara vi säger samma sak, Anna. För vi säger väl samma sak, Anna, hon ramlade i trappan, eller hur? ( ) Lucas polisanmäldes, antar jag? Nej. ( ) Du vet hur charmerande Lucas kan vara. Han kollrade bort både läkaren och sjuksköterskorna fullständigt och de tyckte nästan lika mycket synd om honom som om Emma Ur Isprinsessan av Camilla Läckberg

6 - 4 -

7 Förord Fysisk misshandel av späda barn upp till två års ålder är en företeelse i samhället som är mycket vanligare än vi tror och innebär stor tragik. Det beräknas att nära 100 barn per år, under ett års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel och en tredjedel misshandlas genom skakning och får hjärnskador, som leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Vård och omsorg av ett sådant barn kan lågt räknat uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor under en 30 årsperiod. Det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och samtidigt medför de allvarligaste skadorna. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den viktigaste möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett professionellt sätt så att inte bara diagnosen kan bekräftas utan också resultatet kan fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende. Det är också viktigt att fortsätta vidareutveckla metoder för att förebygga barnmisshandel. Huvudpunkterna i vårdprogrammet är riktlinjer för den medicinska utredningsgången, primär och sekundär prevention och uppföljning. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn och denna begränsning anses nödvändig pga utredningens komplexitet. Vårdprogrammet är framtaget av Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i ett konsensusförfarande med ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. En referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta har medverkat i arbetet. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av Stockholms medicinska råd den 29 januari Det är vår förhoppning att rekommendationerna i enlighet med vårdprogrammet skall leda till färre misshandlade späda barn, ett bättre samarbete mellan berörda instanser och ett strukturerat omhändertagande och utredningsförfarande. Stockholm i maj 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 5 -

8 - 6 -

9 Innehåll Förord...5 Läsanvisning...9 Inledning...10 Sammanfattning...11 Om vårdprogrammet...13 Förankring...13 Arbetsgrupp...13 Bakgrund...15 Mål, syfte och målgrupper...17 Definitioner...19 Ekonomiska effekter...19 Konsekvensanalys...20 Kvalitetsuppföljning Att misstänka Att misstänka...23 Våga misstänka misshandel...23 Varningssignaler Att ställa diagnos...27 Den svårställda diagnosen...27 Använd diagnoskod ICD-10 Z03.8K...28 Skilda former av fysisk misshandel Att utreda...35 Akuta åtgärder vid misstanke om misshandel...35 Barnmedicinska undersökningar...37 Utredning i slutenvård Att anmäla...61 Anmälan redan vid misstanke...61 Anmälan till Socialtjänsten...62 Vad innebär LVU?...62 Om du låter bli att anmäla...62 Återkoppling från Socialtjänst...63 Anmälan till polismyndigheten...64 Dialog med närstående...64 Kvalitetsåtgärder Etiska överväganden...66 Ska jag anmäla eller inte? Att bemöta närstående...68 Barnperspektiv...68 Kurators roll i samtalen...69 Samtalet med familjen...69 Avlastning för personalen Rättsliga efterspel

10 Förundersökning Åtal och rättegång Sekretess Rättsintyg Mediko-legala aspekter Kvalitetsarbete Kvalitetsåtgärder Regionalt kompetenscentrum Nuvarande samarbete inom hälso- och sjukvården Nuvarande samarbete utanför hälso- och sjukvården Statistik och forskning Internationell statistik Nationell statistik Läs mer fakta om statistik och forskning i fördjupningsdelen! Prevention Utbildning av personal Utbildning av föräldrar Samhällsinformation Referenser Bilaga 1 - Kroppsmall I Bilaga 2 - Kroppsmall II Bilaga 3 - Kortfattat exempel på Rättsintyg - kroppsundersökning Bilaga 4 - Undersökningsprotokoll Bilaga 5 - Utlåtande Bilaga 6 - Rättsitygsmall Bilaga 7 - Glasgow Coma Scale

11 Läsanvisning För att enkelt hitta det du vill läsa om är vårdprogrammet indelat i två delar. Denna del är en översiktsdel och del 2 är en fördjupningsdel. Kapitelindelningen i båda delarna är uppbyggd efter överskrifterna i sammanfattningen. Läs mer i fördjupningsdelen! Förslag till lösning! Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn har många målgrupper och en mängd läsare inom ett otal professioner. För beslutsfattare! Arbetsgruppens avsikt är att du som snabbt och enkelt vill sätta dig in i ämnet misshandel av späda barn läser del 1. Uppföljning! Kommunicera! Samverka! Om du behöver fördjupa dig i ämnet kan du med fördel läsa vidare i del 2 som belyser ämnet barnmisshandel på djupet. T ex hanteringen av det rättsliga efterspelet, medikolegala aspekter, samverkan mellan myndigheter och arbetsgruppens syn på utbildning och prevention förutom samhällsekonomi, prevalens, historik samt diagnosens och utredningens komplexitet. Texterna till vårdprogrammet kan också läsas elektroniskt via samt redigerade på och

12 Inledning Sverige förbjöd barnaga Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som bland annat säger att barn ska behandlas med aktning för sin person och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Trots att Sverige har ett förbud mot barnaga, så blir många barn fortfarande slagna. Det behövs mer information till både blivande föräldrar och föräldrar för att ge dem bättre möjligheter och förutsättningar att bemöta sina barn. Barn behöver också få veta att de har rätt att slippa bli utsatta för aga eller bestraffningar som att bli inlåsta eller tilltalade på ett nedsättande sätt av sina föräldrar. Flera yrkesgrupper som arbetar med eller kommer i kontakt med barn är i dag skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, men detta fungerar inte alltid i praktiken. Alla vuxna som får kännedom om att ett barn riskerar att fara illa i hemmet måste bli bättre på att uppmärksamma berörda samhällsorgan på detta. Det måste finnas kunskap hos de verksamheter som kommer i kontakt med barn om att socialtjänsten och rättsväsendet har olika uppgifter när ett barn misstänks ha utsatts för ett brott. I dag har nästan alla länder ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, den s k barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen förverkligas i Sverige. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Det är de vuxna som måste ta ansvar för att barnens rättigheter tillgodoses. Lena Nyberg, Barnombudsmannen Läs mer i fördjupningsdelen om barnperspektiv och barnkonventionen

13 Sammanfattning 1. Att misstänka Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver kunskaper om - företeelsen barnmisshandel och - varningstecken som kan signalera misstanke om barnmisshandel. Med tidigt upptäckt, och adekvata åtgärder kan barnet räddas från en fortlöpande och förödande misshandel. 2. Att ställa diagnos Mer än hälften av de svårt misshandlade barnen har inga yttre tecken på misshandel trots svåra inre skador av vilka hjärnskador är de mest vanliga. Diagnosen bekräftas genom medicinska utredningar med röntgen- och ögonbottenundersökningar samt laboratorieprover. 3. Att utreda Utredning av misstänkt barnmisshandel är en uppgift för regionsjukhus. Utan tillgång till en rad specifika medicinska kompetenser är risken stor att utredningen blir bristfällig eller ofullständig. Det kan leda till att diagnosen förbises och resultaten av utredningen blir oanvändbara i den ofta efterföljande rättsliga processen. 4. Att anmäla Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att till socialtjänsten anmäla blotta misstanken om att ett barn far illa. En anmälan är förutsättningen för att samhället ska kunna skydda utsatta barn. 5. Etiska överväganden En medicinsk utredning vid misstänkt barnmisshandel innebär alltid svåra etiska överväganden. Det gäller att hela tiden ha barnets bästa för ögonen. 6. Att bemöta närstående Barnets bästa för ögonen utesluter inte kravet på professionell och respektfull behandling av föräldrar eller andra närstående. Det är inte hälso- och sjukvården som utreder vem som kan vara förövaren

14 7. Rättsliga efterspel I de fall den sociala och polisiära utredningen leder till åtal och rättsligt efterspel blir det ofta aktuellt för den behandlande läkaren och ibland sjuksköterskan att uppträda som vittne eller som rättens sakkunnige i en domstolsprocess. 8. Kvalitetsarbete För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. Bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team rekommenderas. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret för patienten, samordnar utredningen och sammanställer resultaten för att tillvarata erfarenheter och vidareutveckla specialkompetensen inom området. 9. Statistik och forskning Det saknas god statistik om förekomsten av barnmisshandel. Skälet är delvis att hälso- och sjukvården är obenägen att använda diagnoskoden - Barnmisshandel (Y07.1-Y07.8) eftersom det kan uppfattas som kränkande av föräldrar och vårdnadshavare. Ett sätt att komma undan denna konflikt är att använda diagnoskoden för Observation/Utredning av misstänkt misshandel (Z03.8K). Det vore önskvärt med ett kvalitetsregister baserat på denna diagnoskategori. 10. Prevention Ur ett primärpreventivt perspektiv är föräldrautbildning en effektiv åtgärd för att förebygga misshandel av späda barn. Ur ett sekundärpreventivt perspektiv är god kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal en förutsättning för att upptäcka misshandel av barn. En god medicinsk utredning underlättar diagnossättningen och fungerar som ett underlag i de utredningar som Socialtjänsten och rättsväsendet har att göra. Kapitelindelningen i detta vårdprograms två delar följer rubriknamnen från denna sammanfattning!

15 Om vårdprogrammet Förankring Texterna i detta vårdprogram är skrivna av medlemmar ur Mio-gruppen; gruppen mot misshandel och omsorgssvikt. Till arbetet med texterna har knutits en referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta. Referensgruppens företrädare har löpande lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll under författandets gång. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av SMR, Stockholms medicinska råd den 29 januari Arbetsgrupp Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset är ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens och har under en rad år utgjort ett referensoch kunskapsstöd för sjukvårdspersonal som möter och behandlar det misshandlade barnet utgav denna grupp en klinisk handledning för att bättre upptäcka barn som far illa i allmänhet. Detta mer lokala vårdprogram har rönt stor uppskattning både inom sjukhuset och runt om i Sverige. Författare från Mio-gruppen Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet. Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huvudförfattare, Georg Hirsch, Docent, Specialist i ortopedi och barnkirurgi, Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Björn Tingberg, Fil. Mag. Specialistsjuksköterska, Mio-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Pär-Johan Svensson, Med. Dr., Specialist i barnkirurgi, Överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Bengt Gustavsson, Specialist i Barnneurokirurgi, Överläkare, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Gabriel Otterman, Specialist i barnmedicin, Bitr. Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Medicinskt ansvarig barnläkare, Barncentrum Stockholm,

16 Sylvie Kaiser, Med. Dr., Specialist i barnradiologi, Överläkare, Barnröntgen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Helena Martin, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Marianne Jahnke, Specialist i barnmedicin, f d överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Margaretha Erixon, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Brita Rydh, Socionom, Konsultenheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Lena Jacobson, Docent i barnoftalmologi, Ögonmottagningen, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Eva Åström, Med. Dr., Specialist i barnneurologi, Överläkare, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Petra Almqvist, Med. Dr., Specialist i rättsmedicin, Chefsöverläkare, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning, Stockholm, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör. Utöver dessa har följande personer deltagit i arbetet med texterna Lena Nyberg, Barnombudsmannen Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Barnhälsovårdsöverläkare, Södersjukhuset, Patrik Lillqvist, Kriminalinspektör, Familjevåldsenheten, Stockholmspolisen, Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen, Anna Skagerberg, Utvecklingssamordnare, Barn- och ungdomspsykiatrin, Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare, Katarina Beech, Processledare, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, May Blom, Leg. Sjuksköterska, Med. Dr., Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Referensgrupp och förankring Patrik Lillqvist, Chef för familjevåldsenheten på Polismyndigheten Anders Boman, Verksamhetschef, Akutprogrammet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gabriella Eisler, Specialistläkare i pediatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Göran Kendorf, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Jan Rutqvist, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

17 Marianne Schedvins, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten, Huddinge Barnmottagning Anna Skagerberg, Psykolog, BUP Staffan Janson, Professor, Ledamot i Kommissionen mot Barnmisshandel Åsa Landberg, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare Lena Nyberg, Barnombudsmannen, BO Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen Projektets styrgrupp Magna Andreen Sachs, Landstingsstyrelsens förvaltning, FORUM, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Ann-Britt Bohlin, Docent, T f. divisionschef, Barndivisionen, Karolinska Universitetssjukhuset, Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Barnhälsovårdsenheten, Södersjukhuset, Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet, Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Huvudförfattare, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör, Monica Lindell-Olsson, Enhetschef, Beställare, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Illustratör Anna-Carin Andersson, A-C Art & Illustrations Bakgrund Fysisk misshandel av späda barn förekommer oftare än vi vill tro och har ofta katastrofala följder för barnet, dess anhöriga och samhället. Det är kring de yngsta barnen de största kunskapsluckorna finns när det gäller att misstänka, upptäcka och utreda misshandel. Detta gäller för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som samhället i stort. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn. Denna begränsning anses nödvändig då den medicinska utredningen av små barn är särskilt svår och mycket komplex

18 Den misshandelsform som leder till de svåraste fysiska skadorna är skakvåldet, Shaken Baby Syndrome - Barnskakning. Det är när barnet skakas eller huvudet dunkas mot ett hårt eller mjukt underlag de svåraste skadorna uppstår. Hjärnskador är den helt dominerande följden när späda barn misshandlas på dessa sätt. Skadorna ger bestående men, och rehabiliterande åtgärder är i allmänhet förgäves. Vid båda typerna av misshandel saknas ofta helt andra tecken på yttre våld. Av de barn, under ett års ålder, som överlever skakvåld, undgår endast 7 % bestående men. [1]Hela 85 % får allvarliga, livslånga funktions hinder! Efter första levnadsåret har barnet i regel blivit för stort och skakvåld är ovanligt. Misshandel tar sig då andra former och frakturer på extremiteterna blir då vanligare än allvarliga skallskador. Även andra misshandelsformer såsom försummelse samt Münchausen by proxy beskrivs kort i vårdprogrammet. Misshandelsformerna kräver olika kliniska utredningar medan anmälningsförfarandet är detsamma. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under 30 år. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Det finns inte någon tillförlitlig svensk statistik avseende misshandel av späda barn men det finns engelska siffror som antyder att i Storbritannien utsätts varje år minst ett barn av tusen under fyra års ålder för allvarlig fysisk misshandel som orsakar frakturer, hjärnskada, allvarliga inre skador eller brännskador [2]. De allra flesta små barn som misshandlas är under året och i medel tre till sex månader gamla. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att 100 barn varje år blir misshandlade på samma sätt i Sverige. Det finns inget som motsäger en sådan uppskattning eller som antyder att svenska barn skulle vara bättre skyddade än engelska. I Sverige beräknas årligen nära 100 barn, under 1 års ålder, utsättas för allvarlig fysisk misshandel! Under hösten 2006 gav Stockholms läns landsting medlemmarna i Miogruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i uppdrag att utarbeta ett regionalt vårdprogram om hur misstanken om barnmisshandel skall utredas inom hälso- och sjukvården. Då fysisk och psykisk misshandel av barn är ett

19 så komplext och mångfacetterat område har författarna i första hand prioriterat den fysiska misshandeln av de riktigt små barnen. Mio-gruppen är en tvärprofessionell organisation och består av bland andra barnläkare, barnradiolog, barnkirurg, sjuksköterska, psykolog, kurator samt representant från rättsmedicin. Mål, syfte och målgrupper Mål Målet med detta vårdprogram är att: Öka kunskap kring misshandel av späda barn. Förbättra diagnostiken vid utredningen av misstänkt misshandel av späda barn. Syfte Det primära syftet med vårdprogrammet är att förmedla grundläggande kunskaper och fakta kring fysisk misshandel av späda barn upp till ett par års ålder. Förmågan till tidig misstanke om att ett barn kan fara illa och fysiskt misshandlas är helt beroende på individens kunskap om företeelsen. Till detta behövs kännedom om hur en sådan misstanke skall hanteras så att barnet så snart som möjligt får det skydd som krävs för att förhindra fortsatt misshandel och därmed förhindra vidare skador. Det sekundära syftet med vårdprogrammet är att öka kunskaperna om misshandel som sker genom skakning, en företeelse som förutsätter att barnet är litet och inte väger mer än att en vuxen förmår skaka barnet. Andra misshandelsformer förekommer mot så små barn men det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och som medför de allvarligaste skadorna

20 Mio-gruppen vill med hjälp av detta vårdprogram öka kunskapen kring misshandel av små barn samt skapa landstingsgemensamma: instrument för att öka möjligheterna för hälso- och sjukvårdspersonal inom såväl öppen- som slutenvården att i tid misstänka att ett litet barn under två års ålder kan vara föremål för misshandel, rekommendationer för när, var och hur den medicinska utredningen bör genomföras, rekommendationer för skydd av barnet och stöd till föräldrarna under vistelsetiden inom sjukvården, metoder för hälso- och sjukvårdspersonalens kommunikation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende, metoder att förhindra vidare misshandel samt stödja föräldrarna under den ofta mycket långdragna utredningsprocessen som leder fram till diagnos samt planer för prevention. Målgrupper Vårdprogrammet Vid misstanke om fysisk misshandel av små barn har som primär målgrupp all medicinskt skolad personal som kommer i kontakt med små barn: Mödra- och förlossningsvård Barnhälsovård Vårdcentral eller husläkarmottagning Pediatriska specialistmottagningar Akutsjukvården Barnsjukvården Rättsmedicin Viktiga målgrupper är även de samarbetande instanser kring barn som far illa och dess beslutsfattare: Socialtjänst Polis Förskoleverksamhet Rättsväsende; åklagare, advokater, domare m fl Politiker, chefer och övriga beslutsfattare

21 Definitioner Det som överskuggar allt arbete med barn som kan ha misshandlats är svårigheten med definition av begreppet fysisk misshandel. Ett antal oklarheter avseende definitionen ställer omedelbart till bekymmer avseende en rad aspekter; diagnostik, anmälan till socialtjänst, samarbete mellan myndigheter, åtgärder avseende barnets skydd under och efter utredningen, resursfördelning. Med späda barn menas i detta vårdprogram barn som inte uppnått två års ålder men som oftast är yngre än ett år. De allra flesta barn som utsätts för spädbarnsmisshandel är bara mellan två och sex månader gamla! Författarna till vårdprogrammet föredrar att använda samma definition av fysisk misshandel som intresseorganisationen Growing People gör: Fysisk barnmisshandel innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller liknande tillstånd. Med barn avses varje människa under 18 år. Definitionen utgår från barnet och skiljer inte på avsiktliga eller oavsiktliga handlingar, skiljer inte heller mellan aktiv och passiv försummelse. Definitionen uttrycker en situation där en vuxen inte uppfyller sitt ansvar mot barnet. Slutligen tydliggörs kränkningens och försummelsens skadliga inverkan på barn. Ekonomiska effekter Barnmisshandel är underdiagnostiserad, underidentifierad och diagnoskoden barnmisshandel används alldeles för sällan i journalhandlingar. Det är därför svårt att beräkna vad de ekonomiska följderna blir för individ, familj och samhälle efter en misshandel. Kostnader för slutenvård på grund av att barnen misshandlats uppskattas vara dubbelt så hög jämfört med barn som legat på sjukhus av annan orsak. Vårdtiden är också dubbel så lång. Dessutom har barn som är inlagda på

22 sjukhus med diagnoskoden misshandel eller omsorgssvikt nio gånger högre mortalitet under vårdtiden än barn som vårdas av andra orsaker [3]. I en studie [4] över den samlade erfarenheten från 11 barnsjukhus i Kanada och 364 barn med en medianålder av 4,6 månader och som misshandlats, rapporterades en mortalitet om 19 % men bland dem som överlevde ansågs vid uppföljning, endast 7 % vara normala medan 85 % var i behov av fortlöpande multidisciplinär vård. Annan internationell forskning visar att de barn som drabbas av traumatisk hjärnskada före två års ålder har en stor risk att drabbas av kognitiva besvär och adaptiva sociala beteendestörningar. De kognitiva besvären är globala i karaktären och inkluderar motoriska, sinnes- och språkliga besvär. [5] Samma forskning visar även att en misshandelsrelaterad hjärnskada har sämre prognos och har allvarligare skador jämfört med hjärnskada på grund av olycksfall. [5] Det kan därför bara spekuleras i att kostnaderna för förlorad arbetsinkomst, habilitering, sjukhusvistelse samt skol- och bostadsanpassningar pga. det livslånga handikappet är mycket höga. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas, lågt räknat, till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under en 30 årsperiod. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Jämfört med de relativt blygsamma kostnader som är förenade med preventivt arbete och inrättande av Child Protection Team och Regionalt kompetenscentrum, som föreslås i detta vårdprogram, är samhällets kostnader för varje misshandlat spädbarn mycket höga men möjliga att i varje fall delvis undvika med förebyggande arbete. Konsekvensanalys Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den enda möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett så professionellt sätt att diagnosen kan bekräftas. Resultatet ska kunna fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende för att mer i detalj utreda vad som hänt och vem som är förövaren. För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. För att tillvarata erfaren

23 heter och vidareutveckla specialkompetensen inom området är bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team att rekommendera. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret, samordnar utredningen och sammanställer resultaten. Att införa och öka användningen av diagnoskoden (ICD-10 Z03.8K) Obeservation/utredning av misstänkt misshandel underlättar för statistik och forskning. Kvalitetsuppföljning Det är av stor vikt att följa upp resultatet av hälso- och sjukvårdens eget arbete såväl ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv som utifrån det lilla barnets välbefinnande. Indikatorer för att mäta resultat av arbetet med att misstänka, upptäcka och utreda misshandel av späda barn bör finnas landstingsövergripande. Även lokala mätmetoder bör finnas vid varje hälsooch sjukvårdsinrättning som kommer i kontakt med späda barn. Slutligen bör utbildningsinsatser och det preventiva arbetet med barnmisshandel kunna följas upp. Regionala kvalitetsindikatorer Uppföljning av om huruvida ett Child Protection Team är bildat vid sjukhus som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta resultatet av preventionsstudier som har syftet att öka medvetenhet och kunskap kring misshandel av späda barn hos föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal. Mäta effekten av pågående och planerade utbildningsinsatser för att öka medvetenhet och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal både inom primärvård samt i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel. Mäta antalet utredningar som skett enligt vårdprogrammets rekommendationer. Mäta förekomsten av om skriftliga rutiner finns och efterlevs i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Lokala kvalitetsindikatorer Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del II - Fördjupning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Medicinskt programarbete Stockholms läns

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Om det medicinska programarbetet

Om det medicinska programarbetet Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Barn som far illa Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Inledning För att barn som far illa eller riskerar att fara illa tidigt ska kunna upptäckas och få det skydd och det stöd de behöver har

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning!

Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning! Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Hur kan man tänka och förbereda sig? Vad vet vi idag? Kristina Palm, Specialist i Barn - och Ungdomstandvård

Läs mer

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Historik Richard Asher; Lancet

Läs mer

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa Handlingsplan för tandvården i Gävleborg 1 Innehåll Inledning 3 Rutiner när vi inte lyckas få patienten till kliniken 4 Anmälningsplikt 5 14

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Akut sjuka barn 2012

Akut sjuka barn 2012 Är ni fler från arbetsplatsen som vill gå? Anmäl minst 4 deltagare och få 15 % i grupprabatt! Akut sjuka barn 2012 Att bedöma det svårt sjuka barnet vitalparametrar i olika åldrar Akuta allergiska reaktioner

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4. Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera...7. Barn behöver fysisk och psykisk omsorg...

Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4. Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera...7. Barn behöver fysisk och psykisk omsorg... REGIONAL RIKTLINJE Spädbarnsmisshandel 2011 INNEHÅLL Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4 Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera....7 Barn behöver fysisk och psykisk omsorg....9 Att

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta

barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Fax:

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer