Regionalt vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt vårdprogram"

Transkript

1 Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del II - Fördjupning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting 2008

2

3 Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Huvudförfattare Olof Flodmark ISBN Utgåva I

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

5 Inledning Sverige förbjöd barnaga Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som bland annat säger att barn ska behandlas med aktning för sin person och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Trots att Sverige har ett förbud mot barnaga, så blir många barn fortfarande slagna. Det behövs mer information till både blivande föräldrar och föräldrar för att ge dem bättre möjligheter och förutsättningar att bemöta sina barn. Barn behöver också få veta att de har rätt att slippa bli utsatta för aga eller bestraffningar som att bli inlåsta eller tilltalade på ett nedsättande sätt av sina föräldrar. Flera yrkesgrupper som arbetar med eller kommer i kontakt med barn är i dag skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, men detta fungerar inte alltid i praktiken. Alla vuxna som får kännedom om att ett barn riskerar att fara illa i hemmet måste bli bättre på att uppmärksamma berörda samhällsorgan på detta. Det måste finnas kunskap hos de verksamheter som kommer i kontakt med barn om att socialtjänsten och rättsväsendet har olika uppgifter när ett barn misstänks ha utsatts för ett brott. I dag har nästan alla länder ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, den s k barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen förverkligas i Sverige. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Det är de vuxna som måste ta ansvar för att barnens rättigheter tillgodoses. Lena Nyberg, Barnombudsmannen - 3-

6 - 4 -

7 Innehåll Inledning...8 Förord...8 Om vårdprogrammet...9 Förankring...9 Syfte...12 Sammanfattning Att misstänka Att ställa diagnos Att utreda Att anmäla Etiska överväganden Att bemöta närstående Rättsliga efterspel Kvalitetsarbete Statistik och forskning Prevention Att misstänka Att ställa diagnos...19 Den svårställda diagnosen...19 Shaken baby syndrome Barnskakning...20 Skelettskador...29 Försummelse...35 Münchausen by proxy...36 Brännskador...37 Sexuella övergrepp...38 Andra former av fysisk misshandel av spädbarn...38 Differentialdiagnoser till barnmisshandel Att utreda...42 Barnsjukhus på regionnivå...42 Läkarens ansvar...43 Skapa regionala och lokala rutiner...44 Vikten av röntgenundersökningar...45 Glasgow Coma Scale Att anmäla...48 Anmälan till socialtjänst...48 Lagtexten...50 Vad innebär LVU?...52 Fortsatta kontakter med socialtjänsten...53 Om du låter bli att anmäla Etiska överväganden...54 Risker vid sedering

8 Strålningsrisker Att bemöta närstående Barnperspektiv Att möta barnet och dess föräldrar Familjen Samtalet FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen Rättsliga efterspel Förundersökning Åtal och rättegång Lagstiftning Sekretess Rättsintyg Mediko-legala aspekter Kvalitetsarbete Det viktiga samarbetet Statistik och forskning Historiska notiser Internationellt Nationellt Brister i dagens faktaunderlag Ekonomiska effekter av barnmisshandel i samhället Prevention Plan för prevention Utbildnings- och informationsbehov Samhällsinformation Kommunikation Referenser Bilaga Bilaga

9 Läsanvisning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn har många målgrupper och en mängd läsare inom ett otal professioner. För att enkelt hitta det du vill läsa om är vårdprogrammet indelat i två delar. Arbetsgruppens avsikt är att du som snabbt och enkelt vill sätta dig in i ämnet misshandel av späda barn läser del 1. Denna del är en fördjupningsdel. Om du behöver förkovra dig i ämnet kan du med fördel läsa vidare i denna del som belyser ämnet barnmisshandel på djupet. T ex. hanteringen av det rättsliga efterspelet, mediko-legala aspekter, samverkan mellan myndigheter och arbetsgruppens syn på utbildning och prevention förutom samhällsekonomi, prevalens, historik samt diagnosens och utredningens komplexitet. Texterna till vårdprogrammet kan också läsas elektroniskt via samt redigerade på Kapitelindelningen i båda delarna är uppbyggd efter överskrifterna i sammanfattningen. - 7-

10 Förord Fysisk misshandel av späda barn upp till två års ålder är en företeelse i samhället som är mycket vanligare än vi tror och innebär stor tragik. Det beräknas att nära 100 barn per år, under ett års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel och en tredjedel misshandlas genom skakning och får hjärnskador, som leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Vård och omsorg av ett sådant barn kan lågt räknat uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor under en 30 årsperiod. Det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och samtidigt medför de allvarligaste skadorna. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den viktigaste möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett professionellt sätt så att inte bara diagnosen kan bekräftas utan också resultatet kan fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende. Det är också viktigt att fortsätta vidareutveckla metoder för att förebygga barnmisshandel. Huvudpunkterna i vårdprogrammet är riktlinjer för den medicinska utredningsgången, primär och sekundär prevention och uppföljning. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn och denna begränsning anses nödvändig pga utredningens komplexitet. Vårdprogrammet är framtaget av Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i ett konsensusförfarande med ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. En referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta har medverkat i arbetet. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av Stockholms medicinska råd den 29 januari Det är vår förhoppning att rekommendationerna i enlighet med vårdprogrammet skall leda till färre misshandlade späda barn, ett bättre samarbete mellan berörda instanser och ett strukturerat omhändertagande och utredningsförfarande. Stockholm i maj 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 8 -

11 Om vårdprogrammet Förankring Texterna i detta vårdprogram är skrivna av medlemmar ur Mio-gruppen; gruppen mot misshandel och omsorgssvikt. Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset är ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens och har under en rad år utgjort ett referens- och kunskapsstöd för sjukvårdspersonal som möter och behandlar det misshandlade barnet utgav denna grupp en klinisk handledning för att bättre upptäcka barn som far illa i allmänhet. Detta mer lokala vårdprogram har rönt stor uppskattning både inom sjukhuset och runt om i Sverige. Till arbetet med texterna till detta nya regionala vårdprogram har knutits en referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta. Referensgruppens företrädare har löpande lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll under författandets gång. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av SMR, Stockholms medicinska råd den 29 januari

12 Författare från Mio-gruppen: Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet. Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huvudförfattare Georg Hirsch, Docent, Specialist i ortopedi och barnkirurgi, Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Björn Tingberg, Fil. Mag. Specialistsjuksköterska, Mio-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Pär-Johan Svensson, Med. Dr., Specialist i barnkirurgi, Överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Bengt Gustavsson, Specialist i Barnneurokirurgi, Överläkare, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Gabriel Otterman, Specialist i barnmedicin, Bitr. Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Medicinskt ansvarig barnläkare, Barncentrum - Stockholm Sylvie Kaiser, Med. Dr., Specialist i barnradiologi, Överläkare, Barnröntgen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Helena Martin, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Marianne Jahnke, Specialist i barnmedicin, f d överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Margaretha Erixon, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi Brita Rydh, Socionom, Konsultenheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Lena Jacobson, Docent i barnoftalmologi, Ögonmottagningen, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Eva Åström, Med. Dr., Specialist i barnneurologi, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Petra Almqvist, Med. Dr., Specialist i rättsmedicin, Chefsöverläkare, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning, Stockholm Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör Utöver dessa har följande personer deltagit i arbetet med texterna: Lena Nyberg, Barnombudsmannen Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Barnhälsovårdsöverläkare, Södersjukhuset Patrik Lillqvist, Kriminalinspektör, Familjevåldsenheten, Stockholmspolisen

13 Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen Anna Skagerberg, Utvecklingssamordnare, Barn- och ungdomspsykiatrin Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare Katarina Beech, Processledare, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting May Blom, Leg. Sjuksköterska, Med. Dr., Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting Referensgrupp och förankring: Patrik Lillqvist, Chef för familjevåldsenheten på Polismyndigheten Anders Boman, Verksamhetschef, Akutprogrammet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gabriella Eisler, Specialistläkare i pediatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Göran Kendorf, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Jan Rutqvist, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Marianne Schedvins, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten, Huddinge Barnmottagning Anna Skagerberg, Psykolog, BUP Staffan Janson, Professor, Ledamot i Kommissionen mot Barnmisshandel Åsa Landberg, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare Lena Nyberg, Barnombudsmannen, BO Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen Illustratör: Anna-Carin Andersson, A-C Art & Illustrations - 11-

14 Mål Målet med detta vårdprogram är att Öka kunskap kring misshandel av späda barn. Förbättra diagnostiken vid utredningen av misstänkt misshandel av späda barn. Syfte Syftet med vårdprogrammet är att förmedla grundläggande kunskaper och fakta kring fysisk misshandel av späda barn upp till omkring ett par års ålder. Förmågan till tidig misstanke om att ett barn kan fara illa och fysiskt misshandlas är helt beroende på individens kunskap om företeelsen. Till detta behövs kännedom om hur en sådan misstanke skall hanteras så att barnet så snart som möjligt får det skydd som krävs för att förhindra fortsatt misshandel och därmed förhindra vidare skador. Mio-gruppen vill med hjälp av detta vårdprogram skapa landstingsgemensamma: instrument för ökad möjligheter att i tid misstänka att ett litet barn under två års ålder kan vara föremål för misshandel, genom ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primär- och slutenvården rekommendationer för när, var och hur den medicinska utredningen bör genomföras rekommendationer för skydd av barnet och stöd till föräldrarna under vistelsetiden inom sjukvården metoder för hälso- och sjukvårdspersonalens kommunikation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende metoder för att förhindra vidare misshandel samt stödja föräldrarna under den ofta mycket långdragna utredningsprocessen som leder fram till diagnos planer för prevention

15 Sammanfattning 1. Att misstänka Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver kunskaper om företeelsen barnmisshandel och varningstecken som kan signalera misstanke om barnmisshandel. Med tidigt upptäckt, och adekvata åtgärder kan barnet räddas från en fortlöpande och förödande misshandel. 2. Att ställa diagnos Mer än hälften av de svårt misshandlade barnen har inga yttre tecken på misshandel trots svåra inre skador av vilka hjärnskador är de mest vanliga. Diagnosen bekräftas genom medicinska utredningar med röntgen- och ögonbottenundersökningar samt laboratorieprover. 3. Att utreda Utredning av misstänkt barnmisshandel är en uppgift för regionsjukhus. Utan tillgång till en rad specifika medicinska kompetenser är risken stor att utredningen blir bristfällig eller ofullständig. Det kan leda till att diagnosen förbises och resultaten av utredningen blir oanvändbara i den ofta efterföljande rättsliga processen. 4. Att anmäla Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att till socialtjänsten anmäla blotta misstanken om att ett barn far illa. En anmälan är förutsättningen för att samhället ska kunna skydda utsatta barn. 5. Etiska överväganden En medicinsk utredning vid misstänkt barnmisshandel innebär alltid svåra etiska överväganden. Det gäller att hela tiden ha barnets bästa för ögonen. 6. Att bemöta närstående Barnets bästa för ögonen utesluter inte kravet på professionell och respektfull behandling av föräldrar eller andra närstående. Det är inte hälso- och sjukvården som utreder vem som kan vara förövaren

16 7. Rättsliga efterspel I de fall den sociala och polisiära utredningen leder till åtal och rättsligt efterspel blir det ofta aktuellt för den behandlande läkaren och ibland sjuksköterskan att uppträda som vittne eller som rättens sakkunnige i en domstolsprocess. 8. Kvalitetsarbete För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. Bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team rekommenderas. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret för patienten, samordnar utredningen och sammanställer resultaten för att tillvarata erfarenheter och vidareutveckla specialkompetensen inom området. 9. Statistik och forskning Det saknas god statistik om förekomsten av barnmisshandel. Skälet är delvis att hälso- och sjukvården är obenägen att använda diagnoskoden - Barnmisshandel (Y07.1-Y07.8) eftersom det kan uppfattas som kränkande av föräldrar och vårdnadshavare. Ett sätt att komma undan denna konflikt är att använda diagnoskoden för Observation/Utredning av misstänkt misshandel (Z03.8K). Det vore önskvärt med ett kvalitetsregister baserat på denna diagnoskategori. 10. Prevention Ur ett primärpreventivt perspektiv är föräldrautbildning en effektiv åtgärd för att förebygga misshandel av späda barn. Ur ett sekundärpreventivt perspektiv är god kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal en förutsättning för att upptäcka misshandel av barn. En god medicinsk utredning underlättar diagnossättningen och fungerar som ett underlag i de utredningar som Socialtjänsten och rättsväsendet har att göra

17 1. Att misstänka Vårdprogrammet vid misstänkt misshandel av späda barn innehåller en rad avsnitt som alla behandlar skilda delar av den medicinska utredning som måste följa på att misstanken om misshandel har väckts. I princip gäller att hela utredningsprogrammet måste genomföras innan det är lämpligt att sammanställa resultatet och avgöra om misstanken är befogad och till vilken grad den medicinska diagnosen misshandel kan anses vara bekräftad. Naturligtvis görs även en fortlöpande sammanställning av undersökningsresultaten men en sådan bedömning får inte leda till förhastade slutsatser om att avbryta utredningen vid exempelvis negativa svar på röntgenundersökningar. För att en misstanke om att ett litet barn misshandlas skall kunna uppstå krävs kunskap, dels om företeelsen spädbarnsmisshandel men även om vilka varningstecken som kan signalera att risken för misshandel är stor. Det behövs också kunskaper för att kunna inse att faran är överhängande för att ett barn kommer att misshandlas eller att misshandel redan inletts men ännu inte nått sådan grad att skadorna blivit permanenta. Denna kunskap måste finnas brett inom sjukvården och framför allt inom primärvården. I förekommande misshandelsfall har oftast familjen flertalet kontakter med sjukvården och är redan storkonsumenter av sjukvård trots barnets ringa ålder. Om adekvata kunskaper finns hos hälso- och sjukvårdspersonal om att misstänka och upptäcka att barnet far illa, redan på ett tidigt stadium, kan åtgärder vidtas och barnet räddas från en fortlöpande och förödande misshandel. I detta sammanhang förtjänar det att påpekas att misshandel av barn förekommer i alla kulturer, religioner och sociala skikt i samhället. Det är en vanlig blockering hos sjukvårdspersonal att inte tänka på misshandel om föräldrarna är välutbildade, socialt välanpassade och med en väl utvecklad verbal förmåga. Särskilt när det gäller misshandel av spädbarn förefaller sociala faktorer spela en underordnad roll och barnmisshandel är inte på något sätt begränsat till socialt utarmade miljöer även om det kan vara vanligare där. Misshandel av spädbarn är sannolikt i mindre omfattning överlagt utan snarare en effekt av akut [1] otillräcklighet betingat av inre faktorer där naturliga spärrar släpper. Vid misshandel av större barn kan emellertid socialt ofördelaktiga faktorer spela större roll. Föräldrarnas attityd och samspel med barnet och vårdpersonalen kan ibland ge viktiga ledtrådar. Normalt är föräldrarna fokuserade på barnet och dess - 15-

18 lidande. Om vårdnadshavare själva misshandlat barnet kan de uppträda aggressivt mot barn och vårdpersonal i ett försök att få utredning och behandling snabbt överstökad. De kan också omotiverat gå i försvarsställning. Det medicinska omhändertagandets första mål är att omedelbart ge den medicinska omvårdnad som det skadade barnets tillstånd kräver. Här tas helt vanliga medicinska ställningstaganden med hänsyn till barnets ålder. Då hjärnskador och blödningar i huvudet inte är helt ovanliga skador bör den adekvata vårdnivån vara lägst specialistklinik för barn. När den som är verksam inom vården får en första misstanke om att ett barn kanske far illa kan det vara mycket frestande att försöka bekräfta sina misstankar genom att avvakta ytterligare tecken eller genom att ta initiativ till någon i och för sig adekvat utredningsåtgärd Den medicinska utredningen bör ske av, eller i nära samråd med, regionklinik för barn. Inom Stockholms läns landsting gäller i allmänhet Astrid Lindgrens Barnsjukhus som regionklinik. Rädslan för att misstanken om misshandel kan vara felaktig eller överdriven är sannolikt den vanligaste orsaken till att vårdpersonal inom samtliga kategorier avstår från att göra en anmälan och därmed bryter mot Socialtjänstlagens kapitel 14, 1, andra stycket. Det är misstanken som är anmälningspliktig och de åtgärder som vidtas för att bekräfta eller stärka en misstanke skall, för barnets hälsas skull, inte dröja. För att bättre kunna avgöra om en anmälan ska göras, kan den som överväger att göra en anmälan först konsultera socialtjänsten. Denna förfrågan kan alltid ställas utan att barnets identitet röjs. Det är misstanken om att barn kan ha blivit misshandlat som är anmälningspliktig och de åtgärder som vidtas för att bekräfta eller stärka en misstanke skall, för barnets hälsas skull, inte dröja

19 Varningssignaler för fysisk misshandel av små barn Trauma är det en rimlig skada? Som vårdpersonal bör du reagera när uppgivet trauma och uppvisad skada inte överensstämmer med varandra. Tänk igenom skademekanism och dess tänkbara rimliga eller logiska följder. Observera att såväl traumaorsak som skadeutfall kan variera kraftigt beroende på barnets ålder! Söker sent Föräldrar som söker med sitt barn sent fastän skadan är allvarlig eller omfattande eller dagar efter det att symptom eller blåmärken eller bulor upptäckts. Mekanismen bakom kan vara en tro att det går nog över eller en väntan på att till exempel blåmärken skall blekna. Vet inte hur det har gått till Jag var inte i rummet, Jag var skymd, Jag tittade åt ett annat håll etc. kan givetvis vara sant men kan även vara ett sätt att slippa ljuga om den egentliga orsaken till barnets skador. Detta gäller framför allt barn under två års ålder. Nya versioner eller skyller på andra Om förklaringen av hur olycksfallet gick till ändrar sig antingen över tiden eller mellan olika individer, är detta ett varningstecken! Observera att alla personalgrupper inom vården måste vara delaktiga i detta arbete. En särställning intar i detta sammanhang övervakningspersonalen, då de oftast vistas i samma rum som familjen många timmar i sträck, och då har flera tillfällen till samtal. Det är inte heller ovanligt att föräldrarna skyller på okänd förövare alternativt äldre syskon vid olycksfall eller misshandel. Efterhör då om möjligt flera olika personers versioner. Dokumentera frikostigt. Upprepade olycksfall/besök inom vården En rutinmässig sökning och listning av tidigare vårdtillfällen och akutbesök i samband med inskrivningen är önskvärt. Det gäller framför allt varje - 17-

20 enskilt barn, men ha även syskon i åtanke. Barn som far illa är ofta tidigt storkonsumenter av sjukvård. Barnets ålder Små barn är oftare utsatta för misshandel än äldre barn. De kan inte försvara sig, har svårt att komma undan och att efteråt berätta vad som hänt. De är även i grunden mer beroende av vuxna och går inte att resonera med, vilket i sig kan utlösa irritation, ilska och våld. Tänk även på barnets egen förmåga eller oförmåga till rörlighet vid uppgivna egenutlösta skadeorsaker. Barn med funktionshinder/kroniskt sjuka barn eller barn utan språk Barn som även i högre åldrar har ökat vård- och omsorgsbehov, är oroliga, oregerliga eller svåra att kommunicera med, är mer utsatta för misshandel än andra barn i samma ålder. Barn som skriker mycket ex. kolikbarn Avvikande reaktion hos föräldrarna Föräldrarnas attityd mot och samspel med det skadade barnet och vårdpersonalen är avvikande. Normalt är föräldrarna fokuserade på barnet och dess lidande. Om vårdnadshavare själv misshandlat barnet kan de uppträda aggressivt mot barn och vårdpersonal för att få utredning och behandling snabbt överstökad men också omotiverat gå i försvarsställning. Överdriven rädsla att genomföra föreslagen utredning av barnet och i extremfallet avvika från sjukhuset innan utredning eller behandling är avslutad. Avvikande barn föräldrasamspel Barnet har ett avvikande sätt att vara och samspela med föräldrarna. Barnet kan till exempel verka deprimerat och frånvarande eller visa tecken på extrem uppmärksamhet, inlärd försiktighet eller rädsla för alla former av fysiskt kontakt med sina vårdnadshavare. Social misär är ej obligat! Det är kanske lättare att misstänka barnmisshandel i familjer med missbruk och/eller social misär men kom ihåg att barnmisshandel förekommer i alla kulturer och samhällsskikt. Att man som förälder är välklädd, kan föra och tala för sig, är i sig inget bevis på att barnmisshandel/vanvård inte förekommer

21 2. Att ställa diagnos Det allt överskuggande problemet när det gäller misshandel av späda barn är att den medicinska diagnosen är svår. Mer än hälften av de barn som misshandlats svårt har inga yttre tecken på misshandel trots att de har svåra inre skador, framför allt hjärnskador. Lägg till detta svårigheten med att den berättelse om hur det gått till, som berättas av föräldrar eller andra vårdnadshavare som söker hjälp med barnet, definitionsmässigt är falsk. Det gäller för den behandlande läkaren att uppfatta de ofta subtila varningstecknen. För att bekräfta den medicinska diagnosen krävs medicinska utredningar med röntgen, undersökning av ögonen och laboratorieprover. Om inte misstanken ens väcks är chansen liten att dessa undersökningar utförs korrekt. Vårdprogrammet innehåller därför en bred översikt över det medicinska kunskapsläget avseende spädbarnsmisshandel. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om kronor under 30 år. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Den svårställda diagnosen Den kliniska diagnosen av barnmisshandel av barn i denna åldersgrupp är mycket svår då barnmisshandel intar en alldeles särskild plats inom pediatriken och skiljer sig i många avseenden från all annan barnsjukvård. Det är ofta mycket svårt - ibland omöjligt - för en utomstående att ens förstå att ett spädbarn kan misshandlas. Yttre tecken på våld saknas ofta. Eftersom misshandeln ofta sker i hemmet finns inga vittnen och barnet kan inte själv berätta. Då det oftast är den ena, eller ibland båda, föräldrarna som är förövare saknas även förutsättningar för det förtroende mellan föräldrar och vårdpersonal som i allmänhet anses vara en grundpelare för god barnsjukvård. Starka psykiska försvarsmekanismer, liksom förutfattade meningar om vem som misshandlar, är känslor hos vårdpersonal som ofta - 19-

22 kommer att spela en betydande roll i fördröjningen av korrekt diagnos. Den svåra dubbla roll som vårdpersonalen måste kunna hantera; att vara vårdare av det misshandlade barnet och samtidigt angivare av barnets vårdnadshavare, innebär ytterligare svårigheter som fördröjer diagnosen. Misshandel genom skakning anses inte begås med berått mod vara överlagd. De vanliga stigmatiseringarna av arbetslöshet, kriminalitet och drogmissbruk är mindre framträdande vid denna form än vid annan misshandel. Dessa orsaker leder till att den kliniska diagnosen av misshandel av späda barn är mycket svår eller nästan omöjlig och andra diagnostiska utredningar blir helt avgörande för korrekt diagnos. Dessa utredningar måste göras med stor omsorg och med hög kompetens. Misshandeln kan ske genom att den vuxne slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på barnet eller tvingar in föremål i barnets mun. Fysisk misshandel kan också vara att förgifta, bränna, skålla, riva, försöka dränka eller kväva barnet. Shaken baby syndrome Barnskakning Barn som skakas - Shaken baby syndrome eller Barnskakning - utsätts för en speciell typ av misshandel. Barnet är oftast litet, så gott som alltid under året och i snitt mellan 3 och 6 månader gammalt. Det lilla barnets hjärna är omogen och saknar i stort sett all stödjevävnad. För stötdämpning badar hjärnan i vätska, likvor, och är förankrad vid den hårda hjärnhinnan och skallbenet endast genom blodkärl och lösa bindvävsstråk När ett barn skakas kraftigt kommer barnets mjuka och omogna hjärna i svängning och i otakt med skallen. Hjärnan kommer då att med kraft stöta mot insidan av det hårda skallbenet. Uppbromsningen som då sker orsakar krosskador, kontusioner, ytligt på hjärnans yta men också avslitning av de små blodkärl som går mellan hjärnan och hjärnhinnorna. Följden blir en blödning som ligger utanpå hjärnan och under den hårda hjärnhinnan. Vid skakning uppstår också slitningar i hjärnan och dessa hjärnskador orsakar andningsuppehåll och medvetandesänkning. Syrebrist uppstår om andningsuppehållet varar en längre stund

23 Det ofta hårda greppet runt bröstkorgen underlättar inte heller andningen. Både syrebristen och skakningarna i sig ger hjärnskador och gör att hjärnan svullnar med stor risk för grava hjärnskador eller att barnet dör. Hos små barn kommer kroppen att avlägsna skadad hjärnsubstans varför hjärnan skrumpnar och skadade partier ersätts med vätska. Det finns väl dokumenterat att barn som överlever kraftfulla skakningar kan få så svåra hjärnskador att hjärnan slutar växa och kvar blir endast stråk av dåligt fungerande hjärnvävnad. När barnet skakas på raka armar håller förövaren hårt kring bröstkorgen med tummarna över nyckelbenen. Barnet skakas kraftigt fram och tillbaka. Det i förhållande till kroppen stora och tunga huvudet far fram och tillbaka helt okontrollerat

Om det medicinska programarbetet

Om det medicinska programarbetet Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner

Läs mer

Regionalt vårdprogram

Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del I - Översikt Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Vad är barnmisshandel? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland

Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4. Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera...7. Barn behöver fysisk och psykisk omsorg...

Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4. Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera...7. Barn behöver fysisk och psykisk omsorg... REGIONAL RIKTLINJE Spädbarnsmisshandel 2011 INNEHÅLL Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4 Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera....7 Barn behöver fysisk och psykisk omsorg....9 Att

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Barn som far illa Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Inledning För att barn som far illa eller riskerar att fara illa tidigt ska kunna upptäckas och få det skydd och det stöd de behöver har

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS

Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP. Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Münchausen Syndrome by Proxy - MSbP Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom - BGFS Historik Richard Asher; Lancet

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

REGIONAL RIKTLINJE Spädbarnsmisshandel

REGIONAL RIKTLINJE Spädbarnsmisshandel REGIONAL RIKTLINJE Spädbarnsmisshandel Reviderad januari 2014 INNEHÅLL Hur vi kan förebygga misshandel av små barn...4 Fysisk misshandel? Varningssignalerna är flera....7 Barn behöver fysisk och psykisk

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer